Annika Bergström. Fortsatt ökad användning
|
|
- Rut Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil och läsplattor, sajter för att dela med andra blir allt fler, mer användarvänliga och lockar delar av publiken. De senaste åren har framför allt etableringen av så kallade sociala medier ökat och användarna har hängt på. Sociala medier innebär applikationer där användarna konverserar, deltar och delar innehåll. Exempel på den här typen av applikationer är bloggar, wikipedia, onlinespel, video- och bildsajter, chatter och communities som MSN eller Facebook. Vissa sajter är mer renodlade inom respektive nisch, andra sajter tillhandahåller vissa möjligheter att delta. Exempel på detta är tidningssajter där man ibland kan chatta och ladda upp exempelvis bilder. I det här kapitlet visas på utvecklingen för den allmänna internetanvändningen i Västra Götaland sedan Under den här perioden har allt fler fått tillgång till nätet. Drygt 80 procent av den svenska befolkningen hade hösten 2009 tillgång till internet, de flesta hushåll har numera någon typ av bredbandsuppkoppling och allt fler når nätet via mobilen (jfr Bergström 2010a, Westlund 2010). Tillgängligheten och den utveckling som sker på innehållssidan påverkar den användning som äger rum. Det handlar sällan om några snabba förändringar utan istället om långsamma processer. Kapitlet belyser också den utvecklingen. Fortsatt ökad användning Internetanvändningen fortsätter att öka i Västra Götaland. Ökningstakten är förvisso inte lika snabb som i slutet av 1990-talet, men har tagit fart igen efter utplaningen runt (figur 1). Det som sker nu är att eftersatta grupper i den här analysen pensionärer och personer med arbetarbakgrund i allt större utsträckning får tillgång till internetteknologin i sina hem. Bland de yngsta i undersökningen, åringarna, är drygt 95 procent frekventa internetanvändare, för pensionärer är motsvarande siffra 34 procent. Skillnaderna beroende på subjektiv familjeklass är inte lika stora som för ålder, men statistiskt signifikanta. Medan 86 procent bland högre tjänstemän använder nätet flera gånger i veckan, är andelen i arbetarfamiljer 64 procent. De digitala klyftorna är således tydliga i Västra Götaland, precis som i övriga Sverige (jfr Bergström 2010b). Bergström, A (2011) Ny våg av internetanvändare i Lennart Nilsson (red) Västsvensk demokrati i tid och rum. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 121
2 Annika Bergström Figur 1 Internetanvändning i Västra Götaland, (procent av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan) år Högre tjm Samtliga Arbetare år Den grupp som ökat mest de senaste åren pensionärsgruppen förtjänar en något fördjupad analys. Det åldersspann som visas i figuren är förhållandevis stort och det finns anledning att tro att det finns skillnader inom gruppen. Bland personer mellan 65 till 70 år är 62 procent frekventa användare, vilket kan jämföras med 17 procent i gruppen 76 till 85 år. Många pensionärer är alltså en del av det digitaliserade samhället om man ser till internetanvändning och gruppen kommer att öka i takt med att allt fler internetanvändare blir pensionärer. Som tidigare visats (Bergström 2010c) är användningen lite olika utbredd i Västra Götalands olika regioner. Andelen frekventa användare är störst i Göteborgsregionen 76 procent och lägst i Dalsland där 54 procent använder nätet flera gånger i veckan. Det har skett en ökning i samtliga delregioner jämfört med 2008 års mätning, och ökningen är störst i Göteborgsregionen. Skillnaden mellan högst och lägst är i stort sett lika stor i 2009 års mätning som ett år tidigare. Användningsområden på nätet Floran av utbud för internetanvändare blir allt brokigare. På nätet finns allt från traditionella massmedier till enskilda personers bloggar, information och service från banker, myndigheter och andra organisationer, en uppsjö av underhållningsinriktade program och applikationer, verktyg för eget skapande och publiceringsforum för användarnas innehåll. I Väst-SOM-undersökningarna har användningsområden 122
