Figur 1. Antal pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning för kvinnor och män,
|
|
- Sofia Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 saco cc,.,i 4KAD PM Thomas Andrén Synpunkter på delbetänkandet: Ingen regel utan undantag en trygg sjukförsäkring med människan i centrum (SOU 201 9:2) Nulägesbeskrivning Sjukskrivningarna i Sverige har sedan länge präglats av stora variationer över tid. Förklaringen kan till stor del härledas till förändringar i regler och tillämpning. Mellan 2002 och 2009 sjönk antalet pågående sjukfall till en rekordlåg nivå (figur 1), för att därefter åter öka fram till En viktig orsak till minskningen fram till 2009 var att många blev förtidspensionerade. Den möjligheten begränsas idag av betydligt mer restriktiva regler som innebär att relativt få kvalificerar sig för sjukersättning. Figur 1. Antal pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning för kvinnor och män, F00-F99 (Kvinnor) Övriga (Kvinnor) F00-F99 (Män) Övriga (Män) Anm. F00-F99 avser sjukskrivning med psykiatrisk diagnos. Källa: Försäkringskassan. Thomas Andrén Välfärdsekonom saco.se Saco Box :3 15 Stockholm Besok Lila Nygatan 14 fel våxel E-post kansk4sacose www saco se Under perioden förändrades regeringens styrning av Försäkringskassan på ett tydligt sätt vid två tillfällen (1SF 2018:16). Vid båda tillfällena ändrade regeringen skrivningarna i regleringsbrevet och tillsatte en ny generaldirektör. År 2012 inriktades styrningen mot att öka allmänhetens förtroende för myndigheten. År 2015 tonades detta ner och istället betonades rättssäkerhet i regleringsbrevet för år Försäkringsmässigheten skulle därmed öka. För sjukförsäkringen infördes samtidigt ett mål i regleringsbrevet som Försäkringskassan skulle förhålla sig till om att
2 1 saco.1, 4KAD 2/8 sjukpenningtalet skulle minska till omkring 9,0 dagar år 2020 för att därefter ligga kvar runt den nivån fortsättningsvis. Den 1 februari 2016 avskaffades dessutom den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Eftersom sjukpenning på fortsättningsnivå därefter beviljades utan någon tidsgräns fick det som effekt att antalet sjukfall längre än två år ökade dramatiskt (figur 3). Figur 2. Antal pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning längre än 90 dagar, F00-F99 M00-M99 Övriga Anm. FOO-F99 avser psykiska sjukdomar och M00-M99 avser muskuloskeletala sjukdomar. Källa: Försäkringskassan. Figur 3. Antal pågående sjukfall med sjukpenning eller rehabiliteringspenning längre än 2 år, F00-F99 M00-M99 Övriga Anm. F00-F99 avser psykiska sjukdomar och M00-M99 avser muskuloskeletala sjukdomar. Källa: Försäkringskassan.
