Äldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen
|
|
- Mikael Magnusson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Äldre i samhället En rapport av SOM-institutet Sören Holmberg Mette Anthonsen Lennart Weibull Christina Ribbhagen
2
3 Uppdraget SOM-institutet har av Senior 5 fått i uppdrag att dels analysera relevanta undersökningsdata från statsvetenskapliga institutionens Valundersökningar och från SOM-undersökningarna , dels inom ramen för SOM-undersökningarna 1-2 ställda frågor om synen på äldres deltagande i samhällslivet. Uppdraget organiserades i form av ett forskningsprojekt under ledning av Sören Holmberg och Lennart Weibull. Forskningsprojektet fick namnet Äldre i samhället. SOM-Institutet är en forsknings- och undersökningsorganisation som primärt sysslar med årliga frågeundersökningar till allmänheten, inriktade på samhällsdeltagande, åsiktsbildning och massmedier samt analyser av befintligt datamaterial. Institutet har dessutom en nära koppling till den forsknings- och undersökningsverksamhet av motsvarande slag som sker inom de institutioner vid Göteborgs universitet som är huvudmän för SOM-institutet, främst Institutionen för journalistik och masskommunikation och statsvetenskapliga institutionen. Äldre i samhället Föreliggande redovisning presenterar trenddata för äldres deltagande i samhällslivet. Den första delen bygger på statsvetenskapliga institutionens Valundersökningar, den andra på SOM-institutets årliga frågeundersökningar. De förra har undersökt opinionen vid varje riksdagsval sedan 1956, de senare har varje år sedan 1986 undersökt svenskarnas aktiviteter och åsikter om samhälle och medier. Båda undersökningsserierna bygger på slumpmässiga urval av allmänheten. Valundersökningarna bygger på personliga intervjuer och SOM-institutets undersökningar på postenkäter. Redovisningen är upplagd så att det för varje indikator visas hur aktiviteten eller intresset ser ut inom fyra åldersintervall, vanligen 15-, 31-, 51-6 och 65+. För varje redovisning finns även angivet hur frågan varit ställd och vilka bearbetningar som i övrigt gjorts. Basdata om varje enskild undersökning finns i bilaga. Bearbetningen av data från Valundersökningarna har gjorts av fil mag Mette Anthonsen och från SOM-undersökningen av fil mag Christina Ribbhagen. Göteborg den 2 juni 3 Sören Holmberg Professor i statsvetenskap Lennart Weibull Professor i massmedieforskning
4 Figurförteckning Valundersökningarna Figur 1 Mycket eller ganska intresserade av politik Figur 2 Deltagande i samtal om politik Figur 3 Läser nyheter om politik ofta eller läser allt Figur Medlem av parti Figur 5 Medlem av facklig- eller annan yrkesorganisation Figur 6 Uppgivna blankröstare Figur 7 Läste valbroschyr innan valet Figur 8 Var på valmöte eller annat arrangemang anordnat av parti innan valet Figur 9 Såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet Figur Den politik som förts under senare år har varit till fördel för den egna gruppen i samhället Figur 11 Man kan aldrig lita på att något av partierna håller sina vallöften, andel som instämmer helt eller delvis Figur 12 Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter, andel som instämmer helt eller delvis Figur 13 Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis Figur 1 Det finns åtminstone något parti som alltid försöker tillvarata mina intressen, andel som instämmer helt eller delvis De nationella SOM-undersökningarna Figur 1 Läser någon morgontidning 6-7 dagar/vecka Figur 2 Läser någon kvällstidning 3-7 dagar/vecka Figur 3 Konsumtion av riksnyheter Figur Konsumtion av lokalnyheter Figur 5 Tittar på program i SVT Figur 6 Tittar på program i TV Figur 7 Tillgång till persondator i hemmet
5 Figur 8 Tillgång till Internetanslutning i hemmet Figur 9 Förtroende för dagspressen Figur Förtroende för polisen Figur 11 Förtroende för sjukvården Figur 12 Förtroende för Riksdagen Figur 13 Förtroende för Svenska kyrkan Figur 1 Förtroende för Kungahuset Figur 15 Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 15- Figur 16 Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 65+ Figur 17 Partisympati i åldersgruppen 15- Figur 18 Partisympati i åldersgruppen 65+ Figur 19 Upplevd förändring senaste 12 månaderna av den egna ekonomin Figur Förändring kommande 12 månaderna av den egna ekonomin Figur 21 Medlem i idrotts- eller friluftsförening Figur 22 Medlem i pensionärsorganisation i åldersgruppen 65+ Figur 23 Mycket nöjd med livet Figur 2 Motionerat/idkat friluftsliv minst någon gång i veckan Figur 25 Använder mobiltelefon minst någon gång i veckan Figur 26 Umgåtts med grannar mins någon gång i veckan Figur 27 Umgåtts med vänner minst någon gång i veckan Figur 28 Ensamhet som stor risk för det egna livet och hälsan Figur 29 Våld och övergrepp som stor risk för det egna livet och hälsan Figur Mycket viktigt med ett spännande liv Figur 31 Mycket viktigt med ett behagligt liv Figur 32 Mycket viktigt med hälsa Figur 33 Oro inför framtiden terrorism Figur 3 Oro inför framtiden ekonomisk kris Bilaga - Metod
