Slutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009
|
|
- Ulrika Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Delprojektets syfte har varit att skapa, förtydliga och belysa rutiner utifrån ett naturligt flöde. Samtidigt har ett verktyg utvecklats och presenterats. Verktyget fångar upp flödet och blir därmed blir ett stöd i vardagen. Satsningen har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Maria Lagergren
2 Innehåll Sammanfattning 3 Syfte 3 Mål 3 Bakgrund 3 Metod 3 Måluppfyllnad 4 Handbok för kost och nutrition i Marks kommun Nutritionsrutin Dokumentation Patientarbete Förskrivning SÄRNÄR-produkter Utbildning Uppföljning av effektmål Erfarenheter från projektarbetet 6 Diskussion 6 Bilagor Bilaga 1 Innehåll i Handbok för kost- och nutrition 8 Bilaga 2 Innehåll i nutritionsutbildningen 9 Bilaga 3 Enkätsvar utvärdering utbildning för sjuksköterskor 10 Bilaga 4 Enkätsvar utvärdering utbildning för sjuksköterskor 12 Öppna frågor 2
3 Sammanfattning God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd, därför är kosten ett så viktigt redskap för att förebygga sjukdom och bevara hälsa. För att säkra kvalitén i omhändertagandet har delprojektet tagit fram rutiner, hjälpmedel och stöd för dokumentation. Informationen har samlats i en elektronisk Handbok för kost- och nutrition som finns tillgänglig via det gemensamma dokumentationsverktyget. Sjuksköterskorna inom socialförvaltningen i Marks kommun har fått en gedigen nutritionsutbildning där fokus bl.a. legat på förtydligande av de gemensamma rutinerna och vikten av den goda dokumentationen. Detta och en god faktakunskap inom kost- och nutritionsområdet är några av hörnstenarna i arbetet kring det goda nutritionsomhändertagandet. Syfte Utvecklingsarbetet syftar till att få tillstånd enhetliga rutiner, som följs, i hela kommunen. Detta för att alla brukare ska få ett gott och kvalitetssäkrat nutritions omhändertagande. Mål Vårdtagarens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicins behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Målet med arbetet är därmed att alla ska erbjudas en näringstillförsel som är individuellt anpassad samt en korrekt nutritionsbehandling då behov uppstår. Bakgrund Samverkansgruppen i nutrition har tidigare tagit fram ett styrdokument Regler och rutiner för nutrition inom äldre- och handikappomsorg, vilket beskriver ansvarsfördelning och rutiner för olika insatser. Målet med dokumentet är att säkerställa ett gott nutritionsomhändertagande inom äldre- och handikappomsorgen. Under 2006 genomfördes en kartläggning över rådande kost- och nutritions rutiner inom äldreomsorgen i Marks kommun. Kartläggningen hade två syften; hur rutiner kring kost och nutrition fungerar förslag på vad som krävs för att underlätta implementeringen Metod Delprojektet olika moment har bedrivits parallellt för att få en följsamhet. Arbetet har tillstörsta del bedrivits av en lite arbetsgrupp med en referensgrupp som stöd och bollplank. Aktiviteter som varit dominerande; upprättande av elektronisk Handbok för kost och nutrition dokumentationsrutiner utbildningsinsats för sjuksköterskor förtydligande/nya rutiner för SÄRNÄR-produkter patientarbete. 3
4 Måluppfyllelse Handbok för kost och nutrition i Marks kommun Tidigare fanns en informationspärm för omvårdnadspersonal och sjuksköterskor (nutritionspärmen). Det var svårt och tidsödande att uppdatera pärmarna (ca. 60 st.) som fanns spridda över hela kommunen. Målet vid framtagandet av handboken var att den skulle vara lättillgänglig, innehålla rätt information på rätt nivå. Dagens version av den elektroniska handboken är främst framtagen sjuksköterskegruppen men självklart kan och bör andra yrkeskategorier nyttja den. Syftet med handboken är att underlätta och stödja arbetet med kost- och näringsproblem och därmed förbättra kvaliteten i omhändertagandet. Målet