3 L saco 3/8 4 Regeringens fokus på att dämpa sjukskrivningsutvecklingen gjorde att antalet pågående sjukfall började sjunka under Det berodde till stor del på att Försäkringskassans kontroller och bedömningar vid dag 90 och dag 180 i rehabiliteringskedjan blev hårdare. Figur 2 illustrerar hur både psykiatriska- och muskuloskeletala diagnosgrupper började minska i antal som en följd av att avslagen ökade. Eftersom den bortre gränsen i sjukförsäkringen slopades började de långa sjukfallen att öka. Figur 3 illustrerar att det framför allt är de psykiatriska diagnoserna som ökar, vilket antyder att dessa oftare tar längre tid att bli återställd från. Problem bild Generellt Försäkringskassans hårdare tillämpning av sjukförsäkringen antyder att det finns ett relativt stort bedömningsutrymme i sjukförsäkringen, vilket leder till att Försäkringskassans bedömningar av rätten till sjukpenning blir beroende av hur höga sjukskrivningstalen är vid tidpunkten. Detta är i sig ett problem som kan hota tilltron och legitimiteten hos sjukförsäkringen. Sjukpenning är i första hand en ersättningsform som är ämnad för tillfällig sjukfrånvaro. Eftersom reglerna för sjukersättning är mycket restriktiva idag, på grund av den regelskärpning som genomfördes efter 2008, så blir följden att många svårt sjuka inte kan kvalificera sig för sjukersättning. De fortsätter därför med sjukpenning under lång tid (figur 3). Det gäller speciellt vid psykiatriska diagnoser som är svårare att behandla och som i många fall kräver lång läkningstid. Det finnas därför ett behov av ytterligare en ersättningsform (en form av tillfällig sjukersättning) som är anpassad till den utveckling vi har idag med ökande psykisk ohälsa. Det var i samband med regelskärpningen 2008 som just tillfällig sjukersättning togs bort, en ersättningsform som kom till just på grund av att det saknades en mellanform. Detta är en situation som behöver ses över. Normalt förekommande arbete Centralt för den här utredningen (S 2018:05) är tillämpningen av rehabiliteringskedjan vid dag 180. Försäkringskassan säger att det idag görs en noggrannare bedömning av den sjukskrivnes arbetsförmåga och som vid dag 180 i högre grad än tidigare innebär avslag på den sjukskrivnes ansökan om sjukpenning, eftersom arbetsförmågan ska mätas mot hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan kan vid denna bedömning anse att personen fortfarande saknar förmåga att klara av uppgifter på den ordinarie arbetsplatsen, men att det samtidigt finns förmåga att klara andra arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
4 L saco 4/8 Vad som avses med normalt förekommande arbete har bedömts i praxis (RÅ 2008 ref 15). Det ska ses som ett vanligt arbete på arbetsmarknaden där en försäkrads arbetsförmåga kan tas tillvara i full eller närmast full omfattning. Ett sådant arbete innebär krav på normal prestation, där ringa eller ingen anpassning utifrån den försäkrades funktionsnedsättningar eller medicinska besvär kan förväntas. Domen innebär att arbeten med mer än marginell anpassning på grund av den försäkrades sjukdomsbesvär eller funktionsnedsättning inte kan anses vara normalt förekommande. Men huruvida den försäkrade faktiskt kan få ett sådant arbete ska inte inverka på bedömningen (prop. 1996/97:28 och RÅ 2012 ref och Il). Detta är ett förhållande som många försäkrade upplever som problematiskt. 