Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

Transkript

1 Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008

2 Sammanfattning Studiens utgångspunkt är att studera svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner. Det empiriska underlaget är GOTAundersökningen från En postenkät skickades till 3000 svenskar i åldern i sex medelstora kommuner och nettosvarsfrekvensen var 55 procent. De flesta tillskriver den lokala papperstidningen och tv:n de funktioner som undersöks. Vanan att ta del av de olika medierna har dock betydelse i sammanhanget. Det är t.ex. framför allt de regelbundna morgontidningsläsarna som attribuerar den lokala papperstidningen de olika funktionerna, och det är i huvudsak de regelbundna nättidningsläsarna som värderar nättidningens funktioner i högre utsträckning än övriga grupper o.s.v. Ett slående huvudresultat är dock morgontidningens centrala roll. I en jämförelse mellan pappers och nättidningar tillskriver alla läsargrupper inklusive de regelbundna nättidningsläsarna den tryckta morgontidningen i princip samtliga funktioner i högre utsträckning än nättidningen. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 1

3 Ett nyhetsmedielandskap i förändring Under slutet av nittiotalet diskuterades huruvida nättidningar skulle komma att ersätta den tryckta tidningen. Papperstidningen utgör visserligen fortfarande ett klart framträdande nyhetsmedium i Sverige, men det sker samtidigt en successiv övergång till nättidningar. Dessa förändringar är särskilt omvälvande för kvällspressen (Westlund 2008). Drygt två av tre svenska dagstidningar publicerar sig nu också på nätet (Svensk Dagspress 2007), och allt fler erbjuder även webb tv eller nyhetstjänster för mobilen. Dessutom ökar annonsintäkterna för internet kontinuerligt, samtidigt som det börjat ske en nedgång i annonsintäkterna för tv och dagspress (IRM 2007, Trotzig 2007). Den lokala papperstidningen har länge utgjort basen för nyheter, medan nättidningen snarast varit ett komplement. Det inbördes förhållandet mellan dessa nyhetsmedier förändras emellertid successivt (Bergström 2006, Westlund 2007). Med tanke på denna utveckling kan man fråga sig vilken inställning svenskar har till nyheter i de olika mediekanalerna. Detta PM belyser området genom en analys av olika gruppers inställning till olika funktioner hos lokala nyhetsmedier, särskilt den lokala pappers och nättidningen. Det empiriska underlaget baseras på GOTA undersökningen, vilken genomfördes 2006 av Annika Bergström och undertecknad vid Dagspresskollegiet i samarbete med sex lokaltidningar i södra och mellersta Sverige. Undersökningen baserades på en enkät som skickades med post till 3000 obundet slumpmässigt utvalda svenskar i åldern i sex medelstora kommuner. I samtliga kommuner finns både lokala pappers och nättidningar. Nettosvarsfrekvensen för undersökningen är 55 procent. Funktioner hos olika nyhetsmedier På en övergripande nivå kan olika nyhetsmedier sägas ha skilda egenskaper som gör att de inte uppfyller samma funktioner för alla användare. Tabell 1 på nästa sida illustrerar just hur allmänheten tillskriver lokala nyheter i radio, tv, tidning och internet olika funktioner. De flesta tillskrivs tv nyheterna eller den lokala morgontidningen. Exempelvis uttrycker 75 procent att lokaltidningen är praktisk att använda och ger kännedom om sådant som angår en. Endast drygt 40 procent attribuerar något av de andra medierna dessa funktioner. Kännetecknande för de funktioner som tillskrivs lokaltidningen är att dessa ligger nära individen. Läsaren anser sig få praktiska och användbara upplysningar, kännedom om sådant som är personligt angeläget, och en känsla av delaktighet med andra. Särskilt den lokala papperstidningen förknippas också med avkoppling och att ge stimulans för att fundera över saker och ting. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 2

