Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
|
|
- Hugo Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom ramen för Matematiksatsningen 2009
2 Riktlinjer för redovisning av utvecklingsarbete i matematik, Skolverkets Dnr 2009:406 Matematiksatsningen 2009
3 Bakgrundsinformation 1. Uppgifter om skolhuvudmannen Skolhuvudmannens namn Örnsköldsviks kommun 1 Namn på skolhuvudmannens företrädare (förvaltningschef eller motsvarande) Karin delius Telefon (dagtid) E-postadress karin.jadelius@ornskoldsvik.se Befattning Utvecklingschef 2. Berörda skolor och elever 2.1 Vilka skolformer och hur många skolor omfattades av ert utvecklingsprojekt? Grundskola Specialskola Obligatorisk särskola Sameskola Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: Antal skolor: 9 Projektnummer 2.2 Hur många elever berördes av ert utvecklingsprojekt? Årskurs 1 13 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 5 Årskurs 6 Årskurs 7 Årskurs 8 Årskurs 9 Årskurs Antal flickor Hur många av de elever som utvecklingsprojektet omfattade är berättigade till modersmålsundervisning? Kontaktperson/projektledare för detta utvecklingsprojekt Namn Karin delius Telefon (dagtid) E-postadress karin.jadelius@ornskoldsvik.se Befattning Utvecklingschef
4 4. Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning 4.1 Hade ni gjort en nulägesbeskrivning innan ni påbörjade detta utvecklingsprojekt? Om JA, har denna nulägesbeskrivning utgjort ett stöd för genomförandet av utvecklingsprojektet? Det har visat på behov av utveckling i stort och varit en grund för val av utvecklingsstrategi Om JA, anser ni att nulägesbeskrivningen var tillräckligt utförlig, eller skulle ni vilja förbättra något? Den räcker som grund med kompletterade diagnoser, självskattning och dialog Om NEJ, kommentera varför en nulägesbeskrivning inte gjordes 4.2 Ingår detta utvecklingsprojektet i en tidigare påbörjad eller genomförd satsning på utveckling av matematikundervisningen? Om JA, beskriv kort erfarenheter, lärdomar och framgångsfaktorer från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet Genom kontaktlärargrupper i resp.skolområde har matematiken lyfts och behoven inventerats.
5 5. Mål Syfte och mål 5.1 Vilka mål för matematikundervisningen och er verksamhet har ni prioriterat vid genomförandet av utvecklingsprojektet? Ange maximalt tre mål här. Synliggöra målen i taluppfattning för både läraren och eleverna Utmana rådande föreställningar om matematiskkunskapsutveckling och hitta nya sätt att undervisa. Fördjupa det utvecklingsarbete som pågår i kommunen. Vi som ingått i matematikprojektet ska fungera som piloter på respektive skolor 5.2 Överensstämmer dessa mål med de ni angav i er ansökan? Om NEJ, kommentera kort 5.3 Om det skett förändringar i målbeskrivningarna av utvecklingsprojektet, beskriv och kommentera dessa kort.