1 förarbetena framgår också att bedömningen av arbetsförmågan inte ska göras mot konkreta arbeten i den meningen att arbetet rent faktiskt måste finnas tillgängligt för den försäkrade (prop. 1996/97:28 s. 18). Det rör sig därmed om en abstrakt eller hypotetisk prövning av hur sjukdomen påverkar den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom att arbete. Lagstiftningens nuvarande utformning och tidigare praxis innebär inget krav på Försäkringskassan att hänvisa till konkreta typer av arbeten som den försäkrade kan anses ha förmåga att utföra för att avslå en ansökan om sjukpenning. Men prövningen av den försäkrades arbetsförmåga ska vara verklighetsförankrad. Bedömningen måste också ta hänsyn till förhållanden på arbetsmarknaden i stort och anpassas efter hur arbetsmarknaden förändras över tid. Försäkringskassan bör därmed vid sin prövning beakta bedömningar av personens arbetsförmåga som gjorts av Arbets förmedlingen. Det sker i för liten utsträckning idag. Trots ovan angivna praxis anser Försäkringskassan att varken lagtext, förarbeten eller praxis ger någon tydlig vägledning om vilka arbeten som kan bedömas vara normalt förekommande på arbetsmarknaden. Om förståelsen för Försäkringskassan beslut ska öka bland de försäkrade behöver detta begrepp förtydligas. Lagstiftaren måste på något sätt bli tydligare med vad som avses, till exempel i förarbetena, för att på så sätt underlätta för Försäkringskassan att tillämpa försäkringen på så sätt som lagstiftaren tänker att den ska tillämpas. Ett problem som har uppmärksammats är att personer inte är färdigrehabiliterade när de når dag 180 och därför förlorar sin sjukpenning innan rehabiliteringen är klar. Det är en orimlig situation eftersom Försäkringskassan har samordningsansvaret och arbetsgivaren har rehabifiteringsansvaret. Förklaringen kommer av att prövningen mot ett
5 L saco normalt förekommande arbete inte är samordnad med arbetsgivarens ansvar för arbetstagaren eftersom de regleras av två separata regelverk. Rehabiliteringen kan i vissa fall ta lång tid, vilket ofta är fallet vid psykisk ohälsa. Detta är en situation behöver ses över. Utredningens förslag Särskilda skäl En tillämpning av nuvarande särskilda skäl förutsätter att det är stor sannolikhet att den försäkrade kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare. Regeln är utformad som en möjlighet att senarelägga prövningen gentemot arbetsmarknaden. Det krävs att det enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med stor sannolikhet är så att till exempel en operation leder till att arbetsförmågan återställs. Särskilda skäl kan även föreligga om det med hänvisning till de försäkringsmedicinska beslutsstöd som Socialstyrelsen utarbetat kan antas att den försäkrade kan återgå i arbete inom viss tid. Det ska således sammanfattningsvis framgå av det medicinska underlaget att det finns en välgrundad anledning att anta att den försäkrade kan återgå i arbete hos arbetsgivaren och en tidplan för när så förväntas kunna ske. Särskilda skäl ska enbart användas vid tydliga diagnoser och kan tillämpas fram till dag 365. Två sjukperioder kan enligt regelverket sammanläggas om arbetstagaren har arbetat färre än 90 dagar mellan perioderna. Detta förhållande medför att en arbetstagare redan i början av en ny sjukperiod kan befinna sig när dag 365. Som exempel kan tas läkaren som tidigare varit sjukskriven för utmattning och som därefter drabbas av en fotledsfraktur. Problemet med nuvarande reglering är flera. Utformningen av regeln, så som regeln beskrivs i förarbetena, är strikt och innebär att det är mycket svårt att visa att förutsättningarna är uppfyllda (Prop. 2007/08:136 s. 68f.). Läkarintyg innehåller sällan en sådan utförlig prognos som förutsättes för regelns tillämpning. Vid avsaknad av information är detta heller inte något som Försäkringskassan på eget initiativ utreder. Vidare finns det en strikt tidsgräns för regelns tillämpning. En inte allt för ovanlig händelse är att det inte är möjligt att hålla tidsgränsen på grund av omständigheter som har varit utanför den försäkrades kontroll. Exempelvis är väntetiderna inom vården idag i många fall betydande.