är att handboken ska fungera som ett dagligt verktyg för sjuksköterskorna med aktuell information inom olika områden. Handboken finns tillgänglig i kommunens dokumentationsverktyg, Safe Doc, därmed är materialet tillgängligt för både sjuksköterskor och omvårdnadspersonal. Handboken navigeras utifrån flödesschemat för nutritionsbehandling som också beskriver nutriorsrutinen vi ska arbeta efter. Informationen är även ett verktyg för att bedöma, åtgärda och följa upp de äldres nutritionstillstånd. Det finns olika blanketter och hjälpverktyg som kan underlätta det dagliga arbetet och det finns information om vilka koster som erbjuds i Marks kommun. Vidare kan man läsa om vilka koster som bör erbjuda vid olika tillstånd och sjukdomar. Nutritionsrutin En nya/uppdaterad rutin är framtagen och den bygger på styrdokumentet Regler och rutiner för nutrition inom äldre- och handikappomsorg. Rutinen har godkänts av Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i Marks kommun. Rutinen presenterades, och därmed en början till implementering, under den utbildning som gavs till sjuksköterskorna i Mark kommun under våren Dokumentation Ett av delmålen var att försöka standardisera dokumentationsprocessen för nutrition, vilket borde resultera i en snabbare och enklare dokumentation. En tydlig styrktur med ett givet flöde borde det också underlätta uppföljningen av nutritionsarbetet. Arbetsgruppen har utformat instruktioner i en så kallad vårdplansmall. Mallen ska ses som ett hjälpmedel för dokumentation i Safe Doc. All den information och de regler och rutiner som arbetats fram inom projektets ramar finns samlat i den sk. Handbok för kost och nutrition Informationen i handboken är föränderlig och för att den skall kännas trovärdig är det viktigt att den uppdateras regelbundet. Det är viktigt att användaren känner att de kan lita på informationen, annars finns det en uppenbar risk för att materialet inte kommer att användas och bli den del i vardagen som vi hoppas. 4
5 Patientarbete Efter sjuksköterskornas utbildning har intresset kring nutritionsfrågor ökat, vilket är ett effektmål i sig. Mängden frågor, både från sjuksköterskor och omvårdnadspersonal, har tilltagit och det är viktigt att kunna bemöta dessa. Individuell konsultation är viktig, att ge feedback på egna erfarenheter är en förutsättning för att kunna stimulera till ett aktivt nutritionsarbete och förvalta den satsningen som gjort, i och med nutritionsutbildningen. Förskrivning av SÄRNÄR produkter Rutiner kring SärNär och arbetet runt om är ett område som behöver utvecklas och förtydligas. Rutinen som gäller i dag finns att läsa i Handbok för kost- och nutrition. Flera sjuksköterskor har kommit igång med förskrivningen av SärNär produkter och alla som har gått nutritionsutbildningen har fått instruktioner i hur man går tillväga. Information som behöver förtydligas; kontakt person fakturahantering betalningsansvar, ex. LSS, växel- och korttidsboende Pumpar, hanteringen Nya rutiner från regionen är på gång De regler som är aktuella finns att läsa på; Utbildning Sjuksköterskorna i Marks kommuns äldreomsorg har genomgått en nutritionsutbildning under vården Utbildningen var förlagd till fyra tillfällen a 4 timmar. Den elektroniska Handbok för kost- och nutrition har användes som kurslitteratur. Efter utbildningen genomfördes en enkätundersökning som skickades ut via e-post till sjuksköterskorna. Kursens innehåll och utvärdering finns sammanställd i bilaga 2, 4 och 5. Uppföljning av effektmål Vid årsskiftet gjordes en genomgång av alla journaler för att se hur dokumentationen kring nutrition fungerade. Resultatet visar att området har uppenbara brister, det fanns bara ett fåtal anteckningar angående vikt, längd och BMI. Det kan dock vara så att dessa uppgifter finns antecknade i pappersform. De rutiner som under året arbetats fram kräver att man, efter en nutritionsbedömning, dokumenterar i SafeDoc, vilket i sig borde leda till en förbättring. De praxisrutiner vårdchefen satt upp för sjuksköteorganisationens år 2009 och 2010 är; Alla patienter (100%) med omfattande omvårdnadsbehov (nästan alla i vård- och omsorgsboende)ska ha en omvårdnadsplan i nutrition På alla (100%) patienter som det upptäcks det ett nutritionsproblem vid riskbedömningen upprättas en åtgärdsplan enl. handlingsplan i nutrition 5
