REVISIONSRAPPORT. Primärvårdskostnader per invånare. Granskning av. Norrbottens Läns Landsting. En jämförelse mellan samtliga vårdcentraler.

Transkript

1 REVISIONSRAPPORT Granskning av Primärvårdskostnader per invånare En jämförelse mellan samtliga vårdcentraler Norrbottens Läns Landsting Juni 2003 Carina Olausson Jan-Erik Wuolo

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 Metod Resultat Kommentarer (2)

3 1. Bakgrund, uppdrag och revisionsfråga Revisorerna har tidigare redovisat att primärvårdens uppdrag inom NLL är diffust och att det inte finns någon direkt koppling mellan uppdraget och resurstilldelningen per vårdcentral. Något tillspetsat kan det påstås att primärvården bedriver den verksamhet de har resurser till. Division Primärvård driver sedan en tid ett projekt som har benämningen Basåtagande och budgetfördelningsmodell med syfte att bl a tydliggöra primärvårdens arbetsuppgifter i basuppdrag och tilläggsåtagande. Inom Division Primärvård och i massmedia har det varit en diskussion om fördelningen av anslagen skett på ett rättvist sätt. Den diskussionen har främst initierats av läkarna vid Haparanda vårdcentral. Krav på förändring ställdes från deras sida i annat fall avsåg de att säga upp sina anställningar vid vårdcentralen. Det har även inom NLL och massmedia rapporterats om jämförelsevis höga kostnader vid Vittangi vårdcentral efter det att NLL överlåtit driften vid vårdcentralen till en privat entreprenör från Revisorerna har gett Komrev i uppdrag att i en första etapp beskriva: Hur fördelar sig vårdcentralernas kostnad per invånare (KPI) samt vilka skillnader kan ses mellan vårdcentralerna? I uppdraget ingår inte att analysera orsakerna till eventuella skillnader i kostnader mellan olika vårdcentraler. Eventuellt kommer revisorerna senare att lägga ut ett sådant uppdrag.

4 2. 2 Metod I undersökningen ingår samtliga trettiotre vårdcentraler i länet, inklusive entreprenaden Vittangi vårdcentral. Det bör observeras att Vittangi vårdcentral drevs av Division primärvård fram till och med april 2002, därefter har landstinget överlåtit driften till Praktikertjänst AB. Tiden före entreprenaden i Vittangi hade dåvarande ledningen för primärvården i Kiruna dragit ner på verksamheten av olika skäl. Entreprenaden har inneburit att vårdcentralen åter är i full drift och bemanningen motsvarar nu en relevant primärvårdsverksamhet. Vi har undersökt primärvårdens budget och kostnader per invånare dels avseende kostnadsutfall 2002 och för budget Grundinformationen är hämtat från NLLs ekonomisystem Raindance/Business objects. Invånarantal och åldersfördelning som använts i undersökningen har vi fått från Division Primärvård och det avser fjärde kvartalet 2002 (Bilaga 1). Underlaget för resultat och budget 2002 samt budget 2003 som har legat till grund för beräkningen av primärvårdskostnader per invånare har tagits fram i samarbete med ekonomerna vid Division Primärvårds stab och i vissa fall efter kontakter med ansvariga vid vårdcentralerna. Hur kostnader i denna granskning ska fördelas har Division primärvård haft ett stort inflytande över. I de principer som använts för totalkostnadsredovisningen per vårdcentral har vi utgått från de riktlinjer som tillämpats i Landstingsförbundets KPP-projekt (Kostnad Per Patient inom hälsooch sjukvård). Utgångspunkten för KPP-projektet är att ta reda på vad vården kostar för olika patienter. Den modell för kostnadsredovisning som där används är väl genomtänkt och kan därför i tillämpliga delar användas i denna studie. För den som vill fördjupa sig i KPPprojektets beräkningsprinciper hänvisas till projektets delarapport 1. Nedan redovisas vilka kostnadsposter och verksamheter som har exkluderats från våra beräkningar av primärvårdskostnad per invånare. Kostnadsposter som exkluderas ur beräkningen: Landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen med kansli Landstingsdirektören med stab Köpt vård där patienten vårdats på annan inrättning än den egna (riks- och regionsjukvård) Ambulanskostnader (p g a skillnader i ambulansorganisationen mellan vårdcentraler på sjukhusorter och övriga vårdcentraler). Engångsposter, t ex större nedskrivningar eller förlust vid avyttring Sjukresor Hjälpmedelskonsulenter