6 S L saco 6/8 AKAD Delbetänkandets förslag (SOU 2079:2) Förslag 1: Införa ett nytt beviskrav, övervägande skälför återgång i arbete hos arbetsgivaren, för att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete. Förslag 2: Skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete, om hög grad av sannolikhet talar för återgång i arbete hos arbetsgivaren efter dag 365 (till och med dag 730). Utredningen föreslår att förutsättningarna för att senarelägga prövningen gentemot ett normalt förekommande arbete senareläggs med en tillämpning av två olika bevisregler. Fram till dag 365 ska bevisregeln för återgång i det tidigare arbetet vara övervägande skäl (förslag 1) och efter dag 365 ska nuvarande bevisregel för återgång innan dag 730 tillämpas (förslag 2). Tillämpningen av bevisregeln efter dag 365 är tänkt att kopplas till någon form av kvalificerad medicinsk utredning så som till exempel en AFU. Bevisregelns utformning som sådan har visserligen betydelse, men som framgått vid en analys av dagens regel är uttalanden i förarbeten av avgörande betydelse för regelns tillämpning. Även avsaknaden av tydliga uttalanden får i regel en restriktiv effekt, vilket kan ses vid en analys av beviskravet antas vid prövningen av grundvillkoret inom arbetsskadeförsäkring. Saco ställer sig positiv till införande av ett lägre beviskrav efter dag 180. En grundläggande förutsättning är dock att utgångspunkten bör vara att den försäkrade ska ha möjlighet att uppfylla beviskravet med sådan medicinsk dokumentation den försäkrade under normala förhållanden kan få efter ett besök hos vårdcentralen. Ett stort problem med dagens reglering är att den försäkrade i regel saknar möjlighet att inhämta sådan dokumentation som krävs för att uppfylla bevisregeln. Vidare är den nuvarande bevisregeln på ett oklart sätt omgärdad av en rad begränsningar som närmare beskrivs i förarbetena till bestämmelsen. Av förarbetena till en eventuell ny reglering bör tydligt anges att regelns tillämpning inte är omgärdad av de begräsningar som anges i nuvarande förarbeten utan att regeln kan tillämpas så fort övervägande skäl föreligger och det samtidigt framstår som sannolikt att återgång till ordinarie arbete kan komma att ske.
7 L saco 7/8 4KAO En svaghet med dagens ordning är att det är den försäkrade själv som ska säkerställa att dokumentationen upprättas som uppfyller bevisregelns krav. Detta är en stor börda för de försäkrade och som angivits ovan saknar i regel även den försäkrade sådana möjligheter i praktiken. Enligt Saco bör en ny bevisregel kompletteras med motsvarande utredningsskyldighet för Försäkringskassan. Av regeln ska framgå att Försäkringskassan på eget initiativ ska utreda föreutsättningarna för bevisregelns tillämpning och vid behov komplettera utredningen. Vid bedömningen av övervägande skäl är det rimligt att både ta hänsyn till det pågående rehabiliteringsarbetet på arbetsplatsen samt prognosen för behandlande läkare. Vid eventuella brister i underlagen ska Försäkringskassan verka för att underlagen kompletteras för att ett korrekt beslut ska kunna fattas. En utökad utredningsskyldighet som även involverar parterna på arbetsplatsen kommer förbättra förutsättningarna för tidiga insatser och därmed en snabbare återgång i arbete. Dagens bevisregel är förknippad med betydande tillämpningsproblem. Att trots dessa problem behålla nuvarande bevisregel efter dag 365 är därför inget som Saco kan ställa sig bakom. En och samma bevisregel ska gälla. Detta förhindra dock inte att dagens kontrollstation vid dag 365 behålls och att Försäkringskassan vid den tidpunkt som utgångspunkt ska inhämta någon form av kvalificerad medicinsk utredning för att bedöma om bevisregeln är tillämplig. För de fall utredningen väljer att behålla dagens bevisregel efter dag 365 bör regeln under alla omständigheter kompletteras med nya och tydligare förarbetsuttalanden för att säkerställa en förutsägbar och rättssäker tillämpning. Nuvarande förarbetsuttalanden avgränsar tillämpningen till mycket sällsynta undantagssituationer. Genom au ha ett och samma beviskrav utan någon bortre tidsgräns för dess tillämpning förhindras även flera av de tröskeleffekter som dagens regelverk medför. Som anförts ovan kan en försäkrad mycket tidigt i ett sjukdomsförlopp befinna sig vid dag 365. Att under sådana förhållanden tillämpa en strikt bevisregel är inte rimligt. Detta särskilt om den nytillkomna sjukdomen typiskt sett är en sjukdom som den försäkrade kommer att tillfriskna ifrån och därmed kunna återgå i sitt arbete. Utredningen öppnar även upp för att en prövning gentemot försäkringstagarens ordinarie arbete ska kunna ske om försäkringstagaren har ett fåtal år kvar till pension och samtidig har en svag utbildningsbakgrund. Saco är positiva till en utöka möjlighet att ta hänsyn till den försäkrades befintliga skick. På sådant sätt blir försäkringen mer försäkringsmässig.
