Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson Klocktornet 35 -Ansökan om planändring Sammanfattning (Dnr KS2014/1709-3) Sökandens önskemål: Sökanden önskar en planändring för att möjliggöra byggnation av bostäder i enlighet med gällande planbestämmelser. ÖP/detaljplan: Fastigheten ligger enligt översiktsplanen (ÖP2010) i centrumområdet med möjlighet till förtätning och omvandling. Gällande detaljplan för Liljedalsområdet där fastigheten ingår, vann laga kraft 2004 och har en genomförandetid på 5 år. Detaljplanen anger Centrum, Centrumanknuten verksamhet för det aktuella området. Fastigheten: Fastigheten är centralt belägen i Kungälvs tätort mellan Strandgatan och Västragatan. Den aktuella delen av fastigheten består idag av en asfalterad parkeringsplats. Natur/kultur: På fastigheten finns inga kända naturvärden eller fornminnen. Fastigheten ligger inom ett område av riksintresse för kulturmiljön. Miljö: Eventuellt trafikbuller får utredas i planarbetet. Stabiliteten har bedömts tillfredställande i gällande detaljplan. Dagvatten kan behöva utredas i detaljplanen. VA: Fastigheten ingår i kommunalt verksamhetsområde för VA. Tillgänglighet: Fastigheten är centralt belägen med god kollektivtrafik. Bedömning: En ändring av planförutsättningarna för aktuell fastighet för att möjliggöra byggnation av bostäder bedöms kunna prövas. Utgångspunkten är att pröva möjligheten att med ett enkelt planförfarande göra ett tillägg med B (bostäder) för markanvändningen, för det aktuella området. Dock kan trafikbuller, parkering och dagvatten eventuellt behöva hanteras i detaljplanen. Ett planarbete med enkelt planförfarande beräknas ta max 1 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas och antas Verksamhetens bedömning En ändring av planförutsättningarna för aktuell fastighet för att möjliggöra byggnation av bostäder bedöms kunna prövas. Utgångspunkten är att pröva möjligheten att med ett enkelt planförfarande göra ett tillägg med B (bostäder) för markanvändningen, för det aktuella området. Dock kan trafikbuller, parkering och dagvatten eventuellt behöva hanteras i detaljplanen. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal ska upprättas med sökanden inför uppstart av detaljplan. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(2) Förslag till beslut Förvaltningen (samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för del av Klocktornet 35 i Kungälvs kommun med enkelt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap. 5 7). Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Henrik Levin Planchef Lisa Strandberg- Werlenius Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Eva Hell samhällsbyggnad För kännedom till: Henrik Levin samhällsbyggnad

3

4

5 Västra Gatan Befintliga byggnader Norra Gränden gård med parkering (HKP) lgh 01 A +8,70 butik gränd +8,00 butik passage soprum +7,70 butik +6,50 A Infart till garage och angränsande fastighets garage Strandgatan BTA (bruttoarea) bottenvåning, 130 kvm kvm inkl. passage, 47 kvm, och ramp, 65 kvm Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Bottenvåning Göteborg uppdaterad

6 Västra Gatan Befintliga byggnader Norra Gränden balkonger A lgh 12 lgh 22 lgh 13 lgh 23 lgh 14 lgh 24 lgh 15 lgh 25 princip lägenhetsfördelning A lgh 11 lgh 21 lgh 16 lgh 26 BTA (bruttoarea) våning 1-2 tr, 2 x 602 kvm + balkonger Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Våning 1-2 tr Göteborg uppdaterad

7 Västra Gatan Befintliga byggnader Norra Gränden A lgh 32 lgh 33 lgh 34 lgh 35 princip lägenhetsfördelning A lgh 31 lgh 36 terrasser BTA (bruttoarea) våning 3 tr, 429 kvm + terrasser Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Våning 3 tr Göteborg

8 garage ca 28 platser A genomfart till angränsande fastighets garage +5,00 +6,50 A +6,00 tvättstuga, förråd butiksförråd och teknik BTA (bruttoarea) våning -1, 1290 kvm varav garage 828 kvm, genomfart med ramp 234 kvm samt tvättstuga mm. 228 kvm. Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Garagevåning -1 Göteborg uppdaterad

9 +18,20 våning 3 tr våning 2 tr våning 1 tr bottenvåning infart till garage i +6,00 angränsande fastighet bef. marknivå garagevåning -1 +6,50 +14,00 +11,30 +17,20 +8,00 +7,70 +5,00 Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Sektion A - A Göteborg uppdaterad

