PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad

Transkript

1 Mediehistoria: Press 6 nov 2008 Litt: : Hadenius m.fl., kap. 2, 5 Medieutveckling 2008, kap 4 PRESSEN DÅ OCH NU Om dagstidningarnas ursprung och marknad Dagens upplägg Vad är en dagstidning? Dagspressens framväxt historik Partipressen Dagspressmarknaden under och 2000-t Viktiga begrepp Dagspressens framtid 1

2 Vad är en dagstidning? FN: Utgivning minst 4 dagar/vecka och allmänt innehåll Presstödsnämnden: Utgivning minst 1 dag/vecka och nyhetsinnehåll > Utgivningsfrekvens > Innehåll Olika typer av dagstidningar 1. Storstädernas morgontidningar (Sthlm, Gbg, Malmö) 2. Storstädernas kvällstidningar 3. Landsortstidningar (utanför Sthlm, Gbg, Malmö) 4. Lågfrekventa tidningar 5. Gratistidningar Dagens Nyheter Göteborgs-Posten Svenska Dagbladet Sydsvenskan 1. Morgontidningar 2

3 Aftonbladet Expressen Kvällsposten GT 2. Kvällstidningar 3. Landsortstidningar Helsingborgs Dagblad Dalarnas Tidningar Nerikes Allehanda Östgöta Correspondenten Uppsala Nya Tidning Nya Wermlands-Tidningen Värmlands folkblad 4. Lågfrekventa tidningar Kristdemokraten, Arbetaren Dala-Bygden Mölndals-Posten 3

4 5. Gratistidningar City i Stockholm/Malmö Metro Uppsalatidningen Mitt i Huddinge Lerums tidning Fakta om dagspress i Sverige Sverige ligger på fjärde plats i världen när det gäller upplaga per invånare (Medieutveckling 2008, s.64) Det finns 155 betalda dagstidningar i Sverige och den samlade upplagan ligger på 4 miljoner ex. (Hadenius m.fl. 2008, s.133f) 93 procent av upplagan är prenumererade exemplar. På vardagarna läser 84 procent av Sveriges befolkning mellan år någon dagstidning. I åldersgruppen läser i genomsnitt 72 procent en dagstidning under vardagar (Medieutveckling 2008, s.64) 46 procent av alla svenskar brukar läsa tidningen på Internet. Dagspressens historia 4

5 De första f dagstidningarna Världens första f dagstidning Acta Diurna Romarriket, 59 f Kr Julius Caesar De första dagstidningarna Sveriges första dagstidning: Ordinari Post Tijdender År 1645 Propagandaverktyg Idag världens äldsta dagstidning! Ansvarig utgivaren för f Ordniarie Post Tijdender skulle enligt instruktionen: alltid veta att uppträda med den diskretion, förstf rstånd och lämpa l att han icke tillåter ter komma i ljuset, vad ingen grund och sanning haver, men att han därjd rjämte allt sås modererar, att varken Kungl. Maj:t eller kronan och ej heller andra, påp vilka man måste m draga respekt, därigenon någon kränkning varder tillfogade. (Ur Hadenius m.fl 2008, s. 54) 5

6 Orsaker till varför den moderna dagspressen lät vänta på sig: Enväldiga härskare och censur Dyrt att framställa, distribuera och köpa tidningar Analfabetism Den moderna dagspressen 1700-talet Upplysningen och frihetstiden, kritik av censur inom pressen Tryckfrihet 1766 Flera nya tidningar Ändrat innehåll i tidningarna Jag kanske ogillar din åsikt, men jag försvarar med näbbar och klor din rätt att uttala den (Voltaire) 1800-talet: Den moderna dagspressen Demokratisering Teknologisk utveckling Industrialisering och urbanisering Utbildning Ekonomisk utveckling 6

7 Utländska förebilder Populärpressen Yellow journalism Sensationsjournalistik The Sun, New York Herald, New York World, New York Journal Yellow Kid The evil spirits of the modern daily press Karikatyr 21 nov 1888 Utländska förebilderf Seriösare press - Motreaktion på populärpressen - Bredare innehåll - Aktiv journalistik New York Tribune New York Times 7

8 Tre svenska dagstidningar Aftonbladet År 1830 Johan Hierta Första moderna tidningen Konflikt med kungen Tre svenska dagstidningar Dagens Nyheter År 1864 Rudolf Wall Bredare innehåll Billig Ny distributionsidé Utkom på morgonen Tre svenska dagstidningar Expressen År 1944 Albert Bonnier m.fl. Hårda och djärva bilder Estetiskt tilltalande Realism och identifikation Dokumentära texter 8

9 Partipressen Partipress: Tidningar och tidskrifter knutna till politiska partier (Nationalencyklopedin) Partipressens ursprung De politiska partiernas framväxt: Socialdemokratiska partiet 1889 Högerns första riksdagsparti

10 De borgerliga tidningarna Liberal och konservativ press Syften bakom tidningsutgivningen: tjäna pengar och driva opinion Ex. NWT (1836) Borås Tidning (1938) Uppsala NyaTidning (1890) De socialdemokratiska tidningarna Grundades något senare än de borgerliga Tätt knutna till partiet (ägande, läsare och innehåll) Opinionsbildning viktigare än pengar Annan målgrupp (valkretsar istället för utgivningsort) Ex: A-pressen, Arbetet Den politiska pressens död(?) Journalistikens professionalisering under och 1970-talen, med krav på objektivitet, granskning och oberoende har bidragit till att banden mellan partier och tidningar blivit lösare. 10

