INFÖR KYRKOVALET

Transkript

1 Inför kyrkovalet INFÖR KYRKOVALET JAN STRID K yrkovalet har av många kallats det glömda valet. Under många år sammanföll valet till kyrkans olika organ med riksdags- och kommunvalet varför kyrkovalet lätt hamnade i skymundan. År 2001 var det första valet till Svenska kyrkans olika organ efter det att kyrkan fått ändrade relationer till staten och valen hölls åtskilda från de borgerliga valen. Valdeltagandet vid de kyrkliga valen har varit lågt och har varit sjunkande i princip sedan 1980-talet. I valet 1997 var valdeltagande i Göteborg 6,8 procent men valdeltagandet steg 2001 och var då 9,6 procent av de valberättigade till kyrkofullmäktige. Det finns flera faktorer bakom den uppgång i valdeltagandet som skedde 2001 men två faktorer framstår som mer betydande dels att Sverigedemokraterna för första gången deltog dels att det framträdde en könsdimension som tidigare inte funnits. Att Sverigedemokraterna deltog bidrog på två sätt till ökningen; då många röstade för att Sverigedemokraterna inte skulle få något inflytande och naturligtvis att flera, som tidigare inte hade röstat, röstade på dem. Könsdimensionen tog sig uttryck i att flera personröstade genom att stryka kandidater i en utsträckning som tidigare inte funnits (Strid 2001). Inför kyrkovalet 2005 har SOM-institutet tagit med ett antal frågor rörande det kommande kyrkovalet för att utröna vilka tendenser som kan spåras bland allmänheten. Samhälle Opinion och Massmedia är en vetenskaplig frågeundersökning som årligen genomförs av SOM-institutet. Undersökningen går ut till ca 6000 personer i Västsverige. Samtidigt genomförs också en riksomfattande frågeundersökning till hela svenska folket. Detta är första gången som SOM-institutet går ut med en undersökning inför ett kyrkoval och tanken är att vi skall kunna göra jämförelser med den undersökning som kommer att göras direkt efter kyrkovalet Detta kapitel tar sikte på frågor inför valet 2005: Vad kan vi förvänta oss gällande valdeltagandet, vilka skillnader kan vi se mellan olika grupper och vilka faktorer kan förklara valdeltagandet. Den första frågan som ställdes var naturlig och löd kortfattat: Röstade du i senaste kyrkovalet? 161

2 Jan Strid Tabell 1 Röstade Andel röstande i senaste kyrkovalet (i procent) Andel Ja 16,8 Nej 78,7 Ej svar 4,5 Totalt 100 Antal 1083 Det högsta valdeltagandet år 2001 var i valet till Kyrkomötet 10,9 procent och här 2004 säger 16,8 procent att de röstade. Även om några röstade till andra organ än kyrkomötet är naturligtvis siffran 16,8 procent alldeles för hög. Det är svårt att förklara varför man övervärderar sitt valdeltagande men det är ett vanligt fenomen som också visas av de valundersökningar som genomförs efter varje borgerligt val (Hedberg 2005 ). Orsakerna till denna överrepresentation torde dels ligga i bortfallet i undersökningen, dvs att de som inte besvarat enkäten i lägre grad röstar, dels i normen att man bör rösta även om denna troligen är svagare än i de borgerliga valen. Sedan får man heller inte glömma att det gått 3 år sedan förra valet. På samma sätt är det vanligt att man överskattar sitt eget kommande röstande. I undersökningen ställdes också frågan om man avsåg att rösta i det kommande valet Tabell 2 Avsikt att rösta i kyrkovalet 2005 (röstberättigade i Göteborg i procent) Avsikt att rösta Andel Ja 15,7 Nej 52,8 Vet ej/ej svar 31,5 Totalt 100 Antal 978 Kommentar: De som ej är röstberättigade har uteslutits ur beräkningen varför antalet är lägre. Här kan vi se att avsikten att rösta är något lägre än det uppgivna röstandet. Med tanke på att bortfallet är ungefär detsamma som på fråga 1 skulle vi förmoda att normen att delta i valet är något försvagad inför framtiden (om de ej röstberättigade inkluderats skulle siffran för Ja sjunka med en och en halv procentenhet). Något som kan ge oss indikationer om normen att man bör delta i val är att sammanföra de två tabellerna mot varandra d v s att korsa avsikten att rösta mot om man röstade Detta framgår av tabell

