Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad
|
|
- Kristin Sundberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fastställd av omsorgsnämnden Reviderad
2 Sida 1 av 9 Maten och måltiden ska upplevas som en av dagens höjdpunkt för de som äter. En klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper och tydliga riktlinjer är en förutsättning för att bidra till en trevlig måltidsmiljö och för att säkerställa den enskildes näringsintag. Dessa riktlinjer och rutiner grundar sig delvis på Socialstyrelsens förslag i Näring för god vård och omsorg (2011) samt Livsmedelsverkets råd och material om måltider i äldreomsorgen. Måltiderna ska serveras i en trivsam miljö. Indikator Mat- och måltidsmiljö i särskilt boende ( Vad tycker de äldre om äldreomsorgen, Socialstyrelsen) Den enskilde ska få det stöd och den hjälp som behövs under måltiden. Genomförandeplan Frukost, middag, kvällsmat samt mellanmål ska serveras jämnt fördelat över dagen. Egenkontroll Nattfastan ska inte överstiga 11 timmar Egenkontroll Specialkost ska tillhandahållas om medicinska, religiösa eller etiska skäl finns. Undernäring och felnäring ska förebyggas. Andel personer 65 år och äldre med hälso- och sjukvård i särskilt boende med åtgärder för undernäring (Senior Alert) Utgångspunkten för måltiden, ätandet och näringsintaget är att den enskilde har ett eget ansvar. När den enskilde inte kan ta ansvar för hela eller delar av sin näringstillförsel är det omsorgs- och hälso- och sjukvårdspersonal arbetsuppgift att erbjuda, stödja och hjälpa så att behovet kan tillgodoses. Sjuksköterskor, omsorgsassistenter samt kostombud ska kontinuerligt utbildas för att motsvara de krav som ställs för att säkerställa den enskildes näringsintag. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden fattar beslut om riktlinjer och mål för maten och måltiderna inom omsorgsförvaltningen. Omsorgsnämnden ansvarar för att det finns ekonomiska förutsättningar att följa mål och riktlinjer. Det vill säga att omsorgsnämnden är ytterst ansvarig för att kunderna får mat med ett näringsinnehåll utifrån varje individs behov.
3 Sida 2 av 9 Förvaltningschef Förvaltningschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS har ett övergripande ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen att säkerställa patientsäkerheten. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren ansvarar för att utreda och besluta om den hjälp och det stöd som den enskilde ansöker om i samband med mat och måltider. Enhetschef Enhetschefen har ett övergripande ansvar för enhetens livsmedelshantering och måltidsmiljö. Det innebär att: Den enskilde får den mat han/hon har rätt till. Den enskilde får rätt stöd och hjälp i samband med måltiden enligt beslut från biståndshandläggaren. Måltidsordningen serveras jämnt fördelat över dagen. Nattfastan inte överstiger 11 timmar. Måltidsmiljön är trivsam. Underställd personal utgår från basala och ändamålsenliga hygienrutiner vid hanteringen av livsmedel. Ge kostombuden möjlighet att delta i planerade utbildningar och kostträffar. Se till att egenkontroller utförs på enheten. Kostombud (= utsedd omsorgsassistent) På varje enhet ska finnas ett lämpligt antal omsorgsassistenter som är kostombud. Kostombudet ansvarar för att: Vara kontaktlänk mellan den enskilde, övriga omsorgsassistenter och köks- /måltidspersonal. Medverka på kostträffar och utbildningar som anordnas. Informera övriga kollegor om nyheter som kommit kostombudet till del Medverka i förbättringsarbeten på enheten som rör kost och måltider. Omsorgsassistent Omsorgsassistentens ansvar är att: Ställa frågor som rör maten och måltidsvanor till nya kunder samt dokumentera denna information i genomförandeplanen. Ge den enskilde rätt stöd och hjälp i samband med måltiden utifrån biståndsbeslutet. Skapa en trivsam måltidsmiljö genom trevlig servering och uppläggning av maten.
