Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014
|
|
- Bo Viktor Sundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2014 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett driftsform, har samma uppdrag. De ska leverera en kvalitativt god primärvård utifrån landstingets beställning. Hälsocentralerna ska erbjuda en trygg och säker vård och uppfylla samma krav på kvalitet, kompetens och tillgänglighet. Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en division för närsjukvård och en för länssjukvård. I den nya organisationen delas närsjukvården in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå-Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Beställar- och analysenheten sammanställer delårs- och årsrapporter med resultatuppföljning. Det finns ett antal indikatorer som följs. Resultaten för primärvård redovisas grupperade per närsjukvårdsområde. Resultaten finns tillgängliga kontinuerligt och transparent i landstingets datalager för samtliga hälsocentraler. Listningsläget och ekonomisk redovisning är transparent och finns tillgängliga för hälsocentraler via landstingets listningssystem Lisa. Sammanställning av resultat per tertial och år tillhandahålls närsjukvårds- och hälsocentralsledning. Allmänt I Norrbotten finns totalt 34 hälsocentraler. Inom vårdvalet drivs 30 hälsocentraler i egenregi och fyra drivs av privata företag: Cederkliniken i Piteå, (Praktikertjänst AB), Vittangi vårdcentral (Praktikertjänst AB), Adviva Hälsocentral AB i Gällivare och Vårdcentralen NorraHamn i Luleå, (Praktikertjänst AB). Vittangi vårdcentral är upphandlad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU), avtalet gäller till och med Under året 2014 har Harads hälsocentral omvandlats till en filial på Björknäs hälsocentral. Vårdcentralen NorraHamn startade sin verksamhet i november Andel personer som gör ett aktivt vårdval ökar. Vid årsskiftet hade 46 % av befolkningen ( personer) valt aktivt, detta är en ökning med 6 % på ett år. Privata hälsocentraler ansvarar för primärvård för 8,5 % av norrbottningar, resterande (91,5%) får sin primärvård via landstingets hälsocentraler. Länssnitt för antalet listade per hälsocentral är Nio hälsocentraler har fler än listade och sju hälsocentraler har färre än listade. Vittangi vårdcentral och Arjeplog hälsocentral samt nystatade Vårdcentralen NorraHamn är länets minsta hälsocentraler. Stadsvikens hälsocentral med drygt listade är länets största hälsocentral. De hälsocentraler som ökat mest sedan årsskiftet är Björknäs (genom sammanslagning med Harads hälsocentral), Vårdcentralen NorraHamn (som startade i november) samt Cederkliniken, Adviva och Hortlax hälsocentraler. Hälsocentraler som tappat flest listade sedan årsskiftet är Bergnäsets, Laponia, Gammelstads och Mjölkuddens hälsocentraler. Vårdpeng Vårdpengen bygger på ålderskapitering, socioekonomiskt index (CNI) samt på vårdtyngd (ACG). Vårdpengen fördelas till 65 % efter ålderskapitering, 10 % CNI och 25 % ACG. Ålderskapiteringskvot beror på ålderssammansättningen av listade personer. Kapiteringskvoten ligger mellan 0,79 (Porsöns hälsocentral) och 1,11 (Piteå hälsocentral), länssnitt är 1,0. Care Need Index (CNI) är ett hjälpmedel som, med utgångspunkt från socioekonomiska förhållanden, identifierar risk för ohälsa och är till hjälp för dimensionering av vårdersättningen. Uppgifterna för CNI hämtas månadsvis från Statistiska centralbyrån (SCB). CNI varierar mellan 0,73 (Gammelstads hälsocentral) och 1,23 (Överkalix hälsocentral), länssnitt är 1,0. ACG (Adjusted Clinical Groups) är ett verktyg som kan användas såväl för att beskriva hälsotillstånd i befolkningen som för att fördela resurser efter vårdtyngd. ACG bygger på att de diagnoser som har 1
2 Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund Gammelstad Hertsö Mjölkudden NorraHamn Porsön Råneå Sanden Stadsviken Örnäset Adviva Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Graniten Malmen Vittangi 29 JANUARI 2015 registrerats under en tidsperiod bakåt i tiden avgör individernas sjuklighet och behovet av insatser från sjukvården. ACG-kvoten varierar mellan 0,70 (Porsöns hälsocentral) och 1,23 (Vårdcentralen NorraHamn), länssnitt är 1,0. 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 ålderskvot CNI ACG 0,00 Gällivare Kalix Kiruna Diagram 1. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Gällivare, Kalix och Kiruna närsjukvårdsområden 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 ålderskvot CNI ACG Luleå-Boden Diagram 2. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Luleå-Boden närsjukvårdsområde 2
