MAT OCH NÄRING ENERGI. Barns energi- och näringsbehov Dietist Jenny Stålhammar 1. Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten
|
|
- Per-Olof Lundqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 MAT OCH NÄRING Kroppen består av samma saker som vi äter Protein Fett Kolhydrater Vitaminer Mineraler, spårämnen Vatten Hur ser rekommendationerna ut? Svenska Näringsrekommendationer 2005 (SNR) Nordiska näringsrekommendationerna 2004 (NNR) Vetenskapligt Riktlinjer förunderlag Planering av koster måltidsordning för friska grupper Rek. om kostens variation Rek. om alkohol SNR 2005 Rek. om vitaminer och mineraler Ref.värden energiintag Rek. om Rek. om salt Rek. om energifördelning fysisk aktivitet ENERGI Basalmetabolism Fysisk aktivitet Underhåll Tillväxt och utveckling Dietist Jenny Stålhammar 1
2 Energibehov per dygn Kcal/dygn Barn mån Barn 2-Barn 6- Vuxen 5 år 9 år man Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Vuxen kvinna Energiomsättning hos småbarn Studie vid Linköpings universitet samt Umeå Universitet om energiomsättning och kroppssammansättning hos småbarn. 59 fullgångna friska barn i Umeå. Av de 59 var 30 barn 9 mån och 29 barn 14 mån gamla. Metod: dubbelmärkt vatten. Insamling av vikt- och längduppgifter.vikt-, längd- och BMI-uppgifter överensstämde väl med nyligen publ svenska referensdata. Funnet energibehov: % lägre än gällande rekommendation. Denna studie stöder en revision av rekommendationerna för dagligt energiintag till små barn. Tennefors C, Coward WA, Hernell O, Wright A, Forsum E. Total energy expenditure and physical activity level in healthy young Swedish children 9 or 14 months of age. Eur J Clin Nutr May;57(5): Energibehov Energibehovet/kg kroppsvikt är högre för barn än för vuxna 3-åring (15 kg) Vuxen kvinna (65 kg) 1200 kcal 2275 kcal = 80 kcal/kg = 35 kcal/kg Dietist Jenny Stålhammar 2
3 Energibehov per kg kroppsvikt Kcal/kg kroppsvikt Barn mån Barn 2- Barn 6- Vuxen 5 år 9 år man Vuxen kvinna Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Näringstäthet Barn äter mindre mängd mat Viktigt att maten är näringstät = innehåller mycket näring i förhållande till den energi maten ger Referensvärden för energiintag Ålder Kcal/kg/dag 1 mån 93 3 mån 87 6 mån mån mån 85 NNR 2004 Dietist Jenny Stålhammar 3
4 Forts referensvärden för energiintag Ålder år Pojkar kcal/kg/dag 2 år år år år år år år år NNR 2004 Flickor kcal/kg/dag Hur räknar man ut hur mycket energi ett barn behöver? Aktuell vikt x rek. mängd kcal för ålder flicka 6 månader vikt: 7,5 kg 7,5 x 85 kcal = ca 640 kcal Om barnet är underviktigt - räkna på vad barnet borde väga Livsmedelsverket Råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge enbart bröstmjölk till spädbarn fram till cirka sex månaders ålder, och därefter komplettera med annan mat. Det är fördelaktigt om bröstmjölk utgör en del av maten under hela första levnadsåret eller längre. Enbart amning under de första sex månaderna medför många fördelar för såväl barnet som modern. Bröstmjölken ger skydd mot infektioner, är perfekt sammansatt, hygieniskt förpackad, alltid färdiglagad, lagom varm, lättillgänglig och dessutom billig. Bröstmjölken är anpassad efter barnets behov och dess sammansättning ändras i takt med att barnet växer. Dietist Jenny Stålhammar 4