11 Dagspressen och politiken idag Å ena sidan : A-pressen går i konkurs 2005: C säljer tidningskoncern De flesta tidningarna kallar sig oberoende, obundna eller liberala Å andra sidan av 154 tidningar sade sig företräda en politisk linje år 2005 Ledarsidor, analyser och kommentarer avslöjar politisk hållning Dagspressmarknaden under 1900-t : Expansion 1920-talet: Stagnation 1950-talet: Tidningsdöden 1970-talet: Kris för kvällspressen 1980-talet: God ekonomi för många 1990-talet: Sjunkande upplagor och ökande ägarkoncentration Några orsaker till kriser Konkurrens från nya medier (radio, tv, Internet) Konjunkturnedgångar (ex 1920-t, krigsåren, 1970-t) Ökad konkurrens på marknaden ( tidningsdöden ) Ändrade läsvanor (ex unga sviker) 11

12 Grundläggande begrepp Förstatidning: största tidningen på en ort Ex: NWT Andratidning: näst största tidningen på en ort Ex: VF Grundläggande begrepp Upplagespiralen: En förstatidning har många läsare och får därför fler annonsörer. Fler annonsörer ger bättre ekonomi, vilket leder till en bättre tidning. En bättre tidning lockar fler läsare, vilket i sin tur lockar fler annonsörer osv Grundläggande begrepp Täckning: andelen av hushållen på en viss ort som håller en viss tidning. (Tidningsupplagan på en ort/antalet hushåll på orten) 12

13 Dagspressens ekonomi Egna inkomster: Lösnummer/prenumeration Annonser Statliga stöd: Presstöd Skattelättnader Betalda dagstidningars intäkter 2006 Storstads- Kvällstidn. Landsortstidn. Totalt morgontidn. Upplagor: 41% 70% 43% 47% Annonser: 59% 30% 57% 53% Lösnummer och prenumerationer Betalda morgontidningar år 2006: Prenumerationer: 93 % Lösnummer: 2 % Övriga exemplar: 5 % 13

14 Statliga stöd: Presstöd Presstöd ges till tidningar som kommer ut med 3-7 nr/vecka och har en upplaga på minst 2000 ex, om totalupplagan huvudsakligen är Prenumererad och täckningsgraden är max 40 procent. Presstödets två delar Driftsstöd Lämnas till dagstidningar vars täckning på utgivningsorten är högst 30 procent. Står för ca 80 % av presstödet. Distributionsstöd Lämnas till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution. För presstöd disponerades totalt 503 (430 / 73) mkr år ( Kort reflektion två och två! Bör Sverige behålla eller avskaffa presstödet? Vilka argument för respektive emot presstödets vara eller icke-vara kan ni hitta? 14

15 Debatten om presstödet Mot stödet Ingrepp i konkurrensen (näringsfriheten hotad) Ekonomiskt beroende till staten = farligt Bättre med en stor, bra tidning än två mindre, dåliga. Idag har vi fler medier att hämta information ifrån. För stödet Presstödet säkrar mångfald och allsidighet (viktigt för opinionsbildning och nyhetsförmedling) Läsarna ska ha valfrihet (inte bara en dagstidning på en ort) Statliga stöd: Skattelättnader Reklamskatt: Gratistidningar betalar 8 % skatt från första kronan Betalda tidningar är befriade från skatt upp till 50 miljoner kronor, därefter betalar de 3 % Moms: Dagspressen hade länge lägre moms (6 %) än andra tryckta medier Dagspressens framtid 15

16 Dagspress i förändring Dagstidningar på nätet Gratistidningar Varför r nättidningar? n Visa upp sin produkt Billigare distribution Få annonsintäkter Locka ungdomar Möta hotet från gratistidningarna Nättidning vs Papperstidning? Att ha ett tidningsföretag som ger ut papperstidningar är som att ha ett skivbolag som ger ut på vinyl (Andrew Gowers, tidigare chefredaktör på Financial Times) Johan Galtung: Dagstidningen kommer att dö ut (1970-t) 16

17 Dagspressens kris På 10 år har dagstidningsbranschen tappat 1 miljon läsare och 50 % av annonsörerna. De som enbart läser tidningen på nätet ökar, medan de som enbart läser papperstidningen blir färre. Tidningsläsarna blir allt äldre och de som skaffar en prenumeration för första gången väntar allt längre. Bara 2 av landets 20 största tidningar lyckades 2006 öka sin medelupplaga. I genomsnitt kan vi se ett ras på ca 2 % per år. Storstäderna står för den största nedgången. Angelägna gna frågor inför r framtiden Kommer dagstidningen att överleva i konkurrensen med andra medier? Kommer pappersupplagan att finns kvar? Hur påverkar våra läsvanor dagstidningens framtid? Vilken betydelse har gratistidningarna för utvecklingen? Vilka åtgärder kan dagstidningsföretagen vidta för att möta hoten? Utvecklingstendenser Satsa på lokal profil Betaltjänster (exklusiva nyheter, reportage, bilder, arkiv etc.) Utökade verksamheter (filmförsäljning, reseguider, viktklubbar etc.) Multimediebyråer (sajtlösningar, färdiga paket ) Högre priser (de som vill ha måste betala mer) Ny teknik (ex. elektroniska tidningar) 17

18 Våra läsvanor Vi läser allt mer oregelbundet! Varför? Förändrad social situation och livsstil (sämre ekonomi och ökad förflyttning bland unga leder exempelvis till mer oregelbunden läsning) Nya distributionsformer (gratistidningar och nättidningar) Vi läser olika Högfrekventa läsare Högutbildade Tjänstemän Gifta Samboende Äldre (trots svag ek) Lågfrekventa läsare Unga vuxna Låg- och medelutbildade Arbetare Ensamstående 18