Välkommen på 10-årsjubileum!
|
|
- Lina Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välkommen på 10-årsjubileum! Salutdagar i Lycksele, Skellefteå och Umeå febr-mars 2015
2 Program Salutdagar Välkommen och vad är på gång Vad har hänt sen sist? Salut-satsningen och framåt Lunch Matvanor hos barn och föräldrar Salutdata Bra mat för barn Kaffe och visning av material Matbudskap lika till alla men olika för vissa Vad gör vi av det vi hört? Summering och avslutning
3 10 år med Salut-satsningen Eva Eurenius Lina Tjärnström Anneli Ivarsson Jenni Bark Lena Sjöquist-Andersson Lena Laiti-Brännström Sven Arne Silfverdal, Jan-Eric Eriksson, Anna-Carin Wihlbäck, Ulf Söderström Margareta Grensjö, Birgitta Isaksson, Helen Ingvarsson, Anna-Carin Johansson Ann-Kristin Sandström, Cecilia Hellberg
4 modul I-VII Salut-satsningens mål God hälsa uppnås genom salutogena insatser i samverkan mellan samhällets aktörer och familjen med barnets bästa i centrum. Genom systematiskt förbättringsarbete utvecklas och införs insatser i syfte att främja; - trygga och goda uppväxtvillkor - ökad fysisk aktivitet - goda matvanor
5
6
7 modul I-II Fortsatt länsspridning av Vägledande samspel Empatibaserat Hälsofrämjande basprogram Sensitivisering och närvaro istället för instruktion Medvetandegörande av egen praxis Resursorienterat Enkelt och tydligt Universellt Samhällsorienterat International Child Development Program (ICDP) = Vägledande samspel
8 modul III-VII Hälsofrämjande skolutveckling Organisation Medarbetarnas hälsa Skolans fysiska miljö Skolan och hemmet Matvanor Fysisk aktivitet Tobak, alkohol och andra droger Psykosocial hälsa Tandhälsa
9 modul III Bodil Krokodil på förskolan En verktygslåda som tandvården lånar ut till förskolan
10 modul III-VII Elevhälsoenkäter i skolan En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Skolsköterskan genomför hälsosamtal i skolan i förskoleklass/åk 1, årskurs 4 och 7/8 samt under första året på gymnasiet. Hälsofrågorna finns som ett stöd i samtalet med eleven (och föräldern). Återrapportering av data/statistik på skol-, kommun- och länsnivå är möjlig.
11 modul VI VIP Väldigt Intressant Person Trygga och goda uppväxtvillkor Ett hälsomaterial för ungdomar i årskurs 7-9 i syfte att stärka elevernas självkänsla. Materialet är ett redskap för att arbeta med skolans värdegrund och att främja goda relationer. Syftet är att stimulera ungdomarna till att reflektera över sig själva, stödja dem under tonårstiden och ge dem redskap inför framtiden.
12 modul VI Tobak & Alkohol
13 modul VI-VII Sexuell hälsa Trygg och säker sexualitet
14 Hälsoundersökning för dem som fyller år eller har barn som är 1½ år VHU:s främsta syfte är att bidra till minskning av hjärt- och kärlsjukdomar. Pilotstudie i Norsjö, Malå och Sorsele. Syftet är att öka förutsättningar för en framtida god hälsa redan i yngre ålder. VHU på samma sätt som för 40-, 50-, och 60-åringar, men med tillägg av ett provtagningsbesök ett år senare. De 1½-åriga barnen, vars föräldrar deltar, följs som vanligt via BVC.