6 Valundersökningarna
7 Figur 1 Mycket eller ganska intresserad av politik, procent Samtliga: Fråga: Hur pass intresserad är Ni (i allmänhet) av politik? och följande svarsalternativ ges: 1. Mycket intresserad, 2. Ganska intresserad, 3. Inte särskilt intresserad och. Inte alls intresserad. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel mycket och ganska intresserade av politik bland samtliga. Figur 2 Deltagande i samtal om politik, procent Samtliga: Fråga: Hur brukar du själv att göra om du är med i ett sällskap där samtalet kommer in på politik? Vilken av beskrivningarna tycker Du passar bäst in på dig själv? och följande svarsalternativ ges: 1. Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata politik, 2. Jag brukar nog lyssna men lägger mig aldrig i diskussionen, 3. Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker och. Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 3 och slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som svarat alternativ 3 eller bland samtliga
8 Figur 3 Läser nyheter om politik ofta eller läser allt, procent Samtliga: Fråga: Hur mycket brukar Ni/du läsa av nyheter och artiklar om politik i dagstidningarna? Följande svarsalternativ ges: 1. Läser det som finns i tidningen av nyheter och artiklar om politik varje dag, 2. Läser ofta nyheter och artiklar om politik, 3. Läser nyheter och artiklar om politik någon gång och. Läser aldrig nyheter och artiklar om politik. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1-3 slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som läser nyheter om politik ofta eller läser allt bland samtliga Figur Medlem av parti, procent Samtliga: Fråga: : Är Ni medlem i något (politiskt) parti? och det ges svarsalternativ för varje parti, annat parti och inte medlem/vet inte. I ändras frågan till Är Ni medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk sammanslutning? med svarsalternativ ja och nej. Från 1979 frågas Är Ni/du medlem i något politiskt parti eller någon annan politisk organisation? Med svarsalternativ för värja parti, annat parti och nej, inte medlem. Kommentar: I figuren har svarsalternativ som innehåller ett jakande svar slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel medlemmar bland samtliga
9 Figur 5 Medlem av facklig- eller annan yrkesorganisation, procent Samtliga: Fråga: 19: Är Ni medlem i någon fackförening för arbetare/fackförening för företagare eller arbetsgivare/förening för fria yrkesutövare (vilken?) Respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet nej, inte medlem : Är Ni medlem av någon sådan facklig organisation eller yrkessammanslutning som finns på det här kortet? Frågekort visas, och respondenten kan svara fritt, eller välja alternativet nej, inte medlem. I 19 ändras frågan till Är Ni medlem av någon facklig organisation eller organisation för företagare eller någon annan yrkesorganisation? med svarsalternativen ja och nej, vet inte, vill inte svara. I 1979 ändras svarsalternativen till ja, nej och vet inte, vill inte svara. Kommentar: I figuren har svarsalternativ med jakande betydelse slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel medlemmar bland samtliga Figur 6 Uppgivna blankröstare, procent av dem som röstar 3,5 3 3,6 3,1 2,8 2,5 2 1,5 1., Samtliga:.5 1 1,1 1,6 2,2 2,3 2, Fråga: 1976: Vi hade ju flera val samtidigt i år. Vilket parti röstade Ni/Du på i riksdagsvalet? och som svarsalternativ ges en rad namngivna partier, röstade inte, vill ej svara och röstade blankt. Kommentar: I figuren redovisas andelen som röstar blankt. Det är inga uppgivna blankröstare i åldersgruppen 65+ vid 1976 och 1982 års val. Svar vill ej svara och röstade inte är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel uppgivna blankröstare bland samtliga.
