Mediemakt och ägande. Lektion: 23 nov 2010 Mediernas Mekanismer. Karin Fast VPL-nytt

Transkript

1 Mediemakt och ägande Lektion: 23 nov 2010 Mediernas Mekanismer Karin Fast VPL-nytt

2 Lektionens innehåll Tema 1: Mediemakt: om relationen mellan medierna och deras publik. Vem har egentligen makten? Tema 2: Medieägande: om hur ägarstrukturerna på marknaden ser ut. Vem äger medierna och spelar det verkligen någon roll? 2

3 Litteratur Massmedier, fra. kap 7 och 11 På väg mot medievärlden 2020, fra. kap 1, 2, 3, 4, 6, 12 och 15.

4 TEMA 1: Mediemakt 4

5 Två typer av maktrelationer Mediemakt Mediernas makt över publiken Vad gör medierna med oss? Publikens makt över medierna Vad gör vi med medierna? 5

6 Mediernas makt över publiken 6

7 Publiken som en passiv, lättpåverkad massa 7

8 Propagandan 8

9 Amerikanisering

10 Medievåldet 10

11 Reklamen 11

12 Medierna fördärvar Från individnivå till samhällsnivå 12

13 Publikens makt över medierna 13

14 Individen som aktiv, medveten och reflekterande 14

15 Den selektiva publiken (Jansson, i Medierna och demokratin, 367ff) Vi väljer vår mediekonsumtion 15

16 Den tolkande publiken (Jansson, i Medierna och demokratin, 367ff) Vi gör olika tolkningar beroende på vilka vi är 16

17 Rasism? 17

18 Den expressiva publiken (Jansson, i Medierna och demokratin, 367ff) Vi använder medierna för att skapa vår identitet och för att visa denna för andra. 18

19 Publiken kringgår massmedierna 19

20 Publiken tar makten över medieinnehållet 20

21 Culture jamming á la Adbusters 21

22 Medieforskningens syn på medierna, publiken och makten Ändrade synsätt: Allsmäktiga massmedier (ca ) Maktlösa massmedier (ca ) Mäktiga medier (ca 1970-idag) 22

23 Allsmäktiga massmedier Massmedier på framfart (radio, film, press) Bristfällig forskning snarare tro än vetskap! Mediernas effekter negativa. Publiken som passiva offer 23

24 Antog att: The Magic Bullet Theory ( injektionsnålsteorin ) 1. Medieinnehåll är lika med effekt 2. Effekten lika för alla 3. Effekterna betyder förändrade beteenden och åsikter 4. Effekterna är omedelbara 24

25 Maktlösa massmedier Frank Capra och militärrekryteringen. Yale-skolan Medierna har endast begränsad effekt. Effekten inte lika för alla. Publiken består av individer med olika bakgrund och kunskaper. Lazarfeld och People s Choice -studien. 25

26 Tvåstegshypotesen Medierad information Opinionsledare Individ A Individ B Individ C Individ D 26

27 Användarperspektivet ( The uses and gratifications model ) Mediepubliken använder medierna aktivt för att tillfredsställa vissa behov: 1. Kognitiva behov information, kunskap, förståelse. 2. Känslomässiga behov få utlopp för känslor och känslomässig belöning. 3. Personliga behov stärka självförtroende, vinna status eller trovärdighet. 4. Sociala behov stärka banden med familj och vänner. 5. Flyktbehov eskapism, att fly från vardagen. 27

28 Idag: Mäktiga medier 1970 idag Televisionens genomslagskraft Effekter på samhället viktigare än på individen, ex: Videovåld ökat våld i samhället Reklam materialism och ytlighet. 28

29 Dagordningsteorin Medierna har makt att påverka vad vi tycker är viktigt (men inte vad vi ska tycka om det). (Maxwell McCombs & Donald Shaw,1972) 29