15 Utbildningar som VLL erbjuder MI-utbildning uppföljningsdag För dig som gått MI-utbildning tidigare: 28/4 i Umeå. Inbjudan finns på Utbildningsportalen under övriga utbildningar. Sista anmälningsdag är Vårdprogram Våld i nära relationer 24 april i Umeå med videosändning till övriga länet. Anmälan till: Sofia.Elwer@vll.se salut@vll.se
16 Vad har hänt sen sist? 1. Vad tog ni med er från förra årets Salutdag? 2014: MI som tema och Sofia Trygg Lycke som föreläsare. 2. Hur fungerar frågor och aktiviteter som handlar om våld mot kvinnor och barn, alkoholvanor, övervikt/fetma och pappans/medförälderns medverkan? 3. Hur går det med samverkan i teamet? - Vilka är med i teamet? - Vem/vilka är sammankallande? - När träffas teamet nästa gång? Utse en i teamet som redovisar!
17
18
19 Levnadsvanor
20 Återstående medellivslängd - vid 30 års ålder Kvinnor Män Källa: SCB, Presenteras i rapport: Gör jämlikt gör skillnad!, SKL
21 Livsvillkor
22
23 SALUT-SATSNINGEN och framåt UMEÅ UNIVERSITET Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling ANNELI IVARSSON Barnläkare och docent Enhetschef
24
25 Landstingets verksamhetsplan Närsjukvård och folktandvård uppmanas att utveckla ett banbrytande samarbete.
26 Salut-satsningens vision ALLA barn i Västerbotten skall ha bästa möjliga hälsa
27 Västerbottens läns landstings vision är att år 2020 ha världens bästa hälsa och friskaste befolkning
28
29 Övervikt & fetma 4-åringar i Västerbotten, % 15 Fetma Övervikt 10 5 Pojkar Blomquist HK, et al. Acta Paediatr 2007;96:113-6 Flickor
30 Sockerrika produkter hos 2-åringar ggr per månad 1-3 ggr per vecka 1-3 ggr per dag 40 % 20 0 glass söt dryck godis frukt John-Erik Nyman, barntandläkare Stecksén-Blicks C, et al. Oral Health Prev Dent 2007;5:
31 Lennart Nilsson, Ett barn blir till. Bonniers.
32 Miljöer som utvecklar barns kompetenser Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
33 Värdet av olika insatser Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
34 Alla eller riskgrupper? Preventionens paradox Farligt & ej så vanligt Vanligt & ej så farligt
35 Tänk långsiktigt! Skolverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut.
36
37 Nationella folkhälsomål Trygga och goda uppväxtvillkor Tobak & Alkohol Trygg och säker sexualitet Goda matvanor Ökad fysisk aktivitet En mer hälsofrämjande hälso och sjukvård
38
39 Samverkan är ett måste Kommun Landsting Universitet & andra organisationer
40 Pilotområden
41 Arbetsprocess det ofödda barnet il -05 r p a fors e l d e M pt -05 e s s r o f Roberts Lycksele nov TEST TEST -05 TEST TEST - 05 t k o a Ersbod START n -06 a j e Bysk UTVÄRDERING REVIDERING SPRIDNING
42 Det ofödda barnet MODUL I Det ofödda barnet och det nyfödda barnet MODUL I & II Folktandvårdens hälsoprogram Barn 0-5½ år Mödrahälsovårdens hälsoprogram MODUL II III Öppna förskolans hälsoprogram Barnens hälsoprogram Mödrahälsovården & Salut-satsningen 0i Västerbotten MODUL II Det lilla barnet Folktandvården & Salut-satsningen i Västerbotten Barnhälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Öppna förskolan & Salut-satsningen Salut-satsningen i Västerbotten i Västerbotten Modul VI år Hälsofrämjande gymnasium Förslag på kriterier och aktiviteter
43 Enkäter samtalsunderlag och datainsamling BMI självskattad hälsa tandhälsa Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt: Barnets längd:, kg cm Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet I 1½ år II 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år III IV V VI VII Eva Eurenius, hälsoutvecklare/forskare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling, Västerbottens läns landsting
44 Från program till praxis - en utmaning! Hälsoforskning Evidensbaserad kunskap Forskning om förändring, lärande och kunskapsspridning Hälsoforskning Aktiviteter Professioner Föräldrar & barn Förändrat beteende Nyström M, et al. Journal of Organizational Change Management. 2013; 26: Förbättrad hälsa Förändrat beteende 44
45 VÄGLEDANDE SAMSPEL ICDP: International Child Development Programme 45
46 ASQ:SE= Ages & Stages Questionnaire: Social-Emotional mäter självreglering, kommunikation, samspel, affekter, adaptivt beteende, autonomi och interaktion
47 Barn som dör före 5 års ålder globalt 150 Antal döda < 5 års ålder per 1000 födda AFR SEAR EMR WPR Byass P, Ghebreyesus TA. Lancet 2005;365: EUR AMR
