Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
|
|
- Lisa Samuelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och ofta rutinmässigt. När självmordspiloter kraschar i World Trade Center eller när Olof Palme mördas eller Estonia sjunker då vill vi ha mängder av nyheter. Hela tiden. Kvantitet blir ibland viktigare än kvalitet. TVs och radios nyhetssändningar samt morgon- och kvällstidningar står i viss mån för olika slags nyheter, men för samtliga nyhetsmedier blir en händelse av katastrofkaliber något som åsidosätter all normal nyhetsrapportering. Internets roll som nyhetsförmedlare är i normala fall måttlig (Bergström 2001), men när en händelse likt kraschen i World Trade Center inträffar, då ökar mediets betydelse radikalt. I Journalisten (nr 25/2001, sidan 5) beskrivs vad som hände på aftonbladet.se efter attentatet mot World Trade Center: Enligt NETcheck hade sajten /aftonbladet.se/ drygt 1,2 miljoner besök, vilket är fler jämfört med en genomsnittlig dag. Det är det största antalet besök en svensk nyhetssajt haft under en enskild dag. Redan två minuter efter den första flashen från nyhetsbyråerna var det så många besökare på sajten att vi gick i taket på bandbredden, säger Kalle Jungkvist, chefredaktör för Aftonbladet Nya Medier. Det man som internetanvändare upptäckte i samband med WTC-katastrofen var bland annat att nätet inte består av motorvägar där vi alla kan surfa fram samtidigt. Nej, det kändes snarare som att nätet består av en mängd små grusvägar som korkar igen när alltför många försöker ta sig fram på samma gång. Mer likt motorvägar var i så fall svensk radio och television där man lyfte ut tablåer och annonser och direktsände. Många papperstidningar utkom med extra utgåvor, omdisponerade sitt material, lyfte ut annonser och ägnade mycket stor uppmärksamhet åt händelserna i New York. Papperstidningar är emellertid, sett till vägmetaforen, en väg som inte uppdateras kontinuerligt under dygnet. 1 Förhållandevis snabbt fick man på olika håll ordning på sammanbrutna servrar och den nyhetstörstande kunde åter nå information om händelsen även på nätet. Kanske är det katastrofen i New York som kommer att gå till historien som den händelse då Internet i större skala nådde ut som nyhetsförmedlare för publiken. Redan flera år tidigare har det hävdats att Internet revolutionerat nyhetsrapporteringen, men då som källa för redaktionerna (se t.ex. JMG Granskaren, 1999, nr 2). 149
2 Annika Bergström och Ingela Wadbring Men det kan naturligtvis också vara så att Internet som nyhetsförmedlare är överskattat. Att aftonbladet.se hade extremt många besök efter katastrofen i USA är förvisso odiskutabelt, och även andra nyhetsförmedlare på nätet vittnar om en betydligt större trafik än i vanliga fall. Exempelvis Göteborgs-Postens och Nerikes Allehandas respektive nätupplagor hade mer än dubbelt så många besök som tidigare (Pressens Tidning, 2001, nr 14). Men det kanske framför allt är vid extraordinära händelser som nätet spelar stor roll? Eller enbart då? Vi har redan nämnt att Internet som nyhetsbärare i normala fall spelar en marginell roll, jämfört med andra nyhetsmedier. Detta faktum ställdes på ända vid katastrofen i USA och intresset för Internet som nyhetsförmedlare kvarstår därför. Det vi ska behandla i detta kapitel är förutsättningarna för att ta del av nyheter, framför allt på Internet, men med de traditionella medierna som en relief för analysen. Nyhetsförmedlingen och dess innehåll kommer ofta i fokus när något extraordinärt inträffar. Nyhetspubliken är däremot inte lika uppmärksammad i forskningssammanhang och vårt syfte är därför att ur storstadsperspektivet belysa förutsättningar för nyhetsinhämtande genom att analysera Göteborgsregionen. Medier och nyhetskanaler: tillgång och användning En förutsättning för att ta del av nyheter är tillgång till de medier och kanaler vari nyheterna finns, även om tillgången i sig inte med nödvändighet genererar ett nyhetsintresse eller ett användande av innehållet. I de allra flesta medier finns dessutom såväl nyheter som annat innehåll möjligt att ta del av. Vi ska börja med att se på spridningen av olika medier där ett nyhetsinnehåll finns tillgängligt (figur 1). Figur 1 Innehav av olika medier i hushållen i Göteborgsregionen, (procent) TV Text-TV Morgontidningsprenumeration Internet Kommentar: Radio har inte efterfrågats i Väst-SOM-undersökningarna, och TV-innehav efterfrågades inte i 1992 års undersökning. 150
