Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Jenny Lindqvist Huvudmannaskap för sopsugsanläggning, Kongahällatomten(Dnr KS2011/362-13) Sammanfattning Utifrån visionen om att göra Kongahälla till en hållbar stadsdel, utreddes tidigt olika innovativa avfallslösningar. Inom miljöprogrammet för Kongahälla (publicerat 2010) enades kommun och byggherrar om att etablera en sopsugsanläggning. Organiskt och brännbart avfall från bostäder slängs då i nedkast i miljörummen och sugs i underjordiska ledningar till en terminal. En utredning visade att det var mest fördelaktigt om kommunen ägde anläggningen. I ramavtal med byggherrarna (undertecknade 2010) uttrycks att kommunen ska vara huvudman för sopsugen, med rätt att överlåta huvudmannaskapet till ett kommunalt bolag. En kommunalägd sopsugsanläggning har därmed länge varit en utgångspunkt i planeringen av Kongahällaområdet, och detaljplanen är anpassad utifrån denna lösning för avfallshantering. Det har dock inte fattats något uttryckligt beslut om kommunalt huvudmannaskap och organisationen av detta. När nu detaljplanen, Kongahälla Västra, vunnit laga kraft behövs sådana beslut för att inte försena projektet, eftersom de underjordiska ledningarna behöver anläggas i ett tidigt skede. Ett beslutsförslag rörande huvudmannaskap och driftansvar för sopsugsanläggningen på Kongahällatomten lyftes till Kommunstyrelsen Ärendet återremitterades till förvaltningen med uppdrag att undersöka om huvudmannaskapet kan handhas av en samfällighet. Byggherrarna gav dock ett tydligt besked att de inte är intresserade av att bilda en samfällighet, se bilaga. Dessutom visar tidigare utredningar att fördelarna med ett långsiktigt kommunalt huvudmannaskap är övervägande. (Ärendet skulle behandlas på nytt av Kommunstyrelsen i juni 2012 men utgick.) Med denna bakgrund föreslår förvaltningen följande beslut: 1. Kungälvs kommun åtar sig att vara huvudman för en sopsugsanläggning för bostadskvarteren på Kongahälla, enligt intentionerna i detaljplan för Kongahälla Västra och i ramavtalet med byggherrarna. Kommunen har möjlighet att under driftskedet överlåta huvudmannaskapet till en annan part inom kommunkoncernen. 2. Förvaltningen (Samhällsbyggnad) får i uppdrag att samordna fortsatt projektering, upphandling samt byggande av sopsugsanläggningen, i samråd med byggherrarna. Ramavtalets intentioner ska omvandlas till fullgoda avtal innan byggstart. 3. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en utförligare utredning och återkomma med förslag till var i kommunorganisationen med samarbetspartners som huvudmannaskapet ska ligga i driftskedet. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 2(5) Bakgrund Avfallshantering i Kongahälla Olika alternativa lösningar för avfallssystem på Kongahälla har utretts i syfte att öka källsorteringen och minska antalet transporter i området 1. År 2010 enades Kongahällas miljöoch energigrupp, med förankring i den politiska styrgruppen, om att etablera miljörum i varje kvarter i bostadsområdet med plats för källsortering av 11 fraktioner. Av dessa ska två fraktioner, brännbart avfall och biologiskt avfall, transporteras i en sopsugsanläggning till en terminal för central upphämtning med container. (Terminalen kommer preliminärt att placeras på norra sidan Marstrandsvägen.) En sopsug innebär att avfall slängs i ett nedkast och transporteras i underjordiska ledningar med hjälp av ett fläktsystem. Fördelar med detta är bland annat möjlighet att bygga mindre miljörum och använda mindre renhållningsfordon; minskad mängd tung trafik i närmiljön; minskade utsläpp från transporter; bättre arbetsmiljö för renhållningspersonalen; samt lägre risk för brand, lukt och skadedjur 2. I fortsatta politiska beslut har sopsugsanläggningen varit en utgångspunkt, se nedan. Planeringen av sopsugsanläggningen påbörjades tidigt i Kongahälla-projektet tillsammans med projektering av gator och ledningssystem. Det innebär att sektor Samhällsbyggnad har tagit rollen som beställare av sopsugsanläggningen, i samråd med byggherrarna. Alternativ för huvudmannaskap Ett huvudmannaskap innebär