48 Få nyfödda med låg födelsevikt Bremberg et al. Investera i barns hälsa.
49 Barns välmående i de rika länderna An overview of child well-being in rich countries 2007, unicef.
50 VISIONSINDIKATORER VLL 2009 Upplevd hälsa Morbiditet/mortalitet Medellivslängd Åtgärdbar dödlighet Tandstatus 19 år Levnadsvanor Rökande gravida Riskkonsumtion av alkohol Amning vid 4 månader Självskattad hälsa Friska dagar Hälso- och sjukvårdsinsatser MPR-vaccinering Program/metoder för att stärka och stödja goda levnadsvanor (HFS)
51 GÖR JÄMLIKT - GÖR SKILLNAD Hälsan är inte rättvist fördelad Etnicitet Socioekonomi Utbildning
52
53
54 10 år med Salut-satsningen ur ett tandvårdsperspektiv Lycksele 10 februari Skellefteå 18 februari Umeå 12 mars Ulf Söderström Tandvårdsstrateg/cheftandläkare 54
55 När det började Många aktörer, stora resursinsatser och olika budskap STATEN KOMMUNEN Statliga myndigheter Media Frivilligarbete Musik/Kulturskola Bibliotek Föreningslivet Gymnasieskola Gymnasiesärskola Barn, unga och deras föräldrar/vårdnadshavare LANDSTINGET Grundskola Särskola Sameskola Ungdomsmottagningen Habiliteringen Familjecentral Ungdomshälsan Tandvården Kultur Socialtjänsten Fritidsverksamhet Vårdcentralen Specialistsjukvård Förskola Kultur Projekt och utvecklingsarbeten SAMARBETE KOMMUN LANDSTING
56 56 Vad ville vi? Primär prevention Salutogent synsätt Gemensamt hälsobudskap Förbättrad samverkan Bättre resursutnyttjande Stärka individens förmåga att själv göra hälsosamma val
57 57 Salut-satsningen i Västerbotten
58 58 Vad är Folktandvårdens insats i Salut idag? Hälsosamtal med gravida Gruppinformation tillsammans med BHV Extra stöd till riskindivider identifierade på BHV (12-18 mån. screening) Påbörjat implementering av skolmoduler i Lappland Extra insatser i skolor med höga ohälsotal (fluorsköljning och information) Allt detta är nu inte en del i Salut-satsningen utan ingår i vårdprogrammet för barn och ungdomar.
59 59 Och nu planeras för Bodil Krokodil - ett pedagogiskt verktyg för hälsofrämjande insatser i länets förskolor En samverkan mellan Folktandvården och kommunernas förskoleverksamhet.
60 60 Hur har tandhälsan utvecklats?
61 61 Kariesfria 3-åringar åringar 50 Målvärde 3-åringar Målvärde åringar åringar
62 62 Kariesfria 5-åringar åringar 50 Målvärde 5-åringar åringar Målvärde 5-åringar
63 63 Kariesfria 12-åringar åringar 50 Målvärde 12-åringar åringar Målvärde 12åringar
64 64 Kariesfria 15-åringar åringar 50 Målvärde 15-åringar åringar Målvärde 15åringar
65 65 Kariesfria 19-åringar åringar 50 Målvärde 19-åringar åringar Målvärde 19åringar
66 66 Salut och framtiden 1. Samverkan, salutogent synsätt och empowermentfokus står sig över tid. 2. Värna om fortsatt samverkan och allas kunnande i folkhälsoarbetet. Delaktighet i vår gemensamma hälsosatsning. 3. Fortsätta med hälsobudskap inte specifikt tandhälsa. 4. Olika resursinsats beroende på målgrupp/modul. 5. Ta reda på, lyssna på, vad som är viktigt för dessa grupper. 6. Hitta nya arenor och nya sätt att förmedla budskapet.
