Matematiklyftet. Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Angelina Briggner och Jenny Sonesson
|
|
- Jörgen Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matematiklyftet Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling 2008 Angelina Briggner och Jenny Sonesson
2 Innehållsförteckning Introduktion sid 2 Resultat sid 3 Sammanfattning sid 8 Introduktion Under vintern 06/07 genomfördes en inventering av pedagoger och lärare i förskola och grundskola som arbetar med barns och elevers lärande i matematik. Syftet var att kartlägga vilket behov av kompetensutveckling som fanns för att med detta som underlag planera och genomföra olika former av fortbildning. Läsåret 07/08 har ca 130 personer deltagit i kompetensutveckling utöver gemensamma studiedagar. Kompetensutvecklingen har skett i samarbete med Malmö Högskola och Växjö universitet och har till större del varit inriktad mot förskolan och grundskolans tidigare år. I maj-2008 genomfördes en enkätundersökning för att följa upp satsningen på kompetensutveckling. Resultatet av denna undersökning redovisas i denna rapport. 2
3 Resultat av Uppföljning och utvärdering av kompetensutveckling Enkäten skickades ut och besvarades mellan den 16 maj - 18 juni st har besvarat enkäten jämfört med 400 st vintern 06/07, vilket motsvarar 75 %. I sammanställningen har procentsatser avrundats till heltal. I de fall då totalsumman avviker från 100 % beror det på att alla inte besvarat frågan. Ca 130 st har deltagit i kompetensutveckling utöver gemensamma studiedagar vilket motsvarar 43 % av besvarade enkäter. Totalt 301 inlämnade enkäter, varav 151 svarade på frågorna 8-9. Fördelning: 196 st Fsk 91 st F-6 14 st Har du märkt av kommunens satsning på matematik de senaste två åren? Tot: 4 % inte alls 40 % i viss mån 53 % i stor utsträckning Fsk 5% inte alls 43% i viss mån 48% i stor utsträckning F-6 1% inte alls 35% i viss mån 63% i stor utsträckning 7-9 0% inte alls 36% i viss mån 57% i stor utsträckning Större fokus på matematiken ifrån skolledningen. Fortbildning med jämna mellanrum. Fler matematiska diskussioner. Ny i kommunen och ej kunnat ta del av satsningen. Många intressanta och bra föreläsningar och aktiviteter bra jobbat av matematikutvecklarna. 2. Har ditt synsätt/medvetenhet om matematik förändrats de senaste åren? Tot: 7 % inte alls 56 % i viss mån 36 % i stor utsträckning Fsk 6% inte alls 48% i viss mån 45% i stor utsträckning F-6 8% inte alls 73% i viss mån 19% i stor utsträckning % inte alls 64% i viss mån 14% i stor utsträckning Tack vare studiecirkeln i matematik. Matematik har alltid funnits med men har nu synliggjorts på ett mer medvetet sätt(fsk). Jobbar medvetet för att barnen ska förstå matematikens betydelse. Man har insett att matematik inte bara är 1+1. JA matteögonen har öppnats. Medvetenheten om matematikkunskapsbrister i skolan har ökat för mig och mina kollegor. Bättre förmåga att upptäcka barns matematiksvårigheter. Jobbar mer fokuserat med eleverna. 3
4 3. Har ditt arbetssätt/matematikundervisning förändrats? Tot: 9 % inte alls 64 % i viss mån 25 % i stor utsträckning Fsk 8% inte alls 57% i viss mån 34% i stor utsträckning F-6 8% inte alls 78% i viss mån 10% i stor utsträckning % inte alls 71% i viss mån 7% i stor utsträckning Begreppskartor och mer konkret material. Använder mig av mer laborativt material och jobbar med kunskapsfrågor(7-9). Matteglasögonen är på dagligen. Har fått mer tips och idéer för att genomföra mitt jobb. Använder fler matematiska begrepp med de små barnen. Ser till att använda utmanande material. Lagt energi på att få matematikundervisningen mer begriplig, verklighetsanpassad och förberedande för vidare studier. Börjat med kapsylmatte och slopat läromedel. Tar vara på vardagsmatten. Försöker utveckla arbetet hela tiden. Arbetar mycket mer praktiskt. 