Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL Inspiration för ett friskare Västerbotten

Transkript

1

2 Program Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL Behövs ett friskare Västerbotten? Eva Eurenius, hälsoutvecklare VLL Inspiration för ett friskare Västerbotten Kaffepaus Planera din kommunikation Ann-Katrin Högdahl, informationsstrateg VLL Hur går vi vidare?

3 Vad är Ett friskare Sverige? Ett friskare Sverige ska ge inspiration och kunskap till att äta bra och röra sig. Vi vill öka möjligheten till att öka människors hälsosamma val genom att uppmärksamma konkreta aktiviteter från hela landet Uppdraget är ett samverkansprojekt som syftar till att: - hos allmänheten främja goda matvanor och fysisk aktivitet - öka kunskapen och medvetenheten om goda matvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan - särskilt uppmärksamma sociala skillnader i hälsa - uppmärksamma personer med intellektuell funktionsnedsättning.

4 Ett friskare Sverige 2011 Kommuner, landsting, ideella organisationer och privata aktörer deltog. Drygt 3000 aktiviteter genomfördes och ca 1000 arrangörer deltog v. 19, vilket är en tredubbling från Alla län medverkade aktiviteter över hela landet. Fysisk aktivitet (56%), mat (15%), mat och fysisk aktivitet (29%). Allmänheten i stort, äldre och barn 0 12 år mest i fokus.

5 Exempel på genomförda aktiviteter 2011 Rullatorrally Skolbarn bjöds på frukt hela veckan Hälsovecka på äldreboende Restauranger serverade enbart nyckelhålsmärkta lunchrätter Friskis&Svettis-medlemmar bjöd på gratis prova på-träning Debattartikel i lokaltidning Simning för personer med funktionsnedsättning Lunchföreläsning om fysisk aktivitet Lek och rörelse i förskolan Hopprepsfest bland skolorna Sockerutställning i foajén till hälsocentralen Extrapriser på frukt och grönt på ICA Friskvårdsaktiviteter för personalen på Försäkringskassan Rullstolshandboll

6 Erfarenheter och lärdomar från Ett Friskare Sverige 2011 Framgångsrikt att knyta länskontakter till uppdraget. För att nå de grupper i befolkningen som har mer ohälsa och särskilda behov krävs särskilda åtgärder. Det finns ett stort intresse i media för frågor kring mat och fysisk aktivitet.

7 2012 Utgångspunkterna är konkreta tips med en hälsofrämjande ansats. Temaområde matvanor - frukt och grönsaker, nyckelhålsmärkt mat, livsmedelsval som är bra för hälsan och miljön, samt varierande och regelbundna måltider. Temaområde fysisk aktivitet - följa de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet och undvika en stillasittande fritid.

8 Aktörer under veckan Vidareförmedlare, ex. ledare inom idrotts- och pensionärsföreningar, förskole- och skolpersonal, dagligvaruhandlare, BVC-personal. Påverkare, ex. folkhälsosamordnare, tjänstemän inom frivilligsektorn. Beslutsfattare, ex. politiker, högre tjänstemän som t.ex. kostchefer. Opinionsbildare, ex. media, journalister, forskare och experter.

9 Kvalitetskriterier Budskap kring matvanor ska gå i linje med de svenska näringsrekommendationerna (SNR 2005) och de svenska kostråden. Budskap kring fysisk aktivitet ska gå i linje med de nationella rekommendationerna för fysisk aktivitet. Aktiviteten har fokus på att främja hälsa, i motsats till exempelvis enbart viktnedgång.

10 Sociala skillnader i hälsa Det finns stora hälsoklyftor mellan olika grupper i befolkningen i världen, men även i Sverige. Det är av stor vikt att minska klyftorna. Det handlar om social rättvisa. Att utjämna skillnaderna i hälsa stämmer väl överens med det övergripande målet i svensk folkhälsopolitik. I uppdraget Ett friskare Sverige ska sociala skillnader i folkhälsa beaktas så att aktiviteter ska kunna nå de grupper som särskilt har behov av dem.

11 Hur ser skillnaderna ut? I glesbygd är man mindre fysiskt aktiv än man är i stan.* Kvinnor födda utanför Europa är mindre fysiskt aktiva.** Svenska män äter mindre frukt och grönsaker än svenska kvinnor.** Utlandsfödda män och kvinnor har oftare en stillasittande fritid.** Fler svenska män än kvinnor är överviktiga.** Personer med funktionsnedsättning har oftare en stillasittande fritid och äter mindre frukt och grönsaker än personer utan funktionsnedsättning.** * Den byggda miljöns betydelse för fysisk aktivitet i glesbygd, Statens folkhälsoinstitut, R 2011:28 ** Levnadsvanor. Lägesrapport 2010, Statens folkhälsoinstitut, A 2010:13

12 Anpassa aktiviteter Går det att anpassa aktiviteten med hänsyn till: Ekonomiska förhållanden Har alla råd? Behövs dyr utrustning? Finns billig transport? Kön Passar aktiviteten både för män och kvinnor, pojkar och flickor? Etnicitet Finns information på flera språk? Kan aktiviteten förläggas till ett invandrartätt område? Finns kulturella hinder att delta? Funktionsnedsättning Är aktiviteten tillgänglig? Är informationen tillgänglig? Ålder Kan aktiviteten anpassas efter olika åldrar?