3 Ny våg av internetanvändare mätts på olika sätt vid ett flertal tillfällen. För vissa kategorier finns jämförbara data över tid, andra har mätts vid enstaka tillfällen. Sammantaget ger dessa mätningar en god överblick av internetanvändarnas förehavanden, vad som är mer och mindre utbrett. I figur 2 framgår hur utbredda olika användningsområden är på veckobasis. Det i särklass vanligaste användningsområdet på nätet är, precis som i tidigare mätningar, e-post. Två tredjedelar av befolkningen i Västra Götaland hanterar e-post varje vecka. Sociala medier, som mätts för första gången, lockar en tredjedel av invånarna varje vecka. En fjärdedel har tittat på videoklipp, 15 procent har läst bloggar och 10 procent har spelat onlinespel minst någon gång i veckan. Figur 2 Användningsområden, privat internetanvändning, Västra Götaland, (procent av befolkningen minst någon gång varje vecka) E-post Informationssökning Nyhetstjänster Använt sociala medier 26 Tittat på videoklipp Läst bloggar Spelat onlinespel 6 6 Använt tjänster hos kommun/myndighet 4 Kontaktat lokal politiker/tjänsteman Köpt/beställt varor/tjänster Dessa användningsområden är sådana som de flesta ägnar sig åt relativt regelbundet (jfr Bergström 2010a). De områden som hamnar längst ner i diagrammet använda tjänster hos kommun eller myndighet, köpa varor och tjänster samt kontakta politiker och tjänstemän lockar endast ett fåtal på veckobasis. Om man vidgar perspektivet något och istället analyserar användning minst någon gång månaden visar det sig att 23 procent har köpt eller sålt varor, 28 procent har sökt fakta hos kommun eller myndighet och 17 procent har använt någon tjänst hos kommun eller myndighet. Däremot är andelen som kontaktat någon politiker eller tjänsteman via nätet förhållandevis liten även på månadsbasis: 4 procent. Sammantaget är det 14 procent av befolkningen i Västra Götaland som någon gång tagit en sådan kontakt på nätet. 123
4 Annika Bergström Internetanvändningen skiljer sig ganska mycket när man jämför olika grupper i samhället. Det som framför allt har betydelse för vad som sker på nätet är ålder. Det framgår tydligt i figur 3 att unga människor gör mest av nästan allting. Det är tre användningsområden i undersökningen som avviker från detta mönster: använda tjänster och söka information hos kommun och myndighet samt kontakta politiker och tjänstemän. Den naturliga förklaringen till detta handlar om livssituation. Det är inte sannolikt att unga människor i samma utsträckning har behov av kontakt och information med kommuner eller myndigheter. Figur 3 Användningsområden i olika åldersgrupper, privat internetanvändning, Västra Götaland, (procent av befolkningen minst någon gång) Tittat på videoklipp Spelat onlinespel E-post Använt sociala medier Följt bloggar år år år år Kontaktat lokal politiker/tjänsteman Beställt varor/tjänster Sökt information hos kommun/myndighet Använt tjänster hos kommun/myndighet Användningsmönstren är förhållandevis lika i olika åldersgrupper. De flesta gör samma saker men unga människor gör lite mer. På ett par ställen förändras dock mönstren: det är särskilt tydligt för användning av sociala medier och videoklipp, där det är betydligt fler unga än medelålders och äldre som är aktiva. Om man undantar den allra äldsta gruppen, är skillnaderna i användning beroende på ålder minst för e-post och inköp och beställningar. Även andra faktorer som kön, utbildning och politiskt intresse kan ha betydelse för användningsinriktningen (se t.ex. Bergström 2010a, 2010b). De könsskillnader som framträder bland invånarna i Västra Götaland är huvudsakligen små. Det är något vanligare bland män än kvinnor att köpa eller beställa varor och tjänster, att 124
5 Ny våg av internetanvändare titta på videoklipp och framför allt att spela onlinespel. Utbildning har betydelse så till vida att medel och högutbildade är mer frekventa än lågutbildade inom samtliga undersökta användningsområden. Man bör dock ha i minnet att utbildning är starkt korrelerat med ålder de äldre i undersökningen har en lägre utbildningsnivå vilket påverkar resultaten. Politiskt intresse har inte någon större betydelse för de användningsområden som undersökts här. Skillnaderna uppträder framför allt när det gäller att använda tjänster hos, eller söka information och fakta hos kommuner och myndigheter samt att kontakta politiker och tjänstemän. Det är i samtliga fall de som är politiskt intresserade som något oftare ägnar sig åt dessa nätaktiviteter. De uppmätta skillnaderna är kända och förväntade. Liknande mönster finns på nationell nivå och återfinns i olika undersökningar (jfr Bergström 2010a, Findahl 2010, Internetbarometern 2009). I de allra flesta fall uppmäts mer frekvent och bredare användning bland de unga vuxna. De är också i många fall först att ta till sig nya applikationer inom de flesta områden. Unga människor i Västra Götaland utgör inget undantag. Fler besökare hos kommuner och VG-regionen Som visats ovan är det i runda tal hälften av befolkningen som någon gång då och då besöker kommuner eller myndigheter på webben för att