ett ansvar att äga, driva, underhålla och utveckla anläggningen. För service och underhåll tecknar vanligtvis huvudmannen ett serviceavtal med sopsugsleverantören som hanterar eventuella driftstörningar. Det finns även möjlighet för en huvudman att teckna funktionsavtal med en motpart som sköter hela det löpande arbetet mot en avgift. Avtalet innefattar då förutom service och underhåll av anläggningen även fakturering, handläggning av anslutningsavgifter och övrig drift. En utredning gjordes vintern då konsekvenser fastställdes för olika alternativ gällande huvudmannaskap för en sopsugsanläggning i Kongahälla. Denna visade att fördelarna med ett kommunalt ägandeskap var övervägande. Bland annat får kommunen rådighet över vilket system som ska användas, utifrån behov och möjligheter, och kan på ett bättre sätt planera för och säkerställa en god, miljömässig och långsiktigt hållbar avfallshantering. Därför enades kommun och byggherrar om att kommunen ska vara huvudman, med rätt att överlåta huvudmannaskapet till ett kommunalt bolag. Det skrevs in i de ramavtal med byggherrarna, med tillhörande avtalsutkast om sopsugsanläggning, som tecknades 2010 (KF 183/10). Analys av olika alternativ inom kommunens organisation Olika alternativ har analyserats gällande var inom organisationen som ansvaret bör ligga för förvaltning och drift av anläggningen. Alternativen är Kungälvs kommun (Renhållning/ Samhällsbyggnad); Kungälv Energi; samt avfallsentreprenör, för närvarande Renova. Skillnaderna utifrån ekonomi, juridik och kompetens har studerats. Analysen visade att alla dessa alternativ är teoretiskt möjliga. Förvaltningen föreslår att en djupare utredning 1 Kongahällatomten Förstudie alternativa lösningar för avfallshantering, Sweco Environment AB, Göteborg Kommunalt huvudmannaskap för sopsug, Rapport U2013:06, Avfall Sverige Etablering av sopsuganläggning på Kongahällatomten, Kungälvs kommun,

3 3(5) genomförs av konsekvenser av de olika alternativen, samt andra tänkbara samarbetspartners (läs bl.a. SOLTAK). Tidigare beslut Miljöprogrammet för Kongahälla publicerades 2010 och baseras på omfattande underlag. Det är framtaget i samarbete mellan kommun och byggherrar och förankrat i den politiska styrgruppen för Kongahälla. I miljöprogrammets avsnitt om avfallshantering för bostäder uppges att organiskt avfall och restavfall ska transporteras via sopsugssystem genom att byggherren ansluter till den av Kungälvs kommun etablerade sopsugsanläggningen i området. I antagen detaljplan för Kongahälla Västra (KF 146/2011) uppges att sopsugsanläggning planeras inom området, och att ledningar anläggs allt eftersom övrig infrastruktur byggs ut tecknades ramavtal om marköverlåtelse mellan Kungälvs kommun och respektive byggherre, som godkändes av Kommunfullmäktige (KF 183/10). Där uppges att exploatörerna, förutom KF Fastigheter, skall ansluta sina respektive kvarter till en av Kommunen uppförd sopsugsanläggning. Till ramavtalet bifogades avtalsutkast för uppförande och anslutning till sopsugsanläggning, samt avtalsutkast om drift och underhåll för sopsugsanläggning, med tillhörande kostnadskalkyler. I avtalsutkasten framgår att Kungälvs kommun ska vara huvudman för sopsugsanläggningen, med rätt att överlåta huvudmannaskapet till ett kommunalt bolag. Det har dock inte fattats något uttryckligt formellt beslut om kommunalt huvudmannaskap och organisationen av detta under uppförande respektive drift av sopsugsanläggningen på Kongahällatomten. Ett beslutsförslag lyftes till kommunstyrelsen 2011 ( 134/2011). Kommunstyrelsen beslöt att återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att undersöka om huvudmannaskapet kan handhas av en samfällighet där fastighetsägarna är delägare. Byggherrarna gav besked att de inte är intresserade av att bilda en samfällighet, se bilaga. Ärendet skulle behandlas på nytt av kommunstyrelsen vid sammanträde i juni 2012 men utgick utan vidare behandling ( 258/2012). Verksamhetens bedömning Ledningarna till sopsugsanläggningen är infrastruktur under mark och behöver därmed anläggas i ett tidigt skede av projektet. För