4 Sida 3 av 9 Observera förändringar eller avvikande näringsintag till sjuksköterska samt dokumentera att detta är gjort. Medverka vid bedömningar av den enskildes näringstillstånd och göra uppföljningar enligt sjuksköterskans ordinationer och instruktioner. Se till att kyl, frys och förråd är i ordning. Utföra egenkontroller Följa hygienrutiner i samband med livsmedelshantering. Läkare Läkare har det medicinska ansvaret och ansvarar för utredning och ordination av behandling. Vilket bland annat omfattar utredning av undernäring och ordination av specialkost. Vidare ansvarar läkare för att annan specialist kontaktas när behov föreligger. En sådan specialist kan vara en dietist, logoped med flera. Läkare ansvarar också för att relevanta uppgifter om patientens nutrition dokumenteras och vidarebefordras till nästa vårdgivare. Patientansvarig sjuksköterska, PAS (eller dennes ersättare) PAS ansvarar för att: Hemsjukvårdspatienter genomgår en nutritionsbedömning och att nutritionsstatus följs upp kontinuerligt eller när förändring av näringstillstånd har observerats. Dokumentera patientens nutritionsstatus. Ordinera kost, konsistens, berikning och kosttillägg samt meddela måltidsservice enligt gällande rutin. Samråda med patientens läkare och/eller dietist, konsultera kostchef, arbetsterapeut, sjukgymnast, fysioterapeut, tandhygienist, tandläkare, dietist med flera i de fall nutritionstillståndet kräver bedömning och åtgärder utanför det egna kompetensområdet. Arbetsterapeut Arbetsterapeuten ansvarar för att: Ge råd och tips om hjälpmedel för att äta och dricka Utifrån sin profession och i samverkan med sjukgymnast/fysioterapeut skapa förutsättningar för att patienten har en god sittställning i samband med måltiden. Omsorgsassistent får information och kunskap om hur den enskilde bör sitta, stöttas och guidas för att vara så delaktig som möjligt i matsituationen. Kostchef Kostchefen är verksamhetsansvarig för tillagnings- och mottagningskök inom måltidsservice och ansvarar för att: Verksamheten följer gällande lagar och författningar. Den mat som erbjuds uppfyller fastställda näringsrekommendationer. Måltiderna kan serveras jämnt fördelat över dagen.
5 Sida 4 av 9 Kökspersonal inom måltidsservice Kökspersonal inom tillagningskök ansvarar för att: Beställd mat enligt fastställd kvalitet tillhandahålls och att maten smakar gott och har ett tilltalande utseende. Följa rutiner, riktlinjer, lagar och förordningar som finns inom livsmedelshantering. En god samverkan mellan yrkesgrupperna är ett gemensamt ansvar och leder till att kunskap om mat och måltider sprids. All livsmedelsverksamhet ska ha ett system för egenkontroll. Egenkontroll innebär att identifiera de faktorer i verksamheten som utgör fara för livsmedlens säkerhet. Detta i syfte att undvika hälsoproblem hos konsumenterna. Måltidsmiljön i en gemensam matsal eller i den enskildes bostad ska främja njutning och matlust. För att uppnå det är det viktigt med en lugn miljö där den enskilde får det stöd han/hon behöver och ges tillräckligt med tid för att äta. Kunderna ska erbjudas mat enligt tallriksmodellen. För att den enskilde ska få möjlighet att få sitt näringsbehov tillgodosett och för att kunna servera en säker mat enligt livsmedelslagstiftningen bör maten serveras på följande tider: Måltid Tid Energiförde lning Morgonmål Vid önskemål/behov Frukost E % Mellanmål E % Middag E % Mellanmål E % Kvällsmat E %
6 Sida 5 av 9 Kvällsmål E % Nattmål Vid önskemål/behov Nattmål och morgonmål serveras vid behov så att nattfastan inte överskrider 11 timmar Mellanmål på förmiddagen serveras vid behov. Frukost Kaffe och/eller the, socker och grädde Mjölk och/eller naturell yoghurt/fil Mjukt och/eller hårt bröd, gärna grovt bröd framför formfranska samt matfett och ost/köttpålägg Juice och/eller frukt Grönsaker* Gröt gjord på fiberhavregryn, välling eller müsli med hög fiberhalt Ägg (erbjuds minst 3 gånger/vecka) Sill Middag Kött, fisk, fågel eller vegetariskt alternativ Potatis, ris, pasta Grönsaker*, både kokta och råkost Bröd och smör Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft Passande tillbehör t.ex. lingonsylt, rödbetor, inlagd gurka, senap, ketchup, gelé Kvällsmat Soppa, omelett, gröt, rotfruktslåda m.m. Bröd och smör Måltidsdryck, t.ex. mjölk, lättöl, mineralvatten, saft. * Med grönsaker avses: Blomkål, broccoli, paprika, salladskål, vitkål, bönor, linser, kikärter, morötter, palsternacka, rättika, kålrot, majs, rödbeta, ärter, tomat, sallat såsom isbergs- och huvudsallat, gurka och rädisor. Mellanmål Normalt mellanmål I normalfallet kan omsorgsassisent erbjuda den enskilde att äta en frukt eller en brödskiva med pålägg till mellanmål.