10 Figur 7 Läste valbroschyr innan valet, procent Samtliga: Fråga: 19 och 196 Har Ni läst någon av de broschyrer eller andra skrifter, som partierna sände ut till väljarna före valet i år? Från 1982: Inför årets val, läste Du någon valbroschyr eller liknande trycksak från något parti?. Som svarsalternativ ges ja och nej. Kommentar: Viss omkodning av originalkodning har ägt rum. Svar vet inte/vill inte svara är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som läste valbroschyr innan valet bland samtliga. Figur 8 Var på valmöte eller annat arrangemang anordnat av parti innan valet, procent Samtliga: Fråga: 19 Har Ni varit på något valmöte, som något av partierna anordnat före valet i år? med svarsalternativ på en skala från till fyra eller flera möten. 196 Var Ni på något av de valmöten som partierna ordnade före valet i år? Från 1982: Inför årets val, var Du på något valmöte eller annat arrangemang som anordnats av något parti, med svarsalternativen ja och nej. Kommentar: Viss omkodning av originalkodningen har ägt rum. Svar vet inte/vill inte svara är inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som varit på valmöte eller annat arrangemang bland samtliga.
11 Figur 9 Såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet, procent Samtliga: Fråga: I vilken utsträckning hade Ni/du tillfälle att se de program som TV/Sveriges Television sände inför valet i år? Såg Ni/du den avslutande partiledardebatten i TV fredagen före valet den 16 september? (Datumen varierar från år till år). Följande svarsalternativ ges: 1. Ja, såg hela partiledardebatten, 2. Ja, såg en del av partiledardebatten och 3. Nej, såg inte partiledardebatten. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop. Svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under året visar på andel som såg den avslutande partiledardebatten i SVT innan valet bland samtliga Figur Den politik som förts under senare år har varit till fördel för den egna gruppen i samhället, andel som håller med, procent Samtliga: Fråga: Anser Ni att den politik som förts här i landet under senare år har varit till fördel eller till nackdel för dem som tillhör samma grupp i samhället som Ni? kan besvaras med alternativen 1. till fördel, 2. till nackdel, 3. varken fördel eller nackdel,. annat svar och 5. vet inte. Kommentar: I figuren redovisas andelen till fördel. Svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar andel som instämmer med påståendet bland samtliga
12 Figur 11 Man kan aldrig lita på att något av partierna håller sina vallöften, andel som instämmer helt eller delvis, procent Samtliga: Fråga: Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Man kan aldrig lita på att något av partierna tänker hålla sina löften besvaras med ett av följande alternativ: 1. Instämmer helt, 2. Instämmer i stort sett, 3. I stort sett motsatt åsikt,. Helt motsatt åsikt eller 5. Vet inte/vill inte svara. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andels om instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga. Figur 12 Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter, andel som instämmer helt eller delvis, procent Samtliga: Fråga: Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Partierna är bara intresserade av folks röster, men inte av deras åsikter besvaras med ett av följande alternativ: 1. Instämmer helt, 2. Instämmer i stort sett, 3. I stort sett motsatt åsikt,. Helt motsatt åsikt eller 5. Vet inte/vill inte svara. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga
13 Figur 13 Genom att rösta kan man verkligen vara med att bestämma om hur det skall vara ordnat här i landet, andel som instämmer helt eller delvis, procent Samtliga: Fråga: Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Genom att rösta kan man verkligen vara med om att bestämma hur det ska vara ordnat här i landet besvaras med ett av följande alternativ: 1. Instämmer helt, 2. Instämmer i stort sett, 3. I stort sett motsatt åsikt,. Helt motsatt åsikt eller 5. Vet inte/vill inte svara. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis i påståendet bland samtliga. Figur 1 Det finns åtminstone något parti som alltid försöker tillvarata mina intressen, andel som instämmer helt eller delvis, procent Samtliga: Fråga: Instämmer Ni med åsikten eller anser Ni att den är felaktig: Det finns åtminstone något parti, som alltid försöker tillvarata mina intressen besvaras med ett av följande alternativ: 1. Instämmer helt, 2. Instämmer i stort sett, 3. I stort sett motsatt åsikt,. Helt motsatt åsikt eller 5. Vet inte/vill inte svara. Kommentar: I figuren har svarsalternativ 1 och 2 slagits ihop, och svar vet inte/vill inte svara är inte inkluderat i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som instämmer helt eller delvis bland samtliga.