5 Rekommendation om introduktion av tilläggskost ESPGHAN (European Society for Pediatric Gastroenterology Hepatology and Nutrition) (Complementary feeding. Journal of Pediatric gastroenterology and Nutition , 2008) Enbart amning upp till ungefär 6 mån är ett önskvärt mål. Tilläggskost bör inte introduceras före 17 veckors ålder och man bör starta med tilläggskost senast vid 26 veckors ålder. Det finns inga bevis för att undvikande eller senareläggande av introduktion av livsmedel som kan orsaka allergier så som fisk och ägg kan minska risken för utveckling av allergier. Detta gäller både barn med och utan risk för att utveckla allergier. Gluten bör introduceras gradvis under fortsatt amning då det kan förebygga risk för celiaki, typ 1 diabetes och veteallergi. 0-6 månader Bröstmjölk Fr 1 mån ålder 5 st D-/ADdroppar/dag Bröstmjölk Ca 70 kcal per 100 ml 100 ml bröstmjölk: 4-4,6 g fett (4 %) ca hälften av energin i bröstmjölk kommer ifrån fett Energifördelning i % Kolh Fett Prot Dietist Jenny Stålhammar 5
6 Fr 6 mån Bröstmjölk 5st D-/AD-droppar/dag Smakportioner potatis grönsakspuréer fruktpuréer gröt, kex, bröd 7-8 månader Bröstmjölk 5 st D-/AD-droppar/dag Välling, gröt Puréer (potatis, grönsaker, kött/fisk/fågel, frukt och bär) Smörgås med matfett 8-12 mån Bröstmjölk 5st A-/AD-droppar/dag Välling, gröt Finfördelad kött/fiskrätt m. pasta/ris/potatis Frukt, bär, grönsaker Fil, yoghurt, mindre mängder mjölk Smörgås med matfett och pålägg Dietist Jenny Stålhammar 6
7 LIVSMEDEL SOM BÖR UNDVIKAS under första levnadsåret Spenat, rödbeta, mangold, bladselleri, nässlor Honung Salt ATT LÄRA SIG ÄTA VANLIG MAT Smakpreferenser utvecklas på ett tidigt stadium Neofobi rädsla för ny mat Krävs många presentationer innan barn accepterar nya smaker Blanda med någon smak barnet känner igen Att lära sig äta är en träningssak liksom andra färdigheter (sitta, krypa, gå) Barn som mest neofobiska vid 2 ½ års ålder Dietist Jenny Stålhammar 7
8 PROTEIN Barn behöver protein för upprätthållande av kroppsmassa men även för tillväxt och utveckling 8 essentiella aminosyror; isoleucin, leucin, lysin, metionin, fenylalanin, treonin, tryptofan, valin Histidin och ev arginin är essentiella för barn Protein Till barn som inte ammas rek E% protein Man räknar med att proteinet i bröstmjölken har högre biologiskt värde (arteget) behövs sannolikt något lägre intag för att täcka behovet Proteinintaget bör inte överstiga 10 E % före 6 mån ålder Rek proteinintag Ålder gram protein/kg 1 mån 1,6-2,3 3 mån 1,5-2,2 6 mån 1,5-2,1 12 mån 2,1-3,2 18 mån 2,1-3,2 * gäller ej ammade barn * rek. för barn 0-6 år ges ej i NNR 2004 * beräknade värden från NNR 1996 (7-10 E% protein) för åldern mån (10-15E%) Dietist Jenny Stålhammar 8
9 FETT Spädbarn behöver en högre andel fett i maten och lite högre andel n-6 fettsyror än vuxna. Finns ingen rek att begränsa mängden mättat fett hos små barn. Ålder Energiprocent 0-6 mån Ca mån mån NNR 2004 Forts fett n-6 fettsyror (linolsyra): Barn upp till 1 år minst 4 E% Barn mån 3 E% n-3 fettsyror (α-linolensyra) Barn upp till 1 år minst 1 E % Barn mån minst 0,5 E% DHA bildas av α -linolensyra. Finns i bröstmjölk. Förekommer i hög koncentration i centrala nervsystemet. Fettintag under spädbarnsåret 300 friska svenska barn, 6 mån, longitudinell prospektiv studie Matdagbok under 5 dagar och antropometriska data genomfördes månadsvis upp till 12 mån Serumlipider var tagna vid 6 mån och vid 12 mån (276 barn) RESULTAT Det totala fettintaget följde NNR men intaget av PUFA var lågt 5,6 E% och det mättade fett var högt 15,1 E% Högre PUFA var associerat med ett lägre total kolesterol, LDL och apolipoprotein hos flickor ej hos pojkar KONKLUSION Högre PUFA och lägre intag av mättat fett sänker TC, LDL tidigt i livet ffa hos flickor. För att förbättra blodfetterna tidigt verkar det som om kvaliteten på fett är viktigare än kvantiten I Öhlund, A Hörnell, T Lind and O Hernell (2007)Dietary fat in infancy should be more focused on quality than on quantity.european Clin Nutr 2007, 1-7. Dietist Jenny Stålhammar 9