använda tjänster eller söka information. Invånarna i Västra Götaland har de senaste fem åren blivit något mer benägna att gå till hemkommuners och VG-regionens hemsidor (figur 4). Framför allt kommunerna har fått en ökad tillströmning besökare på sina hemsidor de senaste åren, och VG-regionen har, mätt på det här viset, återhämtat det besökstapp som skedde efter I 2009 års Väst-SOM-undersökning mättes för första gången andelen invånare som besökt Västtrafik på webben. Över hälften angav att de någon gång varit inne på sajten. Veckoanvändarna utgörs av 16 procent av befolkningen, övriga använder sajten lite mer sporadiskt. Precis som annan användning av nätet är det också här vissa grupper som är mer frekventa besökare än andra. Kommunernas hemsidor har framför allt besökare i 30 till 50 årsåldern, användning är något vanligare bland politiskt intresserade än bland icke-intresserade och bland boende i kommunerna i Göteborgsregionen. VGregionens hemsida har framför allt sin publik bland personer mellan 16 och 50 år, det är betydligt vanligare bland boende i Göteborgsregionen att besöka vgregion. se än i andra områden och det är större andel kvinnor än män som söker sig till regionens webbplats. Västtrafik har en stor andel unga användare. I gruppen 16 till 29 år är en fjärdedel inne på vasttrafik.se flera gånger i veckan. Besökarna är både män och kvinnor. Det är betydligt vanligare bland boende i Göteborgsregionen än i övriga delar av länet att besöka Västtrafik på webben. 125
6 Annika Bergström Figur 4 Besök på hemkommunernas, VG-regionens och Västtrafiks sajter, Västra Götaland (procent någon gång de senaste 12 månaderna) Västtrafik Hemkommunen VG-regionen Fler och mer Internetanvändningen ökar i Västra Götaland, precis som i resten av landet. Ökningen har varit större de senaste åren än i början av det nya millenniet. Ända sedan internet blev tillgängligt för allmänheten i början av 1990-talet har skillnader i användning beroende på framför allt ålder varit framträdande. Dessa skillnader kvarstår även år 2009, men vi börjar skönja förändringar i gruppen pensionärer, där internetanvändningen procentuellt sett ökar allra mest. Särskilt tydligt är detta bland nyblivna pensionärer, där användningen är nästan lika utbredd som bland regionbefolkningen i genomsnitt. Det är framför allt e-post och informationssökning som lockar stora användargrupper regelbundet. Under de senaste åren har så kallade sociala medier blivit aktörer i utbudet på nätet och detta är en typ av användning som också lockar förhållandevis många på regelbunden basis. Andra områden, som exempelvis inköp, lockar också stora grupper av användare, men inte med samma regelbundenhet. De stora användningsområdena lockar breda grupper av användare. Vissa områden är smalare på befolkningsbasis men stort i enskilda grupper. Ett sådant exempel är onlinespel som lockar nästan två tredjedelar av unga människor under 30 år. Att titta på videoklipp är än mer utbredd bland de yngsta i undersökningen, drygt nio av tio ägnar sig åt exempelvis YouTube och andra videomöjligheter. 126
7 Ny våg av internetanvändare Invånarna i Västra Götaland expanderar kontinuerligt sin användning av nätet i takt med att applikationer och tillgänglighet utvecklas. Det finns fortfarande skillnader mellan olika grupper i samhället och mellan olika delar av regionen. Storstaden Göteborg med kranskommuner uppvisar en mer spridd internetanvändning än vissa delregioner som exempelvis Dalsland. Men ålder är den faktor som har allra störst betydelse för både vanan att använda nätet och för användningens innehåll. Ålderklyftan jämnas ut när olika användningsområden etableras, men återkommer gång efter annan i takt med att nya applikationer utvecklas och får spridning. Referenser Bergström, A. (2010a) Personligt och privat i sociala medier. I Holmberg, S. och Weibull, L. (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, A. (2010b) Digitala klasser. I Oskarsson, M., Bengtsson, M. och Berglund, T. (red) En fråga om klass?. Stockholm: Liber. Bergström, A. (2010c) En digitaliserad region. I Nilsson, L. (red) En region blir till. Västra Götalandsregionen Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Findahl, O. (2009) Svenskarna och Internet Stockholm:.SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Internetbarometern 2009 (2010). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Westlund, O. (2010) De mobilt uppkopplade svenskarna. I Holmberg, S. och Weibull, L. (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 127
8