4. Har det skett någon/några förändringar på din förskola/skola när det gäller att arbeta för en ökad måluppfyllelse/lust i matematik? Tot: 6 % inte alls 58 % i viss mån 32 % i stor utsträckning Fsk 5% inte alls 53% i viss mån 40% i stor utsträckning F-6 7% inte alls 80% i viss mån 13% i stor utsträckning 7-9 7% inte alls 57% i viss mån 28% i stor utsträckning Arbetsplaner, klara mål. Handlingsplan i matematik. Matematikverkstad och behovsgruppering av elever(7-9). Arbetar hela tiden med dessa frågor. Medvetna diskussioner. Barnen på fsk pratar matematik på ett annat sätt numera. En pedagog är ansvarig på var avdelning för matematiken. Gjort en mattehylla. Haft läsecirkel kring matematikens dilemma och temadagar. Varje vecka ger vi varandra ett mattetips! 4
5 5. Har du fått större kompetens om barns- och elevers matematikutveckling? Tot: 14 % inte alls 63 % i viss mån 21 % i stor utsträckning Fsk 16% inte alls 58% i viss mån 24% i stor utsträckning F-6 10% inte alls 74% i viss mån 14% i stor utsträckning % inte alls 72% i viss mån 14% i stor utsträckning Medvetenheten har ökat betydligt. Mycket bra föreläsningar tankar har väckts. Varit på fortbildningar och föreläsningar men behöver mer. Har fått tips och idéer av kollegor som varit på fortbildningar och studiedagar. Blivit mer intresserad av matematik. Mycket input fortsätt på samma sätt! 6. Har du fått den kompetensutveckling i matematik du önskade? Tot: 20 % inte alls 49 % i viss mån 26 % i stor utsträckning Fsk 24% inte alls 46% i viss mån 23% i stor utsträckning F-6 12% inte alls 50% i viss mån 31% i stor utsträckning % inte alls 43% i viss mån 43% i stor utsträckning Behöver mer! Krävs hela tiden ny kunskap och erfarenheter. Fick ingen plats min tur nästa gång. Önskar mer om laborativ matematik. Behöver fler praktiska föreläsningar. Bra att få träffas och diskutera över stadierna på studiedagar önskar mer av det. 7. Har du varit inne på ekis och läst under matematiklyftet? Tot: 67 % inte alls 29 % i viss mån 3 % i stor utsträckning Fsk 69% inte alls 28% i viss mån 3% i stor utsträckning F-6 68% inte alls 26% i viss mån 2% i stor utsträckning % inte alls 57% i viss mån 7% i stor utsträckning Visste inte att det fanns. Har inte tillgång till ekis. Har inte hunnit prioritera ekis under min arbetstid. Kan inte använda ekis på jobbet. Arbetstiden räcker inte till att gå in på ekis. 5
6 8. I hur hög grad är du nöjd med innehållet på studiedagen den 11 april? Föreläsningar Tot: 5 % inte alls 46 % i viss mån 49 % i stor utsträckning Fsk 1% inte alls 46% i viss mån 53% i stor utsträckning F-6 10% inte alls 47% i viss mån 43% i stor utsträckning 7-9 0% inte alls 30% i viss mån 70% i stor utsträckning Bra med riktade föreläsningar. Betapedagog var mycket bra. De från Helsingborg var bra. Familjematematik var bra. Utställningen Tot: 3 % inte alls 41 % i viss mån 56 % i stor utsträckning Fsk 0% inte alls 34% i viss mån 66% i stor utsträckning F-6 4% inte alls 49% i viss mån 47% i stor utsträckning % inte alls 50% i viss mån 30% i stor utsträckning Kul att så många ställde ut, man fick många tips och idéer. Önskar detta fler gånger. Utställningen var bra. Det var för trångt. Det var för kort tid att titta på utställningen. 9. I hur hög grad är du nöjd med upplägget på studiedagen den 11 april? Tot: 4 % inte alls 32 % i viss mån 63 % i stor utsträckning Fsk 1% inte alls 24% i viss mån 75% i stor utsträckning F-6 7% inte alls 43% i viss mån 50% i stor utsträckning 7-9 0% inte alls 30% i viss mån 70% i stor utsträckning Bra sammansättning och innehåll. 6