10 Vanliga frågor om fett? *Standardmjölk upp till 1 års ålder, därefter från ca 2-årsålder lättmjölk *Matfett: med minst 70 % fett varav högst 1/3 är mättat fett, förskoleålder *Barn som inte äter fisk rapsolja, och margarin baserat på rapsolja. *Extra fett? Upp till 3 år kan barn behöva extra fett i maten. Max 1 tsk/dl mat eller 1 msk /dag INDIVIDUELLT KOLHYDRATER Under barnets första månader är laktos den dominerande kh-källan Laktasaktiviteten hög vid födseln Amylas har låg aktivitet i tidig ålder, ökar under det första levnadsåret Forts kolhydrater Ålder Energiprocent 0-6 mån ca mån mån NNR 2004 Dietist Jenny Stålhammar 10
11 Forts kolhydrater Sackaros tillför energi men inga vitaminer och mineraler. Om en stor del av näringsintaget tillgodoses via sackaros och sockerrika livsmedel försämras näringsintaget Ett högt fiberinnehåll i maten påverkar energitätheten negativt Ett för högt intag av fiber och lågt intag av fett kan leda till diarréer Fiber Fiberintaget i genomsnitt g per dag (motsvarar 1,8 g/mj), Riksmaten. Nya rekommendationer från 1-2 års ålder ca g (motsvarar 2-3 g/mj) Barn under 4 år bör äta frukt och grönsaker till varje måltid Äta g frukt och grönsaker/dag, välja nyckelhålsmärkta spannmålsprodukter. Fiber 15 g 2x200 ml fullkornsvälling 2st skivor rågsiktsbröd à 30 g 2 st paprika ringar, 3 msk gröna ärtor, ½ dl riven morot 1 st potatis, ½ dl pasta ½ apelsin, ½ äpple, 1 st banan, ½ päron, 1 st mandarin Frukt och grönsaker väger tillsammans 400 g. Dietist Jenny Stålhammar 11
12 Frukt och grönt 400 g Frukt och grönt 260 g FÖRSTOPPNING Ovanligt att bröstuppfödda barn är förstoppade Bifidus modersmjölksersättning När man börjar med smakportioner får avföringen en fastare konsistens Katrinplommon, päronpuré, messmör Äldre barn - viktigt med tillräckligt med vätska, frukt, grönsaker, grovt bröd Dietist Jenny Stålhammar 12
13 VITAMINER OCH MINERALER (AD-vitamin) A-vitamin: syn, tillväxt, epitelvävnadernas normala delning och tillväxt D-vitamin: skelett, tänder Brist på D-vitamin: RAKIT D-droppar 5 st/dag (från 1 mån ålder) 5 droppar, 10 mikrogram D-vitamin D-droppar Från 4 veckor upp till 2 års ålder oavsett årstid. Riskbarn D-vitamin - rek dagsintag Mikrogram D-vitamin Idé Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket åring Vuxen kvinna Dietist Jenny Stålhammar 13
14 Kalcium - rek dagsintag mg kalcium åring Vuxen kvinna Järn - rek dagsintag mg järn åring vuxen man Idé: Åsa Brugård Konde Livsmedelsverket Järn Föds med järnförråd Efter 6 mån är förråden tömda Komjölk är järnfattigt, viktigt att det lilla barnet ej får för stora mängder mjölk på bekostnad av järnrikare livsmedel Viss restriktion med mjölkprodukter upp till 1 års ålder Ind.tillverkad välling och gröt är järnberikad Dietist Jenny Stålhammar 14
15 VÄTSKA I nyföddhetsperioden är vätskebehovet som störst. Beror på att njurarna har dålig förmåga att koncentrera urinen. Från dag 4 är behovet 150 ml vätska/kg kroppsvikt och dygn. Vuxna har ett behov på 40 ml/kg Vätskebehov Ålder Vätska ml/kg 0-3 mån mån mån mån år år år år år 50 Ref. Shaw & Lawson, Clinical Pediatric Dietetics, 2001 HUR VET MAN ATT BARNET ÄTER TILLRÄCKLIGT? Längd - och viktkurvan är barnets färdskrivare Vid lågt matintag sker en viktavplaning/viktminskning Dietist Jenny Stålhammar 15
16 Hjälpmedel XP Dietist (Kost och Näringsdata) ORSAKER TILL VIKT- AVPLANING/VIKTMINSKNING Otillräckligt matintag Kräkningar Långdragna infektioner Maldigestion, malabsorption Akut/kronisk sjukdom Dietist Jenny Stålhammar 16
