Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

Transkript

1 Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Nacka 25 november

2 Framtiden - Vart är vi på väg?

3 De utsatta fosterbarnen

4 Hur många och vilka barns hos er är placerade av Socialtjänsten, eller har omfattande insatser? Hur många barn har insatser från BUP, Habiliteringen? Hur ser deras skolgång ut, skolresultat, inträde på arbetsmarknaden?

5 För varje elev i särskolan ska det finnas underlag som visar att eleven är i rätt skolform. Det är en grundläggande rättssäkerhetsfråga. Underlaget är också viktigt för att kunna ge eleven möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling Särskolan är till för barn som har en utvecklingsstörning och inte kan nå upp till kunskapsmålen i grundskolan. Barn med betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada har också rätt att gå i särskola.

6 cp-unge du är ägd kexet Hora keff blatte fjolla Bög makt! fitta

7 2010 fick Barn- och elevombudet och Skolinspektionen in 1105 anmälningar om kränkande behandling, där anmälaren ansett att skolan inte gjort tillräckligt för att stoppa kränkningarna. Rapport från Skolverket uppger elever i årskurs 4 till och med gymnasieskolan att de blivit mobbade.

8 Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom..

9 Vad är verklighet

10 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

11 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

12 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

13 Vilka barn passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?

14 2 miljoner barn 2-3% behöver omfattande insatser Specialiserad nivå % behöver särskilt stöd i skolan, av första linjens hälso- och sjukvård, socialtjänst Första linjen nivå Alla behöver en bra skola, bra föräldrar och uppväxtvillkor Generell nivå

15 Specialiserade Tidiga insatser Förebyggande Generella insatser (till alla) Kommun

16 Kommunicerande kärl: Skola Elevhälsa Skolhälsovård Socialtjänst Primärvård Barnhälsovård Barnpsykiatri Habilitering

17 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

18 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer

19 Modellområden Dalarna Gagnef + Hedemora Gävleborg Hudiksvall Jönköping Jönköping + Eksjö Norrbotten Haparanda + Kalix + Överkalix + Övertorneå Skåne Helsingborg, Ystad + Simrishamn Stockholm Sollentuna, Farsta Uppsala Enköping + Håbo Värmland Hagfors Västerbotten Umeå + Vilhelmina Västra Götaland Vänersborg, Gunnared + Lärjedalen Östergötland- Norrköping

20 Pyramid-verktyg, vinjetter..

21 Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer Förstalinje med bra bedömningsfunktion Specialiserade insatser Första linjens insatser Riktigt bra och effektiva samlade insatser när det behövs Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande

22 Hur ska det gå för Pelle i livet?

23 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället

24 Jobb och liv i samklang med förmåga och egna önskemål Hur ska det gå för Pelle i livet? Jobb och liv under förmåga och egna önskemål Sjukskrivning Psykisk sjukdom Missbruk Kriminalitet

25 Vad påverkar Skolresultat Psykisk hälsa

26 Skolresultat Låga eller ofullständiga betyg från årskurs 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8 10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/ höga betyg. Social rapport 2010

27 Skolresultat På individnivå är misslyckanden i gymnasieskolan en mycket viktig förklaringsfaktor till etableringssvårigheter på Arbetsmarknaden. Social rapport 2010

28 Skolresultat Svåra barndomsförhållanden med exempelvis bristfällig omsorg eller övergrepp ökar risken för dåliga skolprestationer. Samtidigt är just goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan ett starkt skydd för utsatta barn eftersom det minskar sannolikheten för ogynnsam utveckling på lång sikt. Social rapport 2010

29 Skolresultat Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar i genomsnitt grundskolan med mycket lägre betyg än andra barn. Social rapport 2010

30 Skolresultat för svenskfödda placerade barn 86 procent kan studera vidare på nationellt program på gymnasiet men bland placerade barn var det bara 55% av dem som placerats efter 12 års ålder 71% av dem som placerats före 10 års ålder. Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011

31 Skolresultat för svenskfödda placerade barn Många saknar resultat i skolverkets statistik 12% av dem som placerats före 10 års ålder och 19 % av dem som placerats efter 12 års ålder vet vi inte alls hur det går i skolan Öppna jämförelser Socialstyrelsen nov 2011

32 100% Skolresultat: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Hälsa: Specialist sjukvård Första linjen Socialtjänst Mödra/barn hälsovård Elevhälsa Förskolan Skolan Förskolan Skolan Familj Vänner Fritid Miljö Ekonomi Kultur

33 Barn och ungdomar

34 Förväntad utveckling x x x x x Ålder Nyfödd år

35 Förväntad utveckling x x x x x x x x x Ålder Nyfödd år

36 Stöd för förväntad utveckling x Ålder Nyfödd

37 Förväntad utveckling x xxx x x Ålder Nyfödd år

38

39 Barn med stora sociala problem Placerade barn och ungdomar Familjehem HVB SIS Barn med sociala problem som behöver öppenvårdsinsatser Ungdomar med missbruksproblem Alkohol, Narkotika Spel? Missbruksutredningen Barn med funktionsnedsättning Vägledning SoS Barn som riskerar att fara illa Strategi för samverkan Skolverkets projekt Ungdomar som begår brott Psykiatrilagsutredning en Barn med behov av insatser från Barn- och Ungdomspsykiatrin Vårdgaranti Vårdplatser