14 De nationella SOM undersökningarna
15 Figur 1 Läser någon morgontidning 6-7 dagar/vecka, procent Samtliga: Fråga: Läser Du eller tittar Du i någon eller morgontidning regelbundet? Följande svarsalternativ ges: 7 dagar, 6 dagar, 5 dagar, dagar, 3 dagar, 2 dagar och 1 dag. Kommentar: I figuren redovisas de som svarat att de läser eller tittar i en morgontidning minst 6 dagar i veckan. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser eller tittar i någon morgontidning minst 6 dagar i veckan bland samtliga. 1 Figur 2 Läser någon kvällstidning 3-7 dagar/vecka, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta brukar Du läsa följande tidningar: Aftonbladet, Expressen, GT, Kvällsposten?. Följande svarsalternativ ges: dagar/vecka, 3-5 dagar/vecka, 1-2 dagar/vecka, Mer sällan och Aldrig dagar/vecka, 6 dagar/vecka, 5 dagar/vecka, dagar/vecka, 3 dagar/vecka, 2 dagar/vecka, 1 dag/vecka, Mer sällan och Aldrig. Kommentar: Figuren visar de som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger att de läser någon av ovanstående tidningar minst 3 dagar/vecka bland samtliga.
16 Figur 3 Konsumtion av TV-nyheter, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV? besvaras med ett av följande alternativ: 1. Dagligen, ggr/vecka, ggr/vecka,. 1-2 ggr/vecka eller 5. Mer sällan, Aldrig. Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Aktuellt i SVT, Rapport i SVT eller Nyheterna i TV. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga. Figur Konsumtion av lokala TV-nyheter, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta brukar Du titta på eller lyssna till följande program i radio och TV? besvaras med ett av följande alternativ: 1. Dagligen, ggr/vecka, ggr/vecka,. 1-2 ggr/vecka eller 5. Mer sällan, Aldrig. Kommentar: Figuren visar de som uppger att de dagligen tittar på något av följande: Regionala nyheter i SVT och lokala nyheter i TV. Samtliga respondenter ingår i procentbasen. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de dagligen tittar på något av ovanstående nyhetsprogram bland samtliga
17 Figur 5 Tittar på program i SVT, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta brukar Du titta på program i SVT1 respektive SVT2? Följande svarsalternativ ges: Dagligen, 5-6 gånger i veckan, 3- gånger i veckan, 1-2 gånger i veckan, mer sällan och har ej tillgång. Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på program i någon utav kanalerna SVT1 och SVT2 dagligen. Procenttalen är beräknade på antalet respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår Figur 6 Tittar på program i TV, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta brukar Du titta på program i TV? Följande svarsalternativ ges: Dagligen, 5-6 gånger i veckan, 3- gånger i veckan, 1-2 gånger i veckan, mer sällan och har ej tillgång. Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de tittar på program i TV dagligen. Procenttalen är beräknade på antalet respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår
18 Figur 7 Tillgång till persondator i hemmet, procent Samtliga: Fråga: Vilka typer av utrustning etc. har Du för närvarande tillgång till i Ditt hushåll? Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har en tillgång till en persondator i hemmet. Procenttalen är beräknat på samtliga respondenter Figur 8 Tillgång till Internetanslutning i hemmet, procent Samtliga: Fråga:: Om Du har persondator i Ditt hushåll, vad har Du i övrigt?: Internetanslutning. Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de har tillgång till Internetanslutning i hemmet. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter
19 Figur 9 Förtroende för dagspressen, balansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Dagspressen Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (blansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för Dagspressen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan. Figur Förtroende för polisen, balansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Polisen Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (blansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för polisen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan
20 Figur 11 Förtroende för sjukvården, balansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Sjukvården Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för sjukvården bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan. Figur 12 Förtroende för Riksdagen, balansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Riksdagen Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (blansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för riksdagen bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
21 Figur 13 Förtroende för Svenska kyrkan, blansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Svenska kyrkan Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (blansmått). Siffran under årtalet visar förtroendet för svenska kyrkan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan Figur 1 Förtroende för Kungahuset, balansmått Samtliga: Fråga: Hur stort förtroende har Du för det sätt på vilket följande samhällsinstitutioner och grupper sköter sitt arbete?: Kungahuset Svarsalternativen är: Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende och Mycket litet förtroende. Kommentar: Figuren visar procent mycket och ganska stort förtroende minus mycket och ganska litet förtroende (balansmått). Siffran under årtalet visar förtroende för kungahuset bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
22 Figur 15 Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 15-, procent vänster höger Figur 16 Subjektiv vänster-höger i åldersgruppen 65+ (procent) xxxxxxxx vänster höger Fråga: Man talar ibland om att politiska åsikter kan placeras in på en vänster-högerskala. Var någonstans skulle Du placera Dig själv på en sådan vänster-högerskala? Följande svarsalternativ ges: Klart till vänster, Något till vänster, Varken till vänster eller till höger, Något till höger och Klart till höger. Kommentar. Siffran under årtalet visar på andelen som uppger varken till vänster eller till höger. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
23 Figur 17 Partisympati i åldersgruppen 15-, procent v s c fp m kd mp nyd Figur 18 Partisympati i åldersgruppen 65+, procent v s c fp m kd mp nyd Fråga: Vilket parti tycker Du bäst om i dag? Kommentar: Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter som besvarat frågan. Alternativet övrigt parti redovisas inte i figuren men ingår i procentbasen.