67
68 SALUT 10 år Mödrahälsovårdens perspektiv Anna-Carin Wihlbäck, Mödrahälsovårdsöverläkare i Västerbotten Helen Ingvarsson, Samordningsbarnmorska i Västerbotten Lokalt ansvarig läkare och barnmorska i Skellefteå sjukvårdsdistrikt Rolf Schliker och Anna-Carin Johansson
69 Mödrahälsovård i Sverige från 1930-talet, kostnadsfri från -38; snabb utbyggnad tidigt betonades sociala aspekter; optimera för nyfött barn (bl.a. hembesök) 1955 mer detaljerade instruktioner, fler kontroller, bm:s status höjdes 1967 finansiering övertagen av landstingen 1970-talet alltmer intresse för fostrets hälsa 1980-talet: MHV till primärvården; mer fokus på stödjande föräldraskap med individualiserat synsätt successivt ökad betoning på psykosocial hälsa, förebyggande hälsovård, inkludering av partner
70 SALUT Viktigt med ett salutogent förhållningssätt från livets start: d.v.s. redan på MHV! Hälsovård i samband med graviditet - Medicinskt basprogram - Hälsoinformation under graviditet Stöd i föräldraskap Folkhälsoarbete och samtal om livsstilsfrågor
71 Vikt och graviditet risker vid övervikt/fetma Risker för kvinnan: - rygg- och bäckensmärta - graviditetsinducerad hypertoni, preeklampsi - graviditetsdiabetes - prematur förlossning - ökad induktion- och kejsarsnittfrekvens Risker för fostret - hjärtmissbildning - neuralrörsdefekter - large-for-gestational age (LGA) - small-for-gestational age (SGA) - intrauterin fosterdöd - ökad perinatal mortalitet
72 Riktlinjer Kvinnosjukvården VLL: Handläggning inom mödrahälsovården av gravida avseende vikt och viktförändring dietistkontakt mål- och brytpunkter för viktuppgång med hänsyn till BMI-klass u-ljud med viktskattning prepartal narkosbedömning
73 Graviditetsregistret 2013
74
75
76 Självskattad vikt & längd (BMI) via Hälsoformulär årtal Salutdata %
77 Fördelning av andel kvinnor med övervikt och fetma redovisade för svenskfödda kvinnor och kvinnor födda utanför Sverige. Grav registret 2013.
78 Framtiden BMI-trender för olika grupperingar och geografiska områden Kostintaget möjligt att påverka? Fysisk aktivitet möjligt att påverka? Partnerenkäten Våld i nära relation
79
80 Pågår inom Barnhälsovården - Datajournalen PMO - Föräldrastödssatsningen Vägledande samspel - Vägledning för barnhälsovården årsenkäten: Ages & Stages Questionnaires: Social-Emotional
81
82 Salut för ett friskare Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merVälkommen till en ny Salut-dag!
Motiverande samtal som redskap i samtal om hälsosamma levnadsvanor Skellefteå Lycksele Umeå februari 2014 Välkommen till en ny Salut-dag! Här hittar du bildspelet från Salut-dagen 2014 samt litteraturförteckning
Läs merBra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen. Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete
Bra mat - lika viktigt för det väntade barnet som för tonåringen Erfarenheter från Salut-satsningens hälsofrämjade arbete Eva Eurenius & Lina Tjärnström hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten, Staben för verksamhetsutveckling
Läs merVälkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen. Umeå 2014-01-15
Välkomna! Introduktionsdag i Salut-satsningen Umeå 2014-01-15 Salut-satsningen i samarbete med Barnhälsovården, Mödrahälsovården, Folktandvården och Memeologen. Program 10.00 10.45 Introduktion i Salut-satsningen
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merHälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist
MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...