10 Idé på fasad mot Strandgatan Kungälvs kommun. Kv Klocktornet 35. Förstudie. Fasad Göteborg uppdaterad

11 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Linda Andreasson Tunge 2:2 Planansökan(Dnr KS2014/1548-2) Sammanfattning Sökandens önskemål: Sökanden önskar uppföra ett större område med blandad bostadsbebyggelse med ca bostäder, bestående av fristående bostadshus, flerbostadshus samt Trygghetsboende. ÖP/detaljplan: Översiktsplan ÖP2010 markerar delar av fastigheten som bostäder 2020 samt närströvområde. Hänsyn har tagits till ett skyddsavstånd till järnvägen. Fastigheten: Fastigheten är totalt på ca 9 hektar och är belägen direkt norr om Marstrandsvägen (Lv 168) och väster om järnvägen. Terrängen består av ängsmark som svagt sluttar åt sydväst samt kantas i norr och väster av ett skogsbevuxet bergsparti. Natur/kultur: Skogsområdet består av ädellövskog, nyckelbiotoper samt ett av Kungälvs äldsta träd. Skogsområdet inom fastigheten ingår i ett större närströvområde. Inom fastigheten finns inga kända fornminnen. Miljö: Närhet till järnväg och LV168 måste hanteras avseende buller och farligt gods. Utrymme för framtida utbyggnad av dubbelspårig järnväg kan krävas. Ängsmarken är delvis fuktig och längs med Lv168 rinner Ytterbybäcken. Dagvattenhanteringen måste studeras noggrant. Fastigheten ingår i ett område där en övergripande skredriskutredning gjorts. Geotekniken behöver utredas i planarbetet och särskilt stabiliteten vid Ytterby bäcken. VA: Området kommer att ingå i det kommunala verksamhetsområdet för VA. Tillgänglighet: Området är avskuret av LV168 och Järnvägen. Hur tillgängligheten till övriga Ytterby ska ske trafiksäkert ska studeras och är en förutsättning som ska ingå i projektet. Bedömning: En exploatering av området med ett blandat innehåll av bostäder i enlighet med ÖP bedöms kunna prövas i en planprocess. Dock är bedömningen att området inte kan exploateras i den omfattning som ansökan redovisar. Hänsyn behöver bl.a. tas till järnvägen avseende buller och risk samt eventuell utbyggnad samt naturvärden och närströvområdet. Tillgängligheten från bostadsområdet till övriga Ytterby måste lösas på ett trafiksäkert sätt. Ett planarbete beräknas ta 1-2 år. Planarbetet bedöms under nu kända förutsättningar kunna påbörjas 2017 antas I planprocessen prövas lämpligheten i en exploatering av området. Skulle det i utredningsarbetet visa säg olämpligt av någon anledning kan planarbetet komma att avbrytas. SAMHÄLLSBYGGNAD/PLANERING ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

12 2(2) Verksamhetens bedömning En exploatering av området med ett blandat innehåll av bostäder i enlighet med ÖP bedöms kunna prövas i en planprocess. Dock är bedömningen att området inte kan exploateras i den omfattning som ansökan redovisar. Hänsyn behöver bl.a. tas till järnvägen avseende buller och risk samt eventuell utbyggnad samt naturvärden och närströvområdet. Tillgängligheten från bostadsområdet till övriga Ytterby måste lösas på ett trafiksäkert sätt. Ekonomisk bedömning Plankostnadsavtal kommer att upprättas med exploatören. Förslag till beslut Förvaltningen(samhällsbyggnad) får i uppdrag att upprätta detaljplan för Ytterby-Tunge 2:2 i Kungälvs kommun med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen PBL (2010: 900) kap Avgift planbesked: kr Avgift enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige. Faktura skickas separat. Henrik Levin Planchef Lisa Strandberg-Werlenius Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Eva Hell samhällsbyggnad Efter beslut i KS: Trivebo AB David Jansson, Bultgatan 16, Kungälv För kännedom till: Henrik Levin samhällsbyggnad

13

14

15

16 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Camilla Schalin Befolkningsprognos , med utblick mot 2023(Dnr KS2014/1493-1) Sammanfattning Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Delområdesprognosen visar att alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Bakgrund Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Prognosen baseras på den befintliga befolkningen den 31 december 2013, därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de första fem åren, därefter används benämningen utblick. Första prognosåret utgörs av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Samtidigt är framtagandet av prognosen beroende av statistikunderlag från SCB och när under året de leveranserna sker. Verksamhetens bedömning Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med förra årets prognos, invånare förväntas uppnås 2023 istället för ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

17 2(2) Delområdesprognosen redovisas i rapporten för de fem kommundelarna Kungälv-Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud. Förslag till beslut Befolkningsprognos med utblick mot 2023 ska utgöra underlag för behovsbedömningar och övrig planering av verksamheten samt utgöra underlag för budget. Lisa Strandberg Werlenius Sektorchef Henrik Levin Planchef Expedieras till: För kännedom till: Kommunledningssektorn/Anne-Marie Klang, Pia Jakobsson Arbetsliv och stöd/ann Damberg Ström, Robin Akbas Vård och äldreomsorg/elisabeth Sjöberg Skola/Karin Fahleson Samhällsbyggnad/Monica Wincentson

18 Befolkningsprognos med utblick mot 2023

19 1. INLEDNING... 4 Befolkningsprognos och kommunplanering... 4 Osäkerhet i prognosen... 4 Att använda befolkningsprognosen TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun... 6 Barn och unga... 8 Den vuxna befolkningen... 8 Den äldre befolkningen... 9 Totalprognos 2014 jämfört med DELOMRÅDESPROGNOS Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Kungälv-Ytterby Marstrand stråk Diseröd Kode Kärna PROGNOSANTAGANDEN Antaganden och beräkningar Antal födda barn Antalet döda Inflyttning Utflyttning Klassning av typkodsområden... 18

20 SAMMANFATTNING Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Prognosen baseras på den befintliga befolkningen , därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa antaganden görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning och att osäkerheten ökar med tiden. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick. Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med förra årets prognos, invånare förväntas uppnås 2023 istället för Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud

21 1. INLEDNING Befolkningsprognos och kommunplanering Kommunen tar årligen fram en befolkningsprognos med syfte att dels utgöra underlag för behovsbedömningar inom verksamheten, dels utgöra underlag för budget. Befolkningsprognosen beräknas från och med i år under hösten och utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 året innan. Första prognosåret utgörs av innevarande år, vilket innebär att när prognosen antas i kommunfullmäktige i december så har första prognosåret i stort sett redan passerat. Anledningen till detta förfarande är att synka befolkningsprognosen med Kungälvs kommuns årshjul för kommunplanering och när under året prognosen behöver vara som mest aktuell. Samtidigt är framtagandet av prognosen beroende av statistikunderlag från SCB och när under året de leveranserna sker. Osäkerhet i prognosen En prognos görs alltid utifrån den verklighet och den kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Även om vi utifrån kunskap om sociala, ekonomiska, politiska och andra förhållanden försöker förutse fruktsamhet, dödsrisker in- och ut flyttningar de närmaste åren, så finns det alltid inslag av osäkerhet i dessa antaganden. Om situationen i samhället kraftigt förändras, till exempel när det gäller arbetslöshet, bostadspriser, familjepolitik, invandring eller ekonomiska konjunkturer, får det direkta återverkningar på fruktsamhet, dödlighet och flyttningsmönster. Vid användande av befolkningsprognosen är det viktigt att tänka på att det aldrig med säkerhet går att fastställa befolkningens framtida storlek och sammansättning. Osäkerheten i prognosen ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig och ju mindre prognosområdena är eftersom mindre områden är mer känsliga för slumpmässiga variationer. Osäkerheten är störst i de rörliga åldrarna det vill säga när man föds, när man är som mest flyttbenägen, år, och när man dör. Fruktsamheten varierar mycket mellan enskilda år, det gör att antalet barn som kommer att födas är svårt att beräkna. Antalet födda beror också på hur åldersstrukturen i ett område ser ut. Antalet in- och utflyttare påverkas mycket av vilken nybyggnation som planeras vid vilken tidpunkt och vilken som sen verkligen genomförs. Ju längre fram i tiden antaganden om byggnation görs desto större osäkerhet. Den ekonomiska utvecklingen kan exempelvis påverka viljan hos byggherrar att investera och överklagande av planprojekt kan medföra att byggplaner måste skjutas på framtiden

22 Skillnaden mellan prognosen och det faktiska utfallet kan både bero på felaktiga antaganden och slumpmässiga fel. Att använda befolkningsprognosen I den här rapporten redovisas de åldersindelningar som har visat sig vara de mest efterfrågade och delområdesprognosen redovisas på kommundelsnivå. Demos webb är ett komplement till prognosrapporten. Det är ett webbaserat verksamhetssystem och du hittar det på Kungälvs kommuns intranät, t ex genom att göra en sökning på Demos. Med hjälp av Demos webb kan du själv välja mellan ytterligare åldersgrupperingar och andra områdesindelningar och ta fram egna tabeller och diagram. Kontakta mig gärna för synpunkter och tveka inte att be om hjälp med att tolka befolkningsprognosen. Camilla Schalin, Samhällsbyggnad/Planering camilla.schalin@kungalv.se - 5 -

23 2. TOTALPROGNOS , UTBLICK MOT 2023 Totalprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen Dessutom görs en utblick mot Befolkningsutveckling i Kungälvs kommun Under prognosperioden beräknas befolkningen öka med drygt personer, från invånare i slutet av 2013 till i slutet av Det innebär en genomsnittlig folkökning med cirka 445 personer per år. Utblicken pekar sedan på en fortsatt ökning till personer Diagrammet nedan visar folkmängden bakåt i tiden samt utvecklingen enligt prognos och utblick. Folkmängden i Kungälvs kommun , prognos samt utblick Prognos Utblick Folkmängd Under perioden beräknas det i genomsnitt födas drygt 500 barn per år samtidigt som knappt 380 personer avlider, vilket medför ett födelseöverskott på 140 personer per år. Antalet inflyttade till kommunen beräknas i genomsnitt bli per år samtidigt som flyttar ut, vilket ger ett årligt flyttnetto på 250 personer. Den totala folkökningen blir i genomsnitt 390 personer per år. Tabellen på nästa sida visar prognostiserad befolkningsutveckling i Kungälvs kommun fördelat på ålder. De åldersgrupper som redovisas i rapporten är de som har visat sig vara de mest efterfrågade. Med hjälp av Demos webb kan du själv göra urval på andra åldersindelningar. För att markera osäkerheten används avrundade siffror samt att benämningen prognos endast används för de närmaste fem åren, därefter används benämningen utblick

24 Befolkning efter ålder för Kungälvs kommun 2013, prognos samt utblick Faktiskt antal Prognos Utblick Ålder Summa I diagrammet nedan görs en jämförelse mellan befolkningens åldersstruktur 2013 och Antalet unga mellan 0-18 år beräknas öka, främst i gruppen 6-18 år. Gruppen år minskar samtidigt som gruppen ökar, mycket beroende på att den stora kullen 90-talister blir äldre och byter grupp. Som helhet ökar gruppen år under perioden. En annan grupp som ökar är gruppen 70 år och äldre, vilket beror på att den stora gruppen 40-talister tillhör denna grupp om 10 år. Demografisk utveckling mellan 2013 och

25 Barn och unga Antalet nyfödda kommer att vara svagt ökande under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Historiskt sett har det i Kungälv fötts fler barn per kvinna i fruktsam ålder än i riket, vilket är en trend som antas fortsätta. Antalet 1-2 åringar är oförändrat de första prognosåren för att sedan öka svagt. Antalet 3-5 år minskar till en början för att sedan öka igen från 2017 och framåt. Dock är osäkerheten stor när det gäller förskolebarn, redan 2019 är hela gruppen förskolebarn födda under prognosperioden. Därefter blir antalet helt beroende av om prognosen skattar det framtida barnafödandet rätt. Prognos och utblick för antal nyfödda och förskolebarn Diagrammet nedan visar att gruppen med 6-åringar är i stort sett oförändrad med en svag tendens till ökning i slutet av utblicken. Låg- och mellanstadiebarn i åldrarna 7-12 år ökar konstant under prognosperioden för att sedan plana ut under utblicken. Även antalet högstadiebarn ökar, både under prognos och utblick. Antalet gymnasieelever år minskar i början av prognosperioden, men ökar sedan igen under utblicken. Prognos och utblick för antal grundskolebarn och gymnasieungdomar Den vuxna befolkningen Den största delen av Kungälvs befolkning tillhör den arbetsföra åldern år. Gruppen ökar som helhet under perioden, trots att gruppen år minskar något fram till Den stora kullen född i början av 1990-talet kommer att lämna denna grupp för att istället successivt att ta plats i den mest förvärvsaktiva gruppen år och där ersätta personer födda på 1940-talet som avslutar sitt arbetsliv