6 6. Genomförda insatser Genomförande 6.1 Vilka huvudsakliga insatser har ni genomfört i detta utvecklingsprojekt? (Ex: studiecirklar, kompetensutveckling, handledning, auskultationer etc.) Kompetensutveckling med litteratur och uppgifter som ska utföras i respektive klass. Handledning, föreläsningar av Ulla Johansson och via föreläsningar på matematikbiennalen. Erfarenhetsutbyte mellan deltagarna i projektet. 6.2 I er ansökan har ni angivit hur många lärare ni bedömde skulle komma att beröras av utvecklingsprojektet. Hur många medverkade aktivt i utvecklingsprojektet? 9 st Kommentera eventuella avvikelser Inga 6.3 Hur mycket tid har ni lagt ner på utvecklingsprojektet? Specificera och beskriv tiden för olika typer av deltagare separat - projektledare (om en sådan funnits) 17 dagar à projektledare (2st) - deltagande lärare dagar till träffar, litteraturstudier, planering för att genomföra ålagda och frivilliga uppgifter som ingått i projektet. - elever ca 1-2 timme/vecka - övriga personalgrupper (ange i så fall också vilka dessa är) Ca 5-10 timmar. Förskolelärare, fritidspedagoger och andra lärare som jobbar på projektskolorna. 7. Förändringar under projektets/arbetets gång 7.1 Har det skett några förändringar mot den ursprungliga planen under arbetets gång? Beskriv i så fall på vilka sätt och varför. Mycket tid har lagts på att arbeta med taluppfattning. Som lärare har vi arbetat mycket med delar av strävansmålen men vi har inte i lika hög utsträckning jobbat med att synliggöra målen för eleverna. 7.2 Ange de viktigaste händelserna för arbetet, både positiva och negativa Positiva: Ullas förelsäsningar. Besök på matematikbiennalen. Handboken Att förstå och använda tal. Det laborativa material som köpts in till skolorna. Det negativa var att projekttiden var för kort - vi önskar en fortsättning. 7.3 Beskriv eventuella hinder som uppstått under arbetet Projekttiden var för kort. Svårt att finna tid tillsammans ute på skolorna för att sprida projektet till andra. Skolledningen ansvar att stödja och organisera spridningsträffar otydligt på flera håll. 7.4 Hur har dessa hinder lösts/tacklats under arbetets gång? Vi kan inte påverka projekttiden, men hoppas på en fortsättning. 7.5 Vilka möjligheter har skapats i samband med projektet? Ökad kunskap ger ökad måluppfyllelse. Att delta i matematikbiennalen. Material för att börja bygga upp en matematikverkstad ute på projektskolorna. 8. Undervisningen och elevaktiviteter 8.1 Vilket matematiskt innehåll har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet?
7 Taluppfattning 8.2 Vilka strävansmål har ni prioriterat i undervisningen under utvecklingsprojektet? Utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet. Strävan skall också vara att eleven utvecklar sin taluppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande talbegrepp och räkning samt kunna fatta välgrundade beslut i vardagslivet 8.3 Har eleverna haft inflytande och varit delaktiga i utvecklingsprojektet? Om JA, beskriv på vilka sätt eleverna varit delaktiga De har varit delaktiga genom att få testa olika laborativa material, genomfört diagnoser, pratat matematik samt skattat sig själv. 9. Externa kontakter 9.1 Har utvecklingsprojektet - inneburit ett samarbete med andra skolor? Kommentera Inte samarbete men utbyte av erfarenheter. - inneburit ett ökat samarbete inom kommunen (med t ex kommunens övriga verksamheter eller den centrala skolförvaltningen)? Kommentera, matematiksatsningarna drivs, följs upp och sprids på alla skolområden i samverkan med förvaltningen i syfte att få en mer likvärdig skola - uppmärksammats i media? Kommentera,en helsidesartikel i lokaltidningen(örnsköldsviks Allehanda 30 sept-09) "Satsning på matte i Ö-vik" - uppmärksammats av den politiska nivån i kommunen? Kommentera - inneburit ett samarbete med något lärosäte, det regionala utvecklingscentrumet eller liknande? Kommentera