att inte försena byggnationen av Kongahälla behövs nu beslut om huvudmannaskap och ansvarsfördelning för sopsugen. Att överlåta huvudmannaskapet till en samfällighetsförening bedöms inte vara aktuellt. Dels visar tidigare utredningar att fördelarna med ett kommunalt huvudmannaskap är övervägande. Dels vill inte de byggherrar som kommunen ingått avtal med bilda en samfällighet (se bilaga). Vill varken kommunen eller fastighetsägarna ta ansvar för ägandet och driften av sopsugen, så uteblir investeringen och genomförandet. Konsekvenserna blir att tunga transporter i området ökar, vilket skulle gå emot intentionerna för Kongahälla. Därtill är detaljplanen utformad utifrån att en sopsug ska finnas, genom att mindre markyta har getts till miljörummen och genom att renhållningsfordon av traditionell storlek inte kan ta sig fram i området. Om det inte blir någon sopsugsanläggning behöver bebyggelsens utformning anpassas för ökade transporter, vilket leder till minskade byggrätter för bostadsändamål och att avtalen med exploatörerna behöver förhandlas om. Det kommer att innebära betydande försening av projektet.

4 4(5) Kommunstyrelsen föreslås nu ta ett tydligt beslut om kommunalt huvudmannaskap för sopsugsanläggningen. Det innebär att förvaltningen kan gå vidare med uppdaterad projektering av sopsugen, på liknande sätt som för gator och övriga ledningssystem. Förvaltningens bedömning är att en utförligare utredning behövs om var i kommunorganisationen, inklusive kommunala- och regionala bolag samt samarbetspartners, som huvudmannaskapet sedan ska ligga under driftskedet. Analys av några alternativ har påbörjats sedan tidigare, se ovan, men det kan även finnas andra tänkbara möjligheter. För de boende i Kongahälla innebär sopsugsanläggningen en ökad kvalitet jämfört med konventionell avfallshantering. Buller och utsläpp från tunga transporter minskar, och miljörummen kan upplevas som fräschare. Ekonomisk bedömning Den ökade kvaliteten som sopsugen ger för de boende medför en något högre kostnad för avfallshanteringen (i runda tal 200 kronor per lägenhet och år) vilket är accepterat av byggherrarna utifrån deras marknadsundersökningar. Avsikten är att i första hand inte belasta det övriga avgiftskollektivet utan hantera detta lokalt inom Kongahälla. Vid ett kommunalt huvudmannaskap gör kommunen investeringen i sopsugsnät och terminal. Investeringen har beräknats till mkr vilket finns avsatt i projektbudgeten för Kongahälla. Kommunen tar sedan successivt ut kostnaden av de anslutna fastighetsägarna, fördelat på ett engångsbelopp vid anslutningen och en årlig avgift där drift och underhåll ingår. En omfattande beskrivning av detta upplägg finns formulerad i de avtalsutkast som bifogats kommunens ramavtal med byggherrarna. Hanteringen av avfallet (borttransport från terminal samt behandling) debiteras enligt kommunens avfallstaxa. Det innebär att den totala kostnaden för fastighetsägarna blir ungefär densamma som om anläggningen skulle ägas av dem själva. Förvaltningen har dimensionerat och projekterat anläggningen i samarbete med byggherrarna. Cirka 10 procent av den totala investeringskostnaden utgörs av byggherrekostnader. Av detta är uppskattningsvis hälften redan upparbetade. Vid beslut om att avstå från en sopsugsanläggning ska upparbetade medel föras till det årets resultat. Förslag till beslut 1. Kungälvs kommun åtar sig att vara huvudman för en sopsugsanläggning för bostadskvarteren på Kongahälla, enligt intentionerna i detaljplan för Kongahälla Västra och i ramavtalet med byggherrarna. Kommunen har möjlighet att under driftskedet överlåta huvudmannaskapet till en annan part inom kommunkoncernen. 2. Förvaltningen (Samhällsbyggnad) får i uppdrag att samordna fortsatt projektering, upphandling samt byggande av sopsugsanläggningen, i samråd med byggherrarna. Ramavtalets intentioner ska omvandlas till fullgoda avtal innan byggstart. 3. Förvaltningen får i uppdrag att genomföra en utförligare utredning och återkomma med förslag till var i kommunorganisationen med samarbetspartners som huvudmannaskapet ska ligga i driftskedet.