26 I Kungälvs kommun har gruppen med arbetsför befolkning en lägre tillväxttakt jämfört med totalbefolkningen. Kungälvs kommun har idag en försörjningskvot på 1,75 vilket betyder att varje person i åldern år utöver sig själv ska försörja ytterligare 0,75 personer. Fram till år 2023 kommer kvoten att ha ökat till 1,83. Eftersom ingen hänsyn tas till om personerna i gruppen av en eller annan anledning står utanför arbetsmarknaden är den faktiska kvoten sannolikt högre. Prognos och utblick för antal personer i arbetsför ålder Den äldre befolkningen Den äldre befolkningen växer. Den yngre pensionärsgruppen, år, har ökat under några år och ökningen kommer att fortsätta allt efter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Även gruppen 80 år och äldre växer stadigt. Medellivslängden ökar i Sverige idag vilket främst beror på minskad dödlighet bland äldre. I Kungälvs kommun är medellivslängden högre än riksgenomsnittet. Från och med 2020 börjar den stora gruppen 40-talister flyttas över och tillhöra 80 år och äldre, vilket gör att den gruppen då ökar ytterligare. Prognos och utblick för antal personer 65 år och äldre

27 Totalprognos 2014 jämfört med 2013 Tabellen nedan visar att befolkningsutvecklingen är något lägre i årets prognos jämfört med Befolkningsprognos Utblicken i årets prognos visar på personer år 2023, vilket i förra årets prognos förväntades uppnås ett år tidigare. Befolkningen förväntas nu öka med 0,9 procent per år fram till 2023, jämfört med 1,0 procent per år i förra årets prognos. Den största skillnaden mellan prognoserna är att den så kallade puckeln, som ofta uppstår 3-5 år in i prognosen på grund av förväntningar på färdigställt byggande, har flyttats ett år framåt samtidigt som utvecklingen därefter är något försiktigare. Jämförelse Befolkningsprognos och Befolkningsprognos

28 3. DELOMRÅDESPROGNOS Delområdesprognosen beräknas för åren och utgår från den faktiska befolkningen Totalprognosen utgör ram för delområdesprognosen, vilket innebär att summan av delområdena stäms av mot totalprognosen och justeras därefter. Delområdesprognosen är mer osäker än totalprognosen eftersom det görs fler antaganden med osäkerheter i och det slår hårdare på mindre områden. På delområdesnivå har bland annat bostadsbyggandets omfattning mycket stor betydelse för utfallet. Delområdesprognosen visar förändringar i antal, och fördelning på åldrar, i olika delar av kommunen. Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av befintlig bebyggelse. Planerat byggande, byggnation på landsbygden och omvandling av fritidshus till permanentbostäder sker i varierande omfattning i de olika kommundelarna vilket också påverkar befolkningsutvecklingen. I delområdesprognosen görs därför specifika antaganden beroende på bostädernas karaktär. Delområdesprognosen ger sektorerna mer tid att förbereda sig på förändringar som till exempel fler förskolebarn eller äldre inom ett visst område. De delområden som redovisas i rapporten är de fem kommundelarna Kungälv- Ytterby, Marstrand stråk 168, Diseröd, Kode och Kärna. Varje kommundel innehåller en centralort eller serviceort, grannbyar som fungerar som stödorter samt landsbygd

29 I Demos webb finns även möjlighet att se delområdesprognosen för församlingar eller skolupptagningsområden samt möjlighet att välja andra åldersgrupper än de som redovisas i denna rapport. Befolkningsutveckling i olika delar av kommunen Alla fem kommundelar ökar sin befolkning under prognosperioden, dock i varierande omfattning. Den kommundel som ökar mest i antal invånare är Kungälv-Ytterby, medan den kommundel som ökar mest procentuellt sett är Marstrand stråk 168 där bostäder beräknas färdigställas under prognosperioden bland annat inom Hareslätt och Tjuvkils huvud

30 Kungälv-Ytterby Kommundelen består av Kungälv, Ytterby och Kareby församling och innefattar centralorten Kungälv- Ytterby samt grannbyn Kareby. Kommundelen har en befolkning på personer. Kungälv-Ytterby växer och kommer under prognosperioden att öka med drygt 950 personer. Tabellen nedan visar att den yngre och den äldre befolkningen ökar mest procentuellt sett. Befolkningsutveckling i Kungälv Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,6 Marstrand stråk 168 Kommundelen utgörs av församlingarna Hålta och Marstrand samt delar av Lycke församling. Kommundel Marstrand stråk 168 innehåller serviceorten Marstrand och grannbyarna Instön och Tjuvkil. Kommundelen har en befolkning på personer. Befolkningen beräknas öka med knappt 630 personer under prognosperioden. En befolkningsökning på ca 25 procent förväntas ske både åldersgruppen 0-18 år och 65 år och äldre. Även åldersgruppen däremellan växer, men inte lika kraftigt. Befolkningsutveckling i Marstrand Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,1 Summa ,7-13 -

31 Diseröd Kommundelen består enbart av Romelanda församling med serviceorten Diseröd. Kommundel Diseröd har en befolkning på personer. Befolkningen i Diseröd ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Den äldre befolkningen är den grupp som förväntas öka mest, men även gruppen med den yngre befolkningen växer. Befolkningsutveckling i Diseröd Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,0 Kode Kommundelen består enbart av Solberga församling och har en befolkning på personer. Kommundel Kode innehåller serviceorten Kode samt grannbyarna Aröd och Rörtången/Ödsmåls mosse. Befolkningen i kommundel Kode ökar med drygt 130 personer under prognosperioden. Åldersgruppen år minskar något samtidigt som både den yngre och den äldre befolkningen ökar. Befolkningsutveckling i Kode Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,5 Summa ,0-14 -