7 10. Vad tycker du kommunen bör satsa på framöver när det gäller matematikutveckling? Förskolan Konkreta fortbildningar för ALL personal många har skrivit om detta! Studiecirkel Distanskurser Konkretisera matematik för 1-5 åringar Tid för tillverkning av material Utveckla utematematiken Fler studiedagar, nätverk, litteratur Fler datorer mattetips på internet Föreläsningar om 1-3 åringar & matematik Öka personaltätheten F-6 Utematematik Diagnostisering av barn Regelbundna träffar Idéutbyte mellan skolorna Workshops, litteratur, aktuell forskning Matteverkstäder Praktiska föreläsningar lektionsförslag Integrera matematik i övriga ämnen Fortbildning på djupet för hela arbetslaget Laborativt material materialtillverkning 7-9 Öka lärartätheten Gemensamma matteträffar och planeringstid Bryta ner målen gemensam kunskapssyn Kvalificerad fortbildning Resurser Ma- biennal Lära sig hur man undervisar 20 elever på 2 olika nivåer + individualisera för de 5 som inte är på någon av dessa nivåer 7
8 Sammanfattning För att få en lång och hållbar kvalitetsutveckling krävs goda förutsättningar och stark förankring i verksamheten. Med den organisation som vi arbetat fram har vi hittat en modell för att driva arbetet med matematikutveckling i kommunen. Majoriteten av förskolans och grundskolans medarbetare har märkt av kommunens satsning. Lärarnas/pedagogernas matematiska medvetenhet och synsätt har förändrats och detta har påverkat undervisningens utformning och val av arbetssätt. Det sker förändringar lokalt på förskolor och skolor för att skapa nya förutsättningar när det gäller att arbeta för en ökad måluppfyllelse i matematik. Förskolan är den verksamhet, där andelen som anser att medvetenheten om matematik och förändringsarbetet skett i stor utsträckning, är störst. Ett utvecklingsarbete behöver tid för att få genomslagskraft. Vi har inte vänt den negativa trenden med försämrade betyg och resultat på nationella prov. Årets resultat på de nationella proven i årskurs 5 är de lägsta sedan 1999 och andelen elever som inte nått upp till betyget godkänt i grundskolan är den största på 10 år. Under läsåret 07/08 har ca 130 lärare och pedagoger deltagit i kompetensutveckling i samarbete med högskola/universitet. Kompetensen hos lärarna har ökat men det finns fortfarande ett behov av kvalificerad fortbildning. Det är viktigt att den påbörjade satsningen på lärares kompetensutveckling inte begränsas till enskilda lärare utan insatserna blir kända, kommer eleverna till del och leder till bättre matematikkunnande. Genom regelbundna träffar på den egna skolan, i nätverk mellan skolor och verksamheter kan vi lära av varandra och får förhoppningsvis en helhetssyn över mål, förväntningar och en progression i elevernas matematikutveckling. Den största utvecklingspotentialen i svensk matematikutbildning finns hos våra barn och ungdomar. Deras nyfikenhet, arbetsvilja och framtidsdrömmar är de viktigaste drivkrafterna i allt utvecklingsarbete. Alla, från förskolebarn och skolelever till studenter och doktorander, känner glädje i att utmanas och uppleva en växande självtillit i sitt matematiska tänkande. För att detta skall vara möjligt behövs det att vi tar vara på och stöder alla lärares engagemang och ger reella möjligheter till kompetensutveckling och till att utöva yrket. Goda exempel och yrkesstolthet kopplade till gediget ämneskunnande, aktuell forskning och klassrumserfarenhet ger kraft att lyfta matematiken. (Matematikdelegationens betänkande, SOU 2004:97 s.11) 8
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan
Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT
Regionala matematikutvecklare + Högskolan Dalarna = SANT Örebro 14 februari 2007 Presentation: 1. Sammanfattning av planeringsmöte med regionala matematikutvecklare, 31/1 HDa 2. Redovisning av ansökan
Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner
1 (8) 2011-02-04 Utvecklingsprogram i matematik för förskola, förskoleklass och grundskola i Hudiksvalls kommun Del 2. Förbättringsområden, aktiviteter och tidsplaner Utvecklingsprogrammet i matematik
Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Matematik i Härjedalen
Matematik i Härjedalen 2009-2011 Härjedalens kommun! 9 kommunala förskolor, ca 400 barn! 4 fristående förskolor, ca 50 barn! 9 grundskolor, ca 950 elever! (1 friskola, 5 elever)! 1 gymnasieskola, ca 250