3 Inför kyrkovalet Tabell 3 Andel som säger sig ha avsikt av de som röstade/röstade ej 2001 (Göteborg, procent) Avsikt att rösta 2005 Ja Nej Ej svar/vet ej Totalt Antal Ja 70,9 3,3 25, Röstbeteende 2001 Nej 3,2 66,8 30, Ej svar/vet ej 2, , Av dem som uppgav sig rösta 2001 uppger 71 procent att de kommer att rösta i kyrkovalet 2005 och tre procent säger sig ej komma att rösta. Nästan omvända siffror ha vi för dem som uppgav sig inte har röstat Eftersom vi har en så stor andel som säger sig inte veta eller ej vill svara är det svårt att förutsäga hur valdeltagandet kommer att bli Men om vi tar hänsyn till att normen att rösta försvagas skulle ovanstående tabell antyda att valdeltagandet kommer att sjunka, ceteris paribus. I anslutning till frågan om avsikt att rösta 2005 ställdes också frågan om det fanns någon speciell fråga eller orsak till att man skulle rösta. Denna fråga ställdes bl a på grund av att undersökningen 2001 visade att den främst uppgivna frågan bland de speciella frågor som då uppgavs var att förhindra att Sverigedemokraterna fick inflytande. Endast ca 3 procent svarade på denna öppna fråga och svaren fördelar sig ganska lika på fyra frågor: kvinnliga präster, homoäktenskap, odemokratiska partier samt plikt/tradition (den sistnämnda kanske inte kan klassificeras som fråga). De två första både för och emot, den tredje endast emot. Här finns naturligtvis latenta frågor som kan göra att valdeltagandet ökar frågan är bara om allmänheten görs medveten om vilka motsättningar som kan finnas mellan de olika partierna i denna fråga. Tidigare undersökningar visar att partierna som ställer upp i val inte gärna tar upp dessa frågor, med undantag för frågan om odemokratiska partier. Röstningsbenägenhet i olika grupper Den faktor som spelar störst roll när det gäller deltagande i kyrkoval är ålder, ju äldre man är i desto högre grad deltar man. Detsamma gäller för övrigt andra kyrkliga aktiviteter som att be till Gud eller gudstjänstbesök. I nedanstående tabell har vi jämfört valdeltagandet 1997 och 2001 med avsikten att rösta 2005 i olika grupper. 163

4 Jan Strid Tabell 4 Andel som angivit att de röstat 1997 och 2001 jämfört med de som angivit att de avser att rösta 2005 uppdelat på olika grupper (Göteborg i procent) Grupp Uppgivet Uppgivet Uppgivet Valdeltagande 1997 Valdeltagande 2001 Röstavsikt 2005 Kön: Man Kvinna Ålder: Utbildning: Låg Medel Hög När det gäller ålder verkar det gå en vattendelare mellan de som är under 50 år och de som är över. Att vi har en större skillnad mellan deltagande och avsikt kan hänga samman med att rösträttsåldern är 16 år varför flera som inte kunde rösta 2001 säger sig ha för avsikt att rösta Ålder har för övrigt samband med de flesta aktiviteterna i relation till kyrkan och det förefaller som om vi har ett generationsfenomen med aktiva äldre och inaktiva yngre (se även Strid 1997 och Hagevi 2001). Att lågutbildade ligger något läger hänger samman med ålder; de äldre har lägre utbildning än de yngre. Kontrollerar vi för ålder är det de högutbildade som i högre grad röstar. Men skillnaderna är små. Även när det gäller kön är skillnaderna små: kvinnorna är något mer aktiva jämfört med män. Modell för valdeltagandet Eftersom det är så få som uppger särskilda frågor och att socioekonomiska faktorer förefaller underordnade (med undantag för ålder) bör vi nog söka orsakerna till röstandet i andra faktorer. Den modell som vi tidigare använt för att försöka förklara valdeltagandets upp- och nedgång kan illustreras enligt nedan: 164