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 65 Internetanvändning med och utan bredband Annika Bergström 2007 1 Internetanvändning med och
Läs merMedborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker
Medborgarna online Medborgarna online Annika Bergström Samtidigt som internet tagit plats i många människors vardag finns det fortfarande betydande skillnader i tillgång och användning. Även om dessa ser
Läs merAnnika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland
Internetutvecklingen är ständigt pågående på både producent- och konsumentsidan. Idag handlar inte diskussionerna om vem som har tillgång till nätet eller vilken typ av uppkoppling man har eller om man
Läs merSkilda digitala världar
Skilda digitala världar Skilda digitala världar Annika Bergström Nätet, och framför allt webben, har blivit en egen arena som erbjuder såväl medierad som personlig kommunikation, information och service.
Läs merBredband viktigt för internetanvändningen
Bredband viktigt för internetanvändningen Bredband viktigt för internetanvändningen Annika Bergström Idag pågår många verksamheter parallellt: i verkliga livet och på nätet. Nätuppkoppling tas många gånger
Läs merSamtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,
Nya medietekniker NYA MEDIETEKNIKER ANNIKA BERGSTRÖM Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället, och diskussioner i termer av nätet som något nytt har avklingat,
Läs merInternetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs
DIGITALA UTMANINGAR ANNIKA BERGSTRÖM Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs kontinuerligt inför nya utmaningar. Sedan 2005 har sociala nätverk som Facebook och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 35 INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA 1995-2001 Annika Bergström 2002 Internets
Läs merVar det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och
Internetval 006 för de redan frälsta Internetval 006 för de redan frälsta Annika Bergström Var det 006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och icke-användare skulle minska? Var det
Läs merUnder de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier PERSONLIGT OCH PRIVAT I SOCIALA MEDIER ANNIKA BERGSTRÖM Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
Läs merUnder de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag
Personligt och privat i sociala medier Personligt och privat i sociala medier Annika Bergström Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag bland internetanvändare både
Läs merUnder den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har
En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen
Läs merAtt leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre
Web.0 om deltagande online Web.0 om deltagande online Annika Bergström Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre fjärdedelar av den vuxna svenska befolkningen har
Läs merVi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som
Den fjärde vågen DEN FJÄRDE VÅGEN ANNIKA BERGSTRÖM Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som dyker ner i brevlådan var och varannan dag. Vi föreslås köpa stora, platta
Läs merPapper och webb två sidor av samma mynt?
Papper och webb två sidor av samma mynt? Papper och webb två sidor av samma mynt? Annika Bergström och Lennart Weibull Under ett drygt decennium har vi nu sett de traditionella morgontidningarna i en delvis
Läs merRADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014
Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan
Läs merRadiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)
December 2014: Radio Med anledning av SOU 2014:77 "Från analog till digital marksänd radio" passar vi på att lyfta fram hur befolkningen lyssnar på radio. Av ljudmedierna har radion den största andelen
Läs merValår på nätet. Annika Bergström
Valår på nätet Valår på nätet Annika Bergström S edan slutet av 1990-talet har förväntningarna på olika internetområden varit stora. Inte minst inom det politiska fältet har tilltron till digitala mediers
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merSOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet.
SOM-institutet: Samhälle, opinion och medier SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet. Våra rötter finns i: Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för journalistik, medier
Läs merTidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet
Tidningsläsning i Göteborgsregionen TIDNINGSLÄSNING I GÖTEBORGSREGIONEN ANNIKA BERGSTRÖM OCH LENNART WEIBULL Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet av 1990-talet.