6 På alla (100%) patienter som vid riskbedömningen ej har nutritions problem görs uppföljning på bedömningen var tredje månad Marks kommuns dietist genomför varje höst en kartläggning över kommunens alla specialkoster. Hösten 2008 visade kartläggningen att det endast beställts 10 % E-koster till våra vård- och omsorgsboende. Detta är en mycket låg andel då 30-60% av de som bor på vård- och omsorgsboende anses undernärda. Enligt rutinen ska sjuksköterskan och inte omvårdnadspersonalen ordinera vårdtagarens kost och dokumentera denna i SafeDoc. I en förlängning borde detta innebära att andelen E-kost ökar. Erfarenheter från projektarbete Ansvar för planering och genomförande har till största delen legat på projektledaren för delprojektet. Projekt Stimulansmedel med sina 6 delområden och projektledare har träffats regelbundet och kunnat diskutera sina med och motgångar, dela med sig av tips och idéer. Styrgruppen har via kortrapporter och huvudprojektledaren fått löpande information om projektets utveckling. Styrgruppen har det övergripande ekonomiska och strategiska ansvaret. En arbetsgrupp med fokus på diskussioner, granskning av dokument, riktlinjer, föreläsningsinnehåll mm. har varit nödvändig i arbetet kring gemensamma rutiner inom nutritionsområdet. Deltagarna i arbetsgruppen har på olika sätt fördjupat sig i området för att sedan delge sina erfarenheter vid de olika utbildningstillfällena. Förutom de interna nätverken så har såväl det nationella som västsvenska nätverket för kommundietister nyttjats för att diskutera, samarbeta och utbyta erfarenheter. Diskussion Det är 27 personer som svarat på den uppföljande enkäten efter utbildningen och 27 av dessa anser att utbildningen var mycket relevant för deras yrkesutbildning och att handbok för kost och nutrition är mycket bra. Texterna i hanboken, som användes som kurslitteratur, anses vara mycket bra eller bra (16+11). Några synpunkter från utvärderingen Har fått redskap att utvärdera, åtgärda och följa upp de boendes nutritionsstatus på ett mer systematiskt sätt Jag har fått en bredare kunskap om ämnet samt en ökad förståelse för hur man kan påverka vårdtagares matintag Önskan om att omvårdnadspersonal får utbildning, så att det blir ringar på vatten-effekt 6
7 Området är stort och kräver uppföljning och fördjupning för att få ett ordentligt färst i organisationen. Det finns specifika delar av nutritionsarbetet som behöver förtydligas och samtidigt krävs det fortsatt implementeringsarbete för att får ett tydligt flöde. Dokumentationen är ett område som ständigt kommer i fokus, att dokumentera är en kost och det krävs goda kunskaper hos vår personal samtidigt som systemet måste erbjuda stöd. Efter utbildningen för sjusköterskorna har t.ex. hjälptexterna i SafeDoc diskuterats. Det finns ett behov av att dessa uppdateras så att de följer samma arbetsgång som i nutritionsrutinen. Sjuksköterskorna i Marks kommun har ett forum där dokumentationsfrågor diskuteras. Forumet leds av medicinskt ansvarig sjuksköterska som har tagit med sig frågan. Enkätundersökningen efter sjuksköterskornas utbildning visar att det finns en efterfrågan av uppföljningen och fortbildning. Det är viktigt att stötta personalen och erbjuda stöd vid befintliga träffar, t.ex. medicinskt forum, APT. Detta, och ett mera långsiktigt utvecklingsarbete krävs för att verkligen få till en förändring i deras sätt att arbeta med nutrition. Tycker att det är viktigt att ge omvårdnadspersonalen mera kunskap och redskap för att tillsammans kunna upptäcka nutritionsproblem Uppföljning i form av träff med dietist för att kunna ta upp problem/funderingar Att kunna få kontakt med dietist och få hjälp, tips och råd Ordination för sondnäring, näringsdrycker, "Hur var det nu jag gjorde.." Viktigt att arbetet med nutritionsrutinerna uppehålls fortsättningsvis, dels med stöttning av dietist Får inte rinna ut i sanden! 7