24 Figur 19 Upplevd förändring senaste 12 månaderna av den egna ekonomin, balansmått Samtliga: Fråga: Hur har enligt Din mening Din egen ekonomiska situation förändrats under de senaste 12 månaderna? Följande svarsalternativ ges: Förbättrats, Förblivit ungefär densamma och Försämrats. Kommentar: Figuren visar procent som uppger att den egna ekonomiska situationen har förbättrats minus de som uppger att den har försämrats (balansmått). Andelen som uppger att den egna ekonomiska situationen förblivit ungefär densamma varierar mellan ca och procent genom åren. Siffran under årtalet visar upplevd ekonomisk förändring bland samtliga. Figur Förändring kommande 12 månader av den egna ekonomin, balansmått Samtliga: Fråga: Hur tror Du att Din egen ekonomiska situation kommer att förändrats under de kommande 12 månaderna? Följande svarsalternativ ges: Förbättras, Förbli ungefär densamma och Försämras. Kommentar: Figuren visar procent som uppger att de tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbättras minus de som uppger att de tror att den kommer att försämras (balansmått). Andelen som uppger att det tror att den egna ekonomiska situationen kommer att förbli ungefär densamma varierar mellan ca och procent genom åren. Siffran under årtalet visar andelen som tror att den egna ekonomin kommer att förbättras minus andelen som tror att den egna ekonomin kommer att försämras bland samtliga
25 Figur 21 Medlem i idrotts- eller friluftsförening som varit på möte minst en gång det senaste året, procent Samtliga: Fråga: Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Idrottseller friluftsförening. Följande svarsalternativ ges: Icke medlem, Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna och Medlem och har någon typ av uppdrag. Kommentar: Figuren visar de som är medlemmar samt uppgett att de minst varit på möte under senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar medlemmar som varit på minst ett möte de senaste 12 månaderna bland samtliga när det gäller idrotts- eller friluftsförening. Procenttalen är beräknade på samtliga respondenter Figur 22 Medlem i pensionärsorganisation i åldersgruppen 65+, procent Ej medlem Medlem Aktiv medlem Medlem med uppdrag Fråga: Ange nedan vilken/vilka föreningar Du är medlem i, samt hur aktiv Du är i dessa föreningar: Pensionärsorganisation. Följande svarsalternativ ges: Icke medlem, Medlem men har inte varit på möte under de senaste 12 månaderna, Medlem och har varit på möte under de senaste 12 månaderna och Medlem och har någon typ av uppdrag. Kommentar: Aktiv medlem och Medlem med uppdrag utgör delmängder av gruppen medlemmar (procent av samtliga). Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat minst något item i det frågebatteri vari denna fråga ingår. De som inte besvarat just denna fråga i åldersgruppen 65+ är inkluderade i gruppen Ej medlem.
26 Figur 23 Mycket nöjd med livet, procent Samtliga: Fråga: Hur nöjd är Du med det liv Du lever? Följande svarsalternativ ges: Mycket nöjd, Ganska nöjd, Inte särskilt nöjd och Inte alls nöjd. Kommentar: I figuren redovisas de som uppger att de är mycket nöjda. Siffran under årtalet visar andel som är mycket nöjda med livet bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan. Figur 2 Motionerat/idkat friluftsliv minst en gång i veckan, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta har Du under senaste 12 månaderna gjort följande saker?: Motionerat/idkat friluftsliv. Följande svarsalternativ ges: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de motionerat/idkat friluftsliv minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de motionerar/idkar friluftsliv minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår.
