Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR.

Transkript

1 ATLAS

2 Boken är utgiven med stöd från Akademikerförbundet SSR. Ofärdsland Kent Werne och Bokförlaget Atlas, 2014 Omslag och grafisk form: Conny Lindström Författarporträtt: Jessica Segerberg Tryck: Nørhaven, Danmark 2014 ISBN: Bokförlaget Atlas är en del av Arenagruppen.

3 Prolog I början av arbetslinjen 7 Kapitel 1 Syns du inte så finns du inte Den ädla konsten att konkurrera om jobben 13 Kapitel 2 Det höga fallet Livet i Trollhättan efter Saabkonkursen 51 Kapitel 3 Utanförskapets kranka blekhet Den felande länken i rehabiliteringskedjan 85 Kapitel 4 Det ska löna sig att arbeta Anders Borg och den ekonomiska människan 131 Kapitel 5 Ojämlikhetens pris Bildbränderna som skakade Sverige 173 Epilog I slutet av arbetslinjen 213 Källor 228

4 Prolog I början av arbetslinjen

5 Kamo är 35 och söker jobb, men trots ihärdiga SFI-studier och gedigen arbetslivserfarenhet i hemlandet blir han ratad på den svenska arbetsmarknaden. Karim är 25 och född i Sverige, men för honom och många andra unga Husbybor är arbetslivet någon annans liv. Jolanta och Kjell-Åke blev av med jobben när Saab gick i graven, och sedan dess har de hankat sig fram på en nästan halverad inkomst. Vincent knegade inom industrin i 43 år, kickades under finanskrisen, hamnade i Fas 3 och sorterar nu möbler på Myrorna för i månaden. Karin golvades av en havererad sköldkörtel och höll på att förlora jobbet hon älskar eftersom Försäkringskassan krävde att hon skulle söka andra jobb. Monica blev utförsäkrad, tvingades låna av föräldrarna till hyran, fick en psykos under arbetslivsintroduktionen och tvångsintogs på sjukhus. Emma drabbades av en blödning i hjärnan när hon var 31, förlorade såväl talet som sjukpenningen och lever nu på försörjningsstöd. Och på sin familj. Det är dem och hundratusentals andra arbetslösa, sjuka och ekonomiskt utsatta svenskar den här berättelsen handlar om. De som drabbats av ofärd. Innan 2000-talet var ofärd, motsatsen till välfärd, ett rätt vanligt ord. Det skrevs böcker och statliga utredningar med titlar som Ofärd i välfärdslandet och Välfärd, ofärd och ojämlikhet. Det talades om ofärdsproblem, anhopning av ofärd och ökad ofärd. Särskilt under och efter 90-talskrisen, när hundra- 7

6 tusentals jobb försvann och folk tvingades leva på a-kassa, blev långtidssjukskrivna eller drevs till socialkontoren. När ofärden ökade och välfärdsstaten sattes under press. För tanken var ju att arbetslöshet, låg inkomst, ohälsa och social utsatthet skulle pareras och rentav förebyggas av arbetsmarknadspolitiken, socialförsäkringarna, socialtjänsten och välfärdstjänsterna av de system som byggts upp under efterkrigstiden och blivit självklara för de flesta svenskar. Men under 90-talet och början av 00-talet började allt fler politiker, ekonomer och debattörer se AMS-utbildningarna, a-kassan, sjukförsäkringen och det kommunala försörjningsstödet som problem i sig. Inte bara för att de blivit dyrare i drift, utan för att de ansågs låsa in människor i ett bidragsberoende. Problembilden förändrades. Liksom det politiska språket. Nya ord gjorde entré, gamla fick en ny innebörd. Och nuförtiden diskuterar vi sällan social och ekonomisk utsatthet i termer av ofärd. Däremot talas det om utanförskap. Våren 2007 påminde finansminister Anders Borg svenskarna om att Alliansen gått till val på att bryta det utanförskap som gradvis vuxit sig stort och där över en miljon människor i dag är beroende av olika ersättningssystem. Och att man vunnit makten genom att ta detta utanförskap på allvar: Vi valde det som prövosten för att utforma vår politik, sa Borg senare. En politik som fick rubriken arbetslinjen och som skulle göra det mer lönsamt att arbeta. Just denna prövosten, detta löfte, var utgångspunkten när jag inledde arbetet med den här boken. Jag ville titta närmare på hur 8

7 politiken formades och varför, hur den genomfördes av försäkringshandläggare, arbetsförmedlare och socialsekreterare. Men framförallt ville jag studera politikens följder. För jobben, välfärden och för dem som påstods leva i utanförskap. Hur blev livet längs arbetslinjen? Har utanförskapet brutits? Jag gav mig ut på en resa genom utanförskapets sociala landskap, träffade dussintals människor som förlorat jobbet, fått sänkt a-kassa, blivit utförsäkrade, hamnat i fas 3 eller fått nej av socialen. Ofta lite av varje på samma gång. För det hänger ju ihop. Det har förstås skrivits om arbetslösa och utförsäkrade förr, om människor som fallit igenom skyddsnäten och hamnat mellan stolarna. Men nyhetsjournalistik har sina begränsningar. Det blir lätt lite ytligt, korthugget, isolerat. Det längre reportaget erbjuder större möjligheter att dröja kvar, ställa några frågor till, komma under skinnet. Och öppnar samtidigt ytor för reportern att teckna en större bild, se saker i ett sammanhang. Och sammanhanget är ofta större än man först tror, paralleller finns på andra platser och i andra tider. Samhällsförändringar tar dessutom tid. Processer som tycks påbörjade för några år sedan har ofta en längre prolog. Och utan den är det svårt att få syn på linjerna i berättelsen, trådarna som leder fram till nuet, som styr våra rörelser, binder oss och vävs in i en politik som formar framtiden. Men den här boken handlar mest om samtiden. Om att det mitt ibland oss finns en parallell värld befolkad av tiotusentals människor som har hamnat utanför såväl det trygga arbetslivet som trygghetssystemen. Ett ofärdsland mitt i välfärdslandet. Ett land som växer. 9