8 Bilaga 1 Innehåll i handbok för kost- och nutrition Ansvar Stöd Flödes schema Rutiner MAS, D, ssk Nutritionsrutiner MAS D, ssk Enertala produkter, rutiner MAS D, ssk Ansvarsfördelning Sam. i nutrition Baskunskaper Näringslära Koster, konsistenser D D, EC Nutrition, kostråd vid olika tillstånd D H vid olika tillstånd D H Verktyg Beräkna BMI D, ssk H Beräkna energibehov D, ssk H Beräkna viktförändring D, ssk H Checklista undernäring D ssk, H Förslag på åtgärder D ssk, H Halvtarmspann D,ssk H Konsistensguiden D, EC H Kost & måltidsbedömningar D, ssk, usk Kostordination D, ssk, EC, usk Mat- och vätskeregistrering D MNA Mun & slemhinnebedömning, blankett ssk Nutritionsbedömning, blankett MAS, D, ssk Vårdplansmall ssk D, MAS Enteral nutrition Industritillverkade näringspreparat D och/eller ssk H Lathuns näringsdrycker D och/eller ssk H Sondnäring D och/eller ssk H MAS Ssk D EC Usk H medicinskt ansvarig sjuksköterska sjuksköterska dietist enhetschef undersköterska handbok kost & nutrition 8
9 Bilaga 2 Innhåll i nutritionsutbildningen Dag 1 Grundläggande näringslära Äldres energi- och näringsbehov Undernäring - orsaker, konsekvenser, prevalens BMI- beräkning, för- och nackdelar Introduktion till nutritionsrutin, flödesschema Introduktion till Handbok för kost- och nutrition Diskussion - förväntningar, problem idag Dag 2 Kunskapstest Dokumentation i Safe Doc vårdplansmallen Patientfall dokumentation Ansvarsfördelning Energibehov - beräkna energibehov för sjuka Måltidsfördelning / nattfasta Patientfall beräkna energibehov Råd vid muntorrhet, munsmärta, förstoppning Dag 3 MNA -sceerening - varför, hur? Repetition av flödesschemat Kostordination - 5 steg Kostutbud i Marks kommun och från Samhall SNR-, A- och E-kost -innebörd och till vem? Konsistensanpassning - orsaker, symptom, till vem? Konsistensguiden - grov timbal, timbal, gelé, flytande, tjockflytande Provsmakning, gelé, timbalkost, förtjockning av dryck Dag 4 Kunskapstest Rutin för SÄRNÄR-produkter - ordination, förskrivning, ordinärt/särskiltboende Eneriberikning med vanlig mat - hur, vad blir skillnaden? När vanlig mat inte räcker? - industriellt tillverkade preparat, indelning Näringsdrycker - till vem, när och hur mycket? Berikningspulver Hemmagjorda näringsdrycker - lika bra? Provsmakning av näringsdrycker Patientfall undernäring / dysfagi Utvärdering - diskussion om projektets fortsättning, vad har varit bra vad kan göras bättre 9
10 Bilaga 3 Enkätutvärdering av utbildningsinsats sjuksköterskor (fråga 1,2, 4, 5, 6, 7, 11, 12) Fråga 1 Vilket är ditt helhetsintryck av kursen? Mycket bra 15 Bra 12 Medel Dåligt Fråga 2 Hur har behållningen av föreläsning/ Mycket bra 14 lektion varit? Bra 13 Medel Dåligt Fråga 4 Hur har texten i Handboken varit följt Mycket bra 16 kursens innehåll? Bra 11 Medel Dåligt Fråga 5 Vad anser du om Handbok för kost och nutrition? Innehåll Mycket bra 16 Bra Medel 11 Dåligt Texter Mycket bra 12 Bra 8 Medel 7 Dåligt Tillgänglig Mycket bra 27 Bra Medel Dåligt Fråga 6 Hur relevant är kursen för din yrkesutövning? Mycket relevant 27 Lite relevant Obetydligt 10
11 Fråga 7 Utbildningen har varit förlagd till Mycket bra 6 Förmiddagar, detta har passat mig. Bra 9 Medel 5 Dåligt 7 Fråga 11 Hur bedömer du ditt engagemang när det gäller Tid Mycket bra 7 Bra 7 Medel 6 Dåligt 7 Litteratur Mycket bra 6 Bra 7 Medel 7 Dåligt 7 Kunskapskontroll Mycket bra Bra 8 Medel 12 Dåligt 7 Fråga 12 Hur många timmar har du ägnat dig åt självstudier under kursen? 0 h 16 0 till 5 h 6 till 10 h till 15 h 11