13 Stöd för genomförandet Kommunikationsstöd Webbsidor med information om uppdraget och material för nedladdning, Informationswebbplats, med fakta och inspiration för allmänheten samt Sverigekarta med alla anmälda aktiviteter och medverkande aktörer. En grafisk verktygslåda med mallar och andra underlag för t.ex. annonser och affischer. Kunskapsstöd Checklista för sociala skillnader i hälsa Inspirationsmaterial Nu är goda råd enkla!, riktat till skolan Inspirationsmaterial om pedagogiska miljöer

14 Grafisk verktygslåda Här finns symbolen, affischer, vykort, informationsblad, mallar för annonser och affischer, samt kunskapsstöd som man kan ladda ner eller beställa gratis.

15 Hälsoläget i Västerbotten

16 Hälsans bestämningsfaktorer

17 Levnadsvanor

18

19

20 Hur mycket ska vi röra på oss varje vecka? fysisk aktivitet som ger en ökning av puls och andning (dvs. måttlig intensitet) i minst 150 minuter t.ex. en rask promenad varje dag eller fysisk aktivitet som ger en markant ökning av puls och andning (dvs. hög intensitet) i minst 75 minuter t.ex minuters löpning 3 gånger per vecka eller kombinera ovanstående muskelstärkande övningar minst 2 dagar per veckan äldre bör även träna balans äldre eller de med kroniska sjukdomstillstånd eller funktionshinder, bör vara så aktiva som möjligt regelbundna korta pauser för den som är mycket stillasittande Rekommendationer om fysisk aktivitet för vuxna. Framtagna av Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet den 24 oktober 2011.

21

22 Fysisk aktivitet I Västerbotten är 62 % fysiskt aktiva 30 min per dag % vill öka sin fysiska aktivitet % anser sig behöva stöd för att göra det Källa: Hälsa på lika villkor 2010

23 Dos-responskurva fysisk aktivitet Hälsoeffekt Totala mängden fysisk aktivitet inaktiv individ aktiv individ

24 Fysisk aktivitet - kvinnor 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket fys aktiv Måttligt fys aktiv Inaktiv Margareta Norberg 2010

25 Fysisk aktivitet - män 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Mycket fys aktiv Måttligt fys aktiv Inaktiv Margareta Norberg 2010

26 Viktutveckling - BMI Mer än hälsoundersökning Enkätsvar och provsvar Tidsperiod 20 år

27 BMI - män 28 27, , , , , Margareta Norberg

28 BMI - kvinnor Margareta Norberg

29 Utveckling av BMI - utbildningsnivå Åldersjusterade värden BMI i VHU, män Bmi i VHU, kvinnor Grundskola Grundskola Gymnasium Högskola Övre gräns för normalvikt Gymnasium Högskola Övre gräns för normalvikt Margareta Norberg

30 Utveckling av BMI skillnader i länet Åldersjusterade värden BMI i VHU, Män BMI i VHU, kvinnor 28, , , , , ,5 Umeå Skellefteå Lycksele Glesbygd kust Glesbygd inland Gräns normalvikt 28, , , , ,5 24 Umeå Skellefteå Lycksele Glesbygd kust Glesbygd inland Gräns normalvikt Margareta Norberg

31 Övervikt/fetma bland åringar i Umeåregionen, Robertsfors, Lycksele, Storuman samt delar av Skellefteå % 15 Pojkar n=2517 Flickor n= Pojkar Flickor Vaezghasemi, Lindkvist, Ivarsson, Eurenius. Scand J Public Health 2012

32 Övervikt i Västerbotten 4-åringar 2002/ åringar 2007/ ,3 % ,2 % Fetma Övervikt ,2 % 19 % Fetma Övervikt Pojkar Flickor 0 Pojkar Flickor Blomquist HK & Bergström E. Acta Paediatr 2009.

33 Frukt- och grönsakskonsumtion 9% av svenska befolkningen äter frukt- och grönsaker enligt rekommendationen. Kvinnor är bättre (13%) än män (5%). Öppna Jämförelser Folkhälsa, 2010

34 14 Skillnad män/kvinnor fruktkonsumtion samt utbildningsnivå i Skellefteå Andel som äter 5 F&G minst 5 ggr/dag 12, Andel i % 8 6 6,8 Män Kvinnor ,1 Kort utbildning 2,6 Lång utbildning Öppna Jämförelser Folkhälsa, 2010

35 WHO:s riskfaktorer för förtidig död Källa: World Health Organization (2009). Global health risks. Mortality and burden of disease attributable to selected major risks Geneva: World Health Organization [WHO].

36 WHO:s riskfaktorer för förtidig död

37 Personer med funktionsnedsättning - tio gånger oftare en sämre hälsa - 30 procent av hälsan är påverkbar Vanligare med riskfaktorer som: tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, fetma och stillasittande Andelen som anser sig behöva stöd för att behöva förändra sina vanor är betydligt högre än bland den övriga befolkningen. Onödig ohälsa, FHI, 2008

38 Vad händer hos dig?

39

40

41

42 Rolighetsteorin

43

44 Frukt- & grönsaksbingo Gör så här: Sätt ett kryss i rutan när du genomfört uppdraget. För att få bingo krävs tre rader med fem kryss. Du kan kryssa en rad lodrät, vågrät eller diagonalt. Ät en banan till frukosten Ät en grönsak som du aldrig smakat Ät en hel rå morot Ät en vitkålssallad till maten Bjud en vän på frukt Prova en ny fryst grönsaksblandning Ta med en frukt till mellanmål Prova apelsinbitar i frukostfilen Ät bär till efterrätt Ät fem frukter & grönsaker på en dag Fakta om frukt och grönsaker: Det är bra att sammanlagt äta 500 g frukt och grönsaker varje dag. Det är ungefär fem frukter eller grönsaker. En näve rivna morötter räknas som en grönsak. Försök få till 5 om dan. Ät en fruktsallad till kvällsfika Testa en klyfta rå vitkål till middagen Ät fem frukter & grönsaker på en dag Ät en vegetarisk måltid Ät bär i naturellt fil el yoghurt Gör en veckosallad med bla vitkål & oljedressing Ät fem frukter & grönsaker på en dag Ta med en frukt till mellanmål Använd extra mycket grönsaker i matlagningen Testa koka broccoli tillsammans med pasta Gör en smoothies av bär Prova rivet äpple och kanel i fil el yoghurt Prova en frukt du aldrig smakat Ät varma grönsaker till middagen Köp en kålrabbi och ät rå Varje dag: =

45

46 Hur mycket frukt och grönsaker äter du? Bilda lag med fem personer och tävla under vecka 42. Utmana era kollegor! Fyll i en grön eller röd prick varje gång någon i ditt lag äter en frukt eller grönsak. Vinnarna får en fruktkorg och 10 tröstpriser lottas ut. Skicka in ert tävlingsresultat senast den 24 oktober till: Frukttävling, VU-staben, Skellefteå Lasarett.

47

48

49

50 Gratis är gott!

51

52 Hälsojakt

53

54

55

56

57 Bensträckare med fika

58 Hur går du vidare?

59 För mer information Folkhälsoinstitutets webbplats: Där kan ni: prenumerera på nyheter från Ett friskare Sverige. hitta kontaktuppgifter till länskontakten för Ett friskare Sverige i just ditt län. följa tidplanen och ta del av kvalitetskriterierna. beställa material såsom affischer, vykort och kunskapsstöd. Informationswebbplatsen Där kan ni: anmäla er aktivitet. hitta fakta och inspiration kring att äta bra och röra på sig riktat till allmänheten. göra enkla tester om frukt, grönt och rörelse. se vad som händer i ditt eget område v.42.

60 Anmäl din aktivitet! Du anmäler din aktivitet på fr.o.m. vecka 25. Efter granskning publiceras och synliggörs aktiviteten på webbplatsen. Aktiviteterna ska i huvudsak förläggas under v.42 men kan efter kontakt med Folkhälsoinstitutet även ligga under andra delar av året. I dessa fall ska aktiviteten även uppmärksammas under v.42. Några exempel på aktiviteter som kan genomföras under veckan är konferenser, föreläsningar, presentation och diskussion av strategiska dokument, prova på-aktiviteter, debattartiklar, tävlingar, utbildningar, offentliga möten m.m.

61 Lina Tjärnström, länskontakt Västerbotten

62 Utvärdering av dagen 1. Vad har varit bra? 2. Vad saknade du? 3. I vilken utsträckning tror du att dagens innehåll kommer vara användbart i ditt arbete? Ingen eller mycket liten utsträckning Ganska liten utsträckning Ganska stor utsträckning Mycket stor utsträckning