8 Uppföljning och utvärdering 10. Uppföljning och utvärdering 10.1 Hur har ni samlat in information om resultatet av utvecklingsprojektet? Lärare: Loggböcker, självskattning Elever: Diagnoser som genomfördes med eleverna i början och slutet av projektet, sammanställning av diagnosresultat åk 1-9, självskattning Vilka resultat har ni funnit? Elevers lärande: Vi ser att resultatet har förbättras hos eleverna. De har också blivit bättre på att prata matematik och delge varandra matematiska tankar och strategier. Resultatet på diagnoserna har förbättrats. Vi ser att självbilden hos eleverna påverkar resultatet. En elev med god självbild har större möjligheter att utveckla sina matematiska kunskaper. De områden som eleverna visar svårigheter i är generellt samma områden på de båda diagnoserna. I vissa klasser ser vi att attityden till matematik har förändrats från tråkigt, svårt och personligt misslyckande till viktigt, roligt när man arbetar mer laborativt och PRATAR matematik. Pedagogers lärande: Vi har blivit mer medvetna om målen. Vi har utvecklat och förändrat vårt sätt att tänka kring matematik. Det i sin tur har påverkat hur vi arbetar med eleverna. Teorin har på ett bra sätt kopplats till praktiskt arbete som vi direkt kunnat använda med eleverna. Vi har fått bättre verktyg; konkret material, pedagogisk litteratur, föreläsningar, pedagogiska diskussioner och praktiska tips så att vi har kunnat utveckla vår undervisning och vårt förhållningssätt. Vi vågar arbeta mer varierat och inte bara förlita oss på matematikboken. Egna skolan: Matematik har hamnat högre upp på agendan bland kollegor i flera projektskolor. Projektet har gett ringar på vattnet och skapat intresse hos andra kollegor. Kommunalt: Ökat erfarenhetsutbyte mellan skolområderna Övriga kommentarer kring ert arbete med uppföljning och utvärdering av utvecklingsprojektet Det är viktigt med uppföljning och fortsättning för att projektet ska utvecklas och spridas till andra pedagoger och elever. Skolledningens stöd för att förverkliga intentionerna med utvecklingsarbetet är av avgörande betydelse. 11. Resultat och erfarenheter 11.1 I vilken utsträckning har ni nått målen för utvecklingsprojektet (se de mål ni angivit under Fråga 5.1) Vi har nått målet med att synliggöra målen i taluppfattning i stor utsträckning både för oss själva och hos eleverna. Vi har i hög utsträckning nått målet med att utmana rådande föreställningar hos deltagande pedagoger vilket har gjort att vi hittat nya sätt att undervisa. I mån av tid har vi fungerat som matematikpiloter på våra skolområden och delvis nått målet. Övrigt: Vi har fått en större medvetenhet kring strävansmålen men om det leder till ökad måluppfyllesle och självtillit är svårt att avgöra då projektet pågått för kort tid På vilket sätt har er syn på matematikundervisning förändrats under utvecklingsprojektet? Ge exempel
9 Vår syn på matematikundervisning har förändrats under utvecklingsprojektet: Arbetar ännu mer målinriktat Vi har fått ökad tilltro till vår egen pedagogiska kompetens vilket har gjort att man t ex har vågat släppa matematikboken i större utsträckning. Matematikämnet har blivit mer kommunikativt mellan både lärare-lärare, lärare-elev och elev-elev. Vikten av scanna av barnen för att se vad de kan och utifrån det bygga vidare. Vikten av att lägga tid på taluppfattning. Matematiskt kvalitetsarbete kräver tid och måste få ta tid Ange, och kommentera, de mest positiva erfarenheterna av utvecklingsprojektet Erfarenhetsutbyte - att bolla tankar, idéer och inspireras av andra Arbetar målinriktad med taluppfattning - när problemet är inringat har vi fått en säkerhet och ett verktyg vilket gör att man vågar satsa på att reparera och förebygga. Allt laborativt material som vi fått till skolorna har ökat vår möjlighet att variera och utveckla undervisningen. Att vi fått tid, möjlighet och resurser till analys, reflektion och utveckling. Ett fantastiskt genomtänkt upplägg av våra projektledare med kunnig och inspirerande föreläsare, Ulla Johansson (Skellefteå) samt en tydlig röd tråd genom hela projektet (material, uppgifter och uppföljningar). Att vi har haft två utomstående projektledare, kommunens matematikutvecklare, som prioriterat tid för att driva projektet framåt Ange, och kommentera, någon eller några problematiska erfarenheter av utvecklingsprojektet Kort förberedelse tid från Skolverkets beslut till start. Vissa praktiska problem, svårt att få den ordinarie undervisningen att fungera när man som lärare ska fortbilda sig. Brist på tid och organisation för att sprida erfarenheter och kunskaper vidare på skolan/skolområdet. 12. Fortlevnad 12.1 Planerar ni en fortsättning av utvecklingsarbetet, eller av vissa insatser i detta? Om JA, beskriv dessa Fortsättning av utvecklingsarbetet ser olika ut på våra skolor. På en av skolorna planerar man att genomföra en studiecirkel i uppbyggnad av en matematikverkstad. På andra skolor kommer man att arbeta med att bygga upp matematikverkstäder kopplade till strävansmålen. Andra skolor kommer att utveckla matematikprojektgrupper på skolan.