8 _s L saco 8/8 4KAO Däremot anser Saco att en regel som möjliggör individuellt hänsynstagande bör utformas som en del av huvudregeln, det vill säga som en integrerad del av bedömningen av om den försäkrade har förmåga att försörja sig i ett sådant arbete som är normalt förkommande på arbetsmarknaden. Att integrera hänsynstagande till individuella faktorer i huvudregeln har även den fördelen att försäkrade då inte längre kommer att nekas sjukpenning med hänvisning till arbetsförmåga i en typ av arbete som den försäkrade på grund av individuella faktorer aldrig skulle kunna utföra. Lena Granqvist Samhällspolitisk chef Thomas Andrén Välfärdsekonom
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring
Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum
Promemoria 2018-01-23 Socialdepartementet Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Inledning Våra socialförsäkringar är en central del i den svenska
Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.
HFD 2018 ref. 69 Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken. 27 kap. 2 första stycket, 26 första stycket 1, 46 49 och 51 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade
Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Ansvar i Rehabiliteringsarbetet Försäkringskassan har samordningsansvar Individen har ansvar att medverka i rekommenderad Rehabilitering Arbetsgivaren för Anpassning och Rehabilitering
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan
Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron
Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 15:11 Regeringen har satt som mål att sjukpenningtalet
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Underlag för beslut Rehabilitering Fall Hur kan
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?
Hur kan man förebygga sjukfrånvaro? Innehåll Fakta Försäkringskassans uppdrag Arbetsgivarens ansvar Sjukpenning Rehabiliteringspenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING
RIKTLINJER VID ANPASSNING OCH REHABILITERING INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANPASSNING OCH REHABILITERING 3 VAD MENAS MED ANPASSNING? 3 VAD ÄR REHABILITERING? 3 ARBETSLEDARENS ANSVAR 4 MEDARBETARENS ANSVAR 4 BEDÖMNING
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015
Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05
De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare
De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker
Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete
PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad
Riktlinjer vid rehabilitering. Universitetsförvaltningen, 2008-10-08
Riktlinjer vid rehabilitering Universitetsförvaltningen, Riktlinjer vid rehabilitering Dnr 4480/08-201 INNEHÅLL 1 Inledning...1 2 Rehabiliteringsmodell...1 2.1 Förebyggande arbete...2 2.2 Rehabiliteringsplanering...2
Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2017-05-09 Enheten för sjukförmåner Nina Karnehed Forskare och utredare nina.karnehed@inspsf.se Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (Ds 2017:9)
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 30 november 2018 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Svenska Kommunalarbetareförbundet
Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring
Rehabkoordinatorer Socialförsäkringen Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring Innehåll Fakta Ansvar i rehabiliteringsarbetet Försäkringskassans uppdrag Rehabilitering Utredningstid och negativa beslut
Försäkringskassan i Värmland
Försäkringskassan Försäkringskassan i Värmland Birgitta Olsson/ Sjukpenning Caroline Elfman/sjukpenning Linnéa Eriksson/ Sjukpenning Jessica Johansson/ Sjukpenning Peter Stenebjer /Aktivitetsersättning
Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2011/12:SfU14 Ett återinförande av begreppet normalt förekommande arbete Sammanfattning Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2011/12: 113
Svar på begäran om yttrande om vissa ändringar i sjukförsäkringen
1(5) Datum Diarienummer 2011-06-16 2011-99 Er referens 120-2867-2010/11 Enhetschef Dan Ljungberg 08-58 00 15 21 dan.ljungberg@inspsf.se Socialförsäkringsutskottet Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Svar
Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring
1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar
Månadsrapport sjukförsäkringen
Information: carolin.holm@forsakringskassan.se Tfn: 010-116 90 72 2011-01-14 1 (8) Månadsrapport sjukförsäkringen Sammanfattning Minskningen av ohälsotalet fortsätter. Minskningen omfattar alla län och
AT-läkare Dag Om socialförsäkringen
Om socialförsäkringen Snabbfakta Statlig myndighet Finansieras genom avgifter och skatter Betalar ut omkring 225 miljarder kronor per år Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje
Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare
Vi är Försäkringskassan