3 Nyheter i lurar, på papper och skärmar Minst en TV finns i de allra flesta göteborgshushåll, och en stor andel hushåll har idag flera apparater. Text-TV introducerades i slutet av 1970-talet i Sverige och TV-apparater som är något sånär nya har vanligen också text-tv-funktioner. Utbredningen har ökat under 1990-talet och vid millennieskiftet fanns text-tv i fyra av fem hushåll i Göteborgsregionen. Radio är ett så självklart medium att det inte ens efterfrågas i undersökningar; i princip samtliga svenskar anses ha tillgång till radioapparatur idag. Detsamma kan däremot inte sägas om Internet. År 2000 är det drygt hälften av befolkningen i Göteborgsregionen som har tillgång till Internet i sitt hem, vilket är vad som efterfrågas i undersökningen. Lägger man därtill möjligheten till Internet på skolor och arbetsplatser är tillgången dock högre än vad som visas i figur 1. Mönstret ser ungefär likadant ut i Sverige som helhet (jfr Bergström 2001). I dagligt tal är det lätt att få känslan av att Internet är tillgängligt för alla, vilket alltså inte är fallet. Men det bör inte glömmas bort att det är först 1995 som vi alls kan tala om Internet som någonting som överhuvudtaget finns tillgänglig för en bred publik. Sedan dess har spridningstakten varit mycket snabb, även om det är möjligt att se en avmattning det senaste året. Dagstidningen i form av prenumererad morgontidning är vårt allra äldsta nyhetsmedium. Trots att mediestrukturen totalt sett, och kanske alldeles särskilt i storstaden, har förändrats mycket de senaste åren, håller papperstidningen en stor del av befolkningen i sitt grepp. I Göteborgsregionen är det cirka 70 procent som prenumererar på en morgontidning hösten 2000 en siffra som har sjunkit något under 1990-talet. En stor del av de nyheter som återfinns på Internet idag, har klara beröringspunkter med den traditionella dagspressen genom att det är papperstidningsföretag numera många gånger mediehus som står för en stor andel av nyheterna också på nätet. Det är heller inte helt ovanligt att dagstidningar äger och distribuerar nyheter via lokalradiokanaler. Även TV finns knutet till flera traditionella tidningsföretag, men det är än så länge förhållandevis ovanligt. Däremot publicerar t.ex. våra rikstäckande TV-kanaler nyheter också på Internet. Vi har valt att göra den här analysen på medienivå. Papperstidningar ses som en medietyp, nyhetsprogram i radio respektive TV som en andra och tredje medietyp och nyhetssajter på Internet som en fjärde. Det är alltså i princip sättet att överföra nyheter och därmed de olika sätten att ta del av dem, som är basen i vår analys. Nyhetsvärderingen är med nödvändighet olikartad i de olika medierna, eftersom det är stor skillnad att bygga sina inslag på text, ljud eller bild. Det är naturligtvis också skillnad i att ta del av nyheter i de olika formerna. För Internet gäller dessutom att man som nyhetskonsument själv måste veta vad man ska söka efter, medan radio, tidningar och TV snarare presenterar en meny, som man mer eller mindre måste följa, medan det är möjligt att i större utsträckning själv välja i tidningarnas meny. Eftersom vi dessutom i stor utsträckning använder olika medier vid olika tid- 151
4 Annika Bergström och Ingela Wadbring punkter på dygnet, är det en poäng att också skilja mellan morgon- respektive kvällstidningar, likväl som morgon- respektive kvälls-tv. För radionyheter och nyheter på Internet är denna uppdelning däremot inte möjligt att göra. Sammantaget innebär skilda överföringssätt och skilda tidpunkter för att ta del av medier, att dessa fyller olika funktioner för människor (se t.ex. Weibull och Wadbring 2000). Papperstidningen är den mest utbredda nyhetskällan bland befolkningen i Göteborgsregionen (figur 2). Fyra av fem läser någon morgontidning minst fyra dagar varje vecka. Kvällstidningsläsningen är däremot betydligt mindre utbredd en dryg tiondel läser regelbundet. TV-nyheter är en nästan lika vanlig nyhetskälla som morgontidningen. Nästan tre fjärdedelar tittar regelbundet på något nyhetsprogram i de marksända kanalerna på kvällen, medan en betydligt mindre andel regelbundet tittar på morgon-tv. Nyheter på Internet