10 Utvärdera undervisningen mer grundligt t ex med hjälp av resultaten av de nationella proven. Ökad medvetenhet har gjort att man kritiskt granskar sin verksamhet och ser nya möjligheter att utveckla sin matematikundervisning Finns det beslut och resurser avsatta till detta? Om JA, beskriv dessa Enighet i chefsgruppen om behov av fortsatt satsning. Statliga resurser söks för att förverkliga utvecklingsarbetet 12.3 Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med under det kommande läsåret (2010/2011)? Vi pedagoger som deltagit i projektet har fått ett förändrat förhållningssätt och naturligtvis kommer vi att vidareutveckla de erfarenheter vi fått så att vi på sikt kommer att äga sättet att tänka och arbeta med matematik. Vi kommer att fortsätta att arbeta med diagnoser utifrån handboken Förstå och använda tal. Vi hoppas få tid och pengar att lära oss att använda det laborativa materialet på bästa sätt Vilka erfarenheter från projektet kommer ni att arbeta vidare med på längre sikt (cirka 3-5 år)? Det är nödvändigt att utgå från eleverna och att undervisningen är utmanade, varierande och intressant. Kursplanerna, nationella prov och diagnoser utgör grund för att skapa en röd tråd från åk 1-9 på respektive skola. 13. Erfarenhetsspridning 13.1 Vilka planer har ni på att sprida resultaten och erfarenheterna från utvecklingsprojektet till andra (lärare, skolor, kommuner)? Viljan att sprida det vidare finns men det är viktigt att vi pedagoger äger det och har stöd hos skolledningen. Planerna ser olika ut på olika skolor. Matematikutvecklarna planerar att inför hösten låta projektdeltagarna berätta om projektet för andra lärare på en s.k. lärstämma - ett forum/mötesplats där lärare i kommunen kan utbyta erfarenheter 14. Lärdomar och slutsatser 14.1 Sammanfatta och beskriv viktiga lärdomar och slutsatser som kan vara till stöd för liknande insatser och framtida utvecklingsarbeten i matematik Det vore önskvärt att man är flera pedagoger från resp. skola som driver ett utvecklingsarbete framåt i matematik. I projektet har tid varit avsatt så att vi kunnat läsa litteratur, förbereda, analysera och reflektera vilket är en förutsättning för att bedriva ett utvecklingsarbete. Vi har haft tid att läsa litteratur på vår ordinarie undervisningstid. Vi har alltså haft vikarie i våra klasser för våra träffar och vårt eget arbete. God framförhållning behövs med avseende på hur mycket tid och resurser som finns tillgänglig för att kunna planera upplägget för den enskilde deltagaren och dess skola. Viktigt att förankra projektet i arbetslag och skolledning. Det är berikande att driva ett projekt med representanter från alla årskurser och olika skolområden. Det har inneburit att vi kommit bort från diskussioner på individnivå då vi inte känner till varandras elever. Fokus har istället varit på det pedagogiska.
