Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Transkript

1 Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar socker som bränsle. Under årtionden har socker baktalats och betraktats som orsak till många problem. Här menas socker i måttliga mängder och inte som nu i fullständigt orimliga proportioner. Stärkelse har ansetts vara ett ämne av ringa kvalitet vilket är direkt felaktigt Stärkelse är en kolhydrat som man måste beakta vi sammansättning av sin matsedel. Allt behövs för en fungerande kropp. Kombinationen av mat, motion, alkohol, nikotin, miljö med mera gör människan till vad hon är. Att belasta kolhydrater, stärkelse och socker för felaktigt leverne är kanske att ta i men blir det för mycket av det så påverkar det starkt vår hälsa. Vidare måste man beakta att merparten av oss får under ett år i oss kemikalier (5-7 kilo)som livsnedelsproducenterna med livsmedelsverkets goda minne tillsätter vår mat. Den som är fysiskt aktiv och lär sig att äta stärkelserik mat utan fett kan utan problem konsumera stora mängder kolhydrater. Raffinerade kolhydrater i vitt mjöl är precis lika bra energikällor som fullkornsbröd. Problemet är att vitt bröd har berövats på sina vitaminer, fibrer och andra näringsämnen. Vitt bröd går bra att äta om det är bakat på oblekt mjöl av god kvalitet, särskilt om det kombineras med fullkornsprodukter. Naturens egen sötma Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2 Apelsin 8,9 Banan 13,5 Citron 2,0 Grapefrukt 6,5 Hallon 4,1 Honungsmelon 7,8 Jordgubbar 7,9

2 Kiwi 9,2 Kålrot 5,4 Lingon 8,7 Majs 3,3 Mango 14,5 Morot 7,8 Paprika, röd 4,6 Pepparrot 6,6 Persika 7,8 Päron 8,5 Russin 59,5 Rödbeta 7,9 Tomat 3,0 Vindruvor 15,1 Vitlök 3,9 Äpple 1,8 Kolhydraternas beståndsdelar Kolhydraternas beståndsdelar Monosackarider

3 Glukos, finns i honung och frukt. Fruktos, finns i honung och frukt. Galaktos, finns i mjölksocker. Disackarider Sackaros, består av raffinerat socker från sockerbetor och sockerrör. Maltos, bildas av stärkelse när sädeskorn gror eller vid jäsning av korn, finns i öl och whisky. Laktos, finns i mjölk. Cellobios, består av två glukosenheter och bygger upp cellulosa. Polysackarider Består av långa kedjor av sammansatta glukosenheter. Stärkelse Stärkelse finns i stora mängder i mjöl, gryn, ris, majs och rotfrukter. Hos djuren är stärkelsen lagrad i form av glykogen i levern och musklerna. Hos växter är stärkelse den främsta formen för lagring av energi. Cellulosa Cellulosa finns i cellväggarna hos de flesta växter och i bakterier, t ex i kli, fullkornsmjöl, råris, skaldelar, grönsaker och rotfrukter. Cellulosa är olösligt i vatten men är näring för hälsosamma tarmbakterier och underlättar matsmältningen. Pektin Pektin finns i växter och gör att frukt- och bärsafter bildar gelé. Kroppen förbränner och frigör kolhydraternas lagrade energi när vi äter. Nedbrytningen ger vatten och koldioxid. Kolhydraterna är således både rena och effektiva som bränsle eftersom slutprodukten blir vatten och koldioxid. Glykemiskt index (GI)