Läs merSvenskarna och internet 2015
Svenskarna och internet 2015 Utdrag om sociala medier iis.se Version 1.0 2015 Olle Findahl och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons.
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort inkörsporten
Läs merKYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND
KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har
Läs mer05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk
kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort
Läs merEtt smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)
Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur) 03 Kommunikation och sociala nätverk 10 93 e-post 91 SMS 55 Hur många använder olika sätt att kommunicera
Läs merSammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan
117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga
Läs mernita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl
WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.
Läs merMEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER
Mediers värde för olika generationer MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER Ingela Wadbring och Annika Bergström Att ha ett medium i sitt hushåll innebär i princip alltid en kostnad. En morgontidning medför
Läs merNär det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om
De unga och radion DE UNGA OCH RADION JAN STRID När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om ny medieteknologi: data, mp-3-spelare och plasmatv. Men någonstans skall de
Läs merNordicom-Sveriges Mediebarometer 2017
Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017 Mediebarometern Om undersökningen 1979-2017 Huvudresultaten (mediedagen och trender) Lite mer om digitala medier Lite om barn/ungdomar och medieanvändning Lite om
Läs merFrågeområde Livsvillkor
Frågeområde Livsvillkor Nationella folkhälsoenkäten 2018 Gävleborg I avsnittet redovisas olika indikatorer på livsvillkor: ekonomisk trygghet, delaktighet i samhället samt utsatthet för kränkande bemötande
Läs merSedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de
Internetanvändningens fas II INTERNETANVÄNDNINGENS FAS II ANNIKA BERGSTRÖM Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de flesta vet vad internet är och vad det i grova
Läs merMedborgarna och e-förvaltningen
Medborgarna och e-förvaltningen Medborgarna och e-förvaltningen Annika Bergström A llt fler delar av den offentliga förvaltningen anammar och införlivar digitala verktyg i såväl intern som extern verksamhet.
Läs merMänniskors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis
Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Lokala nyheter morgontidningarnas starka kort Ulrika Andersson Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis stabil
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2004
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 57 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004 Anna Olsén Antoni 2005 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merSvenskarna och internet
Svenskarna och internet 21 oktober 28 Ulrika Facht Forskningsinformatör NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet URL: www.nordicom.gu.se/mediesverige E-post: ulrika.facht@nordicom.gu.se Nordicom-Sveriges
Läs merInternetanvändningen i Sverige 2016
Internetanvändningen i Sverige 2016 iis.se 1 Pamela Davidsson Statistikansvarig, IIS @PamPamDavid pamela.davidsson@iis.se Internet Bredband Utrustning 20 år Dator Internet Bredband Surfplatta I mobilen
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs merEleverna och internet 2015
Eleverna och internet 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson iis.se Version 1.0 2015 Kristina Alexanderson och Pamela Davidsson Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Läs merDe första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014
De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer 203 6 mars 204 Huvudrapporten kan förbeställas via info@nordicom.gu.se Pris 275 kr + moms och porto NORDICOM-Sverige Göteborgs universitet Mediedagen
Läs merMÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK
MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK HUR MÄN OCH KVINNORS ANVÄNDANDE AV SOCIALA MEDIER SKILJER SIG OCH VAD DE EFTERFRÅGAR AV VARUMÄRKEN ONLINE. 6 SEPTEMBER 2012 Den här presentationen handlar
Läs merRadio kanaler, plattformar och förtroende
Radio kanaler, plattformar och förtroende Radio kanaler, plattformar och förtroende Annika Bergström M assmediesystemet växer in i den digitala kommunikationsteknologin med allt vad det innebär av interaktivitet,
Läs merLOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET
Lokala medier i Göteborgsregionen: Användning och syn på tillförlitlighet LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET INGELA WADBRING D et torde knappast råda någon tvekan
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merVar tionde hushåll saknar buffert
Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak
Läs merUNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018
UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 218 INNEHÅLL Om undersökningen 1 Beteende 2 Användning 4 Kunskap 6 Kostnader 7 Källkritik 8 Integritet 1 Nätmobbning 12 Intresse för IT 14 UNG
Läs merInternetbarometer 2008
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 8 9-1-5 MedieNotiser Nordicom-Sverige Göteborgs universitet Nr 2, 9 Nordicom-Sveriges Internetbarometer 8 Några resultat Över 9 procent av 15-54-åringarna har internet
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 34 ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN Om prenumeranters funderingar på att upphöra med
Läs merUnder det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen
Vänster och höger i fl yktingopinionen VÄNSTER OCH HÖGER I FLYKTINGOPINIONEN MARIE DEMKER Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen 2002 har frågor kring arbetskraftsinvandring,
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merTIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT
Tio års radiolyssnande: en översikt TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT JAN STRID SOM-institutets årliga mätningar har sedan 1994 ställts frågor om radiolyssnande. Bakgrunden var intresse att följa radiopublikens
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 69 Svenskarnas upplevelse av lokala nyhetsmediers funktioner Oscar Westlund 2008 Sammanfattning Studiens
Läs mernyheter, bloggar och offentliga sajter.