3 Arjeplog Arvidsjaur Cederkliniken Furunäset Hortlax Norrfjärden Piteå Älvsbyn Öjebyn 29 JANUARI ,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 ålderskvot CNI ACG 0,00 Piteå Diagram 3. Ålderskapiteringskvot, CNI-kvot, ACG-kvot, hälsocentraler i Piteå närsjukvårdsområde Resultat I denna rapport ges en kort beskrivning av utfallet av indikatorerna på länsnivå och några kommentarer till resultaten. I resultatbilagan presenteras resultaten per hälsocentral. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Patientupplevd kvalité Nationell Patientenkät genomförs inom primärvård under hösten norrbottningar som varit på ett läkarbesök på någon av länets hälsocentraler i september 2014 har besvarat enkäten. Antalet besvarade enkäter är ca 100 per hälsocentral. Åtta av indikatorerna i nationella patientenkäten (gäller läkarbesök) ingår i de uppföljningsparametrar som används inom Vårdval Norrbotten. Resultaten redovisas i form av ett viktat värde (PUK= patientupplevd kvalitet 0-100) för enheten. Bemötande Kände patienterna att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt? Delaktighet Kände patienterna sig delaktiga i beslut om sin vård och behandling, så mycket som de önskade? Information Ansåg patienterna att de fått tillräckligt med information om sitt tillstånd? Tillgänglighet Vad ansåg patienterna om tiden de fick vänta tills de fick komma på sitt besök? Förtroende Kände patienterna förtroende för den läkare som de träffade? Upplevd nytta Ansåg patienterna att deras aktuella behov av sjukvård blivit tillgodosett vid sitt besök på mottagningen/avdelningen? Rekommendera Skulle patienterna rekommendera mottagningen/avdelningen till andra? Helhetsintryck Hur värderade patienterna den vård /behandling de fick? 3
4 Norrbottens resultat ligger i stort på samma nivå som år tidigare år. Resultaten ligger på nivå eller strax under rikets resultat. En indikator, Tillgänglighet ligger strax över riksresultatet, detta trots att denna indikator har fått något sämre resultat i Norrbotten i år än tidigare år. Indikatorerna Bemötande, Delaktighet och Förtroende har förbättrats något de senaste åren. Hortlax hälsocentral redovisar även i år länets högsta resultat i Nationella patientenkäten. Hälsocentralers resultat finns också tillgängliga och jämförbara på Kontinuitet Många olika undersökningar påvisar att patienter skattar kontinuitet högt. En indikator som följs i vårdvalet är läkarkontinuitet för patienter med många besök. Måttet beskriver hur stor andel av patienter med tre eller fler läkarbesök under en 12 månaders period har haft minst 65 % av läkarbesöken hos samma läkare. Länssnittet är 39 % och resultaten varierar mellan 24 % och 68 %. Det har skett en liten förbättring gällande de hälsocentraler som hade sämsta resultaten vid förra rapporteringen, länssnittet har höjts från 37 % till 39 %. Hälsocentraler med vakanser på läkartjänster har de lägsta kontinuitetsresultaten. Vakanser är dock inte enda orsaken till låg kontinuitet utan även hälsocentralens arbetssätt och prioritering har betydelse för resultaten. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Vårdgarantin Tillgänglighet som mäts gällande primärvård är telefontillgänglighet (kontakt med hälsocentralen samma dag) och tillgänglighet till läkarbesök (läkarbesök inom sju dagar). Länssnitt för telefontillgänglighet är 88,8%, detta är något sämre än Hälften (17 av 34) av hälsocentraler har en telefontillgänglighet på 95 % eller bättre. Det finns ett antal hälsocentraler som har låga resultat gällande telefontillgänglighet. Malmens, Porsöns, Norrfjärdens, Öjebyns, Piteå och Älvsbyns hälsocentraler har resultat under 80 %. Länssnitt för tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,5%, detta är något bättre resultat än Några hälsocentraler har svårigheter att leva upp till vårdgarantin gällande läkarbesök inom sju dagar. Laponia, Älvsbyns och Gammelstads hälsocentraler har resultat på 85 % eller lägre. Beställar- och analysenheten kontaktar berörda hälsocentraler med begäran om analys och åtgärder för att erbjuda bättre tillgänglighet enligt vårdgarantin. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Sjukdomsförebyggande insatser har varit ett fokusområd inom vårdvalet under de senaste åren. Dessa insatser är även kopplade till viss prestationsbaserad ersättning inom vårdvalet. Riskbedömning avseende levnadsvanor och åtgärd vid konstaterad risk (riskgrupper) Från och med 2014 är målgruppen för åtgärder två riskgrupper. Den ena gruppen är patienter med diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. Den andra gruppen handlar om patienter med psykisk ohälsa (depression, ångest och sömnstörning). Indikatorer som följs är andel patienter med dokumenterad riskbedömning (alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak) samt andel åtgärder enligt riktlinjer vid konstaterat risk. Mål för indikatorn är att riskbedömning gällande levnadsvanor ska uppgå minst till 35 % (länssnittet 2013) och för åtgärder vid konstaterad risk ska uppgå till minst 31 % (länssnittet 2013). Majoriteten av hälsocentraler nådde målen gällande riskgruppen diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. Resultaten är sämre gällande riskgruppen psykisk ohälsa. FaR och tobaksavvänjning Vårdval Primärvård innehåller tre prestationsbaserade indikatorer inom levnadsvanor som inte riktar sig enbart mot riskgrupper. Dessa är förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR), uppföljning av FaR samt kvalificerad tobaksavvänjning. Sammanlagt har 4721 FaR förskrivits och
5 uppföljningar har genomförts. Antalet FaR har minskat jämfört med tidigare år med cirka 20 %. Kvalificerad tobaksavvänjning ligger på något högre nivå än 2013, sammanlagt har 835 kvalificerade tobaksavvänjningar genomförts. Hälsosamtal För att ytterligare förstärka det förebyggande området fick leverantörerna ett befolkningsinriktat hälsouppdrag från och med Hälsosamtal skall erbjudas till alla listade som under året fyller 30 år. Från och med 2014 skall också 40, 50 och 60 åringar erbjudas ett strukturerat hälsosamtal. Folkhälsocentrum har tagit fram ett koncept för hälsosamtalet samt utbildat primärvårdens personal som genomför samtalen. Sammanlagt har 2000 hälsosamtal genomförts under Flest hälsosamtal har genomförts i åldersgruppen 60 år (25 % av den åldersgruppen). De övriga åldersgrupperna har lägre andel genomförda hälsosamtal (50-åringar:18 %, 40 åringar: 11 % och 30 åringar:12 % ). MHV och BHV För mödra- och barnhälsovård finns nationella basprogram som ska följas. Länsenhet för Mödra- och barnhälsovård sammanställer en särskild årsrapport med resultat för ett flertal indikatorer för mödraoch barnhälsovård. Beställar- och analysenheten redovisar årsresultaten för hälsosamtal, hembesök hos familjer med ett nyfött barn, depressionsscreening för nyförlösta samt föräldrastödgrupper. Det finns samverkan mellan hälsocentraler i Kalix därför är redovisade resultat för Kalix hälsocentral de totala resultaten för både Grytnäs och Kalix hälsocentraler. I Kiruna finns samverkan mellan Malmens och Granitens MHV, vilket förklarar de saknade resultaten på Malmen gällande hälsosamtal på MHV. En separat hälsosamtal genomförs i snitt med 75 % av de inskrivna i MHV. Hälsocentraler ska göra ett hembesök hos familjer med ett nyfött barn. Det finns en stor variation på hälsocentralers resultat, från 10 % till 95 %, länssittet är 50 %. Depressionsscreening för nyförlösta mödrar görs i snitt i 59 %. Det finns stora variationer inom länet, delvis kan dessa skillnader bero på felaktig dokumentation. Hälsocentraler ska erbjuda föräldrastödgrupper till nyblivna föräldrar. Resultaten är mycket låga gällande förstagångsföräldrar som deltagit i föräldrastödgrupper tre eller fler gånger. Flera hälsocentraler saknar helt resultat för denna indikator. Effektiv hälso- och sjukvård Återinskrivningar Under 2014 är arbetet med vårdtunga patienter ett prioriterat område och därför utökades ersättningen inom vårdvalet med 4,3 mkr, samtidigt infördes ett avdrag av oplanerade återinskrivningar. Detta innebär att de hälsocentraler som inte minskar antalet oplanerade återinskrivningar inom 30 dagar med minst 10 % får ett avdrag som motsvarar 1 % av vårdpengen. De åtta hälsocentraler som har lägst andel oplanerade återinskrivningar erhåller dock inget avdrag. 13 hälsocentraler nådde resultat som innebar att de inte fick avdrag av vårdpengen under år Undvikbar slutenvård Indikatorn undvikbar slutenvård omfattar vårdtillfällen orsakade av ett antal utvalda diagnoser som väl skötta i öppenvård, bedöms kunna undvikas inom slutenvården. Indikatorn mäter antalet vårdtillfällen med huvuddiagnos som klassas som undvikbara slutenvårdsdiagnoser i förhållande till totala antalet vårdtillfällen. Eftersom underlaget per hälsocentral är litet är inte denna indikator lämplig att mäta per hälsocentral och utgår från Vårdvalets uppföljning. 5