32 Kärna Kommundelen utgörs av Torsby och Harestads församling samt delar av Lycke församling. Kommundel Kärna innehåller serviceorten Kärna samt grannbyarna Kovikshamn och Vedhall. Befolkningen är personer och beräknas öka med närmare 400 personer under prognosperioden. Tabellen nedan visar att ökningen sker främst bland de yngre och de äldre, medan åldersgruppen år blir i stort sett oförändrad. Befolkningsutveckling i Kärna Faktiskt antal Prognos Förändring Ålder antal procent , , ,3 Summa ,1-15 -

33 4. PROGNOSANTAGANDEN Prognosberäkningen utgår från befolkningens storlek och sammansättning den 31/12 föregående år. Därefter görs en framskrivning ett år i taget utifrån antaganden om fruktsamhet, dödsrisker, inflyttningsandelar och utflyttningsrisker. Dessa parametrar har specifika värden för varje ettårsklass och kön. I prognosberäkningen används värden för den faktiska utvecklingen i Kungälvs kommun, under den senaste treårsperioden. Den totala folkökningen i kommunen under prognosperioden beror dels på befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och dels på bostadsbyggandets omfattning. I prognosberäkningen görs en så god skattning som möjligt av antal födda, döda, in- och utflyttade under prognosperioden. De antaganden som prognosen grundas på stäms av inom förvaltningen. Antaganden och beräkningar Antal födda barn Hur många barn som beräknas födas beror på hur många kvinnor i barnafödande ålder som bor i kommunen och andelen kvinnor som föder barn. Beräkningen av antalet födda baseras på fruktsamhetstal. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har fruktsamheten i Kungälvs kommun varit 12 procent högre än i riket. För första prognosåret, innevarande år, används istället en speciell fruktsamhetsuppsättning baserad på hur många barn som har fötts första halvåret 2014 och hur mödravårdcentralens förlossningsprognos ser ut för andra halvåret. I Sverige varierar antalet födda barn kraftigt över tid. Det har länge funnits en stark koppling mellan barnafödande och konjunktur. SCB beräknar i riksprognosen att antalet födda barn fortsätter att öka. Det beror dels på den höga invandringen som gör att det finns fler i barnafödande åldrar och att många får barn de närmsta åren efter invandring. Det beror även på att de stora kullarna födda runt 1990 kommer upp i barnafödande åldrar inom några år. Antalet döda Hur många människor som beräknas avlida under prognosperioden beror på befolkningens ålders- och könssammansättning. Antalet avlidna beräknas i prognosen genom att ålders- och könsspecifika dödsrisker appliceras på befolkningen. Dödsriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att avlida vid en viss ålder, fördelat på män och kvinnor. Utvecklingen följer SCB:s riksprognos, men en anpassning görs till att under den senaste treårsperioden har dödligheten i Kungälvs kommun varit 14 procent lägre för män och 8 procent lägre för kvinnor, jämfört med riket

34 Antalet döda ökar enligt riksprognosen från Ökningen beror inte på att dödsriskerna blir högre utan att den stora kull som är född på 1940-talet kommer upp i de åldrar då livet går mot sitt slut. Inflyttning Människors möjligheter att flytta till och inom kommunen påverkas både av befolkningsutvecklingen i det befintliga bostadsbeståndet och av bostadsbyggandets omfattning. Det befintliga bostadsbeståndet påverkar nettoinflyttningen bland annat genom generationsväxling, ombyggnationer, permanentning av fritidshus, rivningar eller att en del flyttningar sker utan att friställa bostäder för nya boende t ex då barn flyttar hemifrån. Nybyggnationen påverkar genom hur mycket som byggs, var det byggs och vad som byggs. En del av dem som flyttar till nytillkomna bostäder är nya invånare medan andra flyttar från befintliga bostäder i kommunen, vilket ger en omflyttning som följd. Bedömningen av inflyttning första prognosåret, innevarande år, baseras på hur många som faktiskt har flyttat in första halvåret 2014 och ett antagande om att mer än 50 procent av den totala inflyttningen kommer att ske under andra halvåret. Detta antagande baseras i sin tur på att trenden har sett ut så tidigare år i Kungälv. Beräkningen av inflyttningen för resterande prognosår utgår från medelinflyttningen för den senaste femårsperioden. Medelvärdet adderas därefter med antal bosättare (som tillkommer utöver bosättarna under den femårsperiod som medelvärdet för inflyttningen beräknats utifrån) som nybyggnationen förväntas ge upphov till varje enskilt år. För dessa prognosår utgår beräkningen av bosättare i nybyggnation från att 80 procent av förväntat bostadstillskott genomförs, beroende på risken för till exempel överklaganden eller försening av byggstart. För utblicksåren, , är bostadsbyggandets omfattning ännu mer osäkert. Istället för att försöka förutspå bostadsbyggandet för varje enskilt år används, som underlag för beräkning av inflyttning under de åren, istället 80 procent av målet med 400 färdigställda bostäder per år, det vill säga 320 bostäder per år. Dessa fördelas sedan på 1/3 småhus och 2/3 flerbostadshus. I beräkningen av bosättare i nybyggnation har även antaganden gjorts om förväntad boendetäthet samt hur stor andel som förväntas komma utifrån respektive bero på omflyttning inom kommunen. Slutligen fördelas antalet inflyttare på ettårsklasser och kön enligt de faktiska inflyttningsandelarna i Kungälvs kommun under den senaste treårsperioden