27 Figur 25 Använder mobiltelefon minst någon gång i veckan, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker: Använt mobiltelefon. Följande svarsalternativ ges: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de använt mobiltelefon minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar på andel som uppger att de använder mobiltelefon minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår. Figur 26 Umgåtts med grannar minst någon gång i veckan, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker?: Umgåtts med grannar. Följande svarsalternativ ges: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår. 36
28 Figur 27 Umgåtts med vänner minst någon gång i veckan, procent Samtliga: Fråga: Hur ofta har Du under de senaste 12 månaderna gjort något av följande saker?: Umgåtts med grannar. Följande svarsalternativ ges: Ingen gång, Någon gång under de senaste 12 månaderna, Någon gång i halvåret, Någon gång i kvartalet, Någon gång i månaden, Någon gång i veckan och Flera gånger i veckan. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att de umgåtts med grannar minst någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Siffran under årtalet visar på andel som uppgett att de umgåtts med vänner minst någon gång i veckan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat något item i det frågebatteri där frågan ingår Figur 28 Ensamhet som stor risk för det egna livet och hälsan, procent Samtliga: Fråga. Vad anser Du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Ensamhet Svarsskalan går från - där motsvarar Mycket liten risk och motsvarar Mycket stor risk. Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7- slagits ihop till stor risk. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att ensamheten är en stor risk för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
29 Figur 29 Våld och övergrepp som stor risk för det egna livet och hälsan, procent Samtliga: Fråga: Vad anser Du om följande risker för Ditt eget liv och hälsa?: Våld och övergrepp Svarsskalan går från - där motsvarar Mycket liten risk och motsvarar Mycket stor risk. Kommentar: I figuren har svarsalternativen 7- slagits ihop till stor risk. Siffran under årtalet visar andelen som svarat att våld och övergrepp är en stor risk för det egna livet och hälsan bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan Figur Mycket viktigt med ett spännande liv, procent Samtliga: Fråga: Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett spännande liv. Följande svarsalternativ ges: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Varken viktigt eller oviktigt, Inte särskilt viktigt och Inte alls viktigt. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett spännande liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett spännande liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan. 9
30 Figur 31 Mycket viktigt med ett behagligt liv, procent Samtliga: Fråga: Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Ett behagligt liv. Följande svarsalternativ ges: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Varken viktigt eller oviktigt, Inte särskilt viktigt och Inte alls viktigt. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med ett behagligt liv. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med ett behagligt liv bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan. 79 Figur 32 Mycket viktig med hälsa, procent Samtliga: Fråga: Hur viktigt tycker Du att följande saker är för Dig?: Hälsa. Följande svarsalternativ ges: Mycket viktigt, Ganska viktigt, Varken viktigt eller oviktigt, Inte särskilt viktigt och Inte alls viktigt. Kommentar: Figuren visar andel som uppger att det är mycket viktigt med hälsa. Siffran under årtalet visar andel som anser det vara mycket viktigt med hälsa bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan.
31 Figur 33 Oro inför framtiden terrorism, procent Samtliga: Fråga: Om Du ser till läget idag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?: Terrorism. Följande svarsalternativ ges: Mycket oroande, Ganska oroande, Inte särskilt oroande och Inte alls oroande. Kommentar: Figuren visar andelen som upplever Terrorism som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som Terrorism som mycket oroande bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan Figur 3 Oro inför framtiden ekonomisk kris, procent Samtliga: Fråga: Om Du ser till läget idag, vad upplever Du själv som mest oroande inför framtiden?: Ekonomisk kris. Följande svarsalternativ ges: Mycket oroande, Ganska oroande, Inte särskilt oroande och Inte alls oroande. Kommentar: Figuren visar andelen som upplever Ekonomisk kris som mycket oroande. Siffran under årtalet visar andel som upplever Ekonomisk kris som mycket oroande bland samtliga. Procenttalen är beräknade på de respondenter som besvarat frågan
32 Metod Valundersökningarna Valundersökningarna ingår i den officiella valstatistiken och genomförs sedan 1956 av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet i samarbete med Statistiska centralbyrån. Undersökningarna görs i samband med allmänna val och bygger på slumpmässiga urval av röstberättigade personer. Urvalen har genom åren omfattat cirka - personer. Svarsandelen har genom åren varierat något men oftast varit över procent. De nationella SOM-undersökningarna De nationella SOM-undersökningarna har genomförts årligen, varje höst, sedan Undersökningen består av en postenkät som till en början skickades ut till slumpvis utvalda personer i åldrarna 15-. Sedan 1998 har undersökningen mer än fördubblats och nu omfattar de nationella SOMundersökningarna respondenter i åldrarna Nedan följer tre tabeller. Den första tabellen visar Riks-SOM-undersökningens utformning utifrån urvalets storlek och åldersintervall. Den andra tabellen visar på hur svarsfrekvensen sett ut över samtliga år (1986-2). Den tredje och sista visar svarsfrekvensen fördelat i olika åldersgrupper Tabell 1 Riks-SOM-undersökningens utformning Total urvalsstorlek Åldrar år år år år år år år år år år år år år år år år år
33 Tabell 2 Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningarna Antal svarande Svarsfrekvens av hela urvalet (brutto) Svarsfrekvens med hänsyn till naturligt bortfall (netto) Företag som genomförde fältarbetet % 68% SCB % % SOM-institutet % 69% SCB % 66% IMU-Testologen % 66% IMU-Testologen % 67% IMU-Testologen % 71% Sifo % % Sifo % 67% Gallup % 65% Temo % 69% Gallup % 69% Gallup % 68% Sifo % 67% Kinnmark % 63% Kinnmark % 67% Kinnmark % 65% Kinnmark Kommentar: Med nettourval avses bruttourval minus naturligt bortfall. Som naturligt bortfall räknas: adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionsvård, förståndshandikappad; avliden; bortrest, studier på annan ort, militärtjänstgöring; bosatt/studerar/arbetar utomlands; ej svensktalande/ej kommunicerbar. Tabell 3 Svarsandelen (netto) i olika åldersgrupper, (procent) TOTALT Ålder år år år år år år år år år år år Kommentar: åringar är inkluderade från och med undersökningen.
SOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg
SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid
SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Förtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]
Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson
SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning 2007 Sanna Johansson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]
Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell
Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]
Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell
Förtroendet för Riksrevisionen 2011
Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]
Förtroendet för Finansinspektionen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens
Förtroendet för Arbetsförmedlingen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]
Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell
Bilaga till Äldre i samhället. Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen
Bilaga till Äldre i samhället Tabell- och figurmaterialet har framtagits med hjälp av Mette Anthonsen, Rudolf Antoni och Christina Ribbhagen 3 Bilaga till Äldre i samhället SOU 3:91 4 SOU 3:91 Bilaga till
SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen
SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet
Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]
Förtroendet för Säpo Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning
Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]
Förtroendet för Säpo Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...
Förtroendet för Säpo
Förtroendet för Säpo 2002 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:06 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson
SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Förtroendet för Riksrevisionen
Förtroendet för Riksrevisionen Analyser på grundval av SOM-undersökningarna Stockholm den 6 december 2013 Lennart Weibull Uppläggning Vad är SOM-undersökningen? Några förtroendetrender Synen på Riksrevisionen
SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]
Förtroendet för Riksrevisionen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]
Religiositet och tro i Göteborg Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tillhör du någon
AlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]
Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...2 Undersökningens
Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2015 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...
Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]
Förtroendet för Säpo Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Säkerhetspolisen,
FÖRTROENDE- BAROMETER 2002
FÖRTROENDE- BAROMETER 2 MEDIEAKADEMIN FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLS- INSTITUTIONER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 19 november 2. För undersökningen ansvarar professorerna
SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg
SOM-rapport nr 2008:2 SOM Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län Åsa Nilsson Malin Forsberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Analyserna i föreliggande tabellrapport
Förtroendebarometer 2011
Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna
ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE
ALLTMER POLARISERAT MEDIEFÖRTROENDE ULRIKA ANDERSSON Medieförtroende några utgångspunkter Mediernas ställning i samhället har kraftigt förändrats under de senaste decennierna Det sammanhållande systemet
Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]
Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...
Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]
Svenskarnas värdering av radio och tv 2017 Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Tabell 3 Tabell
ViS. Vetenskapen i Samhället
Forskningsprojektet Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull Mars 2007 ViS Vetenskapen i Samhället Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är en frågeundersökning som sedan 1986 genomförs
Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]
Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende för riksdagen,
Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]
Svenskarnas värdering av radio och tv 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Enligt din mening, vilket inflytande
SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder
SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder 1986 2015 Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:24] Innehållsförteckning Information om
Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]
Religiositet och tro i Göteborg Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 1 Undersökningens
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län
Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999 2004 respektive 2005 2010 Per Hedberg [SOM-rapport nr 2011:25] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Institutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]
Satsa mer på olika energikällor 1999 2011 Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:24] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]
Förtroende för Försäkringskassan Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende
Filmvanor och -attityder 2013. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]
Filmvanor och -attityder 2013 Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens
Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]
Nyhetslyssnande i Sveriges Radio 1986-2008 Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ] Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Monarkins ställning i Sverige
2009-04-14 CEFOS Monarkins ställning i Sverige 1976-1995 2008-2009 Lennart Nilsson Tabell 1 Svenska folkets inställning till att införa republik i Sverige 1976 (VU) och 2003 och 2005 (SOM), procent Valundersökning
Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11] Tabellförteckning Tabell 1. Gått på hemslöjdsmarknad/-utställning efter kön, ålder, utbildning, bostadsort, region
SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Svensk scenkonst 2009
Svensk scenkonst 2009 Åsa Nilsson & Daniel Swedin [ SOM-rapport nr 2010:07 ] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen s. 3 5 Tabeller s.7 28 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3a Tabell 3b Tabell
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen 6 Valforskningsprogrammet Per Hedberg Juni 9 S Svenska valforskningsprogrammet venska Valforskningsprogrammet
Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]
Förtroendet för Läkemedelsverket Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE
FÖRTROENDE FÖR MEDIER I SVERIGE ULRIKA ANDERSSON & ANNIKA BERGSTRÖM (S)amhälle (O)pinion (M)edier SOM-institutet genomför årligen återkommande undersökningar av befolkningens medievanor, fritidsvanor,
Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg
Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg Bedömning av Sveriges ekonomi procent 9 1 93 1 Sveriges ekonomi jämfört med hur den var för tolv månader sedan 7 71 6 5 4 3 31 32 21 12 16 16 2 3 1 2 4 5 47 47 44 35
Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen Per Hedberg
12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktiga frågor för partival i riksdagsvalen - Per Hedberg Report 12:2 Swedish National Election Studies Program Department of Political
Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]
Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen 4 Tabeller Medborgarnas
VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-213 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 213 SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Attityder till tobaksförebyggande arbete. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19]
Attityder till tobaksförebyggande arbete Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen 2015... 1 Tabell
Arbete och industri [Rudolf Antoni]
Arbete och industri 2003 [Rudolf Antoni] INNEHÅLL Förord 3 Arbete och Industri 5 Synen på industrin 9 Krav på det goda arbetet 31 Framtidssamhällen 35 Åsikter om det egna arbetet 49 1 2 Förord SOM-institutet
Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18]
Vetenskapen i Samhället (ViS) 2010 Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]
Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen...
VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:
VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Åsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]
Åsikter om energi och kärnkraft Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2013
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING
POLARISERAT FÖRTROENDE FÖR NYHETER OM BROTTSLIGHET OCH INVANDRING Frukostseminarium Institutet för mediestudier 3 maj 18 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH FORSKARE VID SOM-INSTITUTET Förtroendet för nyhetsbevakningen
Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull
Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
DAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att
Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18]
Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1
Valdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2006 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Samhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.
Samhällsförtroende Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten
Valdeltagande i Sverige
Valdeltagande i Sverige Analyser av sociala och politiska faktorers betydelse för valdeltagandet i riksdagsvalen 1976-2010 Tabellsammanställning Arbetsversion Per Hedberg Statsvetenskapliga institutionen
Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]
Vetenskapen i Samhället (ViS) 2010 Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Svenskarnas samhällsförtroende
Svenskarnas samhällsförtroende Sören Holmberg & Lennart Weibull SOM-institutet Göteborgs universitet Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Öppenhet Empati Värdegrund Närhet
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet
FÖRTROENDE- BAROMETER 2007
FÖRTROENDE BAROMETER 07 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vi MedieAkademins seminarium den 21 november 07. För undersökningen ansvarar professorerna
Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]
Förtroendet för Försäkringskassan Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Förtroende för samhällsinstitutioner,
Svensk alkoholopinion 2014
Svensk alkoholopinion 2014 Sören Holmberg och Lennart Weibull Skarpö den 8 maj 2015 Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Samhälle Opinion Medier SOM-institutet är en universitetsbaserad
Åsikter om vindkraft och andra energikällor i Västra Götaland Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE
Åsikter om vindkraft och andra energikällor i Västra Götaland Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg December 2014 Resultat från SOM-undersökningen 2013 Samhälle Opinion
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 4 KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER Karin Hellingwerf 23 Konkurrens eller komplement
Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]
Förtroendet för Försäkringskassan Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2017... 3 Tabell
Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]
Slöjd och hantverk Vanor och värderingar 2012 2013 Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Den årliga förtroendemätningen
Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
FÖRTROENDE- BAROMETER 2009
FÖRTROENDE- BAROMETER 2009 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 25 november 2009 För undersökningen ansvarar professorerna
Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet
Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet Resultat från SOM-undersökningen 2011 Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2012: ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet
Innehållsförteckning
[SOM-rapport nr 2018: ] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2017... 1 Tabell 2 Nyhetskonsumtion efter ålder, 2017 (procent)... 3 Tabell 3 Nyhetskonsumtion efter politiskt intresse,