Läs merEva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Läs merSjälvkänsla på schemat en del av Salut-satsningen
Självkänsla på schemat en del av Salut-satsningen 2015-03-25 Lina Tjärnström Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merModul II. Det lilla barnet 0-1½ år. Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.
Modul II Det lilla barnet 0-1½ år Eva Eurenius Hälsoutvecklare, Med dr Salut-satsningen, FoUU-staben Skellefteå lasarett Eva.Eurenius@vll.se Organisation i pilotområdena Processledning Barnläkare Barntandläkare
Läs merMHV. Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården. Rimlig viktuppgång under graviditet utifrån ingångs-bmi
MHV PM Kvinnokliniken Länssjukhuset Kalmar Författare: Helene Muhr Giltigt from 2014-09-11 Giltigt tom 2016-09-11 Livsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården Fysisk aktivitet under graviditet
Läs merTHE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs mer13.00-13.20 Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL. 13.50-14.15 Inspiration för ett friskare Västerbotten
Program 13.00-13.20 Vad är Ett friskare Sverige? Magdalena Sundqvist, hälsoutvecklare VLL 13.20-13.50 Behövs ett friskare Västerbotten? Eva Eurenius, hälsoutvecklare VLL 13.50-14.15 Inspiration för ett
Läs mer% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3
EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i
Läs merSocialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis
Läs merLivsstils- och folkhälsofrågor inom Mödrahälsovården
1(8) Fysisk aktivitet Kvinnor bör uppmanas att fortsätta vara fysiskt aktiva under sin graviditet, alternativt initiera någon form av träning. De enda aktiviteter som bör undvikas är sådana som kan innebära
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program i Lycksele 09.00 Kaffe + enkät 09.30 Välkommen 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Graviditet och övervikt. Hur påverkar
Läs merHälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 2014. Skellefteå
Hälsa på lika villkor och Öppna jämförelser 214 Skellefteå År 22 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning Landstingets vision Visionsindikatorer 214 Kvinnor Män HÄLSOUTVECKLINGEN
Läs merNya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd
Nya grepp för att förebygga barnfetma hälsovägledare erbjuder riktat kultur- och språkanpassat stöd Dagens Medicin Livsstil och hälsa 8 oktober Birger Forsberg, Enhetschef Enheten för hälsoutveckling,
Läs merHandlingsprogram. Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg
Handlingsprogram Alkoholförebyggande arbete under graviditet och i småbarnsfamiljer vid familjecentraler, MHV och BHV i Skaraborg Handlingsprogrammet är utarbetat av en arbetsgrupp bestående av: Mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merBarns och ungas hälsa
Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merLedning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel
Ledning av kvalitetsarbete i team - värdet av att reflektera tillsammans genom att använda ett självreflektionsinstrument som hjälpmedel Agneta Abrahamsson, Bitr. professor Vibeke Bing, Folkhälsovetare
Läs merSalut-satsningens syfte
Salut-satsningens syfte Syftet är att alla barn och ungdomar 0 18 år ska nås av hälsofrämjande insatser under hela uppväxten, med början hos de blivande föräldrarna, att utveckla ett system för epidemiologisk
Läs merBarnets hälsa i fokus
Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Salut-satsningen i Västerbotten Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Välkomna till Salut-satsningen
Läs merINLEDNING. Välkommen att delta i Salut-satsningen och genom samverkan förbättra hälsoläget för barn och unga i Västerbotten. //Processledningen
INLEDNING År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och friskaste befolkning enligt landstingets vision. Detta är en vision som siktar högt men som på inget sätt är omöjlig att nå. I ett internationellt
Läs merTorsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare
Torsdag 12 november 2015 Folkhälsoarbete för att främja bra matvanor Abstract och kontaktuppgifter till föredragshållare Framtidens tallrik serverar hälsa och hållbarhet Victoria Bignet, Forskningskoordinator,
Läs merFörändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats
Tjänsteskrivelse 2014-05-22 BUN 2013.0318 Handläggare: Katrin Eriksson Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats Sammanfattning En översyn har gjorts av elevhälsans medicinska insats basprogram.