6 Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Psykisk ohälsa Primärvården är första instans och bas för vård av psykisk ohälsa. Indikator för psykisk ohälsa mäter antal patienter med diagnoser inom diagnosgrupperna för psykisk ohälsa som besökt sin hälsocentral under de senaste 12 månader. I genomsnitt hade 13,2 % av listade besök med dokumenterad diagnos inom psykisk ohälsa. Det finns en variation mellan 4,5 % och 21 % inom länet. Vanligaste förekommande diagnoser är depression och ångest. Det är fler kvinnor än män som besökt hälsocentralen med dokumenterad diagnos inom psykisk ohälsa. Demens, uppföljning Indikatorn mäter hur stora andel av de som besökt hälsocentralen under ett år med demens-diagnos får ett uppföljningsbesök hos läkare inom 15 månader. Länssnittet är 51,7 %. Detta innebär att nästan hälften av patienter med demens-diagnos inte får ett uppföljningsbesök hos läkare. Det kan dock innebära att uppföljning på patienten sköts på annat sätt ex. via besök hos annan vårdgivarkategori. Diagnossättningsgrad Dokumentation av diagnos är dels viktigt för informationsöverföring och dels för verksamhetsuppföljning. Läkare har en lång tradition av dokumentation av diagnos och läkarbesöken är i hög grad diagnossatta, länssnittet ligger på 93 %. Övriga vårdgivare har inte samma långa tradition av dokumentation av diagnoser. Länssnittet för diagnossättningsgrad ligger på 71 % för besök hos övriga vårdgivarkategorier. Resultatet har förbättrats, men det är fortsatt en stor variation på resultaten, diagnossättningsgrad per hälsocentral varierar mellan 30 % och 97 %. Diagnossättningsgrad är en indikator som beskriver andelen diagnossatta besök, det beskriver inte kvalitén i diagnossättning. För en bra uppföljning krävs att diagnoser beskriver patientens tillstånd och inte enbart vårdåtgärd. De fördjupade dialogerna visar att det finns skäl att förbättra diagnoskvalitén. Läkemedel Det så kallade 250-målet avseende förskrivning av antibiotika (länets målsättning<250 antibiotika recept/1 000 invånare helår 2014) följs på enhets-, divisions- och länsnivå. En fortsatt gynnsam utveckling kan konstateras under 2014,dock ses en viss utplaning, vilket kan bedömas förväntad. Antibiotikaförskrivningen till äldre visar också en fortsatt gynnsam utveckling. Till länets 80 åringar eller äldre var den totala antibiotika förskrivningen 3 % lägre under 2014 jämfört med Till barn under 6 år var antibiotikaförskrivningen totalt 7 % lägre under 2014 jämfört med Målsättningen är att en hög andel (80 %) av antibiotika till barn är smalt/riktat, detta för att minska risken för resistensutveckling. Andelen smalt/riktat antibiotika har sjunkit, länssnittet är 73 % för 2014 för att jämföra med 2013 då andelen var 75 %. Sedan år 2011 följs förskrivningen av läkemedel med risk för beroendeutveckling, uppdelat i tre undergrupper. Det totala antalet individer i Norrbotten som fått sådana recept utskrivna har legat stilla eller ökat något över åren. Kvartal 1/ 2014 redovisade den till då högsta siffran någonsin, knappt individer, detta sjönk sedan kvartal 2 och 3, men kvartal 4 är siffran individer. Huvudsaklig förskrivning (55 %), liksom tidigare, till åldersgruppen >65 år, vilket torde vara medicinskt ändamålsenligt. Nästan 2/3 av förskrivningen sker till kvinnor, vilket också är oförändrat. Det finns relativt stora lokala variationer gällande förskrivning av läkemedel med risk för beroendeutveckling. Detta faktum samt att förskrivningen totalt ökar över tid bör även fortsättningsvis uppmärksammas. 6
7 Sammanfattande resultat Patientfokuserad hälso- och sjukvård Norrbottens resultat på Nationella patientenkäten ligger i stort på samma nivå som år tidigare år. Indikatorerna Bemötande, Delaktighet och Förtroende har förbättrats något de senaste åren. Resultat på indikatorn Tillgänglighet är sämre än tidigare år. Kontinuitet för mångbesökare gällande läkarbesök varierar mellan 24 % och 68 %, länssnittet är 39 %. Tillgänglig och likvärdig hälso- och sjukvård Genomsnittlig telefontillgänglighet under 2014 ligger på 88,8 % och genomsnittlig tillgänglighet på läkarbesök inom sju dagar ligger på 92,5 %. Vissa hälsocentraler har en oacceptabelt låg telefontillgänglighet. Hälsofrämjande förhållningssätt och sjukdomsförebyggande insatser Majoriteten av hälsocentraler når målen gällande levandsvanearbetet riktad mot riskgruppen diabetes, högt blodtryck och/eller övervikt. Resultaten är sämre gällande den andra definierade riskgruppen, psykisk ohälsa hälsosamtal för åldersgrupper 60, 50, 40 och 30-åringar har genomförts, flest i den äldsta gruppen, 25 % av 60-åringar har genomfört ett strukturerat hälsosamtal på sin hälsocentral. Effektiv hälso- och sjukvård 13 av 34 hälsocentraler klarade målet för oplanerade återinskrivningar. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Nästan häften av patienter med demens-diagnos har inte haft ett uppföljningsbesök hos läkare 15 månader efter konstaterad diagnos. Diagnossättningsgrad på läkarbesök och vårdgivarbesök är relativt högt, länssnitt på läkarbesök 93 % och på övriga vårdgivarbesök 71 %. Det finns förbättringspotential gällande diagnoskvalité för att säkra en tillförlitlig uppföljning. Fortsatt gynnsam utveckling inom antibiotika förskrivning Förskrivning av läkemedel med risk för beroende ökar över tid och det finns lokala skillnader som bör uppmärksammas. 7
Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 2014
Vårdval Norrbotten uppföljning jan-aug 204 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes januari 200 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet,
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merBilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015
Bilaga 1 Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7) Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-april 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2015 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7) Vårdval Primärvård, uppföljning januari-augusti 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merVårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti 2018 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti 2017 Resultatbilaga Gällivare Jokkmokk Laponia Pajala Haparanda Grytnäs Kalix Överkalix Övertorneå Kiruna Norrskenet Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund
Läs merVårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013
Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer i vårdvalet, oavsett
Läs merVårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga
Vårdval primärvård uppföljning januari-april 2019 Resultatbilaga Gällivare hc Jokkmokks hc Laponia hc Pajala hc Haparanda hc Kalix hc Överkalix hc Övertorneå hc Kiruna hc Norrskenets hc Bergnäsets hc Björknäs
Läs merVårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (9) Vårdval Primärvård, uppföljning januari-december 2017 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 med utgångspunkten att invånarna själva skall ges möjlighet
Läs merVårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (11 Vårdval Primärvård, uppföljning januari-april 2018 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng... 3 Resultat... 6 En jämlik, jämställd och
Läs merVårdval Norrbotten, årsrapport 2013
VÅRDVAL 2013 Vårdval Norrbotten, årsrapport 2013 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVårdval Primärvård, uppföljning januaridecember
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (11 Vårdval Primärvård, uppföljning januaridecember 2018 Sida 2 (11) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng... 4 Resultat... 6 En jämlik, jämställd
Läs merVårdval Norrbotten. Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober Landstingsdirektörens stab ARBETSMATERIAL
Vårdval Norrbotten Utbildning Landstingsfullmäktige 17 oktober 2013 ARBETSMATERIAL Agenda 1. Beställar- och analysenheten 2. Läget i Norrbotten 3. Vad tycker befolkningen om Vårdval Norrbotten? (Vårdbarometern)
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016
Vårdval Norrbotten Uppföljning januari-december 2016 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja hälsocentral. Alla aktörer
Läs merVårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Vårdval primärvård, uppföljning januari-april 2019 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Vårdpeng/vårdvalsersättning... 3 Resultat... 5 Stöd
Läs merVårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012
Vårdval Norrbotten, delårsrapport 2/2012 Bakgrund Vårdval Norrbotten infördes 1 januari 2010 och utgångspunkten är att invånarna själva skall ges möjlighet att välja vårdcentral. Alla aktörer i vårdvalet,
Läs merVårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014
Vårdval Norrbotten Uppföljning jan- aug 2014 Resultatbilaga Landstingsdirektörens stab 1 16000 Antal listade 1/9 2014 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Gällivare Kiruna Luleå-Boden Landstingsdirektörens
Läs merFördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten
Fördjupade dialoger - Vårdval Primärvård Norrbotten Bakgrund I Norrbottens läns landsting infördes vårdval inom primärvården från 1 januari 2010. I nuläget finns 34 hälsocentraler, varav fyra i privat
Läs merBeställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014
Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige
Läs merVerksamhetsresultat årsrapport 2012
Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens
Läs merDivision Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård
En god hälsa hela livet Bra bemötande- disposition 1 Hur följer vi resultaten? Vårdbarometern Patientenkät Ärenden i patientnämnden 2 Förbättringsarbete Etikprojektet Utbildningar Del av innehållet Ändrade
Läs merBeställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 2014
Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-december 214 Bakgrund Den 1 januari 214 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård.
