Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

Transkript

1 Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april

2 Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid allvarliga tillstånd

3 2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå

4 Synkronisering på olika nivåer Gemensamma folkhälsomål Gemensam Barnhälsomottagning Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Samordnat team för Hemmaplanslösningar vid komplexa behov Riskgrupper Hälsofränjande

5

6

7

8

9 Mål Att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa. Syfte Att utnyttja befintliga gemensamma resurser på bättre.

10 Norrbotten

11 Västerbotten

12 Värmland

13 Gävleborg

14 Dalarna

15 Stockholm - Sollentuna

16 Stockholm - Farsta

17 Uppsala

18 Östergötland

19 Jönköping

20 Västra Götaland Vänersborg

21 Västra Götaland Lärjedalen + Gunnared

22 Region Skåne Helsingborg

23 Region Skåne Ystad + Simrishamn

24 Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping + Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad/Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping/Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå, Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Gunnared+Lärjedalen Östergötland- Norrköping

25 Kommunicerande kärl: Skola Elevhälsa Skolhälsovård Primärvård Barnhälsovård Socialtjänst Barnpsykiatri Habilitering Barnmedicin Tillgängligheten till barnpsykiatrin är beroende av tillgängligheten till insatser i övriga delar. Viktigt att få insatser av rätt instans för att inte göra psykiatri av det som inte är i behov av psykiatrins insatser.

26 Som en rulltårta!

27 Tillgänglighet till rätt insatser på rätt nivå: Högspec Specialiserad Första linjens vård (hälso- och sjukvård) Basverksamheter (identifiering, stöd, anpassning)

28 Specialiserad Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla)

29 (identifiering, stöd, anpassning) Basverksamheter Första linjens vård (hälso- och sjukvård) Högs pec Specialiserad Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla)

30 Synkronisering på olika nivåer Gemensamma folkhälsomål Gemensam Barnhälsomottagning Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Samordnat team för Hemmaplanslösningar vid komplexa behov Riskgrupper Hälsofränjande

31 Primärvården Socialtjänsten Barnhälsovården Barnpsykiatrin Skolan Elevhälsan Habiliteringen Vuxen. Logopeden

32 BUP Primärvård Elevhälsa Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Socialtjänst Öppenförskola Tandvård MHV BVC SiS Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

33 Aktörsanalysen - Pyramiden finns på:

34

35

36 Gemensamt är: att primärvårdens roll ofta är otydlig. Vilket ansvar för psykisk ohälsa

37 Gemensamt är: att utvecklingen mot en mångfald av utförare som sker i landet innebär nya utmaningar - framförallt vad gäller samverkan att den decentraliserade beslutsordning som finns i många verksamheter är en utmaning

38 Skolan: utbudet av hälsofrämjande insatser, förebyggande arbete kring psykisk ohälsa och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, ofta ser olika ut mellan olika skolor i ett område

39 aktörer En översiktsbild över myndigheter och andra nationella aktörer med uppdrag inom området barn och ungdomars psykisk hälsa.

40 B A S Effekter av förbättrad samverkan Under förbättringsprojektet mäts (månadsvis) Upplevd kvalité i samverkan (6 frågor) Måluppfyllelse (ex. antal anmälningar) Aktivt förbättringsarbete i samverkan I baslinjemätningen Kartläggning av samverkansförutsättningar Initial mätning av måluppfyllelse Ex. antal anmälningar till Socialtjänsten från BUP, Barnhälsovård och Skolhälsovård S L U T 1 ÅR I slutmätningen och + 6 Mån ingår: Kartläggning av samverkansförutsättningar Initial mätning av måluppfyllelse + 6 M Å N 1,5 ÅR

41 Förväntningar Familjen Ekonomi Skolan Psykisk hälsa Arbete Vänner Miljö Stämning i samhället

42 Hur ska det gå för Pelle i livet?

43 Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

44 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

45 Gemensamma resultat!

46 100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Skolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur

47 0% Psykisk ohälsa: Terapiresistenta Utanför arbetsmarknaden: Specialist sjukvård Första linjen Mödra/barn hälsovård Socialtjänst Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur

48 Filippa 13 år: risk att inte klara målen i skolan, diabetes, övervikt depression, resurssvag familj med dålig ekonomi: 100 % Måluppfyllelse Psykisk ohälsa och skolresultaten: Specialist sjukvård BUP Barnmedicin Första linjen Socialtjänst IFO, Ekonomiskt bistånd, Fritid Elevhälsa Skolan, Skolan, Vanliga läraren, extra stöd Mobilisera Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi

49 Socialtjänst Barnpsykiatri Stöd/vård Försäkringskassa Skola Kommunen Kriminalvård Kommun Landsting Landstinget Staten + kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Föräldrastöd Utredning och behandling

50

51 Man kan inte jämt stå och tugga och glo bara för att man är en ko

52 Framtidens vård väcker nya frågor Större inflytande och delaktighet för patienten Garanterad tillgänglighet och vidgad valfrihet av vårdgivare (även utanför Sverige) Vårdvalsystem (inom primärvård) Välfärdssystemens effekter exemplet sjukförsäkringens strikta regler för individen (180 respektive 360 dagar) och sjukvårdens behovsbaserade principer

53 Förväntningar och resurser Vem eller vad bestämmer

54

55 Vart är vi på väg?

56 Utveckling av kunskap och metoder Möjligheterna Den relativa bristen på uppfyllda behov Den vård som tillhandahålls av vården Vardagen

57 Förväntningarna på livet

58 Vi kan skaffa oss så mycket mer så mycket snabbare. Kan få saker från vilken del av världen som helst. Vi är mer framåt blickande. Nästa gång blir bättre. Våra ideal om vad som ett lyckligt liv har förändrats. Risk centralt i våra liv på sätt som det inte var förr.

59

60 Vad har jag som medborgare, patient, anhörig rätt att kräva vård för mig själv?

61 Vad eller när har jag som politiker, vårdgivare, personal rätt att förvägra människor vård? När är det rätt att tvinga människor till vård?

62 Vilken skyldighet har vi som medborgare, politiker, professionella för skyldigheter att se till att resurserna fördelas rättvist?

63 Vad är rättvist?

64 Förväntningarna på livet

65

66 Makt: Vem är det som bestämmer? I ditt liv På jobbet I samhället

67 Vem är det som kör egentligen?

68 Vem styr? Staten - Olika departement - Många myndigheter Kommuner och Landsting - Politiker -Tjänstemän Professionen - Olika yrkesgrupper - Olika perspektiv - Kliniker Forskare - Chef - Medarbetare Patienten klienten - Personen själv - Närstående - Brukarorganisationer - Medborgarna

69 Nationell nivå Lagstiftning, Vårdgaranti Stimulansmedel Myndigheter Socialstyrelsen, Fk, AMS, SBU, Kommun o Landsting Prioritering av området, Samverkansavtal Inom verksamheten Psykiatrin, Socialtjänsten, Primärvården Elevhälsan På enheten Arbetssätt, bemötande I samhället, enskilda personer

70 Kommun Landsting Samverkansavtal om de som behöver insatser från båda Landstings o Kommun fullmäktige Gemensamma verksamheter

71 Sektoriserade behovsbedömningar.. Hälsa Hälsofrämjande insatser Kunskap Levnadsomständigheter Sociala insatser Pedagogiska insatser

72 Sektoriserade behovsbedömningar.. Hälsa Kunskap Levnadsomständigheter Sociala insatser Hälsofrämjande Sjukvårdande insatser Pedagogiska insatser Barn - Vuxna - Äldre

73 Subspecialiserade verksamheter Mödra- och barnhälsovård Primärvård Skolhälsovår Ungdomsmottagning Specialist verksamheter 0 5 år Alla Åldrar och tillstånd Skolrelaterade problem Sex och samlevnad Allvarliga tillstånd

74 Tre rättesnören: Att vara långsiktig. Inte ge upp utan tro det ska gå vägen även om det ser mörkt ut ibland. Att ha en hög affärsetik. Den som är kund hos oss ska kunna ha fullt förtroende för våra produkter och tjänster Att aldrig, aldrig tappa intresset för människorna. Antonia Ax:son Johnsson

75 Vågar vi ta diskussionen om vem som ska få vad? Och om vem som ska få bestämma

76 Var är Du?

77 "En droppe droppad i livets älv har ingen kraft till att flyta själv Det ställs ett krav på varenda droppe: Hjälp till att hålla de andra oppe!" Tage Danielsson

78 Psynk Psykisk hälsa synkronisering modellområden