Vi är Försäkringskassan www.forsakringskassan.se Sid 1 April 2016 Om Försäkringskassan Film? https://youtu.be/cu8xiyvt394 Sid 2 April 2016 Om Försäkringskassan Vårt uppdrag Vårt uppdrag är att utreda,
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin
Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin Ruth Mannelqvist Juridiska institutionen Umeå universitet Konferens Rätt i sjukförsäkringen 2011-08-24 Mötet i regleringen En försäkrad
Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen Detta är en
Socialdemokraterna. Stockholm 2010-09-03. Lex Jörg. Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser
Socialdemokraterna Stockholm 2010-09-03 Lex Jörg Slut på slöseriet med mänskliga och ekonomiska resurser 2 (6) Varje dag kommer nya exempel på personer som drabbas på ett helt orimligt sätt av det regelverk
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare
Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade
Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring
PM 2015-03-05 Dnr [Skriv Dnr] Sammanfattning av SOU 2015:21 Mer trygghet och bättre försäkring Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen föreslår i sitt slutbetänkande en rad förändringar i sjukförsäkringen
https://www.youtube.com/watch?v=r9yuidnmcsw&feature=youtu.be Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning
Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009
Svenska Försäkringsföreningen (SFF) 21/9-2009 Jonas Krantz, Områdeschef LFC Sollentuna SSF September 2009 Sida 1 Största förändringen i sjukförsäkringen på 17 år Trädde i kraft den 1 juli 2008 respektive
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 8 oktober 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings
Foto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Välkommen till en dag kring sjukskrivning. Finns det en gräns för samverkan
Välkommen till en dag kring sjukskrivning Agenda för dagen 8:30-9:15 Inledning 9:15-9:35 Fika 9:35-10:35 Sjukskrivning ur ett samhällsperspektiv 10:40-12:00 Våra olika uppdrag och vad vi har att förhålla
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2490 av Johan Forssell m.fl. (M) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen
Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )
1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara
Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar
Försäkringsmedicinska dialoger 2018 Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar Rolf Urby, Regionalt samverkansansvarig Sjukförsäkringen VO Mitt Sid 1 Fem aktuella utmaningar
REHABILITERINGS- POLICY
REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande
Regeringens åtgärdsprogram 3.0
Regeringens åtgärdsprogram 3.0 11 initiativ för en trygg och välfungerande försäkring med människan i centrum 1. En utredning om "normalt förekommande arbete" och "särskilda skäl" 2. Förstärkt arbete inom
Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning
ISF Redovisar Rapport 2018:12 Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning En redovisning av vad som kännetecknar gruppen försäkrade som får sin sjukpenning indragen sf ISF REDOVISAR
Frågor till patient- och brukarorganisationer om sjukskrivningsprocessen och om samverkan i processen
Promemoria 2018-10-02 Komm2018/06 Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess S 2018:06 Nationell samordnare Mandus Frykman 08-4059542 072-2128658 mandus.frykman@regeringskansliet.se
Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014
Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext
Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU12 Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (13) meddelad i Stockholm den 26 juni 2018 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Tom Aspengren LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103
Kommittédirektiv. En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Dir. 2018:26. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018
Kommittédirektiv En trygg sjukförsäkring med människan i centrum Dir. 2018:26 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och om det bedöms nödvändigt
LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2
Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Er beteckning 2019-04-24 S2019/00497/SF LO-TCO Rättsskydd AB:s yttrande över Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem, Ds 2019:2 LO-TCO
Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Rehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser
Arbetsgivardag i Malmö 13 november Sjukskrivna medarbetare? Nya regler fokuserar på tidiga insatser Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv och Kristina Svensson, Försäkringskassan Sjukfrånvarons utveckling
Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion
Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2642 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut 1.