35 Utflyttning Antalet invånare som antas flytta ut från kommunen beräknas genom att utflyttningsrisker appliceras på befolkningen. I prognosen används en utflyttningsrisk beräknad utifrån faktiska tal för Kungälv under den senaste treårsperioden. Utflyttarriskerna i de olika åldrarna anger sannolikheten att flytta ut från kommunen under ett år för män och kvinnor i olika åldrar. Klassning av typkodsområden Befolkningsutvecklingen ser olika ut i olika typer av bebyggelse. Bostadsområden med liknande förutsättningar utvecklas ofta på likande sätt. Bostäder har därför delats in i så kallade TYKO, typkodsområden, utifrån: Prognosområdena i delområdesprognosen har klassats med olika TYKO och därmed fått specifika antaganden beroende på områdestyp

36 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl Avtal avseende GC-paket i Kungälv(Dnr KS2014/1873-1) Sammanfattning Utbyggnaden av gång- och cykelväg på landsbygden sker i enlighet med styrdokumentet Cykelvägar i Kungälv Utbyggnadstakten har inte varit i den takt som kommun har önskat. Kungälvs kommun har fått ett förslag från Trafikverket att göra ett så kallad cykelpaket för resterande GC-vägar enligt styrdokumentet. Samhällsbyggnad föreslår att kommunstyrelsen antar avtal gällande GC-paket som är upprättat mellan Kungälvs Kommun och Trafikverket Bakgrund Trafikverket började 2010 ställa krav på att det behövs arbetsplan när en cykelväg ska byggas längs med en statlig väg. Från och med 2013 är det en vägplan behövs istället arbetsplan. Ledtiderna för vägplanen är långa och Trafikverket har inte prioriterat till vår fördel. Trafikverket vill äga vägplansprocessen på de sträckor som de ska äga och ansvara för drift och underhåll. Trafikverket har kommit med förslag att göra ett GC-paket. Vilket innebär att merparten av de prioriterade sträckorna är med, men har lagts ihop till längre sträckor. I GCpaketet ingår upprättande av vägplan, bygghandling och byggnation för respektive sträcka. Idag upphandlas en sträcka i taget, först vägplan sedan bygghandling och till sist byggnation. Upprättande av vägplaner för GC- Tega-Staby och Solberga-Tunge skola pågår parallellt. Sträckan Kärna Kornhall ingår inte, utan det pågår dialog med Niklas Blads Stiftelse. Verksamhetens bedömning Samhällsbyggnad bedömer att skapa så kallade cykelpaket gör att utbyggnaden kan bli mer effektiv. Det finns möjlighet att göra både kostnads- och tidsbesparingar. Samhällsbyggnad ser ytterligare en fördel med att Trafikverket driver process är att en och samma konsult kan arbeta med några vägplaner samtidigt för att inte påverkas av eventuella långa dragna markägarprocesser. Föreslaget avtal gör det möjligt att få en jämn utbyggnadstakt på gång- och cykelvägarna på landsbygden. Den föreslagna prioriteringsordningen i avtalet är ifrån Cykelvägar i Kungälv Ekonomisk bedömning I och med att utbyggnadstakten kan flyta på kan Samhällsbyggnad får en bättre överblick och kan gör tydligare ekonomiska uppföljningar. GC-paket innebär ekonomiskt 20 miljoner kronor per år mellan åren Sektor Samhällsbyggnad bedömer att kostnaderna ryms inom förslagen investeringsbudget. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

37 2(2) Juridiska bedömningen Samhällsbyggnad har gjort en avstämning med kommunjuristen som har godkänt avtalet. Förslag till kommunstyrelsen 1. Samhällsbyggnad föreslår att kommunstyrelsen antar avtal gällande GCpaket som är upprättat mellan Kungälvs Kommun och Trafikverket. 2. Kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen får i uppdrag att underteckna GC-paket. 3. Finansiering sker inom ramen för förvaltningens investeringsbudget. Lisa Strandberg Werlenius Tillf. Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: SHB, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till: Magnus Gyllestad, Lars Davidsson, SHB, Henrik Levin, Henrik Haglund

38 TRV2014/63244 KSDnr 2014/1873 Avtal avseende GC-paket i Kungälv, byggnation av 5 stycken gång- cykelvägar utmed statligt vägnät i Kungälvs kommun. 1 Parter Trafikverket, region väst, org.nr , Borlänge Kungälvs kommun, org.nr , Kungälv Mellan parterna har följande avtal träffats. 2 Definitioner, begrepp och bilagor Följande definitioner och begrepp används i detta avtal: Trafikverket Region Väst Trafikverket Kungälvs kommun Kommunen GC-paket avser de anläggningar för gång- och cykeltrafik som anges i 5. 3 Syfte och bakgrund Kungälvs kommun budgeterar för att förbruka 20 miljoner kronor årligen på gång- cykelvägar i kommunen, fram till Budgeten inrymmer åtgärder på statligt-, kommunalt- och enskilt vägnät. Kommunen har för avsikt att använda en stor del av budgeten på statligt vägnät. Trafikverket och kommunen avser därför att bygga gång- cykelväg utmed 5 stycken statliga vägar i Kungälvs kommun med full kommunal finansiering under perioden Syftet med detta avtal är att klargöra ansvarsfördelningen mellan Trafikverket och kommunen beträffande finansiering och genomförande av GC-paketet. 4 Tidigare avsiktsförklaring eller avtal om finansiering mellan parterna avseende åtgärden Inga tidigare avtal eller överenskommelser finns. 5 Beskrivning av åtgärder Byggnation av 5 stycken gång- cykelvägar utmed statliga vägar i Kungälvs kommun enligt följande prioritering: - Väg 574, sträcka Kareby Kode (6,3 km) - Väg 168, sträcka Stället Ekelöv (4,8 km) - Väg 168, sträcka Ekelöv Risby (2,0 km) - Väg 168, sträcka Vävra Tjuvkil (3,8 km) - Väg 604, sträcka Kärna Tofta (604/605) (3,8 km)

