Meny. Matprat som förändrar. Termodynamik. Viktarbete. Samtalet vägen till förändring. Minimera ett förmanande förhållningssätt.
|
|
- Ann-Charlotte Olofsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademiskt primärvårdscentrum Matprat som förändrar Specialistdietist Mahnoush Malek Viktarbete - Realiteten, samtalet Meny Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden - Enkla verktyg - Pedagogiska hjälpmedel Sammanfattning Termodynamik Viktarbete Viktstabilitet = Energibalans Viktnedgång = Negativ energibalans Viktuppgång = Positiv energibalans Samtalet vägen till förändring Empati Minimera ett förmanande förhållningssätt Öka förändringstalet Lundahl B et al (2013) Motivational interviewing in medical care settings: A systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Patient Education and Couseling 93 (2013) Moyers T, Martin T, Houck J, Christopher P, Tonigan S, Amrhein P (2007) Client language as a mediator of motivational interviewing efficacy: where is the evidence? Alcoholism: clinical and experimental research. DOI /j x 1
2 Ålderns betydelse för behandling Nutrition Danielsson P et al. Obesity Facts Energi Näring Släcka hunger och törst Mat, ständigt i fokus Intagetav socker, godis och choklad Konsumtionen av choklad och konfektyrvaror: mer än fördubblats mellan Social samvaro Njutning Belöning Tröst Jordbruksverkets rapport 2015:15 Intaget av dryck idag Riksmaten barn 2003 Bidrag av energi från olika livsmedelsgrupper i procent. Jordbruksverkets rapport 2015:15 Riksmaten barn 2003, SLV 2
3 Associationer? Att tala samma språk Associationer? Kaloririk! Lördag?! Gott! Ska köpa! Mmm Modedieter Nordiska näringsrekommendationer 2012 Fokus på kosten som helhet och kvaliteten Grunden för den nordiska nyckelhålsmärkningen Livsmedelsverket 3
4 Evidens och nutritionsbehandling Mäta kostintag - svårigheter Kostintag är komplext: Svårt att peka ut enskilda kostkomponenters betydelse Underrapportering: Påverkas av vikt Påverkas av ålder Evidens: Få studier med hög kvalité Livingstone MBE et al. Brit J Nutr Kostvanor och barnfetma - Evidens Evidens: Sockerinnehållande dryck HoelscherDM et al. J AcadNutrDiet Malik VS et al. Am J ClinNutr Moreno L et al. CurrOpinClinNutrMetab Care Newby, Pk. J LawMed Ethics Gibson LJ et al. Int J Epidemiology EbbelingC et al. Lancet Begränsad evidens: Fettintag Kostsammansättning Livsmedelsval/kostmönster Måltidsmönster Portionsstorlek Ätbeteende Påvisats genom tvärsnittsstudier Barn med övervikt/fetma: Mindre energi till frukost Hoppar över frukosten oftare Köper lunch i skolan Mer energi till middag Äter middag oftare framför TV Äter middag ensam Moreno L et al. CurrOpinClinNutrMetab Care Nutritionsbehandling Nutritionsrådgivning: Stödjande process karaktäriserad av samarbete mellan dietist och/eller vårdgivare för att sätta mål, prioritera och skapa en individuell åtgärdsplan Övergripande målsättning: Uppnå tillfredsställande kostvanor som bidrar till optimal utveckling och energireducering vilket i sin tur leder till minskad grad av fetma Strategierförattåstadkommakostförändringar: Motiverandesamtal, KBT, problemlösning, bildvisning, stresshantering och socialt stöd encpt. AND, 2015 Nutritionsområden Kostens energitäthet och sammansättning Livsmedelsval Måltidsordning Konsumtion av söta drycker Portionsstorlek Ätbeteende (överätande, småätande, smygätande och nattligt ätande, äthastighet) 4
5 Enkla åtgärder och verktyg Tallriksmodellen - Steg 1: 1/3 reserverad för grönsaker - Steg 2: 1/2 tallriken reserverad för grönsaker En portion, mättande måltider, mindre tallrikar Livsmedelsval och tillgänglighet - Nyckelhålsmärkningen Fler åtgärder Måltidsordning -3 huvudmål, 0-3 mellanmål Vägledning i portioner - Sötsaker och snacks (Max 10% av totala intaget) - Frukt och grönsaker (500 gram/dag) Måltidsmiljö -Ej äta framför TV Vägledning i rätt dryckesval KONKRETISERING Pedagogiska hjälpmedel Pedagogiska hjälpmedel 5
6 Patientfall, tjej 15 år Ökad aktivitet: Gym 2 ggr/vecka, Deltagande i skolidrott Mat: En portion till lunch och middag Mer grönsaker 3 huvudmål och två mellanmål Godisstopp ett år, popcorn ibland Mor lagade nyttigare mat Nycklar i behandlingen 1. Bygga en bra plattform: allians, kartläggning (kunskap, motivation, tilltro, stöd) 2. De bästa råden och verktygen är enkla 3. Fokusera på att åstadkomma förändring och ej på att nå resultat Se upp för flytande kalorier Dryck Kcal/dl Smoothie 100 Milkshake 84 Chokladdryck Drickyoghurt 65 Läsk Saft 49 Juice 45 Mjölk (0,5%) 41 Light läsk/saft 1 Mineralvatten 0 Kaffe, Te 0 Konsumtionenavsötadryckerfrämjarviktökninghos bådebarn och vuxna(malik VS et al, Am J Clin Nutr. 2013) Att göra medvetna val = 340kcal 6