5 5(5) Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Haglund Marks- och exploateringschef Expedieras till: Sektor samhällsbyggnad/jenny Lindqvist, Monica Wincentson, Evelina Sandström För kännedom till: Sektor samhällsbyggnad/sofia Samuelsson

6

7

8 Tjänsteskrivelse 1(3) Handläggarens namn Jenny Bjönness Bergdahl Remissvar avseende vägplan, väg 168 Ekelöv-Kareby, val av lokaliseringsalternativ(dnr KS2013/563-9) Sammanfattning Kungälvs kommun har fått en remiss på samrådshandlingen för vägplan, Väg 168, delen Ekelöv-Kareby från Trafikverket. Vägplanen föreslår fyra förslag på vägkorridorer mellan Ekelöv och Kareby. Kungälvs kommun är en part som ska lämna yttrande till Trafikverket. Förvaltningen har utarbetat ett förslag till remissvar. Bakgrund Trafikverket arbetar med vägplan för en ny förbindelse mellan väg 168 vid Ekelöv och väg 574 vid Kareby, med en trafikplats över E6, en ny bro över Bohusbanan och gång- och cykelväg. Förbindelsen förväntas ersätta nuvarande väg 168 på sträckan Ekelöv-E6. Vägutbyggnaden finns med i den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland, med möjlig byggstart under perioden I arbetet med vägplanen studerar Trafikverket nu alternativa lokaliseringar, vägkorridorer. Efter beslut om val av lokaliseringsalternativ kommer Trafikverket i det fortsatta arbetet att ta fram en vägplan som redovisar vägens läge och utformning mer i detalj. Länsstyrelsen har efter inledande samråd beslutat att en miljökonsekvens-beskrivning ska tas fram som underlag till vägplanen. Fyra alternativ har studerats, med tre olika trafikplatslägen. Grön vägkorridor ligger i den norra delen av området, den följer till stor del nuvarande vägar mellan Ekelöv och Kareby, men korsar Bohusbanan på en bro söder om bebyggelsen i Skårby. Trafikplatsen i Grön korridor ligger ungefär där en lokal väg idag korsar E6 på bro. Lila vägkorridor sammanfaller med Grön vägkorridor fram till passagen över Bohusbanan, som ligger längre söderut i detta alternativ. Den fortsatta sträckningen till Kareby och även trafikplatsen vid E6 ligger på jordbruksmark. Röd vägkorridor ansluter till nuvarande väg 168 på samma plats som övriga korridorer, men den ligger längre österut i den norra kanten av Bollestads golfbana. Detta alternativ ligger skiljt från nuvarande vägar i ett småskaligt och kuperat odlingslandskap. Trafikplatsen i Röd korridor ligger ungefär där en enskild väg idag korsar E6. Till skillnad från Grön och Lila korridor ansluter Röd till väg 574 söder om Kareby. ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 2(3) Även en kombination av Lila och Röd korridor har studerats, väster om passagen över Bohusbanan följs Lila korridor men öster om ansluter alternativet till Röd korridor och dess trafikplatsläge. Verksamhetens bedömning Förvaltningens samlade bedömning kring föreslagna vägkorridorer är att alternativ grön är mest fördelaktigt. Förvaltningen anser att detta alternativ gör minst intrång i landskapsbilden, undviker att jordbruks- och betesmark delas upp och har minst påverkan på kultur- och naturmiljön. De redovisade bullerberäkningarna visar att det är E6 som är den stora bullerkällan i området, vilket ger mest positiva effekter för Skårby gällande bulleråtgärder. Huvudtätorten Kungälv/ Ytterby /Kareby får en bättre inramning. Det gröna alternativet gör det möjligt att det inte skapas fler vägar än nödvändigt och att befintlig järnvägspassage i Skårby kan stängas. I översiktplanens vision om att dra en länk från Kareby som sammankopplar med Ale kan leva vidare. Förvaltningen bedömer att det röda, lila och röd/lila alternativen gör stora intrång i landskapsbilden och kan skapa barriärer mellan jordbruks- och betesmarker. Risken är att det blir stora intrång på kultur- och naturmiljön. Alternativen ger en ovisshet om hur många befintliga vägar som måste vara kvar i området t.ex. väg 613 och att inga järnvägspassager kan stängas. Det strategiskt utvecklingsområde som ligger mellan Rollsbo, Väg 168 och Kareby påverkas inte av valet av vägkorridor.

