Minnesanteckningar från mötet 4 september 2014

Transkript

1 ANTAL SIDOR 1(7) Minnesanteckningar från mötet 4 september 2014 Närvarande: Ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Ulrika Domellöf Mattsson Jette Guldborg Petersen Åsa Hansen Tommy Johansson Linda Lindström Eva Matsson Peter Nilén Anna Petrén-Kihlström Maria Hedenström (avdelningschef Libris) Maria Kadesjö (sekreterare) Frånvarande: Madeleine Enström Under punkt 4 deltog Hilda Androls, KB, Niklas Lindström och Martin Malmsten 1. Mötet öppnades Ordförande hälsade välkomna. 2. Godkännande av dagordning Dagordningen godkändes 3. Minnesanteckningarna från föregående möte, 25 april 2013 godkändes med tillägget att styrgruppen önskar ett resonemang och en motivering till det som arbetsgruppen innehåll i databrunnar kom fram till angående centralt index. 4. Formalia Nya medlemmar Ulrika Domellöf Mattsson ersätter Gunilla Lilie-Bauer som representant för specialbiblioteken.

2 ANTAL SIDOR 2(7) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning har lagts ned och Tommy Johansson, Linnéuniversitetets bibliotek, Eva Matsson, Västerås stadsbibliotek och Madeleine Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral hälsades välkomna till. Vakanser Gruppen har en vakans från SKL. VP 2013 Verksamhetsberättelsen för 2013 diskuterades och gruppen kom fram till att inga tillägg behöver göras med anledning av gruppens nya medlemmar. Nästa styrgruppsmöte den 12 november ska ägnas åt VP Vice ordförande Ulrika Domellöf Mattsson valdes till vice ordförande. Ordförande, Vice ordförande och sekreteraren ska fortsättningsvis ha förmöte där nästkommande styrgruppsmöte planeras. Libris roadmap En ny version av Libris roadmap kommer inom kort, arbetet har fördröjts ma KB:s omorganisationsarbete. Libris roadmap är idag en bild av det arbete som sker med Libris-systemen av Libris-avdelningen på KB. Styrgruppen önskar en mer utvecklad roadmap med kopplingar till övergripande mål och som speglar det arbete som sker nationellt med nationella system. Styrgruppen anser att roadmapen behöver förankras och bli ett tydligare dokument. En diskussion kring vad som är angeläget att arbeta med nationellt följde. Librissystemen bör stå för användarnytta, kvalitet och kostnadseffektvitet. Folkbiblioteken är angelägna om att KB arbetar med e-boksfrågan och efterfrågar en marknadsplats för e-böcker så att folkbiblioteken kan arbeta med e-böcker mer oberoende av leverantörer och deras lösningar. Folkbiblioteken är positiva till projektet Samlad ingång i vilket man hoppas få tillgång till sina e- böcker. Libris programförklaring

3 ANTAL SIDOR 3(7) Programförklaringen har förtydligats genom infografik och den visades upp för styrgruppen. Nästa möte 12 november 5. Rapport från arbetsgruppen för folkbibliotekens medlemskap i Libris Hilda Androls rapporterade. Arbetsgruppen inledde sitt arbete den 5 oktober 2012 och har haft fem arbetsmöten. Det senaste mötet hölls den 2 september. I juni publicerades arbetsgruppens delrapport som kan läsas i sin helhet på Librisbloggen I rapporten presenteras de behov som arbetsgruppen anser behöver tillfredaställas för att folkbiblioteken ska se Librissammarbetet som attraktivt. Frågor som behandlas i rapporten: Samarbete inom Libris Arbetsgruppen betonar att biblioteken som deltar i Librissamarbetet måste förstå att det är ett samarbete och inte en köpt tjänst. Det är viktigt att lägga in all intressant information i Libris och inte endast i den lokala katalogen. KBs roll KBs roll som samordnare och systemägare behöver framgå tydligt. Anslutningsprocessen till Libris sker i dialog mellan KB och det anslutande biblioteket. Behov av poster Folkbibliotekens specifika behov vad gäller poster på utländska språk måste tillgodoses. Även andra medietyper som hanteras på folkbiblioteken behöver utökas. En del av lösningen på detta är att utöka Libris förvärvsrutin så att de medier biblioteken köper in automatiskt kommer in i Libris. Innehåll och mervärde i poster Folkbiblioteken har behov av speciell information och posttyper som inte fullt ut tillgodoses i Libris idag. Det är även angeläget att finna lösningar och samarbetsformer för hantering av ämnesord och hyllsigna.