4 Nyheter i tv står å andra sidan särskilt starkt inom andra områden, i synnerhet beträffande att ge de senaste nyheterna. De flesta anser också att tv nyheterna fyller en funktion genom att ge ökad kunskap och förståelse. Dessutom anser många att nyheter i tv ger dem en inblick i hur världen fungerar, hjälper dem att förstå vad som händer i samhället och upptäcka risker i omvärlden samt att öka självinsikten. Tabell 1 Anledning till att använda olika nyhetsmedier (procent) Lokaltidning Lokaltidning.se Nyheter i tv Nyheter i Radio praktiskt användbara upplysningar kännedom om sådant som angår mig en stunds avkoppling stimulans till egna funderingar en känsla av delaktighet med andra de senaste nyheterna inblick i hur världen fungerar hjälp att förstå vad som händer i samhället något att tala med andra om hjälp att upptäcka risker i tillvaron hjälp att öka min självinsikt Källa: GOTA-undersökningen 2006 Kommentar: svarspersonen har kunnat ange flera olika nyhetsmedier för varje påstående. Frågans formulering lyder Det finns ofta flera anledningar till att man använder olika nyhetsmedier. Markera vilka medier som följande påståenden stämmer in på för din egen del. Du kan markera ett, flera eller inget medium för varje påstående. Antal svar är 1296 Analysen av intermediala skillnader i funktioner visar att framför allt den lokala nättidningen genomgående fyller, de i tabellen listade, funktionerna för tämligen få människor. Det är något förvånande, framförallt i ett avseende. En av de främsta fördelarna, som ofta framhålls angående nättidningar, är att de kan uppdateras dygnet runt vilket ger de senaste nyheterna. Resultaten i denna undersökning pekar dock på att mindre än hälften av de svarande lyfter fram nätnyheterna i detta avseende, istället är det framför allt radio och tv som i störst utsträckning anses fylla denna funktion. Frågan är dock om detta är ett resultat av medieanvändningen, d.v.s. att så många fler tar del av radio och tv än av nättidningar. För att få en förståelse för den lokala nättidningens funktioner bör denna betraktas, dels i förhållande till andra lokala tidningar (papperstidningen), dels i förhållande till huruvida man faktiskt tar del av detta medium. I det följande fokuseras således dessa båda medier med utgångspunkt i de olika bedömda funktionspåståendena och olika användargrupper. Utgångspunkten tas i de funktioner som flest tillskrev den lokala pap Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 3

5 perstidningen samt till funktionen snabb nyhetsförmedling som är särskilt relevant för nättidningar. Funktioner hos den lokala pappers- och nättidningen I tabell 2 presenteras hur olika grupper av individer bedömer den lokala papperstidningens respektive nättidningens funktioner utifrån sex påståenden (jfr tabell 1). De grupper som analyseras är kön, ålder, social klass samt de som uttryckt intresse för olika intresseområden så som nyheter, politik, nöje, teknik o.s.v. Funktionen att förmedla de senaste nyheterna tillskrivs nättidningen i lika stor utsträckning som papperstidningen. Detta är dock den enda funktion där detta sker, i övrigt tillskrivs pappersdningen olika funktioner bland en större andel svenskar än nättidningen. Ett resultat som också är genomgående om vi analyserar olika grupper av människor. Men det finns dock mycket intressanta nivåskillnader mellan de olika grupperna som är värda att beakta. Generellt är det genomgående något färre kvinnor som upplever att den tryckta tidningen uppfyller de olika funktionerna. Det framgår vidare att åringar i mindre utsträckning än övriga upplever att de får praktiskt användbara upplysningar, en stunds avkoppling och de senaste nyheterna från den lokala papperstidningen. Det är större andel i gruppen år och män som överlag uttrycker att papperstidningen fyller just dessa funktioner. Man kan även se att de med ett stort intresse för samhällsfrågor och lokalsamhället i något större utsträckning än övriga känner att papperstidningen ger praktiskt användbara upplysningar, en stunds avkoppling, stimulans till egna funderingar och de senaste nyheterna. Ett intressant resultat är att en hög andel åringarna anser att nättidningen fyller funktioner som att ge praktiskt användbara upplysningar, kännedom om sådant som angår mig, stimulans till egna funderingar och en känsla av delaktighet med andra. Det är särskilt intressant med tanke på att man inom samma åldersgrupp finner lägst andel som tillskriver den lokala papperstidningen dessa funktioner. Ser vi till differensen mellan bedömningarna av funktionerna framkommer detta tydligt. Tabellen visar också att personer med ett ganska eller mycket stort intresse för politik, lokalsamhället och nöje i större utsträckning än andra grupper instämmer i att nättidningen till stor del fyller flera av de angivna funktionerna. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 4