ia.envall@skolutveckling.se Myndighetens uppdrag Initiera och genomföra utvecklingsinsatser för att höja kvaliteten i matematikundervisningen Med syfte att nå en ökad måluppfyllelse inom förskola, skola
Ett år med satsningar på matematik
Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april 2015
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument revideras den fortlöpande. Revidering maj 2016: Enligt uppdrag
Matematik. - en handlingsplan för grundskolan. Utarbetad i april Reviderad i maj Reviderad i maj Reviderad i maj 2018
Matematik - en handlingsplan för grundskolan Utarbetad i april 2015 Reviderad i maj 2016 Reviderad i maj 2017 Reviderad i maj 2018 Reviderad i maj 2019 Förord Då matematikplanen är ett levande dokument
Parallellseminarium 3
Parallellseminarium 3 301 Matematik för våra yngsta barn. Fö, Föreläsning Karin Larsson Hur hittar vi matematiken i vardagen som ska stimulera våra yngsta barn att få en förförståelse för matematikens
Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun
Matematikutvecklingsprojekt i Laborativ matematik Tranås kommun 2007-2010 Bakgrund Läsåret 2004-2005 inrättades en utvecklingstjänst i matematik på 40 % för att stimulera matematikutvecklingen på skolorna
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning. Förskolan/Grundskolan
Matematik inom Frösakulls/Gullbrandstorps verksamhetsområde Halmstad En nulägesbeskrivning Förskolan/Grundskolan Gullängens förskola 4 avd Lokes förskola 2 avd Krabbans förskola 1 avd Gullbrandstorpsskolan
Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan
2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig
Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.
2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.
NULÄGESRAPPORT I MATEMATIK
2011 03 21 Helena Lilja Matematikutvecklare helena.lilja@vasteras.se 021 39 34 16 NULÄGESRAPPORT I MATEMATIK Matematiknätet http://pno.vasteras.se/sites/matematiknatet/default.aspx Axplock ur innehållet:
Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14
Datum 140826 1 (8) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Projektplan: Matematikutveckling Kalmar kommun lå
Syfte: Efter larmrapporter från bland annat TIMSS, PISA, NU 03 kom regeringsbeslut om att satsa på matematikämnet. Matematikdelegationens utvärderingar och betänkande mynnade ut i ett antal mål. Ett mål
Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13
2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och
Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola
Affärsområde grundskola Verksamhetsplan Börje skola 2016-2017 Börje skolas vision Vi vill skapa en miljö där alla elever ska känna sig trygga och nöjda och med vilja och lust att lära. Vi vill skapa en
Lyfta matematiken från förskola till gymnasium
LULEÅ KOMM U N PROJEKTBESKRIVNING Version 1 (5) Lyfta matematiken från förskola till gymnasium Bakgrund Att satsa på matematik är särskilt aktuellt och angeläget nu när såväl nationella som internationella
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Systematiskt Kvalitetsarbete
Systematiskt Kvalitetsarbete 2015-2016 Tomtbergaskolan Rektor Boel Ehrenberg 2. Systematiskt kvalitetsarbete Fyra områden har satt rejäla spår i undervisningen och i fritidsverksamheten. Det första är
Kvalitetsrapport 2016/2017 Förskolor Sturefors
Kvalitetsrapport 2016/2017 Vår Vision: En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Sammanfattning Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever
Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15
Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Insjöns skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006
Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA
Verksamhetsplan. Vimarskolan Åk 7-9 2015/2016
Vimarskolan Åk 7-9 Tillsammans når vi toppen! Förbättringsområden inom förskola och grundskola enligt Nämndsplanen för styrning av barn- och utbildningsförvaltningen 2014 Nämndsplanen för styrningen av