39 TRV2014/63244 KSDnr 2014/ Finansiering Kostnaden för GC-paketet finansieras till 100 % av Kungälvs kommun. I kostnaderna inräknas produktionskostnad såväl som projekteringskostnad. I kostnaderna inräknas likaså Trafikverkets administrativa kostnader, kostnaden för den person som företräder Trafikverket vid den formella hanteringen enligt väglagen samt de specialister inom Trafikverket som kan komma att engageras. Om Kungälvs kommun av någon anledning tvingas att avbryta projektet så ska alla utlagda kostnader finansieras av kommunen. 7 Ansvarsfördelning för genomförande Trafikverkets ansvar 1. Trafikverket utser en projektledare som ansvarar för GC-paketets genomförande och tilldelar den personen det övergripande och sammanhållande ansvaret för hela projektet. 2. Trafikverket ansvarar för den formella hanteringen enligt Väglagen. 3. Trafikverket driver processerna för vägplan och bygghandling samt utför byggnation av anläggningarna i 5 och ansvarar därmed för att byggandet genomförs enligt gällande lagar och regler. Trafikverket ansvarar även för att genomföra uppdraget på ett så effektivt sätt som möjligt avseende genomförande och ekonomi i samtliga av processens skeden. 4. Trafikverket är byggherre och har därmed arbetsmiljöansvar. 5. Trafikverket planerar för att samtliga anläggningar i 5 är genomförda, slutbesiktade och öppnade för trafik Trafikverket äger rätt att avgöra i vilken utbyggnadstakt anläggningarna genomförs. Trafikverket ska utan fördröjning underätta kommunen om planerad utbyggnadstakt behöver ändras. 7. Trafikverket blir efter färdigställandet väghållare av de anläggningar som redovisas i 5. Detta innebär att Trafikverket förvaltar anläggningarna och bekostar dess framtida drift- och underhåll samt eventuell förnyelse. 8. Trafikverket ansvarar för att vägnätsförändringen införs i NVDB. 9. Trafikverket ska uppmärksamma kommunen om det inom GC-paketets tidsrymd finns möjlighet till ansökan om bidrag av GC-byggnation utmed statligt vägnät. Kommunens ansvar 1. Kommunen ska tillhandahålla mark för väg inom detaljplanelagt område enligt Väglagen Kommunen avstår från rätten till ersättning för mark som tillhandahålls för Väganläggningen. 3. Kommunen äger rätt att delta i projekterings- och byggmöten samt att utföra kontroller under byggtid. 4. Kommunen är medveten om att den budget om 20 miljoner kronor årligen, som reserverats för gång- cykelvägar, inte kan följas utan årliga finansiella avvikelser. Kommunen ansvarar därmed för att projektets budget är flexibel under de år som GC-paketet genomförs. Kommunen är medbeslutande i alla kostnadsbeslut om budgeten riskerar att överskridas.

40 TRV2014/63244 KSDnr 2014/ Rekvirering Trafikverket rekvirerar finansieringen av GC-paketet. Trafikverket rekvirerar kommunen kvartalsvis för nedlagda kostnader. Trafikverket ska tillhandahålla kommunen verifikationer på kostnaderna som underlag inför fakturering. Kommunen ska ges full insyn i ekonomin för byggnationen samt övriga kostnader föranledda av byggnationen. Kommunen skall därvid äga rätt att ta del av handlingar såsom fakturor, fakturaunderlag, protokoll etc. som berör ekonomin i samband med genomförandet. Trafikverkets rekvirering i GC-paketet ska skickas till nedanstående adress: Kungälvs kommun Ansvars nr: 1506 (best. id) Box Kungälv 9 Tidplan Trafikverket ansvarar för tidplanen för projektet. 10 Garanti Respektive part ska ges möjlighet att delta i slut- och garantibesiktningar. Garanti gäller enligt AB04/ABT Avtalets giltighet Detta avtal är giltigt från och med den tidpunkt då respektive part undertecknat avtalet. Avtalets giltighet förutsätter även att kommunens beslut att godkänna avtalet vinner laga kraft. Avtalet avser tidsperioden eller till dess att GC-paketet är genomfört. 12 Tvist Tvist om detta avtals tolkning eller tillämpning ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om parterna inte kommer överens inom en månad, räknat från den dag förhandlingar påkallats, äger part rätt att hänskjuta den tvistiga frågan till allmän domstol. 13 Ändringar i avtalet Ändringar eller tillägg till detta avtal skall vara behörigen beslutade och undertecknade av båda parter för att vara giltiga. Av detta avtal är 2 (två) exemplar upprättade och utväxlade. För Trafikverket För Kungälvs kommun För Kungälvs kommun Ort och datum Ort och datum Ort och datum Håkan Wennerström Magnus Gyllestad Anders Holmensköld Regionschef Kommunchef Kommunstyrelsens ordf.