30 Kultivationsteorin Medierna (särskilt TV) är socialiseringsagenter: de lär oss om omvärlden i lika hög utsträckning som föräldrar, skola, kyrka etc. (Georg Gerbner, 1970-t) 30

31 Diskutera! Hur ser maktbalansen mellan medierna och publiken ut idag, 2010? 31

32 Vilken roll har medierna? Megafon Tredje statsmakten Eget maktcentra Medierna är språkrör åt andra grupper, exempelvis politiker, företag eller vanligt folk. Medierna är en väktare som vaktar makthavarna i samhället Media är inte längre den som granskar makten media är makten. 32

33 TEMA 2: Medieägande

34 Vem äger medierna? Aftonbladet? TV4? Expressen? DN? Svenska Dagbladet? Hänt Extra? Kanal 5? Rix FM? NY Times? Fox News? SF Bio? Metro? 34

35 En koncentrerad mediemarknad Walter Disney Rupert Murdoch Robert Iger Silvio Berlusconi Peter Hjörne Jonas Bonnier Christina Stenbeck 35 Rolv Erik Ryssdal

36 The Big Five Time Warner, USA News Corporation, USA Bertelsmann, Tyskland Walt Disney, USA Comcast, USA 36

37 Time Warner 37

38 News Corporation

39 De svenska drakarna 1. Bonnier (ägs av fam. Bonnier se kommande bild) 2. MTG (ägs av Stenbeck-sfären se kommande bild) 3. SVT/SR/UR (stiftelse) 4. Stampen (familjen Hjörne, bl a 23 dagstidningar och 35 veckoutdelade lokala gratistidningar) 5. KF (ägs av konsumentföreningar och medlemmar, KF Media AB ingår med bl.a. Akademibokhandeln, Bokus, Norstedts förlag och tidningen Vi) 39

40 Bonnier Karin Fast VPL-nytt

41 Stenbeckssfären (MTG) TV: TV3, TV6, TV8, ZTV, TV1000, Viasat etc Radio: RixFM, NRJ, Lugna Favoriter, Star FM, Power Hit Radio etc Tidningar: Metro Övrig verksamhet: Tv-shop, CDON, Sonet Film, Strix produktionsbolag 41

42 Andra storägare i Sverige MittMedia (18 tidningar + verksamhet inom radio, reklam, tryckeri och distribution) Schibsted (norskägd storkoncern m. bl a VG, Aftenposten, Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Blocket ) Nya Wermlandstidningen (ägs av fam. Ander, omfattar bl a 12 betalda dagstidningar, Internetverksamhet och fastighetsrörelse) Gota Media (innefattar bl a Smålandsposten, Borås Tidning, Blekinge Läns Tidning, Barometern och Ulricehamns Tidning 42

43 Dagspressägandet i Sverige Bonnier: DN, DI, Expressen, etc Stampen (Hjörne): GP, NLT, Bohuslänningen, Hallandsposten, etc. Schibstedt (Norskt): Aftonbladet, SvD, etc. Tidigt stor ägarkoncentration Mediepolitiska åtgärder: presstöd, skattelättnader 43

44 Den svenska mediemarknaden (2008) Andel av totala intäkterna Bonnier Schibsted Stampen 62,5 % Övriga 37,5 % 44

45 TV-ägandet i Sverige Stiftelse: SVT, UR, Kunskapskanalen, Barnkanalen Bonnier: TV4 Stenbeckssfären: Viasat SBS Broadcasting: Kanal 5 Kort historia med privat ägande Stor koncentration inom kabel och satellit Public service som motvikt 45

46 Radio-ägandet i Sverige Stiftelse: Sveriges Radio Stenbeckssfären: MTG Radio, bl a Lugna Favoriter, Radio Rix etc SBS Broadcasting: Mix Megapol, Radio City, Vinyl 107 etc Bonniers: Bonnier Radio (samarbete med SBS) Kort historia med privat ägande Stor ägarkoncentration Public service som motvikt 46