6 Tabell 2 Anledning till att använda lokal papperstidning och nättidning bland olika grupper bland allmänheten (procent) Kön Ålder Social klass Intresse för Alla Kv Män Arbetare Tjänsteman Samhället Nyheter Ny teknik Politik Högre tjänsteman Egen företagare Lokalsamhället Nöje praktiskt användbara upplysningar Lokaltidning Lokaltidning.se [41] [57] [50] differens kännedom om sådant som angår mig Lokaltidning Lokaltidning.se [30] [54] [40] differens en stunds avkoppling Lokaltidning Lokaltidning.se [25] [25] [23] differens stimulans till egna funderingar Lokaltidning Lokaltidning.se [24] [25] [23] differens en känsla av delaktighet med andra Lokaltidning Lokaltidning.se differens de senaste nyheterna Lokaltidning Lokaltidning.se [41] [51] [40] differens Minsta antal svar Lokaltidning Lokaltidning.se Källa: GOTA-undersökningen 2006 Kommentar: frågans formulering lyder Det finns ofta flera anledningar till att man använder olika nyhetsmedier. Markera vilka medier som följande påståenden stämmer in på för din egen del. Du kan markera ett, flera eller inget medium för varje påstående. Bland dem som uttryckt intresse för olika intresseområden inkluderas endast respondenter som uttryckt ganska eller mycket högt Intresse Siffror inom parentes skall tolkas med försiktighet eftersom antalet svarspersoner understiger 100 Ålder och intresse tycks mot denna bakgrund spela roll för vilka funktioner de båda medierna fyller. Men bakom dessa båda faktorer finns också skillnader i medieanvändningen, som snarare spelar större roll i sammanhanget. En fråga för vidare analys är således huruvida regelbundna användare av ett nyhetsmedium skiljer sig i sin syn på mediets funktioner jämfört med icke regelbundna användare. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 5

7 Tabell 3 visar att större andel regelbundna morgontidningsläsarna tillskriver den lokala papperstidningen de sex olika funktionerna i jämförelse med andra grupper. Morgontidningsläsarnas syn på de funktioner som nättidningen fyller ger samtidigt vid handen att en förhållandevis liten andel av dessa tycker att nyheter på internet fyller någon av de angivna funktion. Tabell 3 Anledningar till användning av lokal papperstidning och nättidning bland allmänheten och olika grupper av regelbundna nyhetsanvändare (procent) Alla Läser regelbundet papperstidning Tar regelbundet del av nättidning Tar regelbundet del av både pappers- och nättidning praktiskt användbara upplysningar Lokaltidning Lokaltidning.se differens kännedom om sådant som angår mig Lokaltidning Lokaltidning.se differens en stunds avkoppling Lokaltidning Lokaltidning.se differens stimulans till egna funderingar Lokaltidning Lokaltidning.se differens en känsla av delaktighet med andra Lokaltidning Lokaltidning.se differens de senaste nyheterna Lokaltidning Lokaltidning.se differens Minsta antal svar Lokaltidning: Lokaltidning.se: Källa: GOTA-undersökningen 2006 Kommentar: rågans formulering lyder Det finns ofta flera anledningar till att man använder olika nyhetsmedier. Markera vilka medier som följande påståenden stämmer in på för din egen del. Du kan markera ett, flera eller inget medium för varje påstående. Med regelbunden läsning av lokal papperstidning avses minst fem dagar i veckan. Med regelbunden läsning av lokal nättidning avses minst tre dagar i veckan. Med papper och nättidning avses dem som regelbundet tar del av nyheter i båda dessa nyhetsmedier. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 6