5 Verksamheter som exkluderas ur beräkningen: FoU (statlig och landstingsfinansierad) Externt finansierade projekt (externa medel till att utveckla en viss medicinsk metod, utvecklingsprojekt) Hälso- och sjukvård till flyktingar Flottarens sjukhemsboende i Gällivare Rebecka som avser särskild omvårdnad i Pajala. Medel kopplade till nationella/lokala handlingsplanen (15 Mkr) ingår inte i KPI-beräkningarna. Vi har även när det gäller beräkningen av totalkostnaden för resp. vårdcentral tagit hänsyn till lokala förhållanden av betydelse i sammanhanget. T ex på orter där flera vårdcentraler delar på resurser som dietist, MVC/BVC, ljusbehandling mm ligger hela kostnaden för resursen många gånger på en av vårdcentralerna. Där har vi fördelat ut kostnaden på berörda vårdcentraler. Porsöns vårdcentral har, som ett annat exempel, pga. närheten till Luleå Tekniska Universitet ett antal studenter som är patienter vilka vi tillfört vårdcentralens befolkningsunderlag. Av universitetets studenter har 850 studenter, som ej är mantalsskrivna inom Porsöns upptagningsområde, lagts till vårdcentralens invånarantal i åldersgruppen 7 64 år. I dessa typer av frågor har vi rådgjort med ekonomerna vid Division Primärvårds stab och/eller med berörd vårdcentral. Kostnader för privata vårdgivare har fördelats ut lika på berörda vårdcentraler på orter där de privata vårdgivarna är etablerade. Principerna för fördelning av semesterlöneskulden har vi enats om tillsammans med ekonomienheten vid landstingsdirektörens stab. Semesterlöneskulden fördelas på vårdcentralerna utifrån andelen månadslön på årsbasis per vårdcentral. För Vittangi vårdcentral reglerades dock denna fråga via avtalet som tecknades med Praktikertjänst I budget 2003 är kostnaderna för läkemedel, till skillnad från 2002, fördelat med beaktande av åldersstrukturen i resp. vårdcentrals upptagningsområde. Tidigare fördelades läkemedelsbudgeten enbart utifrån invånarantal. På samma sätt har kostnader för hjälpmedel en förändrad fördelning i budget 2003 jämfört med När det gäller jourcentralerna i Piteå och Luleå har kostnaderna fördelats efter antal besök från resp. vårdcentrals upptagningsområde. Kostnaderna för jourcentralen i Boden har fördelats efter invånarantal för resp. vårdcentrals upptagningsområde eftersom besöksstatistik saknas avseende vilket vårdcentralsområde patienterna kommit från.

6 Kostnader för ST-läkare har för år 2002 för Kalix vårdcentral, Grytnäs och Haparanda varit fördelat i såväl budget som utfall på resp. vårdcentral. För övriga vårdcentraler har kostnaderna för ST-läkare fördelats ut per länsinvånare och därefter per vårdcentral med invånarantalet per upptagningsområde som grund. Kostnader för LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) har fördelats per länsinvånare och därefter per vårdcentral med invånarantalet per upptagningsområde som grund. För primärvården i Luleå har kostnaderna för basenheten Rehab fördelats ut på samtliga vårdcentraler i Luleå med resp. vårdcentrals invånarantal som grund. För 2003 har primärvården i Kiruna (Malmen och Graniten) inga intäkter från kommunen för LAH (Lasaretts Anknuten Hemsjukvård) men däremot kvarstår kostnaderna för denna verksamhet. Vi har även en redovisning av primärvårdskostnader per invånare viktat med hänsyn till åldersfördelningen i resp. vårdcentrals upptagningsområde. Modellen för åldersviktningen är densamma som använts av landstinget i överenskommelsen med Praktikertjänst om driften av Vittangi vårdcentral. Enligt uppgift är modellen även använd av andra landsting i samband med avtal och ersättningar för drift av primärvård. Modellen är följande: Åldersgrupp Vikt 0 6 år 1, år 0, år 1,5 75 W år 3,0 Exempel, fiktivt upptagningsområde för en vårdcentral: Åldersgrupp Faktiskt invånarantal Vikt Viktat invånarantal 0 6 år 100 1, år , år , W år 150 3,0 450 Totalt

7 Om vi antar att denna fiktiva vårdcentral har en framräknad totalkostnad per år på 10 Mkr som grund för beräkning av KPI, kan man dels beräkna KPI med åldersviktat invånarantal ( : = kronor per invånare) och dels med invånarantal utan hänsyn till åldersstruktur ( : = kronor per invånare). Som framgår av ovan så ger tillvägagångssättet t ex ett högre befolkningsunderlag för den äldsta åldersgruppen med motivet att denna grupp, som bekant, konsumerar mest sjukvård.

