Förtroendet för medierna Maria Elliot _. Kapitel 1 Inledning. Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet

Transkript

1 Förtroendet för medierna Maria Elliot _ Kapitel 1 Inledning Kapitel 2 Forskning om medieförtroende och trovärdighet Prolog: Källtrovärdigheten utforskas Hovlandgruppens arbete Medietrovärdighet: Den amerikanska traditionen Arvet från källtrovärdighetsforskningen Medietrovärdighetens dimensioner Forsk-ningsområdet befästs Källtrovärdighetsansatser Forskning i etikdebattens skugga Medierna som samhäll-sinstitution Det politiska perspektivet Trovärdighet och kognitiva pro-cesser Dagens syn på medietrovärdighet Källtrovärdighet efter Hovland Källtrovärdighet och påverkan Informationsbehandlingsteorier Källtrovärdighet och kommunikationseffekter Svensk trovärdighetsforskning Teori och empiri: Arvidson Normativ teori: Hermerén Experiment: Lundberg Objektivitet och partiskhet Summering: Vad vi vet om medietrovärdighet Teoribildningen Kapitel 3 Förtroendebegreppet Förtroendebegreppet Teoretiska perspektiv Förtroendets natur Min syn på förtroendebegreppet Förtroendets motsats Angelägenhetsgrad Förtroendets betydelse i det senmoderna samhället Kapitel 4 Förtroende för medier Medieförtroendet som attityd

2 Den kognitiva komponenten Den emotiva komponenten Den handlingsorienterade komponenten Medierna som föremål för förtroende Medier som förtroendeobjekt Kapitel 5 Tidigare synsätt Trovärdighet och kunskapsbildning Trovärdighetskriterier Faktainnehåll och fiktion Trovärdighet och förtroende Kapitel 6 En analysmodell Utbyten av medier Medievärden Utbyten och medieegenskaper Perceptioner av mediers egenskaper Förtroenderelevans Analysmodell Förtroende och expectancy-value-modellen Kapitel 7 Förväntningar på medier Mikro- och makronivå Forskning om publikens utbyte av medier Förtroende och personliga utbyten av medier Generell kunskap och information Identitetsbildning Socialisering och social interaktion Delaktighet i samhället Eskapism och pleasure Strukturering av tillvaron Normativa förväntningar på systemnivå Kapitel 8 Bilden av medierna Erfarenhetskunskap Medievanor Tolkning och förståelse Symbolkunskap Mediefolklore Fina medier och fula: medieimage

3 Status Härledd kunskap Kunskap, mediebild och förtroende Mediernas objektiva egenskaper Förmedlingsformen Det faktiska medieinnehållet Kapitel 9 Frågeställningar Kapitel 10 De empiriska analyserna Analysunderlag SOM-undersökningarnas förtroendemått Frågeformuleringarna Undersökta medier och medienivåer Svarsalternativen Validitet Steg I Förtroendet för medierna Kapitel 11 Allmänhetens förtroende för massmedierna Utgångspunkter Räckvidd Etableringsgrad Förmedlingsform Bevakningsnivå Profil Status och sociokulturell image2 En översikt av medieförtroendet Förtroendestarka och förtroendesvaga medier Förtroendesambanden mellan medierna Förtroendeintensitet Stabilitet över tid Förtroendeandelar Förtroendesambanden mellan medierna Jämförelse med tidigare mätserier Specifika medier och generella medietyper Förtroendeprofiler Antalet medier Mediekombinationer

4 Kapitel 12 Individernas egenskaper och villkor Utgångspunkter Medievanor och kunskapsunderlag Sociala villkor Värdering av medier och medieinnehåll Användning och förtroende Läsning av dagspress TV-tittande Radiolyssnande Sociala villkor Förtroendet i grupper Den lokala morgonpressen Kvällspressen Sveriges Television TV4 P4 Värdering av medier och medieinnehåll Genrepreferenser Bedömning av tidningsegenskaper Steg II Förtroendet för medieinstitutionerna Kapitel 13 Institutionsförtroendet: Struktur och bas Utgångspunkter Förtroendeförändringar Medieinstitutionernas demografiska förtroendebas Institutionerna som förtroendeobjekt Förtroendet för medieinstitutionerna 1993 Medieinstitutionernas förtroendebas 1993 Dagspressinstitutionens förtroendebas Radio/TV-institutionens förtroendebas Förtroendekonjunkturer Stort och litet förtroende Förtroendeintensitet Medieinstitutionernas förtroendebas Dagspressinstitutionens förtroendebas Radio/TV-institutionens förtroendebas

5 Institutioner, medier och journalister Institutioner och enskilda medier Dagspress och etermedier eller bara medier? Journalisterna och institutionerna Kapitel 14 Erfarenhet, beroende och utvärderingsnormer Förtroende och medieerfarenhet Nyhetförmedlingens viktighet Utvärderingsnormer Mediernas orientering mot politiker och publik Medieetik Trovärdighet Steg III Samhällsförtroende och medieförtroende Kapitel 15 Det svenska samhällsförtroendet Analysaspekter Samhällsförtroendet 1993 Förtroendeopinionens struktur Intensitet Polaritet Varken stort eller litet förtroende Samhällsförtroendet Förtroendebalanser Stort och litet förtroende Förtroendeopinionens struktur Dimensioner i samhällsförtroendet Kapitel 16 Samhällsinstitutionernas förtroendebas Samhällsförtroendets demografiska bas Samhällsförtroendets utbredning Genus Ålder Utbildning Samhällsförtroendets ideologiska bas Ideologi Partisympati

6 Kapitel 17 Sammanfattning och slutdiskussion Allmänhetens förtroende för massmedierna Betydelsen av mediernas egenskaper och villkor Individernas egenskaper och villkor Förändringen av medieförtroendet över tid Slutord Kapitel 18 Summary in English: Public Confidence in the Media Research into Credibility The Concept of Media Confidence Issues Results Litteraturreferenser Tabellbilaga Figurbilaga