Nyheter, bloggar och offentliga sajter nyheter, bloggar och offentliga sajter Annika Bergström Internet får allt större betydelse i vårt samhälle, inte minst genom att utgöra arena för handel och informationsyttringar.
Läs merSvenskarna och internet 2017
Svenskarna och internet 2017 Undersökning om svenskarnas internetvanor iis.se Version 1.0 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons. Erkännande 2.5 Sverige,
Läs merSvenskarna och internet 2017
Svenskarna och internet 2017 Undersökning om svenskarnas internetvanor iis.se Version 1.0 Texten skyddas enligt lag om upphovsrätt och tillhandahålls med licensen Creative Commons. Erkännande 2.5 Sverige,
Läs merHushållens nyhetskonsumtion hösten 2005
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 62 Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005 Anna Olsén Antoni 2006 Hushållens nyhetskonsumtion
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation PM nr. 80 Läsvanestudien 1986 2010 Ulrika Hedman 2011 Introduktion Denna tabellrapport är en beskrivning
Läs merDagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76
Dagspresskollegiet Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation PM nr. 76 Vad är prisvärt? En jämförelse mellan allt från pappersmedier till balettföreställningar Ingela Wadbring
Läs merDelrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25
Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars
Läs merPrisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 63 Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan Ulrika Andersson 2006 H öjningar av prenumerationspriset,
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs merSkiftande mediepreferenser för annonser
Skiftande mediepreferenser för annonser Skiftande mediepreferenser för annonser Björn Danielsson och MARIE GRUSELL I Sverige var dagspressen under en lång period den dominerande kanalen för annonsering.
Läs merfrån radioprat till musikskval
Från radioprat till musikskval från radioprat till musikskval Jan Strid Radiolyssnandet i Sverige har varit tämligen stabilt ända sedan tillkomsten av de privata lokalradiokanalerna 1993. Tiden som vi
Läs merVindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och
Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen
Läs merNyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och
Nyheter i lurar, på papper och skärmar NYHETER I LURAR, PÅ PAPPER OCH SKÄRMAR Om nyhetsanvändning i Göteborgsregionen ANNIKA BERGSTRÖM OCH INGELA WADBRING Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors
Läs merVÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP
VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 217: EN BROKIG GEMENSKAP En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström Den västsvenska
Läs merFöretagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet
Läs merETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE
ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE Risker och möjligheter med digital teknik Mediebilder, ålderism och digitala klyftor Maria Edström & Annika Bergström AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa JMG, Institutionen för
Läs merInternetbarometer 2009
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2009 Den nya mediedagen 0 20 60 80 0 Television (totalt) 83 Dagstidning (totalt) Radio (totalt) 73 77 Internet 65 Bok (totalt) 36 Traditionella medier på internet Sociala
Läs merNätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige
Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige Västerås 23 september 2014 Nina Dahlman www.can.se CAN rapport 137 Håkan Leifman & Clara Henriksson Ungdomar som använder nätdroger vilka är de? Empiriska
Läs merInternetbarometer 2012
Nordicom-Sveriges Internetbarometer 22 En bearbetning av Mediebarometern 22 September 2 2 4 5 6 7 8 9 Television (totalt) Internet (totalt) Dagstidning (totalt) Radio (totalt) Bok (totalt) Tidskrift (totalt)
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs mer8 Dator och Internet i hemmet
Dator och Internet i hemmet 159 8 Dator och Internet i hemmet Få företeelser har genomgått en sådan revolutionerande utveckling som datoriseringen. Från att i begynnelsen ha varit ett dyrt, otympligt och
Läs merBrevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information