7 Sida 6 av 9 Energiberikat mellanmål I de fall den enskilde har dålig aptit och har svårt att få i sig tillräckligt med energi och näring eller har behov av höjt energiintag är mellanmål av stor betydelse. Även drycken bör i dessa fall ses som en viktig energikälla. Cirka 30 % av dagens totala energiintag ska komma från mellanmålen och dessa bör betraktas vara lika viktiga som huvudmålen. Kunder som önskar eller är i behov av att äta vid udda tider måste ges möjlighet att göra det. Vid mellanmål och/eller kvällsmål kan erbjudas: 1,5 dl välling, smörgås 1,5 dl fil, smörgås 1,5 dl dryck (saft, juice, öl), smörgås Kaffe/the, 2 kex med matfett och ost eller smörgås 1,5 dl standardmjölk (3 %), 1 vetebulle/skiva 1,5 dl nyponsoppa/saftsoppa/blåbärssoppa, 0,25 dl vispgrädde 1,5 dl kräm, 1 dl mjölk/kaffegrädde 1,5 dl chokladpudding, 0,25 dl vispgrädde 2 dl gräddglass Exempel på energirik näringsdryck, 5 portioner Blanda följande ingredienser: 1 liter mjölk (1,5 %) 2 dl vispgrädde 5 msk strösocker 3 tsk vaniljsocker 2,5 dl koncentrerad apelsin- och ananasjuice Måltiderna bör serveras så nära tillagning som möjligt. Varmhållning av mat bör ej överstiga två timmar. För potatis gäller en timme. Vid serveringen ska maten hålla en lägsta temperatur av +60 grader C. Temperaturmätningar ska genomföras och dokumenteras enligt fastställda rutiner. Två olika kosttyper tillhandahålls, dels normalkost och dels energi- och proteinrik kost. Normalkost Normalkost är den vanligaste och den kost som erbjuds till flertalet av kunderna.
8 Sida 7 av 9 Energi- och proteinrik kost Energi- och proteinrik kost ska tillgodose behovet av energi, protein och andra näringsämnen vid nedsatt aptit. Matens volym minskas med bibehållet näringsinnehåll. Denna kost ges till svårt sjuka som utvecklat/ar en undernäring. För många räcker det inte med denna kost. Ett viktigt komplement till maten blir då kosttillägg. Kost med avvikande konsistens När någon inte kan äta på grund av besvär från tänder, munhåla, svalg och/eller matstrupe kan mat med annan konsistens behöva serveras. Behovet av förändrad konsistens på maten kan vara permanent eller övergående. Före varje ordination om förändrad konsistens ska en noggrann utredning göras så att rätt konsistens ordineras. Den utredningen görs av patientansvarig sjuksköterska (PAS) i samråd med läkare. Konsistensen på maten får aldrig ändras för någon utan föregående ordination av PAS eller läkare. Följande är exempel på konsistenser som tillagningsköken ska tillhandahålla. Beställning till tillagningskök görs på specifik blankett. Grovhackad mat Grovhackad mat kan vara lämplig när en person har vissa sväljningssvårigheter, dålig tandstatus eller efter operativa ingrepp i magsäcken. Hackad mat är exempelvis strimlat eller tärnat kött, delade bitar av fisk eller färs. Grovmalen mat Grov patékonsistens är lämplig vid lättare ätsvårigheter, motoriska problem och orkeslöshet. Den karaktäriseras av en luftig, mjuk och grovkornig konsistens, till exempel som saftig köttfärslimpa. Den ska vara lätt att dela och äta med gaffel. Exempel på maträtter med denna konsistens är grov köttpaté eller hel kokt fisk, grov grönsakspaté eller välkokta grönsaker, hel eller pressad potatis och sås. Timbalkost Timbalkost innehåller rätter med naturligt mjuk och slät konsistens, serveras med tjock sås, potatismos eller pressad potatis. Timbalkost är lättuggad och beställs till personer som har uttalade tugg- och sväljningsbesvär. Gelékost Gelékost är kall, har en mjuk och hal konsistens. Gelékosten är lämplig för personer med sväljningssvårigheter eller till personer med illamående, exempelvis vid cytostatikabehandlingar. Diagnosanpassad kost Vissa diagnoser kräver anpassning av kosten, exempelvis diabetes och gallbesvär. Måltidsservice får via patientansvarig sjuksköterska meddelande om vad som gäller i varje specifikt fall.