Systematiskt kvalitetsarbete år 2015
januari 2016 Sjötorpsskolan Systematiskt kvalitetsarbete år 2015 Instruktioner Matematik Under det gångna läsåret har ett av målen varit att öka en i matematik. et ökar men inte tillräckligt. I årskurs
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning
Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning Frågan är Hur (hvordan) utvecklar man bäst kvalitet i matematikundervisning
Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger
OVANÅKERS KOMMUN Projektbeskrivning 2007-08-23 Variationer i matematik en inspirationskälla för pedagoger Organisation av nätverk och förnyat arbetssätt från förskola till gymnasiet Bakgrund Våra grundskolor
VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Matematikutvecklare i Stockholm
Matematikutvecklare i Stockholm Lena Davidson, Tullgårdsskolan Katarina Sofia, Södermalm Helena Karis, Matteusskolan Norrmalm Stockholms stad Närhet till Universitet, Högskolor, LHS och många olika muséer
VERKSAMHETSPLAN Mogata skola
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Mogata skola FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2018/19 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Kvalitetsrapport läsåret 15/16. Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B
Kvalitetsrapport läsåret 15/16 Förskolan Skattegården 72 A-B Förskolan Skrivaregatan 19B Förskolan Skäggetorp C 30B 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys...
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt
Plan för matematikutvecklingen
Plan för matematikutvecklingen i förskola, förskoleklass och skola i Ale kommun Det faktiska matematiska syns i alltsammans. Anne-Marie Körling 2010-10-20 1 Innehåll Allmän del Inledning Vad är det att
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten
Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på
Strategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.
Handlingsplan för matematikutveckling. i Falköpings kommun
Handlingsplan för matematikutveckling i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund...1 Strategier för att utveckla och planera Falköpings kommuns utvecklingsarbete i matematik...1 Övergripande mål...3
Verksamhetsplan. Färentuna. Förskola/skola: Läsåret 2015/2016
Läsåret 2015/2016 Förskola/skola: Färentuna 0 Innehållsförteckning Nulägesanalys... 2 Mål... 2 Handlingsplan... 3 Vilka åtgärder planeras för att utveckla era målområden?... 3 Hur planerar ni att genomföra
Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolor Sturefors
Kvalitetsrapport 2015/2016 Vår Vision: En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang- Kompetens- Arbetsglädje Sammanfattning Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014)
Kvalitetsdokument 2014, Vasaskolan (läå 2013/2014) 1 Vasaskolan 1.1 Inledande frågor 1.1.1 Utvecklingsområden på skolan Skolans främsta utvecklingsområden under läsåret 2013/2014 I vår verksamhetsplan
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.
Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av
BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA
Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA
Matematik i förskolan 2007-2010
Matematik i förskolan 2007-2010 Litteratur mm som nämndes vid matematikutvecklarträff i Växjö 2010 03 11 Matematik från början Nämnaren Tema (NCM) Matematik från början, Studiecirkelmateriel, (PRIM-gruppen)
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning
Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum
Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014
Väsby Välfärd 2014-06-03 Kent Norström 08-590 97445 Dnr Fax 08-590 kent.norstrom@upplandsvasby.se Uppföljning - Alla i mål - Maj 2014 Matematiklyftet är ett centralt program som Skolverket driver tillsammans
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013.
Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt
Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen.