Läs merVerksamhetsresultat årsrapport 2013
Verksamhetsresultat årsrapport 213 Vårdval Norrbotten Antal listade per hälsocentral 31/12 213 16 14 12 1 8 6 4 2 BILD 2 1,2 Ålderkapiteringskvot 31/12 213 1,,8,6,4,2, BILD 3 CNI-kvot 31/12 213 1,2 1,,8,6,4,2,
Läs merUppföljningsplan Beställning Primärvård 2018
Uppföljningsplan Beställning Primärvård 2018 Uppföljningen sker utifrån Regionsstyrelsens mål 2018-2020 A. Allmänna uppgifter B. En jämlik, jämställd och kvalitativt likvärdig verksamhet (perspektiv Verksamhet)
Läs merKontaktläkarmöte
Kontaktläkarmöte 2014-10-01 08.30 09.00 FIKA 09.00 09.30 Tuberkulos 09.30 10.00 Vaccinationstäckning i Norrbotten 10.00 10.30 KAFFE 10.30 11.00 Hepatiter och blodsmitta med fokus på Hepatit C 11.00 11.20
Läs merUppföljning Beställning Primärvård 2016
Uppföljning Beställning Primärvård 2016 Uppföljningen sker utifrån Landstingsstyrelsens delmål 2016-2018 A. Allmänna uppgifter B. En jämlik och kvalitativt likvärdig verksamhet (perspektiv Verksamhet)
Läs merBeställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015
Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2015 Bakgrund Landstingets styr- och planeringsprocess innebär att landstingsfullmäktige fastställer vision, verksamhetsidé, mål samt ett antal framgångsfaktorer
Läs merÅrsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter
Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart
Läs merSveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Läs merÅrsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (7 Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2018 Sida 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Allmänt... 3 Samverkansorganet... 4 Ersättningsetableringar...
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Handlingsplan Äldresatsningen i Norrbotten: nllplus.se/battreliv Grundläggande information Bakgrund: årliga överenskommelser staten SKL 2013 fokus på Sammanhållen
Läs merBilaga Uppföljning 2016
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2016 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merBeställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014
Beställning Länssjukvård Uppföljning januari-augusti 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en division för närsjukvård och en för
Läs merSMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON
SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 2-2015 Innehåll Antibiotikaresistens i Norrbotten 2014... 2 Antibiotikaförskrivning i öppenvård 2014... 3 Antibiotikaförbrukning
Läs merREVISIONSRAPPORT. Primärvårdskostnader per invånare. Granskning av. Norrbottens Läns Landsting. En jämförelse mellan samtliga vårdcentraler.