12 Bilaga 4 Enkätutvärdering av utbildningsinsats sjuksköterskor (fråga 3, 8, 9, 10, 13) Öppna frågor Fråga 3 Synpunkter på undervisningen, belysa ämnet mångsidigt, nivå, upplägg, lärorikt Positivt Det har varit en bra och givande utbildning inom ett område som vi inte tidigare haft mycket utbildning inom Fick mycket kunskap med tanke på den korta tiden Gett fler infallsvinklar Bra innehåll och upplägg, legat på en bra nivå, många bra diskussioner Lärorikt och gedigen utbildning Har höjt medvetenheten, ökat kunskapen, fått bra instrument för att genomföra åtgärder inom ämnet Många områden i nutritionssfären är berörda. Ordinationer, MNA, näringsdrycker, dokumentation Variation under utbildningsförmiddagen, bra att ha fått smaka på t.ex. timbal Bra upplägg, hade gärna fortsatt med fler utbildningstillfällen för att gå djupare in i ämnet Engagerad föreläsare, påmint om vikten av att alla, på något sätt får allsidig näring Negativt Var givande med en ursprunglig matsedel och vad man kunde lägga till för att öka kalori och energiinnehåll, fler sådana fall hade varit bra Ibland måste också människan få vara, inte bara äta Armspannsmått som inte stämde när vi testade, känns inte helt användbart Hade varit bra att ha undervisning tillsammans med omvårdnads personal Tidsdispositionen, det blev vid flera tillfällen bråttom, en del punkter tog längre tid än beräknat Fråga 8 Vad är det viktigast du lärt dig under kursen? Har fått redskap att utvärdera, åtgärda och följa upp de boendes nutritionsstatus på ett mer systematiskt sätt Att tänka på mångfalden Fått mera kännedom om olika koster och dess innehåll, även fått viktig information och kunskap vad det gäller nutrition för våra äldre som är viktigt att ha med sig i sitt arbete Vikten av att fånga undernärda och kunna hjälpa med små medel Jag har fått en bredare kunskap om ämnet samt en ökad förståelse för hur man kan påverka vårdtagares matintag Att det är viktigt att se helheten för patientens välbefinnande, trots en stabil vikt kan patienten vara undernärd pga. andra faktorer som t.ex. infektioner Att omvårdnadspersonal får utbildning, så att det blir ringar på vatten-effekt Har rätt bra redskap att använda och vägledning i dokumentationsarbetet Intressanta lektioner och Handboken är ett viktigt redskap Var jag kan hitta information! 12
13 Fråga 9 Delprojektet inom kost och nutrition kommer att fortsätta under hösten -09 och våren -10, vilken fortsättning önskar du? Träffar där man kan dela erfarenheter och ventilera problem och utifrån behov gå vidare med mera utbildning/vägledning Att omvårdnadspersonalen ska få en inblick i området, för att öka förståelsen Tycker att det är viktigt att ge omvårdnadspersonalen mera kunskap och redskap för att kunna upptäcka nutritionsproblem. Diskussionsgrupper, ev. någon mer föreläsning. Uppföljning/återkoppling för ssk. Nya utbildningstillfällen/information i grupper ute på boendena (omv.pers.+ssk). Dietist som deltar i "måltidsarbetet" på avdelningarna, inspirerar omvårdnadspersonalen Kanske mer etiska diskussioner, t.ex. hur lite kan någon "tillåtas" äta då livet närmar sig slutet Uppföljning i form av träff med dietist för att kunna ta upp problem/funderingar Information till omvårdnads personal Fråga 10 Vilken typ av stöd önskar du? Har inte hunnit så långt med mina bedömningar så att jag kan säga det än Bra att ha någon att rådfråga Möjlighet att kunna diskutera med kollegor och dietist Kunna ringa till någon och fråga Att kunna få kontakt med dietist och få hjälp med tips och råd När det är svårt att hitta lösningar för att patienten ska äta eller dricka är det bra att ha någon att bolla med. Ordinationer för sondnäring, näringsdrycker. "Hur