Häggvallskolan/Fridas Hage enhetens kvalitetsarbetet Grundskolan åk 1-9, obligatoriska särskolan åk 1-9 (10), förskoleklassen och skolbarnsomsorgen. Vad är kvalitet? (Enligt svenska akademins ordlista)
Matematiklyftet i förskoleklassen. Lärportalen. för matematik
Matematiklyftet i förskoleklassen Lärportalen för matematik Matematiklyftet i förskole klassen är en del av en unik satsning på fortbildning i mate matikdidaktik och riktar sig till personal i förskoleklass.
Det övergripande syftet med kompetensutvecklingen beskrivs som:
Elisabeth Rystedt, Madeleine Löwing & Lena Trygg Matematikundervisning för nyanlända elever del 2 I en artikel i förra numret beskrevs planeringsarbetet mellan NCM och tre skolor i Borås inför pilotprojektet
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen
Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,
Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling. Solveig Landar och Agneta Persson
, Så gör vi i Ovanåkers kommun En modell för kompetensutveckling Solveig Landar och Agneta Persson Matematikutvecklare Hösten 2007 tillsatte kommunens barn- och utbildningschef en tjänst som matematikutvecklare
Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015
Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) 2015-02-10 Vallhovskolan Förskoleklassens kvalitetsredovisning 2014 2015 För stöd i arbetet med kvalitetsredovisningen använd dokumentet Systematiskt
Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5
Gunnarsbo/Sandhems Skolområde F-5 Lokal handlingsplan Matematik Att ge stöd till en positiv matematikutveckling samt att kompensera svårigheter. Målet med denna handlingsplan är att förebygga matematiksvårigheter
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!
Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr! Innehållsförteckning F Ö R O R D... 3 1. VERKSAMHETSMÅLEN FÖR BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN... 4 MÅL 1 GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING... 4 MÅL 2
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen
Utvecklingsarbete i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer i skolförvaltningen Förutsättningar Mellanstor kommun (55 000 inv) 60 kommunala förskolor 25 kommunala grundskolor 3 kommunala gymnasieskolor
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14
LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö
Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,
Delutvärdering av Matte i Πteå
Delutvärdering av Matte i Πteå Utbildningsförvaltningen Piteå Kommun Moa Nilsson, Juli 2014 Innehåll Sammanfattning... 1 Projektet Matte i Πteå... 2 Syfte... 2 Målgrupp... 2 Mål... 2 Förutsättningar för
Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005
Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15
Kvalitetsredovisning Björbo skolan Läsåret 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vi har under läsåret kontinuerligt arbetat med värdegrunden på skolan, bla har vi samtal med eleverna
Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen
1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens
Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59
Remissvar angående betänkandet På goda grunder en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik SOU 2016:59 Piteå Kommun 20161030 Betänkandet som ligger till underlag för följande kommentarer från
Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958
Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare
Dokumentation grundskola
Dokumentation grundskola Malmö stad KVALITETSPLAN med lägesbedömning Dokumentation av skolans utvecklingsinsatser inför läsåret 2013/14, färdig senast 1/9 Enhet: Ängslättskolan Datum: 130901 Lägesbedömning
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer. Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson
Matematikutveckling i Falu kommun en angelägenhet på alla nivåer Helén Sterner Anna Teledahl Maria Sundström Daniela Johansson Innehåll av presentation Kommunens förutsättningar Implementering av Lgr 11
Sammanställning av studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik
Sid 1 (10) studentutvärdering samt utvärdering kurs vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik Kurskod ( er): 6MN039 Ifall kursen i allt väsentligt samläses med andra kurser kan
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Djura skola Kvalitetsredovisning 215/216 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp
Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014
BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att
Karlbergsskolan RO Läsårsplan
L ÄSÅR 2015/2016 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(8) Vårt
Lokal arbetsplan Läsåret
Lokal arbetsplan Läsåret 2012-2013 ALLA VI SOM ARBETAR PÅ GRUNDSKOLORNA I LINDSDAL: Vårt mål är att alla människor ska trivas, utvecklas och nå sina mål på Sjöängsskolan och Lindsdalsskolan och Gösbäcksskolan.