8 3. Resultat Primärvårdskostnader per invånare (KPI) med och utan åldersviktning Resultat 2002 Budget 2002 Budget 2003 Vårdcentral Åldersviktat Åldersviktat Åldersviktat Ovanstående tabell sammanfattar resultatet av granskningen. I tabellen har vi separerat vårdcentraler med resp utan observationsplatser (OBS-platser observationsplatser/ slutenvårdsplatser inom primärvården). Vårdcentraler med OBS-platser får självfallet en högre kostnad Enheter med OBS-platser Antal per invånare jämfört med enheter utan vårdplatser. Vi har inte inom ramen för denna granskning analyserat vilka specifika kostnader som är att hänföra till OBS-platserna. Därför bör, i detta material, vårdcentraler med resp utan vårdplatser inte jämföras avseende kostnader per invånare. Jämförelser får istället göras inom resp grupp. Överkalix Övertorneå Arvidsjaur Pajala Arjeplog Jokkmokk Haparanda Vårdcentraler med OBS-platser Överkalix har högst KPI för 2002 både avseende resultat och budget och såväl med som utan Enheter utan OBS-platser åldersviktning. Därefter följer Övertorneå. Noteras kan att Haparanda har lägst KPI av vårdcentraler med OBS-platser och det gäller såväl resultat som budget Åldersviktningen förändrar heller inte detta förhållande. Enligt uppgift kan det nämnas att Haparanda vårdcentral har en jämförelsevis hög lokal/ hyreskostnad. Harads Vittangi Råneå Stadsviken Älvsbyn Skillnaden Malmbergetmellan högsta och lägsta KPI är för: Forsen Resultat 2002 ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor (avser 4937 Överkalix 4889 och Björknäs Haparanda) Erikslund Budget 2002 ej åldersviktat kronor 4 och 448åldersviktat kronor (avser 4499Överkalix 4554 Grytnäs och Haparanda). Bergnäset Örnäset Budget ej åldersviktat kronor 4 och 396åldersviktat kronor (avser 4362Överkalix 4575 och Haparanda). Hertsön Mjölkudden Norrfjärden Åldersviktningen reducerar tydligt skillnaden för KPI mellan högsta och lägsta värdet. Kalix Piteå Graniten Gammelstad Björkskatan Sanden Malmen Öjebyn Medelvärdet avseende KPI för vårdcentraler med OBS-platser är för: - Resultat ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. - Budget 2002 ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. - Budget ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. Avseende resultat 2002 påverkar åldersviktning Pajala mest där differensen är 619 kronor/invånare mellan ej åldersviktad och åldersviktad KPI. Därefter följer Överkalix med 548 Hortlax Furunäset kronor/invånare. Lägsta differensen mellan ej åldersviktad KPI och viktad har Jokkmokk med Porsön

9 4 kronor/invånare. Ett liknande förhållande avseende differenserna mellan ej åldersviktad KPI och viktad kan ses för budget 2002 och Vårdcentraler utan OBS-platser Avseende ej åldersviktad KPI beräknat på resultat 2002 ligger Harads och Vittangi högst och Porsön och Furunäset lägst. Med åldersviktning ligger fortfarande Harads i topp men nu tillsammans med Hertsön. Vittangi hamnar här på 4:e plats. Lägst KPI med hänsyn till åldersviktning har Piteå vårdcentral och Hortlax. Ser man på ej åldersviktad KPI beräknat på budget 2002 ligger Harads, Vittangi och Råneå högst. De är tre vårdcentraler, utan OBS-platser, som har lägst invånarantal i upptagningsområdet. Lägsta KPI har här Furunäset, Porsön och Hortlax. Tar vi hänsyn till åldersviktningen när det gäller KPI beräknat på budget 2002 ligger Harads fortfarande högst följt av Hertsöns och Malmbergets vårdcentraler. Lägst KPI i detta avseende har Piteå vårdcentral, Öjebyn och Furunäset. Skillnaden mellan högsta och lägsta KPI är för: - Resultat 2002 ej åldersviktat kronor (Harads och Porsön) och åldersviktat kronor (Harads och Piteå vårdcentral). - Budget 2002 ej åldersviktat kronor (Harads och Furunäset) och åldersviktat kronor (Harads och Piteå vårdcentral). - Budget 2003 ej åldersviktat kronor (Harads och Porsön) och åldersviktat kronor (Harads och Piteå vårdcentral) Medelvärdet avseende KPI för vårdcentraler utan OBS-platser är för: - Resultat ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. - Budget 2002 ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. - Budget 2003 ej åldersviktat kronor och åldersviktat kronor. Studeras differenserna mellan ej åldersviktad och åldersviktad KPI avseende resultat 2002 framgår det att de största skillnaderna har Porsöns vårdcentral med 1418 kronor/invånare därefter kommer Hertsön med 1306 kronor/invånare. De vårdcentraler som p g a åldersviktningen får lägre KPI är främst Harads med 772 kronor/invånare följt av Piteå vårdcentral (279 kronor/invånare). Ser man på differenserna mellan ej åldersviktad och åldersviktad KPI avseende budget 2002 och budget 2003 har de nyss nämnda vårdcentralerna samma relationer som avseende resultat Övrigt