Läs merÖsternärke. Plan för hälsoarbetet i. Vi vill utveckla kreativa, nyfikna barn/elever som känner lust att lära och har framtidstro.
Plan för hälsoarbetet i Östernärke Alla barn/elever ska känna sig trygga i förskolan/skolan och utvecklas till att bli trygga och ansvarstagande. Barnens/elevernas samarbetsförmåga ska tränas och utvecklas.
Läs merHinner doktorn prata mat?
Hinner doktorn prata mat? Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Mo6vera och
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Stadens sociala samband, 2012-06-05 - Anna Balkfors Klimatsmart Hälsa/välbefinnande Direktiv Utarbeta vetenskapligt underbyggda förslag till strategier för hur
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs merJämlik hälsa och vård
Foto: Clifford Shirley Välkommen till den 14:e nationella konferensen för nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik hälsa och vård det goda mötet som nyckel till framgång Västerås 19-20 mars
Läs merImplementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för
Läs merNämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa
Nämndmål Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa Målområde: Ekonomisk tillväxt KF:s inriktningsmål Nämndens
Läs merAtt främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan
Att främja barn och ungdomars hälsa: goda exempel på samverkan 2012-04-26 Magdalena Sundqvist Processledare Salut-satsningen Verksamhetsutvecklingsstaben Salut-satsningen God hälsa uppnås genom salutogena
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merGör Salut-satsningen någon skillnad?
Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling Gör Salut-satsningen
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merFolkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014
Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.00 Välkommen! 09.15 Vad har hänt sedan sist? 10.20 Fysisk aktivitet för barn och föräldrar 11.20 Enkät hur går det?
Läs merGraviditet VT 2011 AÅ
9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar
Läs merSamverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa
Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och
Läs merUtveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna
Utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten för hivprevention och sexuell hälsa Smittskyddsinstitutet Sju webbsända seminarier med fokus
Läs merRutiner vid användande av
Centrala Barnhälsovården Göteborg Rutiner vid användande av Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS), åtgärder och dokumentation inom Mödra- och barnhälsovården Göteborg 2 Bakgrund Depression postpartum
Läs merNågra första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010
Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2012/2013 Förskolor Tokarp Nykil Ulrika Sjögestad Ansvariga för Kvalitetsrapporten är: Marie Sturehed förskolechef & Maria Fors biträdande
Läs merFOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018
FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.
Läs merGÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN
Ändrad 2010-04-19 Sida 1 (5) Senast reviderad: 2010-04-19 Senast reviderad av: Helen Karlsson Jacobsson Styrande dokument GÄLLANDE BESLUT: STRATEGIER FÖR FOLKHÄLSOARBETET I VÄXJÖ KOMMUN 2010-2012 Antaget
Läs merSlutrapport. Levnadsvanor. alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat. - dokumentation i hälsobladet 2012-09-03. www.lio.se
Slutrapport Levnadsvanor - dokumentation i hälsobladet alkohol, tobak, fysisk aktivitet och mat 2012-09-03 www.lio.se 2012-09-03 Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet Bakgrund Sedan 2009 har
Läs merAlkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län
Alkoholvanor hos föräldrar i Kronobergs län - Resultatredovisning från AUDIT - undersökning om småbarnsföräldrars alkoholvanor inom barnhälsovården i Kronobergs län vecka 45-46, 2009 Eva Åkesson & Helena
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merPlan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007
Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning
Läs merKoncernkontoret Region Skåne
Det du tänker t om mig Så ser du på p mig Som du är r mot mig Sådan blir jag Empowerment Innebär ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet
Läs merUmeå universitet Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik
Umeå universitet Institutionen för omvårdnad i Örnsköldsvik 2014-09-10 Sjuksköterskeprogrammet. Ht 2014, termin 5, Ssk 2/12 Folkhälsa och primärvård, 7,5 hp kurskod: 30 M 275 Gemensamt kursansvar: Pia
Läs merVerksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad
Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSkolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning
Skolundersökning 00 Gymnasieskolan årskurs På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning Syften: Att mäta den upplevda kvaliteten i stadens pedagogiska verksamheter. Att vara ett underlag för stadens
Läs merFolkhälsoprogram 2014-2017
Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens
Läs merHälso- och sjukvård Förebyggande insatser. Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne
Hälso- och sjukvård Förebyggande insatser Matti Leijon, PhD, MPH Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet, Region Skåne 1 2.3 Hälso- och sjukvård (se sidan 117) Det viktigaste folkhälsoarbetet ligger
Läs merFOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Falköpings kommun
FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2015 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merLOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015
LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och
Läs merTvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner UTLYSNINGEN. Utveckling av kommunala strategier för föräldrastöd
Tvärvetenskaplig forskning om föräldrastöd i praktiken: Erfarenheter och reflektioner Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se UTLYSNINGEN
Läs merLaholmsnämnden Bokslut 2010
Laholmsnämnden Bokslut 2010 Bokslut Laholmsnämnden LNLHM110014 Ledamöter Margareta Bengtsson (M), ordf. Thomas Jönsson (M) Angela Magnusson (M) Annalena Emilsson (C) Monica Yngvesson (S), v ordf. Villemo
Läs merHälsosamma Skinnskatteberg
Hälsosamma Skinnskatteberg Folkhälsoplan 2012 2015 Skinnskattebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24, 77, Dnr 2012.0577.773 1. Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merDiabetes och fetma hos barn och ungdomar
Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta
Läs merSalutdag 2016 Västerbottens läns landsting. Health literacy
Salutdag 2016 Västerbottens läns landsting Health literacy Hur kan vi skapa goda förutsättningar som främjar health literacy och en mer jämlik hälsa för barn och deras föräldrar? Ewy Olander Fil.dr. Distriktssköterska
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer
ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Hälsa
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom
Läs merSamhälle, samverkan & övergång
Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Sandvikstrollens familjedaghem Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merEn liten guide till kvinnohälsa
En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är
Läs merMatti Leijon. Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet
Matti Leijon Enheten för Folkhälsa & Social Hållbarhet Dagens tema - Folkhälsa är politik! Men, folkhälsa är också en egen vetenskap! Vad är folkhälsa? Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsotillstånd
Läs merFörälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation
Förälder i Uddevalla Användbar kontaktinformation När livet får nya proportioner... Att bli förälder är kanske det mest omvälvande som kan hända i en människas liv. Det livslånga åtagande i att bli förälder
Läs merVerksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015
Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska
Läs merFolkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA
Läs mer5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016
1 (5) 5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016 2 (5) 5.10 Ungdomsmottagningar 5.10.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget
Läs merImproving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme
Improving professional s child health promotion practices: outcomes of the multisectoral Salut Programme Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME Salut-satsningen
Läs merALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:
Läs merNya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?
Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård? Antonia Reuter & Kerstin Johannesson Nationella konferensen 17 sept 2015 Bakgrund Den röda tråden Promotion Prevention Tvärprofessionellt
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merSenior alert i lärande och verksamhetsutveckling
Senior alert i lärande och verksamhetsutveckling Susanne Lundblad Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Så har vi arbetat med införandet av Senior alert Weronica Nilsen Mariell Rodhe Leg. Distr sjuksköterska
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merRegionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012
Regionrapport Preventiv Kvinnohälsovård 2012 Introduktion Den regionala gruppen för preventiv kvinnohälsovård bildades i december 2008 med syftet att göra fördjupade analyser och arbeta fram förbättringsmöjligheter
Läs merBARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE
BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn
Läs merSida 1 (9) 1 Politisk inledning
Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal
Läs mer