5 Inför kyrkovalet Figur 1 Modell för deltagande i kyrkoval Intresse för religion och tro Intresse för politik DELTAGANDE I KYRKOVAL Intresse för kyrkans inre verksamhet Intresse för kyrkans yttre verksamhet Det är inte på det sättet att varje faktor i sig avgör om man skall rösta eller ej men sannolikheten torde öka med varje intresse. Vi skall i fortsättningen gå igenom de olika faktorerna, hur vi klassificerat dem samt hur vi mätt dem. Intresse för religion och tro När det gäller intresset för religion och tro kan man tänka sig att mäta detta både via attityder och beteende. Ett sätt vore att fråga intervjupersonerna hur intresserade de är av religion och tro. Ett problem med detta är emellertid att man kan vara intresserad av religion utan att tro vilket då inte skulle vara ett bra mått att använda för att förklara deltagande i kyrkoval. Det mått som vi använt här är en fråga som ställdes på följande sätt: Hur ofta har du under de senaste tolv månaderna gjort följande saker? Därefter följde en uppräkning av 28 aktiviteter där den i sammanhanget viktiga aktiviteten ingick nämligen Bett till Gud. Detta är möjligen inte det bästa sättet att mäta religion och tro, men det kan vara ett lämpligt mått för att komma åt vad som kan förklara valdeltagandet eller kanske tendenser över tid. Denna indikation på religion och tro antyder att något färre än hälften av göteborgarna är religiösa. När det sedan gäller styrkan i religiositeten kan man kanske säga att ca 20 procent är mycket religiösa. Tabell 4 Andel som angett att de bett till Gud, Göteborg, 1995, 1997, 2001 och 2004 (procent) Bett till Gud Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Någon gång i kvartalet Någon gång i halvåret Någon gång under året Ingen gång/ej svar Summa procent Antal svar

6 Jan Strid Det förefaller som om religiositeten minskar något i Göteborg även om skillnaderna inte är särskilt stora (skillnaderna mellan 1995 och 2004 är dock statistiskt signifikanta). Sambandet mellan att be till Gud och att ha för avsikt att delta i kyrkovalet är mycket starkt. Av dem som inte ber till Gud någon gång tänker 13 procent gå och rösta medan bland dem som ber flera gånger i veckan tänker hela 31 procent gå och rösta. Intressant att notera är att sambandet med avsikten är starkare än som visats i tidigare undersökningar mellan att rösta och att be till Gud. Intresse för kyrkans inre verksamhet och yttre verksamhet Det är svårt att skilja på intresset för vad som kan kallas kyrkans inre och yttre verksamhet. Dels är det svårt att skilja ut vad som är yttre och inre dels finns de sannolikt ett starkt samband dem emellan. Vad vi menar är att sådana saker som högmässa, nattvard, själavård och liknande tillhör kyrkans inre verksamhet. Till kyrkans yttre verksamhet hör ungdomsverksamhet, barnverksamhet och liknande. Därtill kommer andra som för vissa är inre och för andra är yttre såsom konfirmation, dop, vigsel och begravning. Och det är just för att verksamheterna av olika personer betraktas som inre respektive yttre som vi valt att använda frågan Hur ofta har du besökt gudstjänst eller religiöst möte?. Tanken är att de som besöker kyrkan minst någon gång i veckan är intresserade av kyrkans inre verksamhet medan de som bara besöker kyrkan någon gång i halv- eller helåret är intresserade av kyrkans yttre verksamhet. Frågan om man besökt gudstjänst eller religiöst möte har funnits med i SOMundersökningarna sedan År 1994 hade 49 procent besökt gudstjänst eller religiöst möte någon gång under de senaste 12 månaderna och fem procent hade gjort något besök senaste veckan. År 2001 hade 40 procent besökt gudstjänst de senaste tolv månaderna och fyra procent besökt den senaste veckan. I föreliggande undersökning, 2004, hade 35 procent besökt gudstjänst eller religiöst möte någon gång de senaste 12 månaderna och 5 procent den senaste veckan. Även här kan vi se en minskning bland de som är intresserade av kyrkans yttre verksamhet medan vi inte ser någon minskning bland de som är intresserade av kyrkans inre verksamhet. Även sambandet mellan intresse för den inre verksamheten och deltagande i kyrkovalet är starkt. Ungefär 30 procent av dem som besökt någon gång i veckan tänker delta i kyrkovalet mot endast 4 procent av dem som besökt mer sällan. Intresse för politik Kyrkovalet 2001 var det första valet efter kyrkans ändrade relationer till staten. Men detta innebar inte att de politiska partierna inte ställde upp under partibeteckningar. Vissa förändringar skedde såtillvida att några partier endast ställde upp i 166