40 Barn till föräldrar med missbruk eller psykisk sjukdom Barn med problem att klara målen i skolan och/eller Barn med ekonomiska problem i familjen Barn med integrationsbehov i familjen Barn med föräldrar som har svårt att vara bra föräldrar Barn med tecken på depression, ångest, psykos Barn som utsatts för trauma eller som är i konfliktsituationer Barn med koncentrationssvårigheter, oro, svårigheter med socialinteraktion mm Barn med ont i magen eller huvudet, sömnproblem, trötthet, mycket infektioner,

41 Föräldrar och närstående som kan ge bra anknytning och stödja barnets utveckling En bra och utvecklande skola som kan möta det enskilda barnets behov och ge bra kunskapsutveckling och sociala färdigheter Barnhälsovård, Mödrahälsovård Tandvård En bra och utvecklande förskola som kan möta det enskilda barnets behov God fritid, naturoch kulturupplevelser Acceptabel socioekonomisk standard Arbete, högre studier

42 När ett barn eller familj har ett problem Vem är första linjen?

43 Första linjen? Behöver vi begreppet?

44

45 Första linjen alltså inte specialistvård, inte avancerad socialtjänst, inte specialiserad skola

46 Första linjen, ej specialist Identifiera: allt Utreda: Basal utredning av Depression Ångest Psykosomatik Ätstörning Missbruk Behandla: Lindrig depression > 13 år Lindrig ångeststörning, ätstörning, enstaka självskadehändelse Riskbruk - missbruk

47

48 När ett barn eller familj har ett problem En dörr in eller tydliga vägar

49 Primärvården Socialtjänsten Barnpsykiatrin Elevhälsan Habiliteringen Vuxen.

50 Hjälp med att bedöma problemet och hitta rätt Skol-, Socialt-, Psykiskt-, Kroppligt- problem

51 Första linjen Primärvården Skolhälsovården/Elevhälsan, Barnhälsovården, Socialtjänsten Familjecentraler, Ungdomsmott m fl Vilka behov finns? Vilka resurser, kompetenser och metoder behövs?

52 Varför? Barnens egen skull Ingångna avtal och konventioner Svensk ekonomi Behov av arbetskraft

53 Varför? Barnens egen skull Ingångna avtal och konventioner Svensk ekonomi Behov av arbetskraft

54 Former för gemensam ledning och styrning ute i kommunerna och landstingen..?????

55 Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting

56 Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting

57 Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting

58 Vem bestämmer om vad? Kommun Landsting

59 Kommun Landsting Samverkansavtal Räcker det? Gemensamma verksamheter

60 Vad behöver vi mer? Kommun Landsting

61 Gemensamma mål Tydliga uppdrag Gemensamma uppdrag Samma mandatsnivå Gemensam uppföljning

62 Gemensam funktion Samordning, Beslut, Uppföljning Projektet är snart slut men er process är i början

63 Livsutvecklingen

64 En person med ADHD som inte kommer i jobb

65 Bättre och sämre process Två fall med samma förutsättningar Bättre process Goda insatser Tidigare upptäckt och bättre åtgärder, mer effektiva insatser, insatser på rätt nivå, behovsanpassat med bra timing, samordnat, effektiva metoder osv Sämre process Sämre insatser För sen upptäckt, mycket avvakta, fel åtgärder, insatser på fel nivå, ineffektiva metoder, bristande samordning

66

67 Idéer som håller i längden..

68

69 Det mobila skolteamet Ackumulerad vinst Ackumulerad vinst

70 Ungdomsarbetslöshet Andel arbetslösa yngre än 25 år År Källa: Eur ostat Not: Viktigt att noter a är att statistiken fr ån Eur ostat r evider as kontinuer ligt samt att Eur ostat juster ar siffr or na mar ginellt för jämför bar het. Tidsser iebr ott år 2001 för Sver ige och 1995 samt 1997 för Nor ge. Hämtat: Sverige Norge USA

71 Olle - I 20-årsåldern - Misslyckats i skolan helt eller delvis - Eventuellt svag dyslexi - Har ingen dramatisk social eller psykiatrisk problematik ej heller grava missbruksproblem - Lågmotiverad, håglös, vuxenfobi - Bristande sociala färdigheter - Svaga sociala nätverk - Ingen som pushar på hemifrån - Försörjs via föräldrar och ekonomiskt bistånd Vad kommer att hända? Vilka är alternativen? Vilka är konsekvenserna?

72 Tabell 1. De årliga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor Kostnader Produktionsvärde Summa Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommunen Landstinget Rättsväsendet Övriga Summa

73 Procentuell fördelning mellan olika aktörer av de årliga kostnaderna för Olles utanförskap. Arbets förmedling F örs äkrings kas s an K ommunen Lands tinget R ätts väs endet Övriga 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30%

74 De långsiktiga kostnaderna för Olles utanförskap i svenska kronor Vinst Individ Antal år Vinst

75 Sociala investeringar Långsiktighet Helhetsyn Politiska beslut Ledning och styrning

76 + kostnader - kostnader Extra stöd i skolan Frisk och arbetar Föräldrastöd Utredning och behandling

77 Socialinvesterings fond Insatser Metoder, tillgänglighet, genomförande Ekonomi Bokföring, uppföljning Resultatmått Uppföljning individ, grupp

78 1. Vi vill 2. Förankra beslutet hos alla 3. Gemensam ledning 4. Gemensam inventering av aktörer, samverkan, funktion i systemen, förbättringsbehov 5. Prioritering och strategier 6. Beslut fattas på nödvändiga nivåer 7. Förändringsarbete i verkligheten 8. Utvärdering

79 Ett gemensamt krafttag! Kommuner, Landsting och Staten En långsiktig strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!

80 Barnen allas ansvar Se, tolka, agera. Vad gör du?