4 ANTAL SIDOR 4(7) Arbetsflöden När fler bibliotek blir medlemar av Libriskollektivet ökar sannolikheten att det som köps in redan finns i Libris. Bibliotekssystem Folkbiblioteken i Sverige använder sig av olika bibliotekssystem. Alla dessa system fungerar olika gentemot Libris. För att få en fungerande Nationell katalog måste biblioteken ställa krav på leverantörerna av dessa system. Slutrapporten Arbetsgruppens slutrapport beräknas vara klar i november. Rapporten ska innehålla förslag till lösningar på de behov som tas upp i delrapporten. Fokus ska läggas på postflöden inklusive förvärvsrutinen. En intention är även att kunna förtydliga KBs planering för bemötande av folkbiliotekens behov i Libris. 6. Fokusfrågor Nytt format och ny teknisk infrastruktur Niklas Linström och Martin Malmsten presenterade arbetet med nytt format och ny teknisk infrastruktur. Arbetet finns beskrivet i blogginlägget: Vidareutveckling av Libris fjärrlån och låntagarbeställningar med anledning av nedläggning av Saga Karolinska institutet planerar att lägga ned Saga-systemet i januari Sagasystemet har utvecklats av Karolinska institutet och används av 14 biblioteksorganisationer. För att tillmötesgå vissa av de behov som uppstår i och med nedläggningen av Saga-systemet (behov som är av nationell art och platsar i ett nationellt system) vidareutvecklas Libris fjärrlån och Libris låntagarbeställningar. Saga-systemet används på olika sätt och har anpassats på olika sätt för alla de 14 biblioteksorganisationer som använder Saga-systemet. Vidare används systemet olika på bibliotekens olika enheter och har i vissa fall anpassats ned på individnivå. Steg ett har därför varit att undersöka och prioritera vilka behov som finns. Det behövs även tydliggöras vilka behov som det redan finns lösningar för i Libris fjärrlån och Låntagarbeställningar, vilka behov som kan

5 ANTAL SIDOR 5(7) hanteras i Libris fjärrlån och Låntagarbeställningar och vilka behov man måste hitta lösningar för på annat håll. Behovsanalysen har skett kollaborativt. En workshop anordnades den 6 maj. Inbjudna till den var dels den arbetsgrupp som utsetts av Saga-bibliotekens chefer, dels hade en öppen förfrågan gått ut via mejl till alla Saga-bibliotek med inbjudan att delta i workshopen. Resultatet har sammanställts och detaljer har stämts av med användare. En första insikt som gjorts är att biblioteken måste börja använda Libris fjärrlån och Libris låntagarbeställningar för att kunna utnyttja systemet och dess funktionalitet fullt ut. Följande utvecklingsarbete kommer bl a. att göras: Ett tomt beställningsformulär utvecklas i Libris låntagarbeställningar så att användare kan beställa material som inte finns i Libris och även material som finns i den lokala samlingen. Låntagaren ska kunna tala om i beställningsformuläret om den är beredd att betala för kopior/utlandslån och om låntagaren vill stå i kö Alla beställningar kommer kunna samlas på ett ställe, i Libris. Biblioteken kan sedan hämta datat till sina lokala system via våra API: er för vidare bearbetning av lokal art. Biblioteken kommer kunna sätta fler statusar på beställningarna i Libris (ankomstregistrerad, utlämnad) och på så vis kunna administrera dem i Libris-systemet. Via Libris fjärrlåne API: er kan biblioteken hämta ut allt fjärrlånedata och hantera det lokalt. Behoven för vilken funktionalitet utreds i samarbete med biblioteken. Styrgruppsmedlemmarna var positiva till den funktionalitet som kommer att inrymmas inom Libris men det uttrycktes samtidigt viss frustration över att så mycket utveckling av övrig funktionalitet ändå nu sker helt lokalt på olika lärosäten, det känns inte optimalt sett ur ett resursperspektiv.

6 ANTAL SIDOR 6(7) Libris fjärrlåne API: er I juni släpptes en betaversion av Libris nya fjärrlåne API: er som nu testat av biblioteken. Funktionalitet kan komma att läggas till efter kommunikation med biblioteken. Utvecklarna på Saga-biblioteken har träffats och utbytt erfarenheter av sitt arbete med Libris fjärrlåne API: er. Biblioteken hade då möjlighet att presentera och diskutera olika lösningar och ställa frågor till Libris. Tidplan Under oktober beräknas det nya Librisfjärrlån att tas i drift. Det nya fjärrlånsystemet kommer att finnas parallellt med det gamla. I oktober kommer även fjärrlåne API: erna att vara färdigbearbetade och gå i skarp drift. 6. Informationspunkter Åsa Hansen rapporterade från projektet Inköp med Librisposter KB berättade om den aktuella statusen för det omorganisationsarbete som pågår på KB. SwePub - kort rapport Projektgruppen kommer att utgöras av Marja Haapalainen (projektledare) Ulf Kronman, samordnare publicering och OA, Systemutvecklare samt extern resurs från lärosäte. En styrgrupp bestående av deltagare från SUHF och Vetenskapsrådet ska tillsättas. En referensgrupp på personer bestående av experter håller på att utformas. Projektplanen är under arbete, preliminärt är projektstart Q och projektslut Q Arbetet syftar till att kvalitetssäkra metadata som insamlas till SwePub för att det ska kunna användas i bibliometriska analyser, inte att utveckla en analystjänst. Däremot kan datat komma att utnyttjas både i den fortsatta utvecklingen av söktjänsten och i framtida analyser och redovisningar som utförs av VR eller andra aktörer. I höst anordnas två workshops och projektet ska presenteras på ett seminarium på Bibliotekschefsmötet 21 november. 7. Övriga frågor

7 ANTAL SIDOR 7(7) Sista dag för ansökan av projektmedel är 17 september och på nästa styrgruppsmöte tas de inkomna ansökningarna upp för diskussion. 8. Ordförande avslutade mötet Morgan Palmqvist, ordförande Maria Kadesjö, sekreterare