var det nu jag gjorde.." AVSATT TID ENBART FÖR ATT KUNNA KOMMA IGÅNG MED DETTA. Tror sedan att det kommer gå smidigare efter hand. Men det känns tungrott nu till en början pga. allt övrigt arbete samtidigt Att ha någon att kontakta då inte handboken räcker till, i patientärenden med alltför stora variationer hos en och samma person Fråga 13 Har du något att tillägga som inte kommit fram i utvärderingen? Självstudierna rymms inte inom arbetstid, att bara vara med gör ju att man lär sig en del Har upplevt utbildningen väldigt bra upplagd och fått ut mycket bra kunskap som man kan använda sig av i sitt dagliga arbete Mycket givande att få gå på utbildning, men ibland tufft då det blir extra mycket att ta igen när man är tillbaka på arbetsplatsen, då det har varit brist på vikarier. Engagerad och kunnig dietist! Mycket intressant ämne, kul att lära sig att det finns sååå mycket man kan göra Bra med tester Huvudsaken är att vi vet var vi kan nå kunskapen. Efterhand då man arbetat mera med det så lär man sig! Viktigt att detta arbete med nutritionsrutinerna uppehålls fortsättningsvis, dels med stöttning från dietist. Får inte rinna ut i sanden! 13
Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal
Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merHantering av SÄRNÄR och Specialkoster
Hantering av SÄRNÄR och Specialkoster Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individoch familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad. 1 Fastställt av: MAS/MAR Dokumentet framtaget
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merDietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31
Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...
Läs merStrukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd
Strukturerad screening, utredning, behandling och uppföljning av näringstillstånd Uppföljning Utvärdering Presentation Jessica Grundutbildning 1994 Specialistutbildning äldrevård 2005 Projektledare vårdutveckling
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merSlutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård och omsorg om äldre personer 2007-2008
Tjänsteställe: Socialförvaltningen Socialnämden Handläggare: Anna Ryberg Datum: 2009-11-25 Beteckning: 2007/0065 730 Er beteckning: Slutrapport för delprojekt inom Stimulansbidrag för insatser inom vård
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merKost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport
Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...
Läs merPatientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Läs merRiktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.
Läs merProjekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs mer- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merNäring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad
Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merRätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg!
HILMAS SLÄKTTRÄFF I HALLSBERG! Hallsberg 2009-04-29 Rätten till rätt rätt för våra äldre inom vård och omsorg! 1 Äldreomsorg är något de gamla måste vänja sig vid vare sig de vill eller inte AINA, 8 ÅR
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Cytostatika utgör en stor
Läs merRiktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun
Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merNutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun
Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1
Läs merRiktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling
Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-
Läs merSammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod
Sammanställning av Kursutvärdering V11 (BU Distans KBH) Vetenskaplig teori och metod Datum: 2011-07-05 10:22:32 Besvarad av: 14(20) (70%) 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen?