Matematikutveckling i Olofströms kommun Mikael Gustafsson & Camilla Stridh
Matematikutveckling i Olofströms kommun 2003-2012 Mikael Gustafsson & Camilla Stridh Olofströms kommun En av fem Blekingekommuner Skog och sjö 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan
Systematiskt Kvalitetsarbete Mörtviksskolan 2017-2018 Systematiskt kvalitetsarbete Skola Våra elever är morgondagens världsmedborgare och vi utvecklar därför elevernas kommunikativa förmåga, kreativitet
Skolverkets arbete kring matematik
OH-mallen Skolverkets arbete kring matematik - normering, uppföljning och utveckling - Region Göteborg, 7-8 oktober 2009 Anders Palm 08 527 331 12 anders.palm@skolverket.se www.skolverket.se/matematik
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Kvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter
Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014
Melleruds Södra Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 04 MELLERUD 5.0. ROBERT OLSSON FÖRSKOLECHEF/REKTOR Bokslut 04 År / Tkr Bokslut 03 Bokslut 04 Budget 04 Avvikelse Intäkter 35 78 388 393 Kommunbidrag
KVALITETSRAPPORT 2014
KVALITETSRAPPORT 2014 GRUNDSKOLA Götlunda skola Nybyholmsskolan Medåkers skola 2015-02-20 INNEHÅLL VERKSAMHETSCHEFEN HAR ORDET 5 NORMER OCH VÄRDEN 7 PLANEN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN...
LÄSÅR 2014/2015. Läsårsplan 2014/2015. Innehållsförteckning. Hammarbacksskolan RO. Vårt rektorsområde... 3
LÄSÅR 2014/2015 Hammarbacksskolan RO Läsårsplan 2014/2015 Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Nationella mål... 3 Prioriterade mål och indikatorer... 3 Hammarbacksskolan
Mikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson
Matematikprojekt i Olofströms kommun 2003-2006 Mikael Gustafsson & Elisabet Gerhardsson Olofströms kommun 13500 invånare industrikommun Volvo största arbetsgivaren 7 låg- och mellanstadieenheter ett högstadium
En förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Antal deltagare respektive utvärderingssvar fördelat på konferensort
Figur 1. Antal deltagare respektive utvärderingssvar fördelat på konferensort Kommentar: information om antalet deltagare är hämtat från Skolverket sammanställning från respektive konferensort. Information
Pedagogisk dokumentation
Pedagogisk dokumentation Pedagogisk dokumentation är en metod för att öka medvetenheten om det egna arbetet i förskolan och skolan och därmed göra det möjligt att synliggöra och reflektera över förhållningssätt
För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!
För huvudmän inom skolväsendet Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU! Innehåll Fortbildning för alla matematiklärare 2 Läraren
ARBETSPLAN
education ARBETSPLAN 2011 2012 FÖRSKOLAN KARUSELLEN Arbetslag: Andersson & Jungfrun 2 (8) Vision Lust att lära och tro på framtiden Sammanhållande idé för all verksamhet från 1-12 år Användbara kunskaper
Skolverket Dnr 2009:406. Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009
Redovisning av utvecklingsarbete för att höja kvaliteten i matematikundervisningen - Matematiksatsningen 2009 En mall för beskrivning, uppföljning och värdering av det genomförda utvecklingsprojektet inom
Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012
2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Verksamhetsplan för Brunna, Gröna Lund och Stamvägens förskolor 2014-2015. Nuläge:
Verksamhetsplan för 2014-2015 Nuläge: Vårt uppdrag är att uppfylla de mål som åligger förskoleverksamheten utifrån LPFÖ 98(10) samt Barn och utbildningsnämndens mål. Enheten består av. Vi erbjuder förskoleverksamhet
Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby
Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor
Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6
Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Ingaredsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Ingaredsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande
Kvalitetsredovisning
Avesta Kommun Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009 för Förskolan Prästkragen Avesta RO 3 2009-04-06 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Presentation av enheten Förskolan Prästkragen är en
2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se. Förskolenämnden
Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2015-03-16 Dnr: 2015/173-FSN-600 Förskolenämnden Utreda behovet av utbildning och rådande kunskapsläge för