4 Glykemiskt index (GI) Det bästa för hälsan är att äta mat som har lågt GI det vill säga långsamma kolhydrater som tex bönor. Höga GI-värden ger höga blodsockernivåer och desto större är svaret på insulin och risken för att utsätta kroppen för olika sjukdomar. För att bestämma ett livsmedels GI låter man ett antal försökspersoner äta en bestämd mängd av en sorts mat, varefter man vid regelbundna tider tar blodprov som gör att man kan bestämma glukoshalten. GI-värdet på glukos har satts till 100. Alla andra kolhydrater har GI-värde under 100 (det finns ett som har värde 105 nämligen maltos). Ett GI-värde under 55 anses vara en långsam kolhydrat och värde över 70 en snabb kolhydrat medan värde mellan 55 och 70 är medelhög. I denna diskussion om GI-värden skall man komma ihåg att det nödvändigtvis inte behöver betyda att mat med högt GI-värde är dålig mat och lågt GI-värde är bra mat. Det kan dock vara så att kostens andel av födoämnen med högt GI-värde är en viktig faktor när man skall bedöma vilka hälsorisker det innebär att lita till kolhydrater som basföda. (Observera att man i vissa publikationer använder en annan GI-skala, där vitt bröd användes som referens. Om bröd ges GI-värde på 100, är GI-värde för glukos 130. Om du ser värde på morötter över 100 härrör det från brödskalan.) Glykemiskt index (GI) för några livsmedel Apelsinjuice 46 Bovetegryn 54 Bröd fullkornsvete 69 Choklad 49 Croissant 67 Fanta 68 Glass 61 Havregryn 49 Helmjölk 22 Kellogs cornflakes 87

5 Majschips 72 Popcorn 55 Potatischips 54 Riskakor 85 Råris 55 Rågbröd 76 Salta pinnar 83 Spagetti 43 Strösocker 65 Våfflor 76 Grönsaker mm Blackeyebönor 43 Bondböna 82 Kidneyböna 27 Kålrötter 72 Linser röda 26 Morötter 49 Palsternacka 97 Potatis,kokt 62 Pommes 75 Rödbetor 69 Sojabönor 18 Vaxbönor 32 Vita bönor 51 Ärtor, gröna 48

6 Frukt mm Ananas 66 Apelsin 44 Aprikos 31 Banan 55 Dadlar,torkade 103 Grape 25 Honung 58 Jordnötter 14 Kiwi 52 Körsbär 22 Mango 55 Papaya 58 Plommon 39 Päron 38 Russin 6 Vindruva 46 Äpple 38 Tabellen hämtad ur boken Ät rätt. Ät gott. Må bra av Andrew Weil Kolhydrater Kolhydrater

7 Kolhydrater är för de flesta kroppens största energikälla. De utgör en oersättlig del i molekylerna överallt i kroppen och finns t ex i DNA och i biokemiska föreningar som ingår i kroppens energiproduktion. Kolhydraterna kan även ge cellerna olika identitet genom att binda sig till olika fetter på cellmembranens utsida. Kolhydraten i sig själv är en förening av kol, väte och syre arrangerad som ringar som kan sammanfogas så att större och mer komplicerade molekyler bildas. De enklaste kolhydraterna är sockerarter som består av endast en ring: fruktos, glukos och galaktos. Man delar upp kolhydraterna i två stora grupper, de komplexa (långsamma) kolhydraterna som förser kroppen med långsamt energibränsle och de enkla kolhydraterna (snabba) som ger snabb energi. Begreppen snabba och långsamma anger om maten vi äter leder till att blodsockerhalten höjs snabbt eller långsamt. Detta har också betydelse för hur mycket insulin som bukspottskörteln utsöndrar i blodet, se vidare under glykemiskt index. Socker och potatisstärkelse är exempel på snabba kolhydrater som snabbt ger en kraftig förhöjning av blodsocker och insulin. Exempelvis linser, bönor och grönsaker som innehåller sammansatta sockerarter är däremot långsamma kolhydrater eftersom de bryts ner långsammare och har ett mindre inflytande på blodsockerhalten och insulinet. Den så kallade snabbmaten är inte bra, någon enstaka gång då och då okey, men orsaken till att man skall undvika den är just för de snabba kolhydraterna eller det höga sockerinnehållet. Läs innehållsdeklarationen och tro inte på reklamen, gör en egen bedömning. Varför är det problem med socker och för mycket kolhydrater. Socker består av sukros, som är en disackarid och denna måste brytas ned till två s k monosackarider (glukos och fruktos) för att kunna tas upp i blodet. Blodsockerhalten bör vara cirka 90 mg per 100 ml blod, vilket betyder att den totala sockerhalten i blodet är ca 5 gram som motsvarar två sockerbitar. När man dricker en 33 cl läsk får man i sig ca 33 gram eller ca 15 sockerbitar. Detta innebär att blodsockerhalten ökar kraftigt och bukspottkörtel och binjurar får arbeta hårt. Om detta upprepas för ofta kan sjukdomstillstånd skapas. Sockret skapar dessutom en biokemisk obalans i kroppen så varken mat eller vitamintabletter räcker för att ställa till rätta och skapar därför olika sjukdomstillstånd. Det finns bara ett sätt att få kroppen i balans igen och det är att minska på den ingrediens som orsakar problemet, nämligen sockret. Varje svensk äter ca kg socker per år. Dessa stora sockerintag ökar risken för många olika sjukdomar bl a