tar ungefär var femte internetanvändare del av. 2 Sammantaget är alltså morgontidning och svensk television våra stora informationskanaler för nyheter. Figur 2 Regelbunden användning av olika nyhetstyper i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Nyheter i papperstidning/ morgon Nyheter i TV/morgon on on Nyheter i papperstidning/ kväll Nyheter i TV/kväll äll äll Nyheter i radio dio 39 net Nyheter på Internet Kommentar: Med regelbunden användning avses för tidningarna läsning minst fyra dagar i veckan, för radio- och TV-lyssnande/tittande minst fem dagar i veckan och för Internet minst någon gång per vecka, bland dem som regelbundet använder Internet överhuvudtaget. Radionyheter innefattar nyheter i Sveriges Radio, TV-nyheter innefattar nyheter i Sveriges Television och i TV4 och nyheter på Internet innefattar enbart tidningssajter. Åldersintervallen var mellan 1992 och till 80 år, och år 2000 är den 15 till 85 år. För papperstidningen/morgon och Internet är användningen betydligt större bland dem som prenumererar på en morgontidning respektive har tillgång till Internet i hemmet. Bland prenumeranter är det 93 procent som regelbundet läser en morgontidning, och bland de som har tillgång till Internet i hemmet är det 31 pro- 152
5 Nyheter i lurar, på papper och skärmar cent som regelbundet tar del av nyheter på nätet. För TV-mediet är motsvarande analys däremot inte meningsfull, eftersom tillgången i princip är hundraprocentig. Inte heller för kvällstidningar kan motsvarande analys göras, eftersom dessa är lösnummerförsålda. Av morgontidningarna i regionen dominerar Göteborgs-Posten stort, och det är det enskilda medium som når klart störst andel av befolkningen i regionen. Den kvällstidning som läses i störst utsträckning är den lokala kvällstidningen GT. Av enskilda nyhetsprogram i TV är det Aktuellt som lockar den största publiken på kvällstid (50 procent), även om Rapport inte kommer långt efter. På morgonen är det istället morgon-tv i TV4 som har den större publiken (12 procent) jämfört med SVTs morgonprogram. I radiohänseende har lokalradions P4-nyheter och Ekot ungefär lika stor publik (26 respektive 22 procent). Av den osannolika mängd sajter som finns på Internet, ställs frågor om några nyhetssajter i SOM-undersökningen. I Göteborgsregionen likväl som i landet som helhet är aftonbladet.se den totalt dominerande nyhetssajten bland de mest frekventa internetanvändarna. gp.se kommer som god tvåa, och sett ur ett Sverigeperspektiv har gp.se förhållandevis stor regional publik jämfört med lokala nätnyhetsplatser i andra regioner (jfr Bergström 2001). Ingen annan av de traditionella dagstidningarnas webbplatser har emellertid någon stor regelbunden publik att tala om, sett till vanliga dagar utan katastrofer. Det är naturligtvis så att användningen av olika slags medier inte är ömsesidigt uteslutande. Den som exempelvis regelbundet tittar på nyhetsprogram på TV, tenderar också att läsa morgontidningar och ta del av nyheter på Internet. Det finns en slags kumulativitet inbyggd i nyhetsanvändningen (se t.ex. Wadbring 2000). På motsatt sätt finns det vissa människor som mer eller mindre står utanför nyhetsflödet, även om det är en synnerligen liten grupp som står helt utanför. Nästa steg i analysen blir att fokusera mer på hur nyhetsanvändningen på Internet platsar i vår totala nyhetsvardag. Ett kumulativt användande Morgontidningen står stark i ett förändrat medielandskap både på riksplanet och i Göteborgsregionen, där Göteborgs-Posten, som nämnts, är klart dominerande. Intressant är att se hur papperstidningen Göteborgs-Posten står sig i konkurrensen med sig själv på nätet i gp.se. Mönstret är mycket tydligt (figur 3). Drygt hälften av internetanvändarna i Göteborgsregionen 58 procent läser papperstidningen Göteborgs-Posten regelbundet men besöker sällan eller aldrig webbplatsen gp.se. Knappt en tiondel av dem som kan karaktäriseras som regelbundna internetanvändare (som figuren baseras på) tar del av gp.se och papperstidningen GP. En liten andel av de sporadiska pappers-gp-läsarna besöker gp.se under veckan. Andelen ickeläsare på både skärm och papper är däremot större. Om figuren hade baserats på befolkningen 153