9 Sida 8 av 9 Flytande kost Flytande kost är varma och kalla soppor. Kan vara nödvändig vid vissa sjukdomstillstånd, exempelvis postoperativt, sänkt allmäntillstånd, svårt att äta etc. Sondnäring Sondnäring är flytande näringstillförsel som ges i sond (via näsan eller matstrupen till magsäcken) eller via stomi direkt till magsäck och tarm så kallad: Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) Gastrostomiport knapp Gastrostomikateter eller gastrotub Matportioner via matdistribution erbjuds de personer som beviljats matdistribution av omsorgsförvaltningen. Varma matportioner Maten tillagas på vanligt sätt. Efter tillagningen packas maten i portionsförpackningar som försluts med plastfilm och läggs i värmelådor. Dessa levereras sedan av transportfirma. Matförpackningens innehåll Portionen består oftast av en kött- eller fiskrätt med potatis, ris eller pasta. Grönsaker ingår också i måltiden. När det är soppa som levereras ingår också efterrätt/frukt. Matens uppläggning Minst lika viktigt som ett trevligt upplägg på tallriken av den distribuerade maten är upplägget i själva förpackningen, för att väcka aptiten. Hjälp vid måltiden Den som efter ansökan om hjälp och stöd vid måltiden beviljats det får stöd av hemtjänsten. Leverans De beställda matportionerna transporteras i bilar. Maten körs ut av extern budfirma sju dagar i veckan. Förpackningen överlämnas personligen av chauffören. Hållbarhet Tillverkningsdag finns angivet på förpackningens etikett.
10 Riktlinjerna ska följas upp vart fjärde år. Det innebär att nästa uppföljning är och därefter redovisas i omsorgsnämnden och tillkännages i berörda verksamheter. Ansvaret för uppföljningen har måltidsservice i samverkan med berörda verksamheter. Sida 9 av 9
Förvaltningschef ansvarar för att verksamheten bedrivs i överenskommelse med de mål och riktlinjer som fastställs av omsorgsnämnden.
Det bör vara en strävan i omsorgsarbetet att maten och måltiden för omsorgstagaren upplevs som en meningsfull höjdpunkt varje dag. Tydliga rutiner och en klar ansvarsfördelning mellan yrkesgrupper behövs
Läs merRiktlinjer och rutiner för maten och måltiderna i omsorgsförvaltningen
Riktlinjer och rutiner för maten och måltiderna i omsorgsförvaltningen Antagen av Omsorgsnämnden i Nybro kommun 2009-11-03 86 Reviderad av Omsorgsnämnden i Nybro kommun 2017-09-19 XX Datum för uppföljning
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merFrukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.
Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål
Läs merMat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång
Mat på äldre dar - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång Det naturliga åldrandet När vi blir äldre sker många förändringar i vår kropp. Många av förändringarna är en del av det naturliga åldrandet.
Läs merLättuggad kost Konsistensanpassad kost
Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och
Läs merNutrition & risk för undernäring
Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merKVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE
2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merKostpolicy med riktlinjer
Dokumentansvarig Johan Miedl Kostchef POLICY Beslutande Kommunstyrelsen 39 1(8) Beteckning Handbok Giltighetstid 2017-04-01 Aktualitetsprövning/revidering senast 2020 Dokumentkategori Dokumentkoppling
Läs merÅtgärder för att motverka och behandla undernäring
Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica
Läs merLättuggad kost. Grovpatékonsistens
Lättuggad kost/grov patékonsistens Skapad/reviderad: 2015-11-30/Kerstin Arvidsson Lättuggad kost Grovpatékonsistens Lättuggad kost/grov patékonsistens är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter,
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att
Läs merAnpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin
Anpassad mat för äldre ger bättre hälsa för individen och mer resurser till den kommunala ekonomin Gunnel Stuhr Olsson Vad innebär detta? Tappar i vikt och ork Rätt konsistens och portionsstorlek En självklarhet
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs merTimbalkost Konsistensanpassad kost
Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs mer45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket. Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun.
Skinnskattebergs kommun 2011/11/07 Teknik och service 45029 JeanetteLövdin Hemgårdsköket Kostpolitiska mål och riktlinjer för förskola, skola/skolbarnomsorg och äldreomsorg i Skinnskattebergs kommun. Inledning.
Läs merOBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens
Läs merRåd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter
Råd till dig med tugg- och/eller sväljsvårigheter Tips på konsistensanpassad kost för dig som har tugg- och/eller sväljsvårigheter. Behovet av konsistensanpassad kost kan förändras över tid! Var uppmärksam
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merRiktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun
Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel
Läs merKOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276
KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merRiktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
2012-05-29 Riktlinjer kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Syfte Det här dokumentet är framtaget i syfte att ge riktlinjer för att uppfylla de mål som finns angivna i Kungälvs kommuns
Läs merKostpolicy för Gnosjö kommun
Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,
Läs merNutritionspärm Region Skåne
Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK
Läs merRUTIN. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för mat och måltider i särskilt boende Framtagen av: Eva Lydahl Godkänd av: Anneli Lundgren Gäller from: 2017-10-01 Gäller tom: t v Gemensam med Regionen: Ja Nej
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merRIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN
RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs mer2013-11-26 Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal
SoT, Måltid Näring Samtliga normalkostens matsedlar är näringsbedömda i webbaserade verktyget Skolmat Sverige, såväl lunch som frukost och mellanmål. Måltiderna är också näringsberäknade så att de energimässigt
Läs merMATGLÄDJE FÖR ALLA. Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning. Findus Special Foods Upplev skillnaden
MATGLÄDJE FÖR ALLA Lättuggad mat med färdiga timbaler Extra näring med berikning Findus Special Foods Upplev skillnaden Rätt och näringsriktig kost en rättighet Att få i sig näringsriktig och energirik
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merINFORMATION TILL VÅRDGIVARE. Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING
INFORMATION TILL VÅRDGIVARE Kostråd FÖR ÄLDRE MED DIABETES, TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT RISK FÖR UNDERNÄRING MAT SOM BEHANDLING VID TUGG- OCH SVÄLJNINGSSVÅRIGHETER SAMT UNDERNÄRING Tugg- och sväljningssvårigheter,
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider är centrala
Läs merKVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION
BILAGA 13 2006-04-04/IA KVALITETSHANDBOK KOST OCH NUTRITION Inom Äldreförvaltningen i Karlskrona kommun Godkänd av Äldrenämnden 2006-05-31, 54 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 3 Målen för måltidsverksamheten
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun
Riktlinjer för kost och nutrition för äldreomsorgen i Kungälvs kommun Dokumenttyp: Riktlinjer Sektor/enhet: Vård och äldreomsorg Ansvar: Verksamhetschef HSV Beslutsinstans: Vård och äldreomsorg Antagen:
Läs merMat på äldre dar - råd och tips
Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...
Läs merBilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium
Bilagor till kostpolicy Riktlinjer för förskolor, skolor, fritidshem & gymnasium 1. Livsmedelsval/Miljö 2 1.2 Kostpersonal/Kvalitet 3 1.3 Verksamhetsansvarig för kök 3 1.4 Inflytande/delaktighet 3 1.5
Läs merSvårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]
Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig
Läs merVegankost till barn. Johan Keres Leg. Dietist
Vegankost till barn Johan Keres Leg. Dietist Bemötande Patientlagen 1 kap 6 Målet med hälso-och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt
Läs merKOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS
cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14cpetzell Sidan 1 2014-02-14 KOST MED FÖRÄNDRAD KONSISTENS Kost med förändrad konsistens är avsedd för personer, som av olika anledningar inte kan äta
Läs merInformation om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning
1 Energi- och proteinrik kost (E-kost) rekommenderas till patienter som bedöms vara undernärda eller i riskzonen för att utveckla undernäring i kombination med att dom har en dålig aptit. E-kost rekommenderas
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merRiktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten
Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs mer23 SEPTEMBER 2014. Frukosthantering
Frukosthantering Det är mycket viktigt att servera patienterna den kost som vården rapporterat att patienten får äta. Är det några oklarheter vad och om patienten får äta måste vårdnäraservice personalen
Läs merInformation om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning För de flesta sjuka påverkas aptiten eller förmågan till fysisk aktivitet vilket medför att patienten gynnas av att äta
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merDen viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten
Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS
Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert samt för förebyggande och behandling av undernäring inom kommunal HSL, SoL och LSS HSL-pärmen, avsnitt Vårdprogram 0 Innehåll BAKGRUND... 2 BERÖRD VERKSAMHET...
Läs merNedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik
Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,
Läs merRiktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Läs merKosten kort och gott
Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer
Läs merInformation om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning
1 Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning NNR-kost ska ätas av friska och patienter med sjukdomar där näringstillståndet inte påverkas av sjukdomen eller kräver
Läs merMed individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel
Med individen i centrum Nya råd för äldreomsorgens måltider Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Vi byter fokus Från kost till måltid Från tabeller till
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merRiktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun
Riktlinjer för maten och måltiderna inom skola och fritidshem i Nybro kommun Fastställd av Barn- och utbildningsnämnden i Nybro kommun 2010-03-03, 19. Livsmedelsverkets kostråd i Bra mat i skolan ligger
Läs merKostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
Läs merKost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen
Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merVård-omsorg. Antaget av vård- och omsorgsnämnden
Vård-omsorg Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2006-03-14 1 Innehåll sid Inledning 3 Syfte 3 Mål 3 Brukarinflytande 4 Ansvar 4 Enhetschef 4 Kostenheten 4 Kostombud
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merBLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!
BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför
Läs merÄldre med malnutrition
Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2
Läs merBra mat vid Parkinsons sjukdom Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund
Bra mat vid Parkinsons sjukdom 181205 Susanne Lewan, leg dietist Klinisk nutrition, SUS Lund Föreläsningens innehåll Kort näringslära Bra mat utifrån matcirkeln Vanliga nutritionsproblem vid Parkinsons
Läs merVarför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Hjälpmedelscentralen Ryhov
Varför äter vi? Energi och näring Social samvaro Trevligt och gott Tröst?????? Måltidens fem aspekter FAMM Five Aspects Meal Model Rummet (ljus, ljud, rekvisita, färg, form) Mötet (mellan människor, gäst,
Läs merFörslag på frukost, mellanmål och kvällsmål
Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål Våra frukost-, mellanmåls- och kvällsmålsförslag som följer är riktlinjer för att tillgodose 50 procent av det dagliga energibehovet. Förslag finns till följande
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merMat vid diabetes och risk för undernäring
Mat vid diabetes och risk för undernäring MAT SOM BEHANDLING VID UNDERNÄRING För att motverka viktnedgång och förlust av muskelmassa ska maten vara både energi- och proteinrik. Har du samtidigt diabetes
Läs merNUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING
Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen
Läs merRecept och måltidsförslag
NLL Datum Gäller t.o.m. Ansvarig Reviderad 2015 01 27 2016 01 27 Anna Skogfält Dietistenheten Sunderby sjukhus Anna Skogfält EmmaMaria Wiklund Recept och måltidsförslag efter gastric bypass operation 1
Läs merVägledning till matsedelsplanering. Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern.
Vägledning till matsedelsplanering Naturlig, god och näringsrik mat för barn i förskoleåldern. Köpings kommun Rapporten skriven av: Jorun Ledin, 2014-10-14 Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum
Läs merMaten och måltiden på äldre dar.indd 1
Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt
Läs merKostriktlinjer för socialförvaltningen
Kostriktlinjer för socialförvaltningen S.M.A.R.T S.M.A.R.T är ett koncept framtaget av Stockholms läns landsting, centrum för folkhälsa, tillämpad näringslära samt Konsumentverket. Kristinehamns kommun
Läs merKRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING
KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison
Läs merGoda råd vid tugg- och sväljsvårigheter
Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med
Läs merMå bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral
Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer
Läs mer