47 Nordiska ägare i Sverige Schibsted: Aftonbladet, SvD, Sandrews bio, Metronome Film & tv m.m. Egmont: Nordisk Film, Egmont tidskrifter (serie- och ungdomstidningar, populärpress) Sanoma: Tidningar, tidskrifter, TV, m.m. Orkla: Tidningar, tidskrifter, radio, marknadsföring etc. Alma Media: Tidningar, finansinformation m.m. 47

48 Viktiga ägarförändringar i Sve t: Bonniers köper Svensk Filmindustri = startskott för debatt om ägarkoncentration. Minskad debatt under 1980-talet. 1987: Jan Stenbeck startar TV : Bonniers köper upp Sydsvenska Dagbladet = ny intensiv debatt. Rådet för mångfald inom massmedierna tillsätts, med Marita Ulvskog i spetsen. 2005: Stampen köper upp flera tidningar (Bla Centerpressen). 2007: Bonnier köper TV4 olagligt enligt kritkerna! 2010: SJF driver kampanj mot ägarkoncentration 48

49 Men varför ökar ägarkoncentrationen? Karin Fast VPL-nytt

50 Från ca 1980-talet: 1. Politisk avreglering och privatisering: Tidigare hinder för uppköp och sammanslagningar tas bort, privatisering. 2. Teknikutveckling: digitalisering och konvergens. 3. Gränslös global ekonomi: företag expanderar över gränserna, handel med medieformat och rättigheter.

51 Avreglering och privatisering 51

52 Digitalisering och konvergens Digitalisering: medieinnehåll görs om till 1:or och 0:or. Gör det lätt att återanvända samma innehåll i olika medieformat. Konvergens: sammansmältning (av apparatur, marknader, innehåll etc) 52

53 Gränslös ekonomi handel med format och rättigheter 53

54 Kapitalismens paradox Allt hårdare konkurrens Bara de starkaste överlever (?!) Uppköp och sammanslagningar Mindre konkurrens på marknaden! 54

55 Tomas Brunegård, vd Stampen-gruppen: Det gäller att sitta på ångvälten inte ligga under den Källa: Små blev stora. Många blev få. Om ägarkoncentrationen och den granskade journalistiken i Sverige, GFT, 1 december

56 Från koncerner till konglomerat några betydelsefulla händelser 1996: Telecommunications Act införs i USA = fritt fram att bilda medieimperier! 2000: Time Warner och America Online (AOL) bildar största medieföretaget någonsin andra inspireras. 2003: Myndigheten FCC, Federal Communications Commission, beslutar att införa ännu friare ägarregler för USA:s mediekarteller 56

57 Hur växer företagen? 1. Horisontell expansion 2. Vertikal expansion 3. Diagonal/korsvis expansion 57

58 1. Horisontell expansion Exempel: Anderkoncernen Innebär att en ägare expanderar inom en och samma bransch (ex genom sammanslagningar eller uppköp) 58

59 2. Vertikal expansion Innebär att en ägare skaffar kontroll över hela eller flera led i distributionskedjan. Exempel: MTG Produktionsbolag (man har en produkt att erbjuda, ex Stjärnkockarna) Satellit/Nät (man äger tekniken för att distribuera produkten, ex Tele2) Från ax till limpa Mediekanal (man har en kanal att visa sin produkt i, ex TV3) 59

60 3. Diagonal/ korsvis expansion Innebär att en ägare kontrollerar medier inom flera olika branscher. = konglomerat! Exempel: Bonniers TV Radio Tidningar Förlag 60

61 Varför växa? För att vinna synergieffekter! Synergi: (NE) samordningsfördel som kan uppnås mellan olika företag eller verksamhetsgrenar avseende inköp, tillverkning, marknadsföring m.m. genom bättre utnyttjande av gemensamma resurser. 61