11 Bra att träffarna inte ägde rum på någon enskild skola
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merRedovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Borgholms kommun Den
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merSkolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Halmstads kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings Kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merMatematiksatsningen 2011
OH-mallen Matematiksatsningen 2011 Stöd till lokalt utvecklingsarbete i grundskolan Anders Palm, projektledare anders.palm@skolverket.se 08 527 331 12 Matematiksatsningen 2011 Matematiksatsningen 2011
Läs merMatematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
Läs merSkolverket Dnr 2010:21. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2010 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merOH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd
OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att
Läs merMatematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (7) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2011 Ha riktlinjerna och blankettstödet tillhands då denna ansökningsbilaga fylls i. Bakgrundsinformation
Läs merPedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
Läs merDelredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen
Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen 2010-2011 En mall för delredovisningen av det hittills erbjudna stödet till de lokala utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen
Läs merUtvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Läs merDelredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen
Delredovisning av uppdrag om stöd för lokala utvecklingsprojekt - Matematiksatsningen 2010-2011 En mall för delredovisningen av det hittills erbjudna stödet till de lokala utvecklingsprojekten inom Matematiksatsningen
Läs merFörstå och använda tal
Förstå och använda tal Kompetensutvecklingens syfte Att genom insatser på organisations-, grupp- och individnivå utveckla undervisningens kvalitet, förbättra resultaten och skapa kontinuitet i undervisningen
Läs merProjektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merVi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren
Små barns matematik Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren Nyckelpigan behöver regnskydd - hur ska jag lösa det? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Läs merUnderlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot
Utvärdering 21 juni 2010 Underlag för kvalitetsarbete inom matematik Krungårdsskolan Åk 1-6 sept 2009-juni 2010 1. MÅL: a. Läroplansmål Mål att sträva mot * Utvecklar intresset för matematik samt tilltro
Läs merMatematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merProjektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet
Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,
Läs merPlan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Läs merSTATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem
STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte
Läs merDelutvärdering av Matte i Πteå
Delutvärdering av Matte i Πteå Utbildningsförvaltningen Piteå Kommun Moa Nilsson, Juli 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Projektet Matte i Πteå... 2 Syfte... 2 Målgrupp... 2 Mål... 2 Förutsättningar för
Läs merDokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merSkolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet
Skolverkets allmänna råd med kommentarer om Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet Allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete Målgrupper Riktar sig till huvudmän, rektorer och förskolechefer.
Läs merMatematikvisionen Ht 2002- vt 2006
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA
Läs merInnan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.
Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens
Läs merRegionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merEtt år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Läs merÅterrapportering av utbildningspolitiskt program
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Emad Soukiyh 2013-02-04 BUN 2012/1305 53101 Barn- och ungdomsnämnden Återrapportering av utbildningspolitiskt program 2012 Förslag till beslut Barn-
Läs merPlanera och organisera för Matematiklyftet
Planera och organisera för Matematiklyftet För huvudman, rektor och förskolechef inom Förskola Förskoleklass Grundskola och motsvarande skolformer Gymnasieskola och gymnasiesärskola Kommunal vuxenutbildning
Läs merPaper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13
Paper från lärgruppen i matematik S:t Olofsskolan vt 13 Agneta Sillman Karlsson Carolina Strömberg Katrin Lingensjö Ulla Sjöstedt Bakgrund: Många elever tycker matte är att enbart räkna i en mattebok.
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera,
Läs merMatte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
Läs merMatematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Läs merVariationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger
OVANÅKERS KOMMUN Projektbeskrivning 2007-08-23 Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger Organisation av nätverk och förnyat arbetssätt från förskola till gymnasiet Bakgrund Våra grundskolor
Läs merBilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utvecklingsinsatser i matematik Skolhuvudmannens namn (gäller kommunala, statliga och fristående huvudmän) Linköpings kommun Namn på skolhuvudmannens företrädare
Läs merVISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Läs merMatematiklyftet. Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare. Läsåret 2013/14
Matematiklyftet Ämnesdidaktisk fortbildning för matematiklärare Läsåret 2013/14 8.30-9.30 Presentation av matematiklyftet Bakgrund och syfte Genomförande Lärportal Handledare och rektorers roll 9.30-10.00
Läs merLokal verksamhetsplan BUF
Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling
Läs merSystematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2017-2018 Tomtbergaskolans rektorsområde Eleverna känner sig nöjda med vår skola och är trygga här oavsett ålder. Tryggheten bland fritidsbarnen är ännu högre, vi har stora
Läs merPedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem
Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun
Läs merKvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13
Datum 130909 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2012/13 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merKvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005
Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,
Läs merMatte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Läs merÅtagandeplan. Sorgenfriskolan Läsår 2015/2016
Åtagandeplan Sorgenfriskolan Läsår 2015/20 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Beskrivning av skolan... 3 3 Sammanfattning: Skolans lägesbedömning... 3 4 Skolans utvecklingsområden/ åtaganden för läsåret...
Läs merMATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande
MATEMATIKLYFTET Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-228-2 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders Sverige
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
Läs merKvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete och BRUK
Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet
Läs merMatematikutvecklare som resursperson och handledare
Matematikutvecklare som resursperson och handledare Samordning och helhet för utveckling av undervisningen, Gunilla Carlsson Varför och hur leder man som handledare det kollegiala lärandet utifrån vardagsnära
Läs merUtbildningsinspektion i Långareds skola, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Långareds skola Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Långareds skola, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Läs merUppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Läs merAtt utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå
Att utveckla din matematikundervisning Stöd på regional nivå Nätverk/kompetensutveckling Elevers lärande i matematik Samarbetsprojekt mellan: Salem, Huddinge, Botkyrka, Södertälje, Nykvarn, Tyresö, Nynäshamn
Läs merMatematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Läs merKvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
Läs merProjektbilaga till ansökan om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015
1 (9) om utvecklingsmedel för entreprenörskap i skolan 2015 Bakgrundsinformation Spara dokumentet på din dator innan du fyller i det. Spara med ett namn som gör det enkelt för att se ansökans avsändare
Läs merRedovisning av det systematiska kvalitetsarbetet
Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Korsberga skola F-6 Läsåret 2015/2016 2(5) Vad framkom vid analysen av verksamhetens resultat förra läsåret? Vi kände behov av att prata mer om matematiken
Läs merÖkad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius
Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Åkerö skolenhet F-6 Kvalitetsredovisning 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Läs merMatematikutveckling i förskoleklassen
Glittmark, Magnusson, Olsson & Terner Matematikutveckling i förskoleklassen Som en konsekvens av att elever som får intensivundervisning i åk 9 visar stora brister i taluppfattning satsar Varbergs kommun
Läs merUtvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
Läs merPrioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Läs merLokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015
Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra
Läs merHär presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser
Här presenteras några vanliga upplägg på olika utbildningsinsatser Har ni specifika utvecklingsbehov så är jag alltid flexibel att lyssna, samt ändra innehåll och upplägg. Kostnad för de olika uppläggen
Läs merSkolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Sundsvall, 21-22 september 2009 Anders Palm anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik Inledning
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Ribbaskolan i Jönköpings kommun
n Återkoppling 2017-12-15 Dnr 400-2016:11445 Jönköpings komm-un kontaktcenter@jonkoping.se Rektor Gunilla Crona gunilla.crona@jonkoping.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merHur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet
Matematiklyftet Ökad måluppfyllelse Hur ska måluppfyllelsen öka? Matematiklyftet Fortbildning i matematikdidaktik för alla matematiklärare Stöd för arbetet med matematik i förskolan och förskoleklassen
Läs merParkskolan åk 1-6, Läsåret
Arbetsplan åk 1-6 Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Fortsatt utveckling av inkluderande arbetssätt
Läs merArbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete
Systematiskt kvalitetsarbete - med fokus på språk-, läs- och skrivutveckling Göteborg den 24 september 2013 Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Allmänna råd Skolverkets allmänna råd med kommentarer
Läs merFör huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merOH-mallen. Rektorer och matematikutbildning. Konferensomgång 1 läsåret 2011/12
OH-mallen Rektorer och matematikutbildning Konferensomgång 1 läsåret 2011/12 OH-mallen Anders Palm Undervisningsråd och projektledare Tel: 08 527 331 12 E-post: anders.palm@skolverket.se Charlotta Blomqvist
Läs merMatematikstrategi 2012-2015
Matematikstrategi 2012-2015 Matematikstrategi 2012-2015 Avsiktsförklaring Luleå kommun som huvudman prioriterar kompetensutvecklingsinsatser i matematik inom samtliga verksamhetsområden för att därigenom
Läs merMatematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun
Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun 2007-2010 Bakgrund Läsåret 2004-2005 inrättades en utvecklingstjänst i matematik på 40 % för att stimulera matematikutvecklingen på skolorna
Läs merUtmaning. Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning
Dagens innehåll Utmaning Statsbidraget ger: Möjlighet till nedsättning i tid för handledaren på 10-20% Tillgång till handledarutbildning Aktivitetsplan- mer i detalj. Starkt önskemål om en ökad integrering
Läs merFrågor i anmälan till Matematiklyftet med handledning
Undervisningsstödenheten 1 (6) Frågor i anmälan till Matematiklyftet med handledning på webben Obs! Detta dokument är endast till för att skapa överblick över vilka frågor vi ställer i ansökan. Du anmäler
Läs mer