7 Att göra medvetna val Ett biobesök = = 1 lunch eller middag 250kcal 570kcal Största andelen av energiintaget bör komma från mat Från potatis till pommes 100 g potatis: 83 kcal, 0.1 g fett Per portion (175 gram): 145 kcal, 0.2 g fett 100 g pommes frites: 307 kcal, 18 g fett Per portion (150 gram): 461 kcal, 27 g fett Sammanfattning Yngre barn har avsevärt bättre effekt av behandling under lång tid Bristande evidens för samband mellan kostfaktorer och fetma; undantag -söta drycker Viktigt med anpassade och enkla råd Ni är otroligt viktiga och behövs! Kontakt: mahnoush.etminan-malek@sll.se 7
Meny. Matpratsom förändrar. Viktarbete. Behandling. Ålderns betydelse för behandlingen. Viktstabilitet = Energibalans
Matpratsom förändrar Meny Behandling - Viktarbete, realiteten, samtalet Nutrition - Utveckling, samtid och framtid - Modedieter, NNR 2012 Evidens och nutritionsbehandling - Svårigheter, nutritionsområden
Läs merKostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma
Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt
Läs merMotiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016
Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Borås 18 maj 2016 Sofia Trygg Lycke Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Psykoterapeut steg 1 MI utbildare och handledare,
Läs merMotiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Uddevalla den 13 oktober 2016 Vänersborg den 14 oktober 2016
Motiverande samtal med barn som har övervikt/fetma Uddevalla den 13 oktober 2016 Vänersborg den 14 oktober 2016 Sofia Trygg Lycke Specialistsjuksköterska inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar
Läs merBra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se
Bra mat för skolbarn Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov anna.neymark@lj.se Dietister i länet Jönköpings sjukvårdområde: 6,5 Värnamo sjukvårdsområde: 2,5 Höglandets sjukvårdsområde: 3
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs merBra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09
Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-
Läs merBra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen
KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merFör barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
Läs merMatprat i primärvården
Matprat i primärvården 23-24 november 2017 Borlänge och Mora Inger Stevén Rådgivare och Dietist Råd och beredskapsavdelningen Slutsatser Matvanor viktigaste riskfaktorn för ohälsa Vården vill samtala om
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merSofia Trygg Lycke. Akademiskt primärvårdscentrum. Vårdutvecklingsledare & Specialistsjuksköterska. Grundutbildad psykoterapeut
Akademiskt primärvårdscentrum Sidan 1 Sofia Trygg Lycke Vårdutvecklingsledare & Specialistsjuksköterska Grundutbildad psykoterapeut Handlingsprogram övervikt och fetma, HPÖ och FaR i SLL Utbildare i MI,
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA
ÖVERVIKT OCH FETMA HOS UNGA LISELOTTE KUEHN KRYLBORN VÅRDUTVECKLINGSLEDARE AKADEMISKT PRIMÄRVÅRDSCENTRUM DISTRIKTSSKÖTERSKA, MSC, UTBILDAR I MI MEDLEM AV MINT - MOTIVATIONAL INTERVIEW NETWORK OF TRAINERS
Läs merKost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget
Läs merBra mat. Vikt och midjeomfång
Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.
Läs merKolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016
Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket
Läs merDefinition. I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget.
Frukt gör dig glad Definition I bildspelet används begreppet frukt och grönsaker. I det inkluderas även bär och rotfrukter, men potatis är undantaget. Varför viktigt med frukt & grönsaker? Skyddande effekt
Läs merMat och dryck för dig som har diabetes
Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på
Läs merFyller kosttillskott någon funktion?
Fyller kosttillskott någon funktion? Eller räcker det med ett genomtänkt kostintag? Du blir vad du äter Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Adjunkt institutionen
Läs merAtt genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016
Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt
Läs merDet lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?
Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka? Godis ger dig energi för stunden. Mellanmål ger dig både näring och energi länge. För 75 gram godis får du mjölk, smörgås och frukt (se bilden). Så
Läs merKostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna
Bilaga 2 Kostråd vid övervikt och fetma hos barn, ungdomar och vuxna Goda matvanor innebär en näringsriktig och välbalanserad kost i relation till behovet och är en grundpelare i behandlingen av övervikt
Läs merArbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar
Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar 1. Hur ofta äter du frukost? 2. Hur ofta äter du mellanmål? Aldrig 1-2 ggr/dag 3-4 ggr/dag 3. Vilken typ av mellanmål
Läs merKost och sårläkning. Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall.
Kost och sårläkning Katharina Sandström, dietist i Primärvården Sundsvall Sammanfattning Kräver energi att läka sår 30-35 kcal/ kg kroppsvikt (200-600kcal) Ökat proteinbehov 1,25-1,5 g/kg kroppsvikt (ca
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merKost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset
Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer
Läs merBlir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare?
Blir man fet av socker? Socker och hälsa - Myter, fakta och hur kommer vi vidare? Swedish Nutri;on Founda;on 20 april 2015 Ideon Science Park, Lund Ingrid Larsson, klin näringsfysiolog, med dr Enheten
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merMatvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.
Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merArbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun
Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda
Läs merRekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)
Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group
Läs merMaria Svensson Kost för prestation
Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Nervsystemet Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Få ut det mesta
Läs merGer socker typ 2-diabetes?
Ger socker typ 2-diabetes? Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet SNF 2015-04- 20 Diabetesepidemin! 382 miljoner individer i världen har diabetes! 8,3% av den vuxna befolkningen! Antalet har dubblerats
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merRiksmaten ungdom
Måltidsdagarna 2018 Riksmaten ungdom 2016-17 Anna Karin Lindroos Eva Warensjö Lemming Mål med undersökningen Deltagare - 3 000 ungdomar. Undersökningen ska vara representativ för åk 5, 8 och åk 2 på gymnasiet.
Läs merHälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.
2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att
Läs merEn arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.
En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning
Läs merMAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR
INFORMATION OM MAT OCH MÅLTIDER INOM FÖRSKOLORNA I ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING www.stockholm.se/eav Förord Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning satsar på bra mat
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merAktuella kostrekommendationer för barn
Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer
Läs merNationell konferens om levnadsvanor 23 september 2015 Stockholm
Arbete med levnadsvanor i vården varför och hur? Risker med ohälsosamma levnadsvanor. Vilka råd och och vilken rådgivningsnivå rekommenderas? Övervikt och fetma Nationell konferens om levnadsvanor 23 september
Läs merKostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:
Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel 2015-05-07 Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merKostpåverkan vid narkolepsi?
Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist
Läs merRåd om bra matvanor till barn och ungdomar
Råd om bra matvanor till barn och ungdomar 1 Innehåll Råd om bra matvanor till barn och ungdomar... 1 Mat och måltider... 3 Kostråd och näringsrekommendationer... 5 Tips på länkar som rör mat och tänder...
Läs merHur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel
Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel Matvanor Hälsa Miljö Inlärning Elevhälsan har en viktig roll i skolans hälsofrämjande
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merPedagogik kring mat och hälsa
Pedagogik kring mat och hälsa Matkunskap á la Hälsomålet 8 april 2011 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se
Läs merH ÄLSA Av Marie Broholmer
H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merÄmnesutbildning: Mat
1 Ämnesutbildning: Mat Carina Svärd leg.dietist Innehåll: - Ohälsosamma matvanor/kostindex - Näringsrekommendationer/kostråd - NNR nyheter - Vitaminer/mineraler - Protein - Kolhydrater - Fett - Måltidsordning
Läs merKostråd energirik kost
Kostråd energirik kost Att genomgå en operation innebär att du utsätter kroppen för fysisk påfrestning och därför behöver kroppen extra näring och energi, det vill säga mat och dryck, för att orka. Mat
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merwww.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna
www.vgregion.se/beslutstödfetma Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merAllt du behöver veta om smart viktminskning
Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket
Läs merIngrid Larsson Obesitasmottagningen Sahlgrenska kuniversitetssjukhuset. Kostbehandling vuxna
Kostbehandling vuxna En negativ energibalans där energiintaget är lägre än energiförbrukningen är grunden för all viktreduktion. Vid övervikt används kostbehandling oftast som ensam behandlingsform. Vid
Läs merTänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!
Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro
Läs merMikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009
Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,
Läs merRiktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun
Riktlinjer för kost i förskolan i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i förskolan ligger till grund för kommunens riktlinjer. Måltiderna i förskolan är mycket viktiga i omsorgen om barnen.
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merKost & idrott. Andreas B Fysakademin.se
Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar
Läs merBra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?
Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga
Läs merTräna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar
Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar Träna Äta Vila Om du inte äter och vilar så ökar risken för Skador Sjukdomar Trötthet Maten blir till energi. Mat Mycket träning = mycket mat! Bensin
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merHÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson
HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken
Läs merCentrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.
Centrum för folkhälsa Tillämpad näringslära Andrea Friedl andrea.friedl@sll.se Bild: TN/ÄT SMART//SLL/2005 Några % hit eller dit Standardmjölk Lättmjölk 383 kg fett eller 64 kg fett påp 70 år Energibalans
Läs merFallprevention. Dietist Magnus Eriksson Tel:
Fallprevention Dietist Magnus Eriksson Magnus.Eriksson9@Eskilstuna.se Tel: 016-710 51 11 Vem är jag? 33 år Karlstad Vof- Eskilstuna Legitimerad dietist Motorcross Hur mycket mat äter vi under en livstid?
Läs merHar Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum?
Har Livsmedelsverkets kostråd passerat bäst före datum? Vad gör Livsmedelverket? Hur tas kostråden fram? Webbutbildning för bra matvanor Inger Stevén Rådgivare och Dietist 100 90 80 70 % Vilket förtroende
Läs merKronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12
Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist
Läs merSocker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet
Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har
Läs merVad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken?
Vad är rätt kolhydrater och hur gör man i praktiken? Kolhydratskola 5 Maj 2014 Anette Jansson Livsmedelsverket Vem är Livsmedelsverket Nya Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater
Läs mer-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Mitt barn äter ingenting
-Hur kan man jobba hälsofrämjande på familjecentralen kring mat och hälsa? -Vad är bra mat för barn? -Samspelet runt maten - hur motivera och inspirera? -Mitt barn äter ingenting -Hur stödjer vi föräldrar
Läs merHälsotest. Namn: E-mail: Telefon: Datum: www.inspirilla.com / www.nillaskitchen.com
1 Hälsotest Namn: E-mail: Telefon: Datum: 2 Bakgrundsdata 1 Kön q Man q Kvinna 2 Hur gammal är du? q 56 år eller äldre q 46 55 år q 36 45 år q 26 35 år q 25 år eller yngre 3a Vilket är Ditt civilstånd?
Läs merVill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret
1 Vill du inte fylla i formulär och kostdagbok på internet använder du istället pappersformuläret i boxen. Grattis till ditt inköp av Dietistboxen! Hoppas att vi kan hjälpa dig till en hälsosammare vardag.
Läs merMat och måltider. inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör
Mat och måltider inom kommunala förskolor i Enskede-Årsta-Vantör Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se fram emot. Förskolan
Läs merVad väljer du till mellanmål?
Hitta Stilen MELLANMÅL - Introduktion, uppgifter & utställningar Vad väljer du till mellanmål? UNDERLAG Regelbundna matvanor lägger en bra grund för en hälsosam livsstil. Förutom frukost, lunch och middag
Läs merKostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior
Kostriktlinjer för förskola, skola, fritidshem samt skolcafeterior S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket.
Läs merNationella matvaneundersökningar
Nationella matvaneundersökningar Underlag för Kostråd Värdering av risker med mat Lagstiftningsarbetet inom EU Berikning av livsmedel Mål med Riksmaten ungdom 3000 deltagare från åk 5, åk 8 och 2 på gymnasiet
Läs merOM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR
OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig
Läs merBRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER
BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING MAT OCH CANCER 2:A UPPLAGAN Den här broschyren bygger på den tredje expertrapporten från World Cancer Research Fund (WCRF) utgiven i maj 2018. WCRF har identifierat olika
Läs merMaten under graviditeten
Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och
Läs merMåltidersättning och viktreduktion
Stockholms Obesitasdagar 12-13 maj 2011 Måltidersättning och viktreduktion Anna Hägg Leg. Dietist Överviktscentrum Definitoner av och regler kring Livsmedel för viktminskning Studier om måltidsersättning
Läs merDiabetesutbildning del 2 Maten
Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig
Läs merEnkla tips för att ditt barn ska må bra.
Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt
Läs merSockerutställning. För skolor
Sockerutställning För skolor Innehåll Bakgrund till sockerutställning Sockerutställning Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel Manual - sockerutställning med inköpta livsmedel Livsmedelsinformation
Läs merAllmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:
2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen
Läs merKunskap ger hälsa. Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING
Kunskap ger hälsa Att sätta ihop och genomföra en SOCKERUTSTÄLLNING Copyright Bergklint education 2019 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Definition av tillsatt socker... 3 Ingrediensförteckning
Läs merTräna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.
Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men
Läs merTio steg till goda matvanor
Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor
Läs merVanliga frågor och svar vid pulverbehandling
Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det
Läs mer