10 Vissa vårdcentraler (t ex Älvsbyn och Hertsön) tvingas anlita stafettläkare, vilket erfarenhetsmässigt är mer kostsamt jämfört med egna ordinarie läkare. Ur detta perspektiv kan därför KPI beräknad på resultat 2002 ge en delvis annan bild än KPI beräknat på budget, därför att utfallet för läkarkostnader p g a av stafettläkare blir högre än vad som är budgeterat. Detta är således en kostnadspost som inte budgeterats för. En vårdcentral utan stafettläkare har därför lättare att hålla sig inom tilldelad budget avseende kostnader för läkarlöner.

11 4. 4 Kommentarer Vi har haft revisorernas uppdrag att beskriva hur vårdcentralernas kostnader per invånare fördelar sig samt visa på vilka skillnader som kan ses. Detta har ovan redovisats och för denna studie är därmed vårt uppdrag slutfört. Men det resultat vi presenterat ger upphov till ett flertal antal frågor som faller inom den övergripande frågeställningen vad beror de ovan redovisade skillnader avseende KPI på? Vi kan konstatera att det finns skillnader mellan vårdcentralerna avseende KPI, i flera fall stora skillnader. Är dessa skillnader historiskt betingande från tiden före Division Primärvård bildades? Är redovisade skillnader avseende KPI motiverade? Behöver justeringar av budgetfördelningen göras? Dessa och andra frågor med anledning av vår granskning behöver belysas ytterligare, vilket främst bör vara av intresse för Division Primärvård. Resultatet från denna granskning kan t ex användas i divisionens pågående projekt, Basåtagande och budgetfördelningsmodell. Vill i detta sammanhang även uppmärksamma sambanden mellan primärvården och sjukhusvården och då främst patientflödena. Patientflödena till primärvården är starkt kopplade till t ex KPI per vårdcentral. Det är allmänt känt att primärvårdspatienter på sjukhusorter söker sig till fel vårdnivå, nämligen till sjukhusens akutmottagningar istället för till vårdcentralen. Det innebär att de kostnader som dessa patienter genererar hamnar hos Division Medicinska specialiteter m fl divisioner och inte hos primärvården där de borde. Vi föreslår revisorerna att avvakta resultatet av Division Primärvårds ovan nämnda projektarbete innan ställning tas till en eventuellt fortsatt och fördjupade studie med inriktning på primärvårdskostnader per invånare.

12 Vård % % % 75 - W % Totalt central Arjeplog 175 5, , , , Arvidsjaur 425 6, , , , Jokkmokk 325 5, , , , Älvsbyn 585 6, , , , Piteå 549 5, , , , Furunäset 592 7, , , , Öjebyn 746 7, , , , Norrfjärden 408 7, , , , Hortlax 579 9, , , , Graniten 759 7, , , , Malmen 759 7, , , , Vittangi 201 5, , , , Malmberget 561 6, , , , Forsen 576 5, , , , Pajala 433 6, , , , Övertorneå 325 6, , , , Överkalix 196 4, , , , Haparanda 629 6, , , , Kalix 722 6, , , , Grytnäs 444 7, , , , Björkskatan 605 8, , , , Råneå 241 5, , , , Stadsviken 497 4, , , , Mjölkudden 421 6, , , , Örnäset 604 6, , , , Porsön 343 5, , ,8 51 0, Bergnäset 723 7, , , , Gammelstad 905 8, , , , Hertsön 630 9, , ,2 81 1, Björknäs 554 5, , , , Sanden 733 8, , , , Erikslund 525 6, , , , Harads 85 5, , , ,8 1667