62 Exempel: Disney Company Källa: 62

63 63

64 Fördelar för jättarna Utnyttjande av gemensamma resurser (teknik, personal, lokaler, administration, kompetens etc). Samma innehåll i flera kanaler (ex samma nyheter i radiostationen, på webben och i tidningen). Crosspromotion (man utnyttjar en mediekanal för att göra reklam för en annan inom samma konglomerat). Riskspridning (går det dåligt i en bransch kan det ändå gå bra i en annan). Full kontroll och oberoende (man kan t ex producera, distribuera, och marknadsföra en produktion inom samma företag) Ökad marknadsandel (ju större andel av marknaden, desto mer pengar). Prisinflytande (stor chans att sätta höga priser i en oligopolsituation). 64

65 Målet: Total närvaro It doesn t matter whether it comes in by cable, telephone lines, computer, or satellite. Everyone s is going to have a deal with Disney. Michael Eisner, VD, Disney Inc. 65

66 The promotional circuit (Andrew Wernick, 1991) 66

67 Spelar det någon roll? 67

68 Diskutera! Vad spelar det för roll vem som äger Dagens Nyheter? Electro Lux? SF Bio? Varför är man rädd för ägarkoncentrationen i media? Finns det fördelar med ägarkoncentrationen? Vilka? 68

69 Varför är man rädd för ägarkoncentrationen? Medieföretagens ökande ekonomiska makt ökar också deras kulturella och politiska makt. Mediernas kommersialisering fara för demokratin. 69

70 Medias bild av världen = vår bild av världen? At issue is not just a financial statistic, like production numbers or ordinary industrial products like refrigerators or clothing. At issue is the possession of power to surround almost every man, woman and child in the country (USA) with controlled images and words, to socialize each new generation of Americans, to alter the political agenda of the country. And with that power comes the ability to exert influence that in many ways is greater than that of schools, religion, parents, and even government itself. Ben Bagdikian, The Media Monopoly, 1997:ix 70

71 Kulturell hegemoni Medieimperialism Amerikanisering Homogenisering

72 Risk för likriktning (monokultur)? Minskad mångfald i ägande Minskad mångfald i utbud Pga återanvändning av innehåll (synergi) Minskad mångfald i opinioner och perspektiv hos folket Fara för demokratin? 72

73 Vad händer med granskningen? Quis custodiet ipsos costodes? Vem vaktar väktaren? - Decimus Junius Juvenalis, romersk tänkare och satirdiktare 73

74 Vågar Gunilla Herlitz (DN:s VD, chefsredaktör och ansvarige utgivare) driva en kampanj mot ägarkoncentrationen inom svensk media med Bonniers som ägare? 74

75 Robert McChesney: Mediekoncentrationen har resulterat i att medierna har blivit en anti-demokratisk kraft. Hyperkommersialism: Ge folk vad folk vill ha! Utbudet styr efterfrågan! Nedvärdering av journalistiken. Död åt demokratin! 75

76 Vad folk vill ha? (eller vad vi får?) 76

77 Vad händer med journalistiken? Källa: 77

78 Mediernas demokratiska uppgifter 1. Information 2. Granskning 3. Forum för debatt 78

79 Westerståhls objektivitetsmodell OBJEKTIVITET Saklighet Opartiskhet Sanning Relevans Balans Neutral presentation 79

80 Idealen vs verkligheten I verkligheten formas journalistiken inte enbart av idealen utan också av: Juridiska villkor Mediepolitik Ekonomi Teknik Kulturella och samhälleliga värderingar Källor och påtryckargrupper 80

81 Journalistikens kommersialisering 81

82 Journalistikens kommersialisering Innehållet ska i första hand vara lönsamt i andra hand informativt. Billiga nyheter som lockar en stor publik prioriteras. Man gör underhållning av verkligheten. 82

83 MEN bilden av utvecklingen är komplicerad 83

84 Ökad koncentration och ökad mångfald? Stora medieföretag Fler möjligheter till synergieffekter Större vinst Fler vågade satsningar? 84

85 Värna de nationella intressena? Hellre att Bonniers växer sig stora och äger svenska medier, än att utländska jättar köper upp dem. 85

86 Mångfald i ägande ingen garanti för mångfald i utbudet 86

87 Dysfunktionella familjer? Henry Jenkins, Convergence Culture (2006): Tävlan snarare än samarbete bland olika divisioner inom samma företag. Dåligt utnyttjande av synergier. 87

88 De alternativa rösterna 88

89 Piratkopieringen 89

90 Reglera ägandet? 1970-t: Bonniers köper Svensk Filmindustri = startskott för debatten. 1994: Bonniers köper Sydsvenska Dagbladet (första köpet utanför Stockholm) = debatten blossar upp igen. 1994: Rådet för mångfald inom massmedierna. 1997: Bonniers köper in sig i TV4 + GT + Mix Megapol. 2003: Förlag från LO om lagstiftning mot ägarkoncentration. 2007: Frågan aktualiseras på nytt (Bonnier TV4). 2008: Regeringen får i uppdrag att utreda koncentrationen i Sverige. 2010: Ännu ingen lagstiftning kring ägande koncentration avgörs från fall till fall. 90

91 Kulturminister Liljeroth: Trots åratal av socialdemokratiska planer på lagstiftning mot ägarkoncentration har inget hänt. Anledningen är enkel: en sådan lagstiftning skulle begränsa etableringsfriheten. / / Naturligtvis vore det riktigt illa om alla - eller flertalet - medier skulle ha samma ägare. Så är dock inte fallet idag. Utbudet och mångfalden på mediemarknaden är stor och konkurrensen är skarp. Det tycker jag är bra. Fri åsiktsbildning, fritt utbyte av idéer och goda möjligheter att granska oss makthavare är fundamentala värden som måste försvaras och som gynnas av en mediemarknad med många aktörer. Källa: Regeringen.se 91

92 Svenska Journalistförbundets ordförande Lindblom Hultén: Mediemonopol är mer skadliga än andra monopol eftersom de, hänsynslöst utnyttjade, kan utgöra en fara för nyhetsförmedlingen och den fria åsikts- och opinionsbildningen.det är den samlade bilden från många olika medier, med olika perspektiv, som formar människors bild av samhället. Därför måste ägarkoncentration, monopoltendenser och korsägande mellan medieföretagen motarbetas. Källa: svenskajournalistforbundet.se 92

93 Alltså: delade meningar om koncentrationens konsekvenser Pessimisterna Ökad likriktning & hotad mångfald! Några få har all makt över ekonomi, politik och värderingar/ åsikter! Risken för kulturimperialism ökar! Optimisterna Stora företag ger synergivinster, vilket ger ökat kapital, vilket ger investeringar, vilket leder till mångfald! Stora, stabila företag är trygga arbetsplatser! Låt de svenska växa istället för att slukas av utländska jättar!

94 Statliga regleringar Exempel på existerande åtgärder för att värna mångfalden i svenska medier: Presstödet Public Service: SVT, SR och UR 94

95 EU-lagstiftningen Sverige har hittills varit ett av få länder i Europa som inte har någon nationell lagstiftning mot skadliga mediemonopol. I de flesta EU-medlemsländer finns det åtminstone vissa typer av restriktioner när det gäller ägande och mediekoncentration. I vissa länder, som Tyskland, England, Frankrike och Norge har man infört tak för hur mycket en ensam ägare får äga på marknaden eller inom en viss bransch. Hur högt detta tak sätts varierar dock. EU-kommissionen har i sin nyligen publicerade rapport om lagstiftningen i medlemsstaterna kommit till slutsatsen att man inte vill ha någon europeisk lagstiftning på området. 95

96 Filmtips! Videocracy (2009) Outfoxed: Rupert Murdoch s War on Journalism (2004) 96