8 Även nättidningsläsarna anser att papperstidningen bäst lever upp till de angivna funktionerna. Nättidningsläsarnas uppfattning om morgontidningen liknar överlag allmänhetens, om vi ser denna generellt (oavsett läsvana). Men även om papperstidningen fyller flera funktioner för nättidningsläsarna är det samtidigt tydligt att nättidningen i sig är betydelsefull på ett helt annat sätt för denna grupp. Det handlar om att en större andel av de regelbundna nättidningsläsarna värderar nättidningens förmåga att erbjuda de senaste nyheterna, praktiskt användbara upplysningar, kännedom om personligt angelägna saker samt en stunds avkoppling. Emellertid kvarstår faktum, morgontidningen upplevs fördelaktigare för dessa funktioner. I tabell 3 analyseras också en grupp som är regelbundna användare av både papperstidning och nättidning. Det intressanta med denna grupp är att de har mycket erfarenhet av att ta del av nyheter i båda dessa nyhetsmedier. Denna grupp anser sig få praktiskt användbara upplysningar och kännedom om personligt angelägna saker genom pappers och nättidning i högre utsträckning än andra grupper. De tillskriver också i högre utsträckning än andra att papperstidningen stimulerar ens funderingar och ger en känsla av delaktighet med andra. Slutsatser Störst andel personer tillskriver den lokala papperstidningen och tv de funktioner som undersöks. I jämförelsen mellan pappers och nättidning är ett slående huvudresultat att alla grupper, inklusive de regelbundna nättidningsläsarna, tillskriver den tryckta morgontidningen i princip samtliga funktioner i högre utsträckning än nättidningen. Enda undantaget är att den inte upplevs ge de senaste nyheterna. Av analysen att döma föredrar man att använda den lokala papperstidningen som bas för nyhetsorienteringen på lokal nivå utifrån de funktioner som inkluderats. Troligen är förklaringen att det är det mest kända och etablerade mediet hos flest människor. Den lokala papperstidningen tillskrivs dessa funktioner i allra högst utsträckning bland de regelbundna morgontidningsläsarna. Troligen är förklaringen att de är vana vid att läsa morgontidningen i pappersform, och prioriterar de funktioner som diskuteras. De regelbundna nättidningsläsarna värderar nättidningens funktioner i högre utsträckning än övriga grupper av samma anledning. Kopplingen mellan läsvana och bedömning är tydlig. Det är på sin plats för framtida forskning att undersöka vilka funktioner nättidningen tillskrivs som ligger utanför ramen för denna studie. Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 7

9 Referenser Andersson, Ulrika (2006) Nya vanor påverkar dagspressens spridning, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Du stora nya värld, SOMrapport nr 39, Kungälv Bergström Annika (2005) Nyhetsvanor.nu, Avhandling vid institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Bergström, Annika (2006) Changing habits? Swedish Readers in Transition. I Leandros, Nikos (red) The Impact of Internet on the Mass Media in Europe. Cost A20 International Conference, Delphi, Grekland, april Suffolk: Abramis Academic Publishing. Carlsson Ulla & Facht Ulrika (2007) MedieSverige statistik och analys, Nordicom, Kungälv IRM (2007) media.se Svensk Dagspress 2007 (2007) Tidningsutgivarna, Stockholm Trotzig Elisabeth (2007) Reklam, i Ulla Carlsson & Ulrika Facht (2007) MedieSverige statistik och analys, Nordicom, Kungälv Weibull, Lennart & Kratz Charlotta (red) (1995) Tidningsmiljöer. Dagstidningsläsning på 1990 talet, Kungälv Westlund Oscar (2007) Svenskarnas dagstidningsläsning ur ett förändringsperspektiv, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red), Det nya Sverige, SOM rapport nr 41, Kungälv Westlund Oscar (2008) Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress. PM nr: 70 institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs Universitet (JMG) Dagspresskollegiet PM nr 69 sidan 8