8 - cancer i tjocktarmen - allergier - vuxendiabetes typ 2 - humörsvängningar - fetma och därtill hörande besvär. - karies. Kolhydrater och då framför allt snabba, kan med största sannolikhet vara lika förödande som att äta stora mängder socker. Det som nu nämns låter krångligt men är tagit ur läroböcker i ämnet Hur går det nu till när kroppen lagrar fett: Glukos från främst kolhydrater i kosten omvandlas acetylcoenzym-a. Detta ämne går normalt in i citronsyracykel och ger energi till kroppen. Det uppstår inga problem om man låter kroppen arbeta så att man förbränner denna energi. Men, glukos i blodet gör att insulin frigörs och vid stor tillgång på insulin omvandlas acetyl-coenzym-a till fettsyror. Dessa bildar tillsammans med olika andra substanser bildas triglycerider och dessa utgör fettlagren i fettvävnaden. Skall man uttrycka sig litet mer på svenska så är risken uppenbar att man blir fet av för mycket kolhydrater. Varför äter en sumobrottare ca 67 % kolhydrater, fundera på det samtidigt som du ser människors problem med övervikt. Kostens viktigaste delar Kostens viktigaste delar En rik och sammansatt kost är absolut nödvändig för att människokroppen ska kunna fungera optimalt. Problemet är dock att det är omöjligt att ge samma kostråd till alla individer. Variationerna mellan människor är så stora att den kost som är välgörande för en person kan vara nedbrytande för en annan. Det finns flera sätt att gruppera människor för att vägleda vad som är bra för var och en. Homeopatin har byggt upp sitt system med 15 olika konstitutioner som har olika temperament och olika behov. Blodgruppsbestämning är ett annat sätt att kategorisera människor och därmed ange

9 vad som är lämplig kost. Man kan inte nog poängtera hur viktigt det är att se över sina kostvanor för att förhindra sjukdomar och att hålla kontrollen medan man är frisk. När sjukdomen väl kommer är det ofta sent att göra något. För att förstå varför det är så viktigt att välja rätt mat, kan det vara bra att veta vad som händer när man äter fel. Vanligtvis har alla de komponenter vi behöver minst två sidor, en bra och en dålig. Det blir lika tokigt om det går till överdrift åt ena som åt andra hållet, komponenterna måste uppnå en sorts balans och denna balans är olika för varje människa. Luft Luft Ren luft är av största vikt för att självläkningsprocessen skall fungera. Är luften full av föroreningar har immunförsvaret fullt upp med att sortera bort det skräp som kommer ned i lungorna. De gifter som sprids genom luften är mycket svårt att göra något åt. Med viss örtmedicin och kost kan man hjälpa kroppen att göra sig av med en del av gifterna. Vad gäller luften får man kanske börja tänka i lite andra banor, det vi vanligtvis menar med luft är ju egentligen syre som det inte pratas mycket om. Det som diskuteras nu är koldioxid som enligt de flesta experter, som får uttala sig, är rent livsfarligt och konsekvensen blir att man inför koldioxidskatt och höjer bensinpriserna. Men är koldioxiden verkligen farlig, har nivåerna ökat drastiskt? Minskar koldioxidutsläppen med höjda skatter? Blir miljön bättre med vätgasbilar? Svaret på frågorna är nej. Koldioxidhaltens nuvarande nivåer har överskridits långt tidigare för tusentals år sedan. Koldioxid ingår i fotosyntesen, den process i växtriket som skapar syre. En del koldioxid måste således finnas. Skogen brukar kallas jordens lungor så det vore betydligt bättre att öka skogsbestånden än att tillverka trädgårdsmöbler och toapapper. Att koldioxidhalten skulle minska med skatter och höjda bensinpriser förstår de flesta att det bara är ett sätt att dra in mer pengar. Konsumenten får betala ett högre pris men miljön blir bara allt sämre.

