Gruppen Metadata Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Minnesanteckningar från möte

Transkript

1 Handläggare Stina Degerstedt Datum Dnr Gruppen Metadata Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Minnesanteckningar från möte Plats: Kungliga biblioteket, Humlegården, Stockholm Lokal: Lagerlöfrummet Tid: 10 ca 16 Närvarande: Krister Andreasson, Mölndal Lisbeth Byström, MTM Myndigheten för tillgängliga medier Stina Degerstedt, KB (sekreterare) Lena Hagberg, Stockholms universitet Marika Holmblad, KB (adjungerad) Helena Lindblom, Umeå universitet Lars Nordesjö, Karolinska institutet Anders Renman, FMV - Försvarets materielverk Miriam Säfström, KB (adjungerad) Karl Tännerus, Uppsala stadsbibliotek Magnus Velander, Mälardalens högskola (ordförande) Under punkten 4 närvarade även: Harriet Aagaard, KB Eva-Karin Annemark, KB Viktoria Lundborg, KB Frånvarande: Marianne Svanberg, Luleå stadsbibliotek 1. Mötet öppnades och alla hälsades välkomna. 2. Minnesanteckningarna från förra mötet godkändes och lades till handlingarna. 3. Information från KB, korta lägesrapporter. a. Projekt: Från Ediffah till AtoM. Ediffah, som står för En Digital Infrastruktur För Forskningsbibliotekens Arkiv och Handskriftssamlingar, är en katalogtjänst som startades 2005 som ett samarbetsprojekt i syfte att skapa en gemensam tjänst för sökning och katalogisering av universitets- 1(6)

2 bibliotekens och KB:s handskriftssamlingar. Tjänsten har länge varit i behov av uppdatering och flera bibliotek har lämnat. I nuläget är det endast KB som nykatalogiserar i Ediffah Under hösten 2015 och våren 2016 har ett flertal möjliga programvaror undersökts och till slut beslutade man sig för den open-source-baserade programvaran AtoM (Access to Memory), ett verktyg som saluförs av Artefactual Systems Inc. i Canada. Det är inte bestämt än vad den nya katalogtjänsten kommer att heta men implementationen i KB planeras att bli klar under Därefter kommer man att undersöka förutsättningarna för andra bibliotek att använda samma tjänst. b. Digitalisering av kortkataloger. KB är i färd med att digitalisera flera av sina äldre kortkataloger och lägga ut på internet för att underlätta tillgängligheten till information om samlingarna. Man har tidigare digitaliserat och lagt ut huvudkatalogen för perioden fram till 1955, den s.k. Plåten, platen.kb.se, samt den äldre Musikkatalogen (musiknoter), Nu vill man ta ett större helhetsgrepp och även planera för ett gemensamt gränssnitt med möjlighet till crowd soursing inspirerat av projekt på British Library, Närmast på tur står handskriftsamlingens nominalkatalog (ingångar på personnamn och ämnesord) samt kataloger över Skillingtryck, Verser över enskilda, m fl. c. ISNI, som står för International Standard Name Identifier, är precis som det låter en identifikator för namn. Stina med kollega närvarar vid ett ISNI Summit 7-8 februari på British Library arrangerat av CENL. KB kommer att genomföra en intern utredning för att utröna möjligheten att integrera ISNI i auktoritetsposter på ett mer systematiskt sätt samt se om KB kan bli svenskt registreringsorgan för standarden. d. Diverse utredningar. KB kom nyligen ut med en rapport från en utredning om nationalbibliografin Behövs nationalbibliografin?. Utredningar pågår även om Suecana extranea och om Utländsk litteratur. KB har även fått i uppdrag att lämna in underlag senast september i år till översyn av pliktlagstiftningen. e. Extrahera metadata maskinellt. KB diskuterar möjligheten att skapa en plattform för automatisk extrahering av metadata ur texter, bilder och audiovisuellt material. En idé är att samarbeta med ett eller flera universitet i s k exjobb. f. Libris XL. Arbetet fortgår och planen är att under 2017 färdigställa infrastrukturen i Libris XL till en nivå som gör att KB kan stänga ner 2(6)