10 3(3) Ekonomisk bedömning Kommunen har slutit ett genomförande- och medfinansieringsavtal med Trafikverket år 2009 (Dnr 2009/ ) angående statliga och kommunala medel. I avtalet ingår kostnader för byggandet, projektering, marklösen samt administration. Enligt avtalet ska kommunen medfinansiera med 60 miljoner kronor. Om byggstarten tidigareläggs så har kommunen avtalat att förskottera 81 miljoner kronor, men också ett eventuellt överskjutande belopp. I nuvarande fas i vägplanen beräknas kostnaden hamna på 200 miljoner kronor och beräknad byggstart cirka Förslag till beslut Förslag till remissvar Förslag på remissyttrande angående samrådshandling, vägplan, väg 168 Ekelöv-Kareby, val av lokaliseringsalternativ, Kungälvs kommun daterad den 13 januari 2014 antas som Kungälvs kommuns remissvar och översänds till trafikverket. Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Henrik Levin Planchef Expedieras till: SHB, Jenny Bjönness Bergdahl För kännedom till: SHB, Leif Johansson,Henrik Levin

11 Förslag på remissvar angående samrådshandling, vägplan, väg 168 Ekelöv- Kareby, val av lokaliseringsalternativ, Kungälvs kommun (Dnr 2013/563) Den framtagna samrådshandlingen för vägplan, väg 168 Ekelöv-Kareby känns genomarbetat och beskrivningen av de fyra vägkorridorerna görs på ett tydligt sätt. En bra sammanfattande jämförelse mellan de fyra alternativen där de olika konsekvenserna så som miljöpåverkan, markanvändning och trafik och användargrupper analyseras. Kungälv är en del i Göteborgsregionens (GR) utveckling och såväl Västra Götalands regions vision om Det goda livet. GR:s strukturbild ligger till grund för Kungälvs utveckling och Kungälv har även ställt sig bakom målbilden om framtidens kollektivtrafik (K2020) som tagits fram inom GR. Kungälvs kommun saknar dock ett tydliggörande hur den nya vägen kommer att bidrag till att uppnå målen i K2020. Kommunen har förslag på kommande trafikutformning för den framtida trafikplatsen över E6, bör utformas i likhet med motet vid t.ex. Bäckebol för att minska utbredning av trafikplatsen. Kommunens bedömning kring föreslagna vägkorridorer är att alternativ Grön är mest fördelaktigt för kommunen. Detta alternativ gör minst intrång i landskapsbilden, undviker att jordbruks- och betesmark delas upp och har minst påverkan på kultur- och naturmiljön. Kommunen ser att det finns möjligt att det inte skapas fler anslutande vägar än nödvändigt och att befintlig järnvägspassage i Skårby kan stängas. Det gröna alternativet håller öppet möjligheten att sammankoppla Ale med Kungälv med en länk via Diseröd. Kommunen bedömer att det röda, lila och röd/lila alternativen gör stora intrång i landskapsbilden och kan skapa barriärer mellan jordbruks- och betesmarker. Risken är att det blir stora intrång på kultur- och naturmiljön. Alternativen ger en ovisshet om hur många befintliga vägar som måste vara kvar i området t.ex. väg 613 och att inga järnvägspassager kan stängas. Kungälv Anders Holmensköld Kommunalråd Leif Johansson Samhällsbyggnadschef ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA