Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.

Transkript

1 Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet förknippas med förebyggande av karies och matstrupscancer, det verkar också vara nödvändigt för en normal sexualfunktion. Molybden har även en nyckelfunktion i leverns avgiftning av kemikalier och metaller samt vid allergi. En vuxen människa har ca 9 mg i kroppen främst i lever, njurar, binjurar, benstomme och hud. Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring. - Motverkar anemi. - Har en nyckelroll i leverns avgiftning. - Är viktig för vissa hjärnfunktioner. - Medverkar till upptag av järn, fett och kolhydrater och utsöndring av urinsyra. - Vete, vetegroddar, konserverade bönor, baljfrukter, grön paprika, kakao, äpple, fullkornsprodukter, ägg, rödspätta, lever och leverpastej. Vuxna: RDI 150 µg. Medicinsk dos 500 µg. Barn: bör få sitt behov genom maten.

2 Mangan (Mn) Mangan (Mn) Mangan är ett absolut nödvändigt spårelement. Det behövs för flera livsviktiga enzymer som är verksamma i kroppens energiproduktion, benbildning mm. Mangan är också viktigt för att omsätta fetter och producera kolesterol liksom för proteinsyntesen i kroppens celler. Mangan behövs även för ett sunt fungerande nervsystem och hjärnfunktioner. En vuxen person har normalt ca 15 mg mangan i kroppen. Gravida kvinnor och personer som äter mycket snabbmat riskerar manganbrist. Struma kan bero på manganbrist. Mangantillskott kan hjälpa vid krampsjukdom (epilepsi). Mangan är väsentligt för ett normalt och riktigt utnyttjande av blodsockret tillsammans med krom och zink. Mangan tillsammans med krom och zink gör att blodsockret håller den nivå det skall. - Är viktigt för kroppens immunförsvar. - Omvandlar glukos till energi. - Stabiliserar blodsockret kombinerat med krom. - Är en viktig antioxidant. - Är nödvändigt för kvinnliga könshormoner. - Är nödvändigt för tillverkning av ben, senor, ligament, brosk och andra vävnader. - Bildar ett av sköldkörtelns viktigaste hormon (tyroxin). - Är viktigt för binjurefunktionen. - Är nödvändigt för normal benstruktur. - Är en viktig komponent i lederna, en smörjsubstans för hyaluronsyra. - Är viktigt för alkoholavgiftning i levern. - Används i behandlingar av vissa nervösa störningar.

3 Spannmålsprodukter, baljfrukter, nötter, äpplen, lingon, gröna bladgrönsaker, nässlor, vitkål, te, grahamsbröd, knäckebröd, kalvlever och strömming. Vuxna: RDI 4 mg. Medicinsk dos 20 mg. Barn: RDI 1,5 mg. Medicinsk dos anges ej. Magnesium (Mg) Magnesium (Mg) Magnesium är ett essentiellt mineral, nödvändigt för många av kroppens funktioner, inklusive mer än 300 enzymreaktioner. Alla energiskapande enzymer innehåller magnesium. Kroppen innehåller ca 25 g magnesium, merparten finns i våra celler sedan i skelettet och muskulaturen. Av de mest förekommande mineralämnena är magnesium nummer fem efter kalcium, fosfor, kalium och natrium. Upptaget av magnesium minskar vid stort vitamin D-, kalcium-, protein- och fettintag, upptaget i cellerna försämras om man samtidigt saknar B 6. (detsamma gäller för zink). Magnesium är bl a giftigt för personer med njurproblem. Vid låga värden av både kalium och magnesium är det nödvändigt med tillförsel av magnesium innan kalium kan tas upp i blodet. Tillräckligt intag av magnesium förhindrar kalcium från att lagras i leder och mjuka vävnader och man sover dessutom bättre. Tillskott rekommenderas bl a till personer med tarmsjukdomar och sådana som äter ensidig raffinerad kost. Kronisk trötthet kan ev åtgärdas med magnesium tillsammans med kalium. Behovet av magnesium ökar under graviditet och amning. - Behövs för cellförnyelse och energiproduktion.

4 - Kontrollerar många cellulära funktioner. - Är nödvändigt för den hormonella aktiviteten. - Är viktig för bl a DNA och RNA funktioner. - Ingår som en del av regleringsprocessen av blodets ph-värde och därmed kroppens syra/basbalans. - Upprätthåller den viktiga elektriska laddningen som förekommer i nerv- och muskelmembranen. - Är nödvändigt för överföring av nervimpulser. - Är nödvändigt för hjärnans funktion. - Sänker högt blodtryck. - Förebygger gallsten och njursten. - Är nödvändigt för hypofysens funktion. - Verkar kramplösande på musklerna. - Förhindrar sjuklig förändring i cellmembranen som kan orsaka cancer. - Används i behandling av prostatabesvär. - Hjälper till vid behandling av PMS Bovete, bryggerijäst, grahamsmjöl, rågmjöl, vetekli, sojabönor, nötter, råris, kål, potatis, banan och musslor. Vuxna: RDI 700 mg. Medicinsk dos 3000 mg Barn: RDI mg. Medicinsk dos anges ej.

5 Litium (Li) Litium (Li), toxisk metall Litium är ett mineral som är nödvändigt för kropp, varför är inte helt klart. Det anses att litium behövs som ett anpassningselement i omvandlingen av essentiella fettsyror till prostaglandiner. Troligtvis är behovet ca 3 mg per dag. Sambandet litium och karies är påvisat. För stora doser litium ger negativa effekter. Ämnet används ibland till behandling av alkoholism. Genom riktig kost och bra vatten tillgodogör man sig sannolikt de mängder som behövs. Kvicksilver (Hg) Kvicksilver (Hg), toxisk metall Kvicksilver är ett ämne man ska vara försiktig med. Några atomer bör finnas i vår kropp, men varför vet man inte riktigt idag, höga halter är dock rena fördärvet. Det är viktigt att se upp med kosten så den inte är påverkad av förorenat vatten, bekämpningsmedel, svampdödande medel, vissa betade sädesslag, amalgam eller ljusrör. Kvicksilverförgiftning svarar långsamt på behandling. Bönor, ägg, lök och vitlök ökar de svavelbärande aminosyrorna i kroppen och genom att äta dem kan man uppnå resultat. Kosttillskott med cystein, cystin, metionin, pektin, askorbinsyra, tokoferoler, zink och selen är också bra. En man blev helt fri från kvicksilverförgiftning, som han ådragit sig genom betat utsäde, genom att dricka Noni-juice. Många har blivit friska genom att ta bort amalgamet i tänderna.

6 Krom (Cr) Krom (Cr) Krom är ett essentiellt spårämne som upptäcktes så sent som på 1950-talet. Det är en blandning av vitamin, mineral och hormon. Krom är mycket viktigt för att reglera blodsockernivån och används med framgång vid behandling av diabetes. En vuxen individ har ca 6 mg krom i kroppen, främst i håret, mjälten, njurarna, benmärgen och testiklarna. Det verkar finnas ett samband mellan kromfattig kost och ökad risk för åderförkalkning och blodpropp. Krombrist förstärker också tendenser till humörsvängningar och nedstämdhet. Illamående efter intag av sötsaker kan indikera krombrist. Krom rekommenderas till kvinnor som under graviditeten har socker i urinen och som föder stora barn. - Är viktigt för produktion av insulin. - Kontrollerar kolesterolhalten i blodet. - Stimulerar framställning av protein i kroppen. - Ökar motståndskraften mot infektioner. - Är bra vid behandling av diabetes. Melass, bryggerijäst, műsli, grönsaker, nässlor, grönkål, svartpeppar, mörk sirap, honung, apelsinjuice, vitt vin, mörk choklad, bröstmjölk, musslor, ostron, lever. Vuxna: RDI 120 µg. Medicinsk dos 400 µg. Barn: RDI 50 µg. Medicinsk dos anges ej.

7 Koppar (Cu) Koppar (Cu) Koppar är ett livsviktigt spårämne men också en antioxidant som skyddar mot de fria radikalerna. Viktigast är dock koppar för andningen. Koppar förekommer mest i levern, benmärgen och i de röda blodkropparna men lagras också i musklerna, skelettet, hjärta och hjärna. Det finns ungefär lika mycket koppar i blodkropparna som i blodplasman. Upptag av koppar sker främst i magsäcken och i de övre delarna av tunntarmen. Det är emellertid levern som kontrollerar både upplagring och utsöndring. I en vuxen kropp finns ca 100 mg koppar. Koppar och zink behövs för kroppens egen produktion av superoxiddismutas, ett starkt antiinflammatoriskt medel. - Är en antioxidant. - Spelar en viktig roll i både energiproduktion och fettmetabolism. - Stärker immunförsvaret. - Behövs för vissa enzymer. - Främjar upptaget av järn. - Är viktig för produktion av kollagen. - Behövs för hjärna och nerver. - Är användbart vid behandling av artrit. - Deltar i bildandet av färgämnet melanin som ger huden och håret färg.

8 - Kan förebygga cancer. - Kan lindra smärtor vid förslitna leder. - Kan prövas vid blodbrist som inte orsakas av järnbrist. - Kan verka vid stress, allergi och bronkit. Bovete, rågmjöl, grahamsmjöl, hasselnötter, oliver, gröna ärtor, frukt, ostron, räkor, strömming, njure och kalvlever. Vuxna: RDI 1 mg. Medicinsk dos 5 mg. Barn: RDI 0,4 mg. Medicinsk dos anges ej. Kobolt (Co) Kobolt (Co), toxisk metall Kobolt är ett viktigt spårämne. Normal kobolthalt i blodet är ca µg/ml. Cirka 40 % av kroppens kobolt finns i musklerna och 14 % i skelettet. Det lagras även i lever och njurar. Normalt ger kosten den mängd kobolt vi behöver. Kobolt är dock beroende av jorden och det moderna jordbruket kommer säkert att leda till bristtillstånd som förr inte var några problem. Särskilt vegetarianer som äter lite eller inget kött eller skaldjur skall vara vaksamma. Kobolt finns sällan som ett rent kosttillskott utan ingår i bl a vitamin B Hjälper till vid bl a sammanställning av DNA.

9 - Kan ersätta mangan och zink vid en del viktiga enzymfunktioner. - Är en viktig del i vitamin B Är en nödvändig komponent för de röda blodkropparna. - Sänker blodtrycket. - Ger ett friskare nervsystem. - Har en viss inverkan på ämnesomsättningen. - Alger, bovete, färska gröna bladgrönsaker, fikon, ostron, musslor, ål, mjölk, kött, lever, njure. RDI saknas. Dagligt behov är dock ca 7 µg. Klor (Cl) Klor (Cl), toxisk metall Klor finns i vår kropp huvudsakligen utanför cellerna. Det är ytterst sällsynt att detta ämne behövs som tillskott eftersom kosten som regel innehåller rikligt med salt. - Reglerar blodets syra/basbalans. - Arbetar ihop med natrium och kalium som elektrolyter för att balansera vätskedistributionen i kroppen. - Stödjer reningen i kroppen. - Hjälper till med matsmältningen genom att stimulera produktion av saltsyra. -

10 Salt, havstång, oliver. Vuxna: RDI 800 mg. Medicinsk dos ca 3000 mg. Barn: RDI 500 mg. Medicinsk dos anges ej. Kisel (Si) Kisel (Si) Kisel är ett essentiellt näringsämne och näst efter syre det vanligaste ämnet på jorden. Kunskapen om kisel är dåligt dokumenterad. Det förekommer mest i bindvävnaden och i håret. Hårt bearbetade råvaror som sedan blir snabbmat har nära nog inget kiselinnehåll kvar. Säd som mals förlorar upp till 98 % av sitt ursprungliga kiselinnehåll. - Är nödvändig för bildande av benvävnad, i samverkan med kalcium. - Skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar. - Saknas kisel kan det leda till åderförfettning. - Anses förebygga håravfall. - Är bra för benen, huden och naglarna. Alger, åkerfräken, fullkornsprodukter (rätt behandlade), sojabönor, rödbetor, grönsaker, råris,

11 skaldjur. RDI saknas. Dagligt behov är dock ca 30 mg. Normalkost av riktiga produkter ger upp till 200 mg dagligen.