Remissvar SVENSKT NÄRINGSLIV. Socialdepartementet. Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK. regeringskansliet.
SVENSKT NÄRINGSLIV Socialdepartementet Vår referens/dnr: 66/201 5/CBK s.sf@regeringskanshet.se, s.registrator@ regeringskansliet.se Er referens/dnr: 52015/2330/SF 2015-06-26 Remissvar Avskaffande av den
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering
Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering JUNI 2018 Foto: Jonas Kullman Information till alla medarbetare vid sjukskrivning och rehabilitering Att du som medarbetare ibland
Svar på regeringsuppdrag
1 (5) Svar på regeringsuppdrag Delredovisning av regeringsuppdraget Bättre dialog mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Försäkringskassan och Socialstyrelsen Bättre dialog mellan Försäkringskassan
Om du blir sjuk och inte kan arbeta. Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson
Om du blir sjuk och inte kan arbeta Försäkringskassan Småland Nordväst Mona Ericsson mona.ericsson@forsakringskassan.se Sjuklön Sjukpenning Rehabiliteringskedjan Tidsgränser sjukpenning Övriga förmåner
Ingen regel utan undantag
Ingen regel utan undantag en trygg sjukförsäkring med människan i centrum Delbetänkande av Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum Stockholm 2019 SOU 2019:2 SOU och Ds kan köpas från
Arbetsresor istället för sjukpenning
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:17 Arbetsresor istället för sjukpenning En granskning av Försäkringskassans utredning av merkostnader för arbetsresor i sjukpenningärenden Detta är en sammanfattning av en
Försäkringskassans vision
Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena
Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM
Försäkringskassan och TRISAM Vår etiska kod Den statliga värdegrunden är utgångspunkt för vår etiska kod: Vi är sakliga och opartiska Vi skyddar förtroendet för Försäkringskassan Vi är medvetna om att
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (14) meddelad i Stockholm den 26 juni 2018 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Robert Sjunnebo LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 17 december 2010 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 16 november
För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17)
REMISSVAR 1(5) Datum Diarienummer 2015-06-22 2015-60 Socialdepartementet 103 33 Stockholm För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU 2015:17) (S2015/1590/SF) Sammanfattning Det är positivt att frågan om hur
Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25. Inledning
2017-08-28 R 41.17 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Samlad kunskap stärkt handläggning. SOU 2017:25 Inledning Saco är positiv till många av förslagen i utredningen. Vi vill dock inledningsvis betona
Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM
Försäkringskassan IKEM Sid 1 November 2016 IKEM Regeringen har gett Försäkringskassan uppdraget att bidra till att nå ett sjukpenningtal på högst nio dagar vid utgången av år 2020 bidra till att sjukskrivningarna
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm 26 juni 2013 KLAGANDE OCH MOTPART AA MOTPART OCH KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls
Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att
En sjukförsäkring för trygghet och återgång i arbete
Kommittémotion SD359 Motion till riksdagen 2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) En sjukförsäkring för trygghet och återgång i arbete Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018
Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland Agenda för dagen Sjukförsäkringens regelverk Sjukskriven vad händer? Olika roller i sjukskrivningsprocessen Alternativ till
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2016 följande dom (mål nr 3136-14 och 3137-14).