REVISIONSRAPPORT Granskning av Primärvårdskostnader per invånare En jämförelse mellan samtliga vårdcentraler Norrbottens Läns Landsting Juni 2003 Carina Olausson Jan-Erik Wuolo www.pwcglobal.com/se www.komrev.se
Läs merInnehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5 2 1. Inledning och syfte I Sverige får alla elever i grundskolans förskoleklass, år 4 och 7 samt
Läs merBilaga Uppföljning 2014
Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning 2014 Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall
Läs merFöretagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Norrbottens län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Norrbottens län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera
Läs merAndel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår
Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merPlan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2017 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2017 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom
Läs merNLL Norrbottens läns landsting 2014
NLL-2014-01 Norrbottens läns landsting 2014 Norrbotten ett län i förändring Industri med skog och malm som råvarubas Forskning och utbildning i världsklass Nya branscher breddar näringslivet (Facebookhallar)
Läs merPresskonferens. 18 maj 2015. Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S)
Presskonferens 18 maj 2015 Medverkande: Landstingsråden Maria Stenberg (S), Agneta Granström (MP), Glenn Berggård (V), Anders Öberg (S) Landstingsdirektör Hans Rönnkvist Åtgärder för en ekonomi i balans
Läs merPlan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016
Plan för uppföljning av Hälsoval Västerbotten 2016 PLAN FÖR UPPFÖLJNING AV HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2016 Landstingsstyrelsens är verksamhetsansvarig myndighet och beställare av Hälsoval Västerbotten. Inom
Läs merUppföljning Hälsoval Indikatorer
Uppföljning 2016 - Indikatorer Indikatorer Fakta, mått Antal listade individer Utfall = Antal personer som är listade på vårdcentralen per den 31/12 Andel listade personer 80 år och äldre Antal registrerade
Läs merHälsoval Jämtlands län
Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om
Läs merRapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv
Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).
Läs merSammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar
Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide
Läs merNorrbottningar är också människor, men inte lika länge
Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi
Läs merBeställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014
Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - december 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård.
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merVårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1. Primärvård Rev 2016
Vårdval Västernorrland Uppföljning, bilaga 1 Primärvård Rev 2016 1 1. Uppföljning 1.1 Inledning Den uppföljning som Landstinget arbetar med inom Vårdval Västernorrland delas upp i löpande och fördjupad
Läs merMånadsrapport mars 2017 Region Norrbotten
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (10 Månadsrapport mars 2017 Region Norrbotten Sida 2 (10) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Verksamhetens intäkter... 3 Verksamhetens kostnader... 4 Personalkostnader...
Läs merPSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN
PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN Nyckelindikatorer B&U kommundata 120,00 1. Behörighet till gymnasiet:andel elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram på gymnasiet, hemkommun. Procent. 100,00 80,00
Läs mer2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping. Uppföljning av 2018
2018 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningarna
Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar
Läs merBeställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015
Beställning Länssjukvård Uppföljning januari - april 2015 Bakgrund Länssjukvårdens och Närsjukvårdens uppdrag ska svara upp mot behovet av hälso- och sjukvård. Uppdraget har sin utgångspunkt i vision,
Läs merLokala administratörer, ihsak/hsa-registret, Primärvården
Lokala administratörer, ihsak/hsa-registret, Primärvården Enhet VASadm Vårdcentraler Namn Telefon Användarid e-post Arjeplogs Margareta Lestander 14814 Pemarles Margareta.Lestander@nll.se Anna Lundberg
Läs merFördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014
Fördjupad Dialog Beställning Länssjukvård 2014 Den fördjupade dialogen genomfördes 2014-09-22 med divisionsledningen för länssjukvården Per Berglund, Divisionschef, Tarja Lepola, Ekonomi och Planeringschef
Läs merÅrsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten
Årsrapport 2015 Hälsoval Västerbotten Uppföljningen av uppdraget för Hälsoval Västerbotten följer den uppföljningsplan som landstingsstyrelsen fastställt för 2015 Det samlade resultatet som redovisas omfattar
Läs merBeställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund
Beställning Närsjukvård Uppföljning januari-augusti 2016 Bakgrund Division Närsjukvård delas in i fem olika områden: Gällivare, Kalix, Kiruna, Luleå Boden och Piteå närsjukvårdsområde. Resultaten redovisas
Läs merFöljande statistik skall följas av vårdgivaren och inrapporteras till landstinget på anmodan:
Bilaga 2 I; Uppföljning sida 1 (6) A Uppföljning Avtalad verksamhet kommer att följas upp enligt nedanstående rutiner. Kraven på uppföljningen kan komma att ändras under avtalstiden. Bonus utgår för ställda
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Införande av Trygg hemma 2013-2015 2015-12-15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Uppdrag 3 1.3 Metod, syfte, mål 4 1.4 Målgrupp/avgränsningar
Läs merLedningsrapport april 2018
Periodens resultat är + 54 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 56 mnkr men en försämring med 36 mnkr jmf föregående år. Nettokostnaderna har ökat med 3,3 procent jämfört med samma period föregående
Läs merBilaga Uppföljning 2017
Diarienr 1 (8) Bilaga Uppföljning 2017 Innehåll 1 Uppföljning... 2 1.1 Allmänna förutsättningar... 2 1.2 Områden för uppföljning... 2 1.3 Hälsovalsrapport... 2 2 Former för uppföljning... 3 2.1 Vad som
Läs merPatientnämndens rapport 2014
Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merUppföljning Smeden Eskilstuna
Uppföljning 2016 Smeden Eskilstuna Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa en grund
Läs merKataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009
Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten
Läs merBudgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014
Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014 Primärvårdsforum 6 november 2014 Ekonomiavdelningen Finansiella mål för långsiktighet och uthållighet Egenfinansiering av investeringar Kräver
Läs merAngående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri
PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att
Läs merAktivitet och status Röd text = prioriterat O= EJ PÅBÖRJAT O= PÅGÅRO= KLART OPilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Uppföljning 09 17 Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 121001 130930 Resultat för åldersgruppen 65 år, utom för läkemedel (se nedan) Sammanhållen
Läs merYttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Malin Bonin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-10 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1305 Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m.