3 Voyager i slutet av året. Under våren fokuseras arbetet på de delar av systemet som påverkar anslutna bibliotek, det vill säga exporter och gränssnitt för katalogisering. Utvecklingen av en ny formatmodell har varit en komplicerad och tidskrävande del av arbetet. Nu planerar vi att stödja stora delar av Library of Congress BIBFRAME 2.0 (kompletterad med element från andra modeller). En första publik release av formatmodellen är planerad till slutet av februari, och den kommer omsider att finnas tillgänglig på Då det gäller katalogiseringsverktyget kommer en prototyp av detta börja testas internt på KB i slutet av februari. Parallellt med testningen av gränssnittet pågår arbete med API:er och automatisk gallring i Libris. En annan viktig uppgift är att se över katalogiseringsutbildningarna. Lanseringen av det nya katalogiseringsverktyget som ska ersätta Voyager kommer att föregås av undervisningsmaterial som ger alla användare en chans att bekanta sig med det.. g. RDA (Resource description and access) är de nya internationella katalogiseringsregler som ersätter tidigare regelverk. KB:s RDA-projekt avslutades Under 2017 kommer KB att bygga upp en RDAredaktion. KB:s katalogisatörer genomgick en intern RDA-utbildning under hösten 2016, och sedan februari 2017 görs all primärkatalogisering på KB enligt RDA (med undantag för enstaka materialtyper). Utbildningsmaterial för övriga Librisbibliotek kommer att sammanställas och publiceras på KB:s webbplats under våren 2017, i form av filmade powerpointpresentationer. Varje bibliotek bestämmer själva när de är redo att börja katalogisera enligt RDA, och det kommer t ex att vara möjligt att invänta det nya katalogiseringsverktyget. RDA erbjuder ett antal alternativ och valfria tillägg. Praxisen för RDA i Libris kommer så småningom att finnas tillgänglig i RDA Toolkit. KB har ett nationellt samordnande ansvar för de offentligt finansierade biblioteken i Sverige och undersöker för närvarande möjligheten att erbjuda tillgång till RDA Toolkit åtminstone under det närmaste året. Samlad information om KB:s arbete med RDA finns på Se även Librisbloggens inlägg från 15 mars, 4. Ämnesbeskrivning. Under denna mötesunkt deltog även Harriet Aagaard, Deweyredaktionen, samt Eva-Karin Annemark och Viktoria Lundborg, Redaktionen för Svenska ämnesord. De inledde med att berätta om de vanligaste ämnesbeskrivande systemen i Libris (SAO och DDK). Därpå följde en diskussion kring hur man i framtiden bäst drar nytta av kontrollerade vokabulärer i katalogerna. 3(6)

4 Exempel på sådant som kom upp: En utökning av SAO med termer för målgrupp skulle kunna vara ett alternativ till att använda koder; Det behövs en gemensam (internationell) lista över termer/koder för att markera tillgänglighet för dem med funktionsvarianter; Mappning av SAO till leverantörernas system, t.ex. Tema, som en möjlighet; Discoverysystemen idag som inte gör skillnad på kontrollerade termer och fritext vilken betydelse har det för användare? Vi hade också en längre diskussion kring automatgenerering av ämnesord och/eller klassifikation från fulltextmaterial. Redaktionerna för SAO resp. Dewey ser goda möjligheter till sådant arbete i Libris och bidrar gärna med kunskap om behov finns. 5. Planering framåt. a. Mötet beslutade att fortsätta diskussionen kring ämnesbeskrivning nästa gång vi ses (25 april) och att då ägna större delen av mötet åt en workshop. Syftet för workshopen skulle vara att komma fram till effektmål för automatindexering av text, ljud och bild. Vi vill undersöka om automatindexering i kombination med manuell indexering är vägen framåt, om det är det bästa sättet att få våra data att bli effektiva så att de gagnar användaren vid sökning och visning. Stina, Miriam och Lars fick i uppdrag att få fram en kunnig workshopledare. [När dessa anteckningar skrivs har KB ordnat med extern konsulthjälp]. b. Februari månad ägnas åt att leta och dela material som kan ge inspiration till workshopen. Var pågår arbete på annat håll, t.ex. inom informations- och biblioteksutbildningarna? Finns det användarundersökningar som kan vara adekvata i sammanhanget? Alla bidrar via mejl eller Basecamp. c. Vi bokade in höstens möten: 21 september och 23 november. Idéer på aktiviteter: Bjuda in representanter från bibliotekssystem och aktörer utanför bibliotek (t.ex. söktjänster). En annan idé som kom upp var att ordna med ett mini-program på bokmässan, t.ex bjuda in systemaktörer till diskussion kring ämnesord. 6. Övriga frågor. a. Vi behöver träffas i arbetsmöten mellan de ordinarie mötena. De som bor nära Stockholmsområdet tar initiativ att ses. De som bor längre bort kanske kan ansluta sig via webb eller telefon (WebEx?). 4(6)

5 b. En plats i gruppen är fortfarande vakant. Stina frågar om det är någon på gång från SKL. c. Miriam informerade om att IFLAs Katalogsektion har lagt ut Call for paper till sitt öppna program med tema Sharing is caring, 7. Ordföranden avslutade med att tacka alla för ett givande möte. 5(6)

6 Handläggare Stina Degerstedt Datum Dnr Bilaga Ledamöter Metadata 1 Anders Renman anders.renman@fmv.se Special: FMV - Försvarets materielverk 2 Magnus Velander magnus.velander@mdh.se SUHF: Mälardalens högskola, ordförande 3 Lena Hagberg lena.hagberg@sub.su.se SUHF: Stockholms universitet 4 Helena Lindblom helena.lindblom@umu.se SUHF: Umeå universitet 5 Lars Nordesjö lars.nordesjo@ki.se SUHF: Karolinska institutet 6 Vakant SKL: 7 Marianne Svanberg marianne.svanberg@lulea.se SKL: Luleå 8 Karl Tännerus karl.tannerus@uppsala.se SKL: Uppsala 9 Krister Andreasson krister.andreason@molndal.se SKL: Mölndal 10 Lisbeth Byström lisbeth.bystrom@mtm.se MTM 11 Miriam Säfström miriam.safstrom@kb.se KB, adjungerad 12 Marika Holmblad marika.holmblad@kb.se KB, adjungerad 13 Stina Degerstedt stina.degerstedt@kb.se KB, sekreterare E-postlista: METADATA-FORUM@LISTSERV.KB.SE Basecamp: 6(6)