en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från
Läs merIgenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är
1 Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är det 98 procent som använder Internet. Alla de som i undersökningen var hemma med barn (dvsföräldralediga) använde
Läs merEN DIGITAL PALETT ANNIKA BERGSTRÖM
En digital palett EN DIGITAL PALETT ANNIKA BERGSTRÖM Sammanfattning Tillgången till internet är god i svenska hushåll. Däremot skiljer sig användningen åt, vilket ger digitala klyftor i samhället där vissa
Läs merEN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)
EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?) Jonas Ohlsson SOM-institutet Vetenskapsfestivalen 2013 100 Tidningsläsning bland unga vuxna, 1986 2012 (procent minst
Läs merKultur Skåne Bibliotek, bildning och media
Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under
Läs merÄldres flyttmönster i Göteborg
Äldres flyttmönster i Göteborg Ett material från delprojektet Öka kunskapen inom Äldres boende 2 - en handlingsplan för att möta äldres skiftande bostadsbehov Arbetsgrupp: Samhällsanalys och statistik,
Läs merEkonomin i ett specifikt geografiskt område är ofta av stor betydelse för den enskilde
Ekonomi i väst ökad optimism och minskad oro EKONOMI I VÄST ÖKAD OPTIMISM OCH MINSKAD ORO TOBIAS ELMQUIST Ekonomin i ett specifikt geografiskt område är ofta av stor betydelse för den enskilde individen.
Läs merSkolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10
Enheten för utbildningsstatistik 2010-02-25 Dnr 71-2010:00004 1 (8) Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10 Gymnasieskolan står nu inför en kraftig elevminskning, som inleds detta läsår med
Läs merVem använder Internet?
Vem använder Internet? Olle Findahl 16 februari 2012 Internets spridning 10 9 8 62% 65% 67% Dator 6 55% 51% 53% 56% Internet 25% 27% 2 15% 15% Bredband 2% 5% 9% 3% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Läs merMediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %
Mediedagen 16 Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 16 (procent) % 4 9 8 NORDICOM-Sveriges Mediebarometer 16 Digitala plattformar Alla plattformar 1 Bio 6 Cd och
Läs merJOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld
Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.
Läs merTema Ungdomsarbetslöshet
Tema Ungdomsarbetslöshet Arbetslösheten ökade bland ungdomar Under första kvartalet 2009 var 142 000 ungdomar i åldern 15-24 år arbetslösa, vilket motsvarar en relativ arbetslöshet på 24,4 procent. Här
Läs merHälso- och sjukvårdsbarometern 2016
PM Regionkontoret Anders Thorstensson, utvecklingsstrateg Avdelningen för uppföljning och analys Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016 Hälso- och sjukvårdsbarometern är en undersökning som speglar den vuxna
Läs merDigital strategi för Miljöpartiet
2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I
Läs merEn undersökning om samhällsservice i tätort
En undersökning om samhällsservice i tätort och på landsbygden d 20-204 Service för en fungerande vardag En god samhällsservice behövs för att få vardagen att fungera där man bor. TNS Sifo har på uppdrag
Läs merPOLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Läs merSju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden
Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merTillväxt och utveckling i Göteborgsregionen
Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt
Läs merDator, jämlikhet och könsroller
Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till
Läs merTidningar i brevlådor, på bussar och i ställ
Ingela Wadbring Texten är hämtad ur: Sören Holmberg och Lennart Weibull (red) Lyckan kommer, lyckan går SOM-institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 36 Hela rapporten kan beställas via www.som.gu.se,
Läs merTidningsprenumeration bland invandrare
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION (JMG) Göteborgs universitet Dagspresskollegiet PM nr. 58 Tidningsprenumeration bland invandrare Ulrika Andersson 2005 Tidningsprenumeration bland invandrare
Läs merVårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Kunskapscentrum för jämlik vård Västra Götalandsregionen 2018-02-02 Vårdbarometern Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen
Läs mer