41 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl Svar på motion om gång- och cykelbana (Dnr KS2012/2189-6) Sammanfattning Ingemar Thorsson (V) och Harriet Blomqvist (V) har i november 2012 inkommit med en motion om att de önskar en asfalterad gång och cykelbanan på Göteborgs sida vid Nordre Älvbron ner till Eriksdal. I samband med att det lades ned en fjärrvärmeledning år 2009 lyftes frågan redan då om att anlägga en gång- och cykelbana ovan på ledningen. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt. Förvaltningen avslår motionen eftersom E6-brons köryta behöver disponeras om för att ge möjlighet för att bygga kollektivtrafikkörfält. Bakgrund Sträckan mellan Kvarnen och Eriksdal består av en gång- och cykelbana som ligger på den östra sidan på E6-bron. Gång- och cykelbana mynnar ut i en mindre grusväg under E6 i riktning mot Säve. Grusvägen mynnar ut i sin tur vid Kongahällavägen strax väster om Rödbo motet. En sträcka på ca 1300 meter. I det ärendet från år 2009 Låt arbetsvägen för fjärrvärmeledningen på Rödbo bli en gångväg handlande det om en sträcka på 200 meter. Förslaget från samhällsbyggnad var att inte anlägga gång- och cykelväg ovan på fjärrvärmeledningen på grund av bland annat ekonomi och alternativet till genväg är begränsad på grund av kuperad terräng och belysning. Skillnaden mellan sträckan genom Kungälv och via bron är ca 300 meter. I motionen beskrivs en stäcka på 500 meter som är en krokig och oasfalterad, önskemålet är att denna sträcka asfalteras. Verksamhetens bedömning Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att nå målen i K2020 och K2020-lokalt och vi vill också bidra med att stärka kollektivtrafikstråket genom Kungälv. Förvaltningen planerar för ett nytt resecentrum vid E6 som kommer bidra till att kopplingen mellan Kungälvs resecentrum och Göteborg förstärks. En framkomlighets förbättring är att öka kapaciteten för kollektivtrafiken på E6-bron över Nordre älv genom att bygga kollektivtrafikkörfält på E6- bron. Vilket innebär att nuvarande gång- och cykelbana tas i anspråk. Ekonomisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

42 2(2) Juridisk bedömning Förvaltningen har inte funnit några särskilda aspekter på frågan utifrån detta perspektiv. Förslag till kommunfullmäktige Förvaltningen avslår motionen eftersom E6-brons köryta behöver disponeras om för att ge möjlighet för att bygga kollektivtrafikkörfält. Lisa Strandberg Werlenius Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: SHB, Henrik Levin, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till:

43

44 Bilaga svar på motion ang G.C-bana Dnr 2012/2189

45 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn TorBjörn Nilsson Remiss - regionala miljömål för Västra Götaland(Dnr KS2014/1425-2) Sammanfattning Länsstyrelsen har i samverkan med Skogsstyrelsen och Västra Götalandsregionen tagit fram förslag till nya regionala miljömål för Västra Götaland. Uppdraget att regionalisera de nationella miljökvalitetsmålen återfinns i länsstyrelseinstruktionen, förordning (2007:825). De regionala miljömålens syfte är att vara en vägledning för det fortsatta lokala och regionala miljömålsarbetet i länet. Förslaget har översänts på remiss till bland annat länets kommuner. Bakgrund Den här versionen av miljömål för Västra Götaland ska komplettera det beslut som togs 2013 där de nationella miljökvalitetsmålen (med tillhörande preciseringar och etappmål) beslutade av regeringen antogs som länets egna. Länsstyrelsen önskar nu få in synpunkter på i första hand de regionala tilläggsmålen som föreslås under miljökvalitetsmålen. Synpunkter på måldokumentets övriga delar är också välkomna. De frågor som vi i första hand önskar få svar på gäller de regionala tilläggsmålen och är följande: 1. Är målen relevanta och bra formulerade? 2. Saknas något mål som är viktigt att ha med? 3. Finns invändningar mot något mål? 4. Kan något av målen strykas? 5. Länsstyrelsen mottar även gärna övriga synpunkter på de regionala tilläggsmålen och på övriga delar av måldokumentet. Verksamhetens bedömning Remissens förslag till regionala delmål med Förvaltningens kommentarer framgår av det bilagda förslaget till remissvar. Ekonomisk bedömning ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

46 2(2) Förslag till beslut Remissvar enligt bilaga översänds som kommunens svar på länsstyrelsens remiss. Lisa Strandberg-Werlenius, Samhällsbyggnadschef Henrik Levin, Planeringschef Expedieras till: För kännedom till: TorBjörn Nilsson

47 Bilaga: Regionala miljömål för Västra Götaland. Remissvar från Kungälvs kommun Remissvaret är uppdelat i en allmän del och en del där detaljkommentarer ges till vissa av målen i förslaget. Allmänna synpunkter Förslaget innehåller en mängd ambitiösa delmål. Miljömålen kan om de följs upp och kommuniceras tydligt utåt - bli en pådrivande kraft för vår region att bidra till att de nationella miljömålen uppnås. För att göra de lättare att kommunicera bör formuleringar i vissa fall göras om så att de blir tydliga för alla medborgare. Miljömålssystemet ska även omfatta kulturmiljöfrågor (inom målet God bebyggd Miljö). Där saknas dock delmål. De regionala målen sträcker sig till år Vissa mål ska dock inte följas upp förrän om fem år, dvs år Hur vet vi då om det går åt rätt håll? För målen i God bebyggd miljö är det otydligt om målen gäller allt befintligt eller bara nytillkommande. Samma delmål finns ibland under flera nationella mål. Där skulle man kunna ha det under endast ett mål och om det berör flera nationella mål hänvisa dit från de olika målen, för att minska förslagets omfång. I flera fall anges som målsättning att en störning på miljön etc ska minska eller ska öka till år Det bör där det är möjligt definieras tydligare, dvs hur mycket bör det minska eller öka för att man ska kunna ange att målet är uppnått? Detaljerade kommentarer Nedan kommenteras några av de föreslagna regionala målen inklusive målets definition. 1. Begränsad klimatpåverkan En ekonomi oberoende av fossila bränslen År 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och medborgarna och näringslivet har en trygg och långsiktigt hållbar energiförsörjning. Boende, transporter och produktion såväl som konsumtion av varor och tjänster är resurssnåla, energieffektiva och baserade på förnybar energi. Sammantaget har detta bidragit till en stark ekonomi och ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv. Kommentar: Ett bra inriktningsmål, men det är inte tydligt hur det skall följas upp. 3. Bara naturlig försurning Färre försurade vatten År 2020 ska högst 30 procent av sjöarna och 15 procent av vattendragen i länet vara försurade. Kommentar: Definition av försurade vatten är inte tydligt.