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merGRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING
GRUNDLÄGGANDE NUTRITIONSUTBILDNING Mat och dryck Enteral nutrition Parenteral nutrition Att förbättra nutritionsomhändertagandet för våra patienter medför både patient- och vårdrelaterade vinster. Välnärda
Läs merDokumentation inom äldreomsorgen redovisning av strategi för hur bristerna i dokumentation ska åtgärdas
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-04-30 Handläggare: Gunweig Högberg Telefon: 08-508 20 505 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Läs merManual för Nutrition, vårdplan
Region Skåne Regional arbetsgrupp journaldokumentation Melior Dokumentslag Informerande Dokumenttyp Informationsmaterial Datum 2017-12-18 Version 0.1 1 (5) Manual för Nutrition, vårdplan Nutritionen är
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merSlutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228
Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228 Kjell Olsson leg. dietist och projektledare Kjell Olsson Leg. dietist Lidingö 090629 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Syfte och målsättningar
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Ekbackens äldreboende Hus K Verksamhetsår: 2013 Förenade Care AB driver sedan 2008-04-01 Ekbackens äldreboende hus K på entreprenad från Sundbyberg
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merUmeå kommun. Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost. Rapport. KPMG AB 2014-06-09 Antal sidor: 14
Granskning av kommunens insatser inom nutrition och kost Rapport KPMG AB Antal sidor: 14 1 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte och avgränsning 3 4. Ansvarig styrelse/nämnd 4 5. Metod och
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merÅr Kontakt med läkare + HSL Läkemedelshantering Delegering
Bilaga 1. Bergsunds vård- och omsorgsboende B-huset plan B4+B5 Bergsund drivs på entreprenad av Temabo AB. Enheten består av två våningsplan och har plats för 31 personer. Inkontinens-, nutritions- och
Läs merAnsvarsfördelning. läkare
1 (6) 2016-01-20 reviderad 2016-08-10 Rutinbeskrivning för kontakt med andra vårdgivare i boenden med särskild service och särskild omsorg, daglig verksamhet enligt LSS och socialpsykiatriboendena 197:an
Läs merKostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merDelprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab
Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merEnkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012
Enkät Frågor om projektarbete. Frågor om hot och våld. Framtagen av projektgruppen Bättre beredd än rädd. Mars 2012 Inledande frågor 1. Var arbetar du? (1) Namn på arbetsplatsen (2) Namn på arbetsplatsen
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merDelikata UTMANINGAR. Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna. En rapport från:
Delikata UTMANINGAR Kartläggning av mat- och måltidsfokus inom vård-, omsorgs- och lärarutbildningarna En rapport från: 2014-03-20 Sida 2 (12) Om rapporten Denna rapport följer upp den kartläggning som
Läs merUtvecklingsplan för verksamhet: Berga vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad: Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning:
Utvecklingsplan för verksamhet: Berga vård och omsorgsboende Utvecklingsplan upprättad: 2017-01-23 Datum för omvårdnadsförvaltningens uppföljning: Rubrik Förbättringsområde Mål Åtgärd och egenkontroll
Läs merSocial dokumentation
Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merHanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?
Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv? Anna-Karin Dahl och Anki Delin Eriksson Regionalt Cancercentrum Väst och Verksamhet onkologi, SU Bakgrund Projekt inom ramen för
Läs merVerksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete
Nyköping 2015-02-17 Verksamhetsberättelse patientsäkerhetsarbete Arbetsplats: Riggargatan Verksamhetsår: 2014 Förenade Care AB driver sedan 2010 Riggargatans äldreboende på entreprenad och uppdrag från
Läs merSamlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter
Umeå universitet Institutionen för kostvetenskap Samlad bedömning för: Kurs: Dietetik A Antal registrerade på kursen: 18 studenter Kurskod: 2KN003 Datum för möte (programsamordnare, lärarrepresentanter
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merRIKTLINJE. Eva Franzén, Mas. Eva Franzén, Mas
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt Eva Franzén, Mas 1 2011-06-29 Eva Franzén, Mas 2 2013-08-13 Eva Franzén, Mas Eva Franzén, Mas Riktlinjer för nutrition inom den kommunala hälso- och sjukvården
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grännäs strands Vårdboende i Valdemarsvik 150122 Grännäs Strands Vårdboende / Åsa Högö VC, Christina Witalisson SSK, Malin Hansson SSK. 1/11 Innