Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren

Transkript

1

2 Små barns matematik

3 Vi bygger kojor Stora kojor till oss Små kojor till djuren

4 Nyckelpigan behöver regnskydd - hur ska jag lösa det? Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap upplever att det är roligt och meningsfyllt att lära sig nya saker

5 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning

6 Förstå och använda tal

7 Kompetensutvecklingens syfte Att genom insatser på organisations-, grupp- och individnivå utveckla undervisningens kvalitet, förbättra resultaten och skapa kontinuitet i undervisningen förskola grundskola Att förebygga att svårigheter uppstår genom att utveckla förskolans och skolans arbete med språkutveckling och matematik Att genom tidiga insatser i förskola och skola, i skolan även tidiga specialpedagogiska insatser, undanröja hinder för barns och elevers lärande Att utveckla och fördjupa samverkan mellan klassundervisning och specialpedagogisk undervisning. Stärka elevens möjlighet att lära och så snart som möjligt kunna återgå till enbart klassundervisning Att utveckla och fördjupa samarbetet med hemmet i syfte att ytterligare stärka elevens möjlighet att lära Att genom skolornas gemensamma kompetensutveckling skapa förutsättningar och förståelse för vikten av intensivundervisning

8 Organisationsnivå Prioritera I lokal facklig samverkan fastställa förutsättningar Pedagogisk kalender Avsätta tid för utbildningen Vid behov avsätt mer tid

9 Förslag till avtal om tidsåtgång "Att förstå och använda tal" Aktivitet Tid Antal tim utanför ramtid Föreläsning 27 augusti Föreläsning 19 oktober Föreläsning 9 november Föreläsning 7 december Inläsning till 3 tillfällen 6 Summa timmar ht Förslag till kompensation Onsdag v ,5 Fredag 8 januari Summa kompenserade timmar 11,5 Tillgodo för kommande termin 1,5

10 Aktivt val Erfarenhetsutbyte Goda idéer sprider sig Gruppnivå Se: namnaren/npn/2011_1/11_1_ intensiv_ativiteter.pdf Gemensamt kartläggningsanalys- och intervjumaterial kopplat till undervisningen

11 Individnivå Utvecklat sin yrkesprofession i matematik Utvecklat sitt matematiska språk Intensivundervisningen har inneburit fördjupade föräldrakontakter

12 Rektors roll och nytta av delaktighet I medarbetarsamtal har vi kunnat diskutera pedagogernas aktuella situation och arbetsbörda. Vid verksamhetsbesök ser vi hur mycket spår utbildningen har satt och hur lärarna synliggör sin nyvunna kunskap I elevuppföljningar har vi en starkare gemensam bild över vilka elever som har svårigheter och hur stora dessa svårigheter är. Vi har kunnat följa klassens utveckling och bedöma behovet av insatser. Vi har genom lärarnas kartläggningar, analyser och uppföljande intervjuer haft bra underlag när vi valt ut vilka elever som ska ingå i gruppen vi erbjuder intensivundervisning Vi har tillsammans med lärarna bedömt vilken tidsåtgång intensivundervisningen kunnat få och hur vi ska prioritera vilka elever som kanske måste stå tillbaka under den tiden. Vi kan driva utvecklingen framåt mot målen, vi kan stötta och garantera långsiktig hållbarhet och utveckling även efter projektets slut.

13 Intensivundervisning

14 Intensivundervisning Hinder Små skolor - begränsade resurser Delat klassföreståndarskap speciallärare på deltid- krävande uppdrag Vilja räcka till för alla men tvingas prioritera Skolskjuts begränsar möjlighet att lägga intensivundervisning utanför skoldagen Svårt hitta planeringstid Möjligheter Små klasser alternativt riktad resurs Ser eleven i både klassrumssituation och intensivundervisning - naturligt sammanhang för elev - föräldrars delaktighet Nödvändigt förändra specialundervisningen Några elever kan morgon och eftermiddag Gott arbetsklimat ser oftare möjligheter Rektor schemalägga planeringstid med intensiv/speciallärare

15 Nuvarande lärarschema Måndag Ras t Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

16 Kommande lärarschema Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag

17 Lärarnas reflektioner Vi har lärt oss att fokusera undervisningen mer på de kritiska punkterna. Vi har inte bråttom - vi vågar stanna upp och fördjupa förståelsen. Vi ser tydligt att de laborativa materialen behövs högre upp i årskurserna. Vi ska inte släppa dessa för tidigt och vi ska använda flera olika representationer. Vi vågar frigöra oss från läroboken mer och mer. Vi utvecklar ett gemensamt yrkesspråk. Vi är tydligare lärare och mer observanta på vårt ordval. Eleverna är mer aktiva, de vågar gissa, pröva och komma med hypoteser Vi har blivit bättre på att försöka förstå hur eleverna tänker antingen det är rätt eller fel.

18 Lärarnas reflektioner Vi har fått aha-upplevelser när vi studerat litteraturen t. ex vid förlängning av bråk: Att multiplicera täljare och nämnare med samma tal är att multiplicera med 1! Vi utvärderar och reflekterar mer nu och gör bättre och mer objektiva bedömningar av elevernas kunnande. Vi ser en tydlig kvalitetsutveckling i undervisningen. Det visar sig i elevernas kunnande.

19 Skolförvaltningens kvalitetspris 2011

20

21 Nuvarande lärarschema

22 Kommande lärarschema