6 Annika Bergström och Ingela Wadbring som helhet och inte enbart internetanvändare, hade papperstidningens styrka blivit än tydligare. Slutsatsen är att gp.se utgör ett komplement till pappers-gp, men knappast ett tillskott. Figur 3 Läsning av Göteborgs-Posten respektive gp.se i Göteborgsregionen, 2000 (totalprocent av internetanvändarna) Minst 4 dgr/v Läsning av gp.se Mer sällan/ Minst 3 dgr/v 1-2 dgr/v aldrig Läsning av Göteborgs- 2-3 dgr/v Posten Mer sällan/ aldrig Antal svarande: 1034 personer Kommentar: Med internetanvändare avses de som använt nätet minst någon gång den senaste månaden från när de besvarade formuläret. Frågan är då hur det ser ut för övriga medier? Om vi tar papperstidningen som bas för all nyhetsanvändning, och därefter lägger till ytterligare nyhetsförmedlingar som kommer under dagen, och Internet på toppen (dock rent faktiskt i botten på figur 4) är det möjligt att se hur nyheter i olika nyhetskanaler utgör tillskott till varandra. Med morgontidningen som bas i figur 4, är det nästan 80 procent av de boende i Göteborgsregionen som kan definieras som nyhetspublik. Lägger vi därtill dem som ser på morgon-tv, ökar den totala nyhetspubliken med fyra procentenheter. Radionyhetslyssnare utökar nyhetspubliken med ytterligare fyra procentenheter medan kvällstidningar mycket marginellt ytterligare utökar nyhetspubliken. Nyhetsprogram på TV däremot, ger ett ytterligare tillskott om fem procentenheter. Dessa fem procentenheter når alltså inget av de tidigare nämnda nyhetsmedierna. Internet, slutligen, utökar nyhetspublikens storlek med ytterligare en procentenhet, till totalt sett 94 procent av befolkningen i regionen. Då ska emellertid påminnas om det låga krav som är ställt för att nyhetsinhämtning på Internet ska räknas: 1 gång/vecka. Om motsvarande krav på regelbundenhet ställts för nyheter på nätet som för övriga medier, hade nyheter på nätet inte utgjort något tillskott alls till övriga medier. 154
7 Nyheter i lurar, på papper och skärmar Figur 4 Kumulativ nyhetsinhämtning för olika medier i Göteborgsregionen, 2000 (procent) Tillskott morgontidningg + morgon-tv-nyheterr + radionyheterr + kvällstidningg + kvälls-tv-nyheterr + internetnyheterr Kommentar: För definitioner på användning, se kommentar under figur 2. Figuren ska läsas så att morgontidning ses som basen, 79 procent regelbundna nyhetsläsare, och om även de som ser morgon-tv läggs därtill vare sig dessa läser morgontidning eller inte ökar den totala nyhetspubliken med 4 procentenheter, till 83 procent av befolkningen. Osv. Om kravet för att användning av nyhetssajter på Internet å ena sidan är lågt ställda för att räknas det räcker att personen ifråga tagit del av en nyhetssajt en gång i veckan är å andra sidan kraven också högt ställda genom att Internet läggs på toppen av nyhetspyramiden. Hade vi placerat Internet i mitten istället, hade nätet kunnat sägas bidra till en vidgad nyhetspublik i något större utsträckning än vad som här är fallet. Skillnaden hade dock inte varit särskilt stor. Förutsättningar för nyhetsinhämtning Skillnader i användning som beror på tillgång kan vi se för Internet och också för morgontidningen. Men enbart tillgång till medier räcker inte för att bestämma användningen av dem. Nyhetsbehovet finns hos de flesta; andelen nyhetsinhämtare totalt och för olika nyhetsmedier är stor. Totalt sett är det ett fåtal av de boende i Göteborgsregionen som står utanför nyhetsvärlden. Morgon-TV och kvällstidningar är i publiksammanhang inte så stora medier, medan nyheter i TV på kvällstid och morgontidningar är det. Regiondominerande Göteborgs-Posten ger oss dessutom möjlighet att se hur publiken väljer mellan pappers- och nättidning. Valet faller på papper med Internet som ett mycket litet komplement. Betydligt fler låter bli båda, än tar del av bara gp.se. Då ska också betänkas att gp.se är förhållandevis stor i regionen. I detta och också i ett större perspektiv utgör Internet snarast ett komplement i göteborgarnas nyhetsvardag. Den här vardags- och rutinfunktionen förändras med all säkerhet en dag som den 11 september När terrorattackerna i USA 155