7 Inför kyrkovalet kyrkomötesvalet under sina partibeteckningar och under samlingsbeteckningar i de övriga valen. Det varierade också mellan olika församlingar. Men vi kan konstatera att det finns ett intresse från de politiska partiernas sida för de kyrkliga valen. Även bland allmänheten finns ett samband mellan intresset för politik och deltagande i kyrkliga val. Av dem som säger sig vara mycket intresserade av politik uppger 25 procent att de deltog i kyrkovalet mot endast 5 procent av de som sade sig inte alls vara intresserade av politik. Förtroende En annan faktor som möjligen också kan påverka kyrkovalet indirekt, är det förtroende som allmänheten har för präster som är verksamma inom kyrkan, särskilt vid församlingsvalet. Det påverkar synen på kyrkans inre och yttre verksamhet men också mer direkt. Den fråga som ställts från och med 1993 gäller vilket förtroende man har för olika grupper i samhället och där prästerna är en av dessa grupper. Frågan ändrades 1995 och gällde dels präster i Svenska kyrkan, dels pastorer inom frikyrkan. År 1996 ställdes frågan inte alls. Tabell 5 Andel som angivit mycket stort eller ganska stort förtroende för präster; respektive präster i Svenska kyrkan och pastorer inom frikyrkan, Göteborg (procent) Präster inom Pastorer inom Präster allmänt Svenska kyrkan frikyrkan Förtroendet för prästerna inom Svenska kyrkan minskade mellan 1995 och 1997 men stärktes igen 2001 för att sedan minska något En del av ökningen 2001 kan ligga i prästers hantering vid brandkatastrofen i Göteborg vilket gör att enstaka händelser spelar in då det gäller förtroendet. Någon Knutbyeffekt förefaller inte finnas för pastorer inom frikyrkan. Som en jämförelse kan nämnas att förtroendet för sjukvårdens personal vilket brukar ligga högst av de grupper vi undersöker är 25 procent som säger sig ha mycket stort förtroende. Det finns ett samband mellan att ha förtroende för prästerna in Svenska kyrkan och valdeltagandet. Bland dem som säger sig ha ett mycket stort förtroende uppger 29 procent att de kommer att rösta 2005 medan det endast är 5 procent bland dem som säger sig ha mycket lågt förtroende som uppger sig komma att rösta. Detta samband förefaller dessutom ha stärkts sedan 1990-talet. 167

8 Jan Strid Avslutande diskussion När de gäller den ursprungliga modellen kan vi således konstatera att det finns ett samband mellan intresset för religion och tro samt intresse för politik och att ha för avsikt att delta i det kommande kyrkovalet och faktiskt deltagande. Vi har också sett att intresset för religion och politik förefaller minska i befolkningen. Figur 2 Korrelation mellan de i modellen ingående faktorerna bland medlemmar i Svenska kyrkan i Göteborg (Pearsons r) Intresse för religion och tro Intresse för politik.31 (.17).12 (.16) Avsikt att rösta (.29).19 (.19) Intresse för kyrkans inre verksamhet Intresse för kyrkans yttre verksamhet Kommentar: Intresse för religion och tro är mätt genom att fråga hur ofta man ber till Gud. Intresset för politik genom att fråga hur intresserad man i allmänhet är av politik. Intresset för kyrkans inre verksamhet är mätt genom att skilja ut dem som besökt gudstjänst eller religiöst möte minst någon gång per månad och intresset för kyrkans yttre verksamhet genom att skilja ut dem som går i kyrkan någon gång per halvår. Siffrorna inom parentes gäller uppgivet deltagande i valet Avsikten att rösta tycks vara mer beroende på de religiösa faktorerna medan det politiska intresset kommer att spela mindre roll. Sambandet med politiskt intresse och avsikt att rösta ligger på samma nivå som sambandet mellan intresse för politik och deltagande i kyrkovalet År 2001 var ju det val då Sverigedemokraterna ställde upp vilket kan förklara ökningen Då modellen visar på en minskning i de religiösa faktorerna, be till Gud och intresset för den inre verksamheten torde valdeltagandet 2005 minska, vilket det också gjorde. 1 Varför valdeltagandet sjönk kommer vi att kunna närmare analysera då SOMinstitutet i skrivande stund just håller på att samla in enkäter för en eftervalsstudie där vi har med ett antal nya frågor som just inställningen till kyrkovalet. 168

9 Inför kyrkovalet Not 1 Valdeltagandet i Göteborg blev ,0 procent i kyrkofullmäktigevalet och valet till kyrkoråd blev 7,9 vilket var en minskning från 2001 med 1,7 respektive 1,5 procentenheter. Referenser Hagevi, Magnus (2002): Religiositet i generation X i Oscarsson, Henrik (red) Spår i framtiden, SOM-rapport nr 28, SOM-institutet, Göteborgs universitet. Hedberg, Per (2005): Pågående undersökning. Strid, Jan (1997): Kyrkovalet i Göteborg i Nilsson, Lennart (red) Mångfald, SOMrapport nr 21, SOM-institutet, Göteborgs universitet. 169

10