17 BARNETS VIKTUTVECKLING 0-3 mån 200 g/vecka 3-6 mån 150 g/vecka 6-9 mån 100 g/vecka 9-12 mån g/vecka mån 2,5 kg/år 2-5 år 2 kg/år Ref. Karlberg mfl Barnhälsovårdsjournal 1972 MÅLTIDSORDNING Barn bör äta oftare än vuxna p g a högt behov av energi och näringsämnen i förhållande till sin kroppsvikt Under de två första levnadsåren: behöver äta med 2-2,5 timmars mellanrum Äldre barn: behöver äta med 3-3,5 timmars mellanrum 3 huvudmål och 2-3 mellanmål TALLRIKSMODELLEN Dietist Jenny Stålhammar 17
18 TALLRIKSMODELLEN Tallriksmodell för 1-2 års ålder Högre proteinbehov = mer kött/fisk/ägg Tallriksmodellen delas i tre lika stora delar Tallriksmodellen för äldre barn har samma proportioner som för vuxna Hur äter våra barn och ungdomar? Riksmaten (2003) Livsmedelsverkets undersökning om barns matvanor 4-åringar, årskurs 2 och årskurs 5 Hur äter våra barn och ungdomar? För mycket mättat fett korv 2-3 gånger per vecka För lite fleromättat fett fisk 1-2 gånger per vecka För mycket salt För lite fibrer hälften av rekommenderad mängd av frukt och grönsaker Dietist Jenny Stålhammar 18
19 Hur äter våra barn och ungdomar? För mycket socker och enkla sockerarter läsk, saft, godis, smaksatta mejeriprodukter, bullar, kakor, kex 2-3 söta livsmedel per dag 25% av dagligt energiintag kommer från godis, läsk, snacks, glass, efterrätter och bakverk Äter 1-2 hg godis per vecka Dricker 2 dl saft/läsk per dag Mat för förskola Mat för skola MATVÄGRAN Människor föds med inbyggd aptitreglering Viktigt att barnet själv får avgöra hur mycket mat det vill ha God, näringsrik, varierad i trevlig miljö Matvägran eller dålig aptit vanligt vid akuta infektioner Om ingen infektion eller om matvägran blir långvarig bör man utreda vidare Dietist Jenny Stålhammar 19
20 DIETIST Utredning med dietist Noggrann kostanamnes Matdagbok (3 dgr kostregistrering) Näringsberäkning Bedömning - vad klarar familjen av? Vilka personer finns runt omkring barnet? Släkt, dagis, skola? Adekvata kostråd Uppföljning, kommunikation med övriga vårdgivare Spädbarnskostens betydelse för hälsan Isländsk studie där 140 friska barn följdes från födseln till 12 månaders ålder. Barnen vägdes och mättes regelbundet under första levnadsåret, blodprover togs och kostregistrering i hemmet utfördes 1 gång/månad upp till 12 mån ålder. Vid 6 års ålder gjordes ny kostregistrering och nya längdoch viktuppgifter samlades in. Konklusion: Kort amning och snabb tillväxt under första levnadsåret har samband med ett ökat BMI vid 6 års ålder. De barnen som ammades kortare period hade lägre LDL, totalkolesterol samt ett sämre järnstatus vid 1 års ålder. Ett alltför högt intag av protein under den senare delen av spädbarnsåret kan enligt studien bidra till övervikt hos barn. Till barn i 9-12 mån ålder rek de isländska forskarna; max 500 ml komjölk/dag samt fisk, kött och järnberikade frukostcerealier för att förbättra järnstatus. Man rek även amning under hela första levnadsåret. Eur J Clin Nutr Apr;57(5): Int J Obes Relat Metab Disord Dec;27(12): Eur J Clin Nutr 2003 Nov; 57 (11): Dietist Jenny Stålhammar 20
Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd
1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,
Läs merVästerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson
Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning
Läs merBarnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal
Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder
Läs merHär kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen
Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merMat & Hälsa Kolhydrater
Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,
Läs merHållbart redan från början grönare bra även för barnen?
Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och
Läs merBakom våra råd om bra matvanor
Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet
Läs merÄlsklingsmat och spring i benen
Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merÄta för att prestera!
Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data
Läs merYvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se
Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom
Läs merMatvanor hos elever i årskurs 5
Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja
Läs merDiabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd
Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merBra mat för små barn 2016-03-07. Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset. Vad kan dietisten göra? Remisser från
Vad kan dietisten göra? Individuella patientbesök, ofta hela familjen Bra mat för små barn Dietist Mars 2016 Information för gravida om bra mat Information i BVC-grupp eller öppen förskola om bra mat för
Läs mermå bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?
Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet
Läs merDET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR
DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA
Läs merKOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN
Bun 103/2009 KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR, FAMILJEDAGHEM, FRITIDSHEM OCH SKOLOR I SÖLVESBORGS KOMMUN Sölvesborg som hälsokommun arbetar för att alla ska ha god hälsa och kunna vistas i en stimulerande miljö.
Läs merMat & dryck! (Vad, var, när & hur)
Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker
Läs merManus mat och barn. Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg
Manus mat och barn Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Innehållsförteckning 1. Mat och barn 2. Barnets mat 3. Smakprover/smakportioner 4. Matintroduktion När och hur? 5. Matintroduktion Vad? 6. Matcirkeln
Läs merGör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.
Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merAnvisningar för ifyllande av matdagbok
Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merPlanering av måltiderna
Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merEnteral nutrition barn. 2. Tillfartsvägar. Enteral nutrition barn. 1. Vilka barn? 3. Produkter
Enteral nutrition barn Enteral nutrition barn Dietetik B 2009 Leg. Dietist Agnes Pal Akademiska Barnsjukhuset Vilka barn? Tillfartsvägar Produkter Val av produkt Beräkna behov Tillförselsätt Upptrappningsschema
Läs merAnette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1
Anette Jansson, Livsmedelsverket 2013-11-14 1 Dagens föreläsning Inledning om Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Resultat från Riksmaten Kostråd Stöd till hälso - och sjukvården Livsmedelsverket
Läs merNutrition och sårläkning
Nutrition och sårläkning Ulla Knoblock Carlsson Leg. dietist 2014-03-13 Patientens situation? Rekommendationer NNR5 Nordiska Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket, 2012) Näring för god vård och omsorg
Läs merMat för barn under 1 år. DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år
DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Mat för barn under 1 år DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN mat för barn under 1 år Matrekommend ationer för barnfamiljer 2016 DEN GEMENSAMMA MÅLTIDEN Under barnets första år skapas grunden
Läs merLisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com
På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag
Läs merKJ 1036,42 699,11 225,00 326,00 177,72 225,24 204,18 2893,67. Kcal 247,08 167,10 55,50 78,00 42,48 53,83 48,58 692,58
Dag 1 Lunch 1.0 portion (433,75 g) gotla Lammsoppa från Saftigt långpannebrö 1.0 portion (79,70 g) Veronica Östling :: Veronica Östling, Vårvecka närproducerat, 24 apr 2014 Lätta 0.15 - (15,00 g) Lättmjölk
Läs merLÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET
LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med
Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.
Läs merMATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET
MATVANOR MATVANOR & DET LILLA BARNET Amning är det bästa sättet att ge barnet en god start, även om det idag finns bra alternativ. Hela första delen av detta kapitel ägnas därför åt amning, inklusive ett
Läs merRåd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2
Råd & Recept Nutramigen 1 och Nutramigen 2 Innehåll Vad är Nutramigen? 3 Att börja med Nutramigen 4-8 Nutramigen är det allergiska barnets mjölk 4 Hur man introducerar Nutramigen 5-6 Hur man blandar Nutramigen
Läs merRiktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3
Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att
Läs merProteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.
Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra
Läs merVälkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012. www.lj.se Sök Aptit för livet
Välkomna! Aptitförlivet lärandeseminarie 24 maj 2012 www.lj.se Sök Aptit för livet Förmiddag Välkomna Vad är Aptit för livet? Nutrition och näringslära Från Stigs perspektiv Lunch Eftermiddag Processkartläggning
Läs merRåd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG
Råd & Recept Nutramigen och Nutramigen LGG Vad är Nutramigen? Vad är Nutramigen? Nutramigen är en ersättningsprodukt för mjölk. Den innehåller ett special behandlat protein och risken är därf ör mycket
Läs merEftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!
Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För
Läs merHälsan betyder allt! Trevlig läsning!
Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka
Läs merVad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?
Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merMAT OCH BARN Centrala ba rnhä rn lsovå v rden, Söd rden, ra Älvsbo r Älvsbo g 1 Leg die i tis t t Julia Backlund. R l eviderad Aug Au
MAT OCH BARN 1 Barnets mat Smakprover/smakportioner 3 Matintroduktion - När och hur? 4 Matintroduktion - Vad? 5 Matcirkeln Något från matcirkelns alla delar varje dag Källa: slv. 6 Tallriksmodellen Källa:
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merLivsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.
Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja
Läs merOrganisk kemi / Biokemi. Livets kemi
Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191
Läs merKost och träning F-00
Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan
Läs merNutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist
Nutrition vid cancer Dietist Linda Sundkvist Malnutrition/ näringsbrist Nedsatt intag Nedsatt muskelmassa/ funktion Komplikationer Undernäring ger: Förlängd vårdtid Försämrad motståndskraft mot infektion
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 2 Näringsrekommendationer och näringsbehov Näringsrekommendationer 8 Energi- och näringsbehov vid sjukdom 11 Energi- och näringsbehov för barn 13 Riktlinjer för kost
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs mermina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)
namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merKunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma
Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling
Läs merKost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF
Kost för prestation Västergötlands FF 1 Fotbollens utmaning äta Svagaste länken i framgångstriangeln är ÄTA Många tränar/tävlar på fastande mage och behöver ta energi från musklerna! 2 Fotbollens fyskrav
Läs merNäringslära Meri Hakkarainen
Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merDina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa
Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,
Läs merBILAGOR. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2015 C(2015) 6507 final ANNEXES 1 to 5 BILAGOR till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr
Läs merEn föräldraguide om komjölksproteinallergi: Från diagnos till smakportioner
En föräldraguide om komjölksproteinallergi: Från diagnos till smakportioner Vad är komjölksproteinallergi? Komjölksproteinallergi (KMPA) är en av de vanligaste allergierna under barndomen. Den uppkommer
Läs merWHO = World Health Organization
Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på
Läs merKostbehandling hos barn med allergier
Kostbehandling hos barn med allergier Åsa Zetterlund Leg.dietist Akademiska barnsjukhuset Januari 2009 Vad ska jag prata om? Kostbehandling vid de vanligaste allergierna hos barn Konsekvenser av födoämnesallergi
Läs merMat för att hålla sig frisk på äldre dar
Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,
Läs merOm man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.
Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig
Läs merNutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström
Nutrition & hälsa Research Institutes of Sweden Elinor Hallström 1 Vad är hälsa? 3 Kosten viktigaste parametern för vår hälsa Vi behöver näringsämnen av två anledningar Energi Byggstenar Energi Vad behöver
Läs merPERSONER SOM ÄTER LITE
NYHET! Friska och goda mellanmål för PERSONER SOM ÄTER LITE Vid dålig aptit, risk för undernäring eller ofrivillig viktnedgång med vassleprotein DEN GODA SMAKEN NYCKELN TILL MER NÄRING God smak ökar lusten
Läs merMAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8
MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merVad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne
Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Malmö 18 oktober 2012 Nutritionist Ulla Johansson Idun Mat & Näringskonsult Lund www.idunmatochnaringskonsult.se Maten vi äter påverkar risken för Övervikt/undervikt
Läs merVad räknas till frukt och grönt?
Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merVegankost - populär diet med nutritionella begränsningar
Vegankost - populär diet med nutritionella begränsningar Fotbollsmedicinsk konferens 19 januari 2019 Stockholm Ingrid Larsson, Klinisk näringsfysiolog, docent Enheten för Klinisk Nutrition och Regionalt
Läs merEnergi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall. September 2018
Energi och protein i teori och praktik Boel Andrén Olsson och Stina Grönevall September 2018 Utveckling av undernäring Medicinska faktorer Sociala faktorer Miljöfaktorer Intag mindre än behov Minskade
Läs merDen viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6
Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.
Läs merSidosallad 1/6 - Grekisk
Sidosallad 1/6 - Grekisk Bild inom kort Ibland innehåller receptet inga grönsaker. Lösning? En sidosallad. Men det kan vara kul med större variation än isbergsallad, gurka och tomat. Därför kommer här
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs mer2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?
Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får
Läs merAktiv Föreläsning. Kost
Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merNutrition vid cancer. Viktnedgång. Dålig aptit. Kostråd. Grundläggande onkologisk vård. Christina Persson Leg dietist, Med dr
Nutrition vid cancer Grundläggande onkologisk vård Christina Persson Leg dietist, Med dr Kostråd Vid kurativ behandling Vid adjuvant behamdling Vid palliativ vård I livets slutskede Mat och näring Ess-gruppens
Läs merBra mat. för barn 0-5 år. Utbildning för personal i barnhälsovården. Åsa Brugård Konde Nutritionist
Bra mat för barn 0-5 år Utbildning för personal i barnhälsovården Åsa Brugård Konde Nutritionist Dagens föreläsning Kort om hur vi har tagit fram råden Amning och modersmjölksersättning D-droppar Smakprover
Läs merAllmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.
KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.
Läs merFörslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel
REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag
Läs merNordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION
Nordiska näringsrekommendationer 2012 EN PRESENTATION Helhet och kvalitet De Nordiska näringsrekommendationerna 2012 fokuserar på kvaliteten på vad vi äter. De lyfter fram helheten i kosten, men ger också
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs mer2014-12-03. Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar. Utmaningar för tränare och föräldrar. Prestationstriangeln. Sömn. Kost för idrottare
Välkomna! Bra mat för idrottande barn och ungdomar Utmaningar för tränare och föräldrar Upprätta/påverka kostpolicy i klubben Uppmuntra till goda kostvanor genom att vara goda förebilder Skapa förutsättningar
Läs merHälsosam helhet. Livsmedelsverket Hälsosam helhet
Hälsosam helhet Innehåll Hälsosam helhet 3 Hälsosam helhet i praktiken 4 Energibalans 5 Fysisk aktivitet 6 Olika livsmedel samma kaloriinnehåll 7 Energigivarna kolhydrater, fett, protein och alkohol 8
Läs merEnergirika mellanmålsdrinkar
Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning
Läs merVad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013
Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan 19 mars 2013 Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde Dagens föreläsning Inledning Vetenskaplig bakgrund Resultat från Riksmaten Rätt fett i praktiken
Läs merCentrala Barnhälsovården MAT OCH BARN
MAT OCH BARN Barnets mat Smakprover Bra livsmedel att börja med Hur ger jag barnet smakprover? Att laga barnmat själv Små barn behöver extra fett 1 tsk per portion hemlagad mat Tänk gärna på fettkvalitén
Läs merNyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov
Sid 1 (5) Nyckelhålet på restaurang - Kunskapsprov Testet består av 15 frågor. Varje fråga har tre svarsalternativ. Ibland är mer än ett svar rätt. Markera det eller de svar du tror är rätt. Lycka till!
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs mercpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 SPECIALKOSTER Vid vissa sjukdomar har personen behov av specialkost. Behovet kan vara tidsbegränsat eller vara under resten
Läs merFetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar
Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga
Läs merÄter jag rätt när jag tränar?
Kostens betydelse för prestation Äter jag rätt när jag tränar? Eva Blomstrand Individens allmänna kostvanor Intag före träning Intag under träning Intag efter träning Åstrandlaboratoriet, Gymnastik- och
Läs mer