Läs merInnehållsförteckning
1 Innehållsförteckning 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Sammanfattning Sid 5 4. Resultat 4.1 Arbetsmiljö Sid 7 4.2 Hälsovanor Sid 11 4.3 Alkohol, narkotika och tobak
Läs merMånadsrapport oktober 2017
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (12 Månadsrapport oktober 2017 Sida 2 (12) Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Periodens resultat och prognosbedömning... 3 Periodens intäkter och kostnader... 4 Verksamhetens
Läs merTabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018
Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt
Läs merMånadsrapport Februari 2010
LULEÅ KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Stefan Larsson Telefon: 92-45 37 58 E-post: stefan.larsson@sbk.lulea.se STATISTISKA MEDDELANDEN Månadsrapport Februari 21 ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER
Läs merVä lfä rdstäppet Norrbottens lä n
Norrbottens län Vä lfä rdstäppet Norrbottens lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merHälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet
Hälsosamtalet i Skolan - ett verktyg i kvalitetsarbetet Våga följa upp! Den 16 september 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab Upplägg Detta är
Läs mer2018 Achima Care Eskilstuna. Uppföljning av 2018
2018 Achima Care Eskilstuna Uppföljning av 2018 Inledning Syftet med Hälsovals avtalsuppföljning är att säkerställa att vårdgivaren uppfyller kraven i regelboken. Uppföljningen syftar också till att skapa
Läs merPRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan )
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL Inledning (Kompletteras med text från Regionplan
Läs merMånadsrapport Region Norrbotten
Redovisande dokument Rapport Sida 1 (17 Månadsrapport Region Norrbotten 201803 Sida 2 (17) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Verksamhet... 4 Produktion... 4 Tillgänglighet... 4 Specialiserad vård...
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merFöretagsamheten 2018 Norrbottens län
Företagsamheten 2018 Norrbottens län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt
Läs merVad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten?
Vad tycker norrbottningarna om hälso- och sjukvården i Norrbotten? Vårdbarometern, år 2012 Innehållsförteckning: Intervjuade i Norrbotten.....1 Hälso- och sjukvården möter många länsbor.. 1 Avstått att
Läs merSkolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens
Läs merErsättningsmodell för vårdcentraler 2014
Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014 Bakgrund Beslut att införa ett ACG-baserat ersättningssystem från och med 2014 fattades av HSN 2012-05-08. Det är utgångspunkten i det fortsatta arbetet med utformningen
Läs merUppdaterad
Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel
Läs merLandstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november
Landstingsstyrelsens rapport till fullmäktige 18-19 november Ur landstingsdirektörens rapport till styrelsen den 28 oktober Aktuella händelser... 2 Information kring verksamheten... 3 Landstingsdirektörens
Läs merJämlik barnhälsovård
Revisionsrapport Jämlik barnhälsovård Maria Strömbäck Revisionskonsult Norrbottens läns landsting Hans Rinander Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och bedömning... 1 2.
Läs merNationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten
Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten Bakgrund Nationell Patientenkät (NPE) är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser
Läs merLedningsrapport december 2018
Resultat före finansnetto är +220 mnkr vilket är 94 mnkr bättre än budget och 59 mnkr sämre än föregående år. Finansnettot är negativt med 70 mnkr vilket helt beror på orealiserad värdereglering av pensionsportföljen
Läs merIndikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2
Indikatorerna Undvikbar slutenvård Återinskrivningar inom 30 dagar - 65 år och äldre 2009 till 2013 kvartal 2 Sammanställning av indikatorerna per kvartal för Västra Götaland, vårdsamverkansområde Södra
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs mer