10 Vad vi kan göra är att globalt skaffa oss ett annat synsätt på transporter och industrins produktion av varor och energi. Det finns miljöriktiga sätt att sköta transporter vilket dock kostar en del att genomföra, något som förr eller senare måste ske. Att förändra alla jordens fordon till vätgasdrift är inte en sådan lösning. Vätgas förekommer i princip inte i ren form på jorden utan är bundet till luft och vatten. Utflykter ut i naturen är ett bra alternativ till att insupa den förorenade luften som finns i alla storstäder och större industriområden. Det bästa rådet för att skapa en självläkande kropp är trots allt att ta bort alla de måsten som styr livet. Man måste aldrig göra det man inte vill. Den som definierar sina måsten och kopplar ihop konsekvenserna inser snart hur man prioriterar kroppen och hälsan. Miljöfaror Miljöfaror Olika typer av gifter (även sådana som är godkända) är en vanlig orsak till försämrad läkning. Gifterna är mycket svåra att undvika eftersom de finns överallt, i vattnet, i luften vi andas, i maten vi köper och inte minst i alla de droger vi dricker och suger i oss. Den elektromagnetiska strålning vi utsätts för dagligen är speciellt farlig eftersom den är osynlig och luktlös. Alla dessa miljöfaktorer skadar oss och främst vårt DNA som bär på den information som delvis krävs för spontanläkning. Att undvika farorna är ytterligt svårt. Genom eget val kan man minimera riskerna med vatten och mat. Den elektromagnetiska strålningen är svårast att undkomma, man kan försöka minska exponeringen, det är inte nödvändigt att dela hela sitt liv med en mobiltelefon eller att vistas i närheten av kraftledningar.

11 Vatten Vatten Kroppen till består sextio procent av vatten. Därför är det lätt att förstå att vattnet är mycket viktigt för att självläkningen skall fungera vid sjukdom. En vuxen människa behöver mellan en och fyra liter vatten per dag beroende på livssituation. Vattnet skall i görligaste mån vara rent vatten, inte kaffe, läsk eller öl. Det skall med andra ord inte heller innehålla några onaturliga kemikalier, som kommunalt vatten gör dvs klor och ev andra kemikalier för att uppnå ett rätt ph-värde. I handeln finns ett antal olika filter som tar bort kemikalier. Tyvärr kan vatten från en källa i skogen vara värre för kroppen än kommunalt vatten. Skall man använda sådant vatten bör man låta göra en kemisk analys innan man dricker det. Källvattnet kan innehålla för mycket järn, koppar, mangan, kalk eller ha fel ph-värde mm. Vatten används dock inte första hand till dryck utan till mat. Jordbruket står för den största förbrukningen. Av den totala sötvattenförbrukningen konsumerar jordbruket 70%, industrin 22% och de privata hushållen 8%. Ett kilo spannmål kräver liter vatten, ett kilo lammkött liter och ett kilo nötkött liter, i siffrorna ingår även det vatten som krävs för att odla djurfoder. Vi kan med andra ord spara vatten genom att äta mindre kött. Mat Mat För att självläkningsprocessen skall ha en chans att fungera när kroppen blir sjuk måste maten ha så hög kvalitet som möjligt och vara varierad. Ät allt som i görligaste mån kommer från jordar där inga bekämpningsmedel eller konstgödning förekommer. En vuxen människa bör äta mellan fyra och sju hekto helst råa grönsaker och frukt per dag för att tillgodose en fullgod självläkningspotential. Undvik kött och mjölkprodukter från djur som föds upp med en större del onaturligt s k kraftfoder,

12 ät hellre kött från vilt som ej gått i hägn. Undvik framförallt alla typer av lightprodukter och produkter som innehåller socker. Viss mängd socker kan accepteras om det klart framgår vilken typ av socker det är. Immunförsvar Immunförsvar Självläkning kan inte ske om kroppens eget immunförsvar är försvagat. Immunförsvarets uppgift är att just försvara kroppen och att skilja mellan det kroppsegna och det främmande och vidtaga åtgärder mot det senare. Immunförsvaret påverkas negativt av främst fyra skäl: - kronisk eller mycket kraftig infektion - förgiftning eller en energibrist - negativt sinnestillstånd - fel kost under lång tid Mot dessa faktorer kan man skydda sig genom bra kost och kosttillskott i form av vitaminer, mineraler och olika örter samt motion.