HFD 2016 ref. 10 Fråga om det efter 180 dagar förelegat särskilda skäl att inte pröva en persons arbetsförmåga mot normalt förekommande arbeten. Denna prövning kan grundas på en läkarundersökning som genomförts
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har
HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 44 I ett mål om sjukersättning har den försäkrade ansetts ha haft giltig anledning att vägra att genomgå en medicinsk rehabiliteringsåtgärd i form av en operation. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381)
Faktapromemoria Hösten Rehabiliteringsplaner
Faktapromemoria Hösten 2018 Rehabiliteringsplaner Sjukskrivning & Rehabilitering Sida 2 av 9 Sammanfattning I Företagarnas rapport Sjukförsäkringen under mandatperioden 2014 2018 beskrivs hur företagare,
Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången
en handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (10) meddelad i Stockholm den 11 oktober 2019 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom
Den orättvisa sjukförsäkringen
Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna
Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering
Reviderad: 2016-04-14. Kontrollerad: 2017-06-13 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen och lagen om allmän försäkring
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning
Flödesschema Rätt stöd rätt försörjning Individ med ekonomiskt bistånd uppger/eller kan inte delta i planerade aktiviteter helt/delvis på grund av sjukdom* 1 Numreringen i flödesschemat följer inte någon
Sammanfattning 2016:2 Hälsa och arbetsförmåga
Sammanfattning En obligatorisk, allmän och enhetlig sjukförsäkring lik den svenska har både för- och nackdelar. En fördel är att alla oavsett risk och behov ges inkomstskydd vid arbetsoförmåga till följd
Rehabiliteringspolicy
Rehabiliteringspolicy I detta dokument kan du läsa om Specmas förebyggande arbete, rehabiliteringsprocessens praktiska arbetsgång samt arbetsgivaren och den enskilde arbetstagarens ansvar. Innehållsförteckning
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda
Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen. Doktorns dilemma
Förhållningssätt i sjukskrivarrollen Doktorns dilemma http://lartorget.sll.se/public/courseid/65894/langsv/publicpage.do?item=32877256 Vad som kan vara problematisk med Försäkringsmedicin? Sjukpenning
Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:5 Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen En analys av effekterna på vårdenhetsnivå och regionnivå Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen
Svar på regeringsuppdrag
1 (12) Svar på regeringsuppdrag Rapport Individens förståelse för Försäkringskassans beslut Försäkringskassan : 2018-04-27 Individens förståelse för Försäkringskassans beslut 1.0 005303-2018 2 (12) Innehåll
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (10) meddelad i Stockholm den 29 mars 2019 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Anders Karls Sveagränd 4 784 33 Borlänge MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet
PM 2008:57 RVII (Dnr 331-5275/2007) Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar
Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen (Ds 2016:5)
ISF1007, v1.3, 2015-11-19 REMISSVAR 1 (5) Datum 2016-06-07 Enheten för pension och övergripande studier Åsa Barat-Ullenius asa.barat-ullenius@inspsf.se Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen
Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering
Sid 1 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad Till riktlinjerna finns två checklistor: checklista vid sjukfrånvaro och checklista s- /avstämningsmöte Sid 2 (6) Riktlinjer för arbetsanpassning
CHECKLISTA REHABILITERING
CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18
Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba
Sjuk? Så gör du när du inte kan jobba Så kan vi hjälpa dig Journalistförbundet kan hjälpa dig som är medlem med din kontakt med arbetsgivaren. Vi kan också driva eventuella tvister mot Försäkringskassan
Hel sjukersättning från 19 års ålder
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2019:9 Hel sjukersättning från 19 års ålder En granskning av Försäkringskassans tillämpning efter regeländringen den 1 februari 2017 Detta är en sammanfattning av en rapport från
Falun 23 september 2015
Falun 23 september 2015 Socialförsäkring i förändring vad händer med arbetsgivarnas sjuklöneansvar, sjukförsäkringen och rehabiliteringen av långtidssjuka? Hur ser företagets ansvar ut för sjuka medarbetare?
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år Träder i kraft den 1 juli 2008 respektive den 1 jan 2009 Jan Regeringen vill effektivisera sjuk-skrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna
Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag
Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.
BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till