8 Annika Bergström och Ingela Wadbring ägt rum sökte många efter snabb bekräftelse och information på nätet. Dock ska inte radions och TVns roll som motorvägar i detta sammanhang glömmas bort. Det är dessutom radio och TV som de allra, allra flesta har tillgång till. Riktigt så ser det inte ut för Internet ännu. Och samtidigt kvarstår betydelsen av att kunna få fördjupad kunskap, förståelse och inte minst möjligheten att delta i någon slags kollektiv sorg i de gamla vanliga nyhetsmedierna, där vi alla tar del av samma nyheter, vilket inte är fallet på Internet. Att få se experter analysera i TV, att få olika aspekter av händelsen dokumenterad i morgontidningen ska inte underskattas i en tid när det också finns krav på extrem snabbhet. Det oväntade sätter i viss mån vardagens medierutiner ur spel, men samtidigt är rutinerna så fast förankrade i vardagslivet att vi snabbt återgår till dem. Och i göteborgarnas vardag dominerar tidningen och nyheterna i TV på kvällen som nyhetsmedium medan Internet för en mer tillbakadragen tillvaro. Noter 1 För en översikt över hur arbetet fungerade på svenska medier efter WTCkatastrofen, se exempelvis Journalisten, nr 25/2001 eller Pressens Tidning, nr 14/ Enkäten är konstruerad med ett filter för internetfrågorna, så att endast de som använder Internet minst någon gång i månaden får besvara vidare frågor om sin internetanvändning. Referenser Bergström, Annika (2001) Internet från revolution till vardagsanvändning. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, Du välsignade? Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Internetbarometern (2000) Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. JMG-Granskaren (1999, nr 2). Journalisten (2001, nr 25). Pressens Tidning (2001, nr 14). Wadbring, Ingela (2000) Etermediernas betydelse. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. Wadbring, Ingela och Lennart Weibull (2001) Dagspressen står pall. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Land, du välsignade? Göteborg: SOMinstitutet, Göteborgs universitet. Weibull, Lennart och Ingela Wadbring (2000) Att studera dagspressen i Sverige. I Wadbring, Ingela och Weibull, Lennart (red) Tryckt. 20 kapitel om dagstidningar i början av 2000-talet. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet. 156
JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merNyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och
Val av nyhetskanal när kriser inträffar VAL AV NYHETSKANAL NÄR KRISER INTRÄFFAR MARINA GHERSETTI Nyhetsförmedling handlar om att ge människor den information de behöver och den information de vill ha.
Läs merNYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG
Nyheter bland unga vuxna i Göteborg NYHETER BLAND UNGA VUXNA I GÖTEBORG Oscar Westlund N yheter utgör en betydelsefull del av det medieinnehåll som svensken kan ta del av i olika medier såsom TV, press,
Läs merUNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS NYHETSKONSUMTION I EN FÖRÄNDERLIG NYHETSVÄRLD JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs mernyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 39 TIDNINGAR OCH ANDRA MEDIER Karin Hellingwerf 3 Tidningar och andra medier Dagstidningsläsningen
Läs merFÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER
Förtroendet för massmedier FÖRTROENDET FÖR MASSMEDIER LENNART WEIBULL E n grundtanke i all opinionsbildning är att det inte bara är budskapet som är det viktiga: det handlar även om vem som framför det.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 49 PRIVATANNONSÖRER I DAGSPRESSEN Josefine Sternvik 2003 Dagspressens annonsmarknad Annonserna
Läs merJMG. Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga. Arbetsrapport nr. 46.
JMG Institutionen för Journalistik och Masskommunikation Arbetsrapport nr. 46 Fokus på unga vuxna Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga Ulrika Andersson Arbetsrapport
Läs merSedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merVAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER?
Vad gör man när den dagliga kamraten vid frukostbordet försvinner? VAD GÖR MAN NÄR DEN DAGLIGA KAMRATEN VID FRUKOSTBORDET FÖRSVINNER? Ingela Wadbring När en tidning läggs ned och därmed försvinner ur människors
Läs merVad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens
TV-tittarnas programpreferenser och den 11 september TV-TITTARNAS PROGRAMPREFERENSER OCH DEN 11 SEPTEMBER KENT ASP Vad föredrar svenska folket helst att se på TV? Stämmer tittarnas önskemål överens med
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merMedias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?
Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merNär dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001
Dagspressen står pall DAGSPRESSEN STÅR PALL INGELA WADBRING OCH LENNART WEIBULL När dagspressens upplagesiffror för år 2000 presenterades den 1 mars 2001 var det första gången på lång tid som det kunde
Läs merZA4729. Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden
ZA4729 Flash Eurobarometer 199 (Audio Visual Policy) Country Specific Questionnaire Sweden FL-199 Audio Visual Policy D2. Hur gammal är du? [_][_] år [00] [AVBÖJANDE/INGET SVAR] [END INTERVIEW] D1. Kön
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 53 EN TIDNING FÖR ALLA? Om invandrares användning av och attityder till medier i allmänhet och
Läs merAtt kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste
Mot nya läsvanor? MOT NYA LÄSVANOR? ULRIKA ANDERSSON Att kurvan för dagspressens samlade upplaga har varit nedåtgående de senaste femton åren är ingen nyhet inom mediebranschen. En och annan chefredaktör
Läs merSverigedemokraterna i Skåne
Sverigedemokraterna i Skåne Sverigedemokraterna i Skåne Anders Sannerstedt Sverigedemokraterna gick starkt framåt i valet 2006. I riksdagsvalet fördubblade de sin röstandel jämfört med 2002, och i kommunalvalet
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merDe första resultaten från. Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015. April 2016
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2015 April 2016 Medieanvändning en vanlig dag 81 % använder internet 80 % tittar på tv på någon plattform 22 % tittar på webb-tv 65 % läser en
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Direktreklam: utveckling, användning, värdering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 51 Direktreklam: utveckling, användning, värdering Ingela Wadbring 2003 Inledning Under det senaste
Läs merSVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND
Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 78
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 78 Morgontidningsläsning på papper och webb samt prenumerationer i hushållen en tabellrapport Ingela
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merAttitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås 2014. Projektnummer: TRV 2013/45076
Attitydundersökning invånare Dubbelspår Göteborg-Borås Projektnummer: TRV / Bakgrund Trafikverket planerar att bygga dubbelspårig järnväg mellan Göteborg och Borås. Sträckan Göteborg-Borås är ett av Sveriges
Läs merFrån kvällspress till kvällsmedia
Från kvällspress till kvällsmedia Från kvällspress till kvällsmedia Mathias A Färdigh och Oscar Westlund S edan mitten av 9-talet har Aftonbladet och Expressen försett svenska allmänheten med nyhetsuppdateringar,
Läs merNYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING
NYHETSINTERAKTION PÅ WEBBEN TAR SOCIALA MEDIER ÖVER NYHETSFUNKTIONEN I TAKT MED ATT BETALVÄGGARNA BLIR FLER? INGELA WADBRING Nyhetsinteraktion på webben tar sociala medier över nyhetsfunktionen i takt
Läs merMarknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av befintliga kanaler
Morgontidningar på den västsvenska nyhetsmarknaden MORGONTIDNINGAR PÅ den västsvenska nyhetsmarknaden ANNIKA BERGSTRÖM OCH JOSEFINE STERNVIK Marknaden för nyheter vidgas kontinuerligt med utveckling av
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merTidningarna i ett föränderligt medielandskap
Tidningarna i ett föränderligt medielandskap Lennart Weibull Tidningsläsning i Göteborgsregionen Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Regelbunden läsning av morgontidningar i Göteborgsregionen, 1998-9
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merTrafiksäkerhet för förskolebarn. - en konsumentenkät till föräldrar och personal
Trafiksäkerhet för förskolebarn - en konsumentenkät till föräldrar och personal NTF Skåne 25 Sammanfattning Det totala antalet föräldrar som besvarat enkäten var 945, 8% mammor och 2% pappor. Bland barnen
Läs merPersonliga penningutlägg Nya, sammanlagda eller omdöpta kategorier: Sportutrustning Böcker (ej pocket) Pocketböcker Elektronik till hemmet Öl
Nyheter i SESAME -databasen ORVESTO Konsument 2005:1 ORVESTO Konsument-formuläret för våren 2005, ledande till databasen 2005:1, innehöll i stora drag samma frågor som i föregående mätningar. Det finns
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merNyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att
NYHETSVANOR MED LOKAL ANKNYTNING ANNIKA BERGSTRÖM Nyhetslandskapet i Göteborgsregionen genomgår ständigt förändringar. Från att under många år haft ett stabilt antal aktörer Göteborgs-Posten och Arbetet
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merFolkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och
Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet
Läs merBytt är bytt och kommer inte tillbaka?
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation Dagspresskollegiet PM nr. 64 Bytt är bytt och kommer inte tillbaka? Unga och papperstidningar av olika slag. Exemplet Stockholm
Läs merTNS SIFO 2016-04-07 P-1533413 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016
1 COM HEM-KOLLEN JUNI 2016 3 VÄLKOMMEN TILL COM HEM-KOLLEN Över 40 procent av de svenska hushållen är idag anslutna till vårt nät, vilket gör att Com Hem i allra högsta grad bidrar till digitaliseringen
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merTidskriften ett levande läromedel
Tidskriften ett levande läromedel Nyhetsförmedlaren. Kunskapskällan. Opinionsbildaren. Läromedlet. 2 Visste du att du som lärare, inom vissa ramar, får kopiera ur tidskrifter för dina elevers räkning?
Läs merTierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice
Tierpspanelen Rapport 1 Medborgarservice 2008-12-16 Sammanfattning I den första Tierpspanelen fick medborgarna svara på frågor kring Medborgarservice som funnits sedan januari 2007. Totalt har 54 personer
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 71
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 71 Flerkanalspubliceringens konsekvenser: ett trendbrott i användning av kvällspress Oscar Westlund
Läs merUtvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun
Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs
Läs merMänniskors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan
Svenska folkets nyhetsvanor Svenska folkets nyhetsvanor MATHIAS A. FÄRDIGH OCH JOSEFINE STERNVIK Människors nyhetskonsumtion består inte bara av nyheter från en kanal utan av flera. Före 1990-talet fanns
Läs merFINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS?
Finns det fortfarande en partipress? FINNS DET FORTFARANDE EN PARTIPRESS? Lennart Weibull S verige har en stark partipolitisk tradition inom dagspressen. Mycket tidigt fanns det en nära anknytning mellan
Läs merMediedjungeln (sas) mediekunskap för barn
Lärarhandledning för Svenska som andraspråk Av-nummer: 21222tv1-5 av Carolina Ahnhem De fem första programmen i serien Mediedjungeln handlar om hur man gör TV, radio, nyhetsprogram, såpor och hur man skriver
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merTidningen NSD och papperstidningens framtid
Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten.
Läs merNYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT?
Nya tidningsformer konkurrenter eller komplement? NYA TIDNINGSFORMER KONKURRENTER ELLER KOMPLEMENT? Annika Bergström OCH Ingela Wadbring N yhetsutbudet har aldrig varit så stort och mångfacetterat som
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merKyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen
Läs merSammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7
Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen
Läs merMittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier
Mittuniversitetet Institutionen informationsteknologi och medier RAPPORT 08-05-16 Civilingenjörsprogrammet, teknisk design, 180 p Kommunikation i tal och skrift, 4 p Examinator: Kenneth Berg Platta tv-skärmar
Läs merMindre törst efter nyheter än förr?
Mindre törst efter nyheter än förr? Ingela Wadbring Vi vet att den tryckta dagspressen har problem 1. Vilka ytterligare nyhetsförmedlare har problem att nå sin publik? 2. Är det ett lokalt eller ett tryckt
Läs merIngela Wadbring. Mätta morgontidningar
Mätta morgontidningar Mätta morgontidningar Ingela Wadbring D et finns en stark norm som säger att det är viktigt att människor tar del av nyheter. Det är genom att hålla oss informerade om allmänna samhällsangelägenheter
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merLOKALA SÄLJER NYHETER. WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1
LOKALA NYHETER SÄLJER WM_8sidig_brouchure_5mmuttfall_version3.indd 1 2012-02-24 14:53:04 100% täckning 14 gånger per månad i 6 kommuner Förslag 13 Vilka bor här? Folkmängd Kvinnor män 0-17 år 18-64 år
Läs merSkåne län. Företagsamheten 2015
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...
Läs merDet fattas stora medicinska grävjobb
Det fattas stora medicinska grävjobb Ragnar Levi, författare, medicinjournalist med läkarexamen och informationschef på Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Tycker du att kvaliteten på medicinjournalistiken
Läs merBruce Springsteen. Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013
Bruce Springsteen Undersökning bland besökare på konserten på Friends Arena 11 maj 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING OM UNDERÖKNINGEN S. 3 KÖN OCH ÅLDER S. 4 SÄLLSKAP S. 5 HEMVIST S. 6 INFORMATION OM KONSERTEN
Läs merFaktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn
Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson
Läs merDen upplevda otryggheten
TRYGGARE STÄDER Inledning I mätning efter mätning är trygghet den faktor som är viktigast för att hyresgäster ska trivas i sina bostadsområden. Trygghet är ett komplicerat begrepp som omfattar våra erfarenheter
Läs merMotion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar
NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2013/14:C344 lh av Johan Linander och Per-Ingvar Johnsson (C) Presstöd till hög- och medelfrekventa dagstidningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen
Läs merFASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25
FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning
Läs merVad måste jag göra som idag har avtal med bredbandsbolaget? Bredband Vi har 500/50 bredband, vad är priserna för
Kommentar eller fråga Svar Bredband Betalar idag mer än 100 Nu blir det ännu billigare. Bredband Bredband Om möjligt, önskvärt att det analoga finns kvar så kan man själv välja om man kopplar in det digitala
Läs merUnga möter (inte) Arbetsförmedlingen. Malin Sahlén Mars 2011
Unga möter (inte) Arbetsförmedlingen Malin Sahlén Mars 2011 Inledning 1 Inledning Ungdomar har mycket låg tilltro till att Arbetsförmedlingen kan hjälpa dem till ett arbete. Det framkommer i den här rapporten
Läs merFakta om undersökningen Mediebarometern
Fakta om undersökningen Mediebarometern Mediebarometerns huvudsakliga syfte har sedan starten 1979 varit att belysa mediers räckvidd en genomsnittlig dag. Ett slumpmässigt urval av Sveriges befolkning
Läs merNedläggningen. Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull
Nedläggningen Synen på orsaker till och konsekvenser av Arbetets nedläggning Annika Bergström och Lennart Weibull Arbetet, läsarna och politiken Karin Hellingwerf och Jan Strid Arbetets prenumeranter efter
Läs merÖrebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.
MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem
Läs merNovus Sportenkät. Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september
SVT Publik och utbudsanalys Kanal & Tablå Novus Sportenkät Undersökningen genomförd av SVT Strategi och SVT Publik och Utbudsanalys 27 augusti 4 september Sammanfattning Ja eller Nej till Sportlista Ja
Läs merAlkohol, tobak, narkotika och dopning
7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika
Läs merBild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.
Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare
Läs merBarns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen
Barns och ungdomars åsikter om barnoch ungdomsmottagningen - En undersökning av barnrättspraktikanter inom Landstinget Kronoberg Sabina Andersson Alexandra Hansson Omvårdnadsprogrammet Sunnerbogymnasiet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merInslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.
1/6 BESLUT 2013-02-04 Dnr: 12/01630, 1636 och 1776 SAKEN Aktuellt, SVT2, 2012-08-19 och 2012-09-09, inslag om konflikten i Syrien, fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslagen frias. Granskningsnämnden
Läs merSvenska Fotbollförbundet
Med intresse och engagemang för din verksamhet Svenska Fotbollförbundet MarkCheck Mars 00 Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... Syfte... Metod... Vilka är det som har svarat på undersökningen?...
Läs merCitaten ger en bild av den omvälvning som just nu äger rum inom nyhetsmedier
Medieobundna nyhetsvanor? MEDIEOBUNDNA NYHETSVANOR? JOSEFINE STERNVIK Tidigare utformades journalistiken utifrån vilka frågor redaktörerna ansåg viktiga och vilka källor tidningarna bedömde som trovärdiga.
Läs merTCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15
TCO GRANSKAR Brister i tryggheten vid sjukdom på den moderna arbetsmarknaden #2/15 Skillnader i sjukfrånvaro och trygghet bland egenföretagare, tidsbegränsat anställda och tillsvidareanställda resultat
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merRAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi
RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...
Läs merInslagen i Rapport kl. 8.00 och 9.00 I inslagen sade nyhetspresentatören följande samtidigt som bland annat bilder från matchen visades.
1/5 BESLUT 2013-09-30 Dnr: 13/01489 SAKEN Rapport, SVT1 och SVT2, 2013-06-15, kl. 8.00, 9.00, 10.00, 11.00, 12.10, 16.10 och 19.30, Sportnytt, SVT1, 2013-06-15, kl. 17.55 och 19.45, inslag om en boxningsmatch;
Läs merMedieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom
Ungas nyhetsvanor UNGAS NYHETSVANOR ANNIKA BERGSTRÖM Medieanvändning är en ganska utbredd sysselsättning bland ungdomar. Genom olika massmedier kan man få idéer, inspiration och förebilder som på olika
Läs merJag kommer att gå närmare in på var och en. I korthet skulle jag beskriva dem såhär:
Den slovenske filosofen Slavoj Zizek brukar säga att de flesta konspirationsteorier är sanna sånär som på det där med konspirationen. Få fenomen omfattas av så många konspirationsteorier som media. Det
Läs merInslaget fälls. Granskningsnämnden anser att det strider mot kravet på opartiskhet. Sveriges Radio ska på lämpligt sätt offentliggöra nämndens beslut.
1/5 BESLUT 2012-12-20 Dnr: 12/01833 SAKEN Godmorgon Stockholm, Sveriges Radio P4 Radio Stockholm, 2012-09-17, inslag om en dödsannons; fråga om opartiskhet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden anser
Läs merBarns säkerhet i bil. vid ankomst till förskolan. Helen Sjöberg
Barns säkerhet i bil vid ankomst till förskolan Helen Sjöberg RAP. 4 juni 2005 Bakgrund NTF Stockholms län gör regelbundet mätningar av i vilken mån barn är fastspända i bil i samband med generella undersökningar
Läs merTips och råd VID MEDIEKONTAKTER
Tips och råd VID MEDIEKONTAKTER Därför ska vi synas i medierna 4 Ta initiativ till mediakontakter 5 Vad är en nyhet? 6 När journalister besöker Uppsala universitet 8 Journalistens arbetsvillkor 9 Att tänka
Läs merMobilanvändarundersökning
Mobilanvändarundersökning 2015 9 av 10 svenskar har en smart mobiltelefon men bara var tredje tycker mobilsajter är enkla att använda Från 2013 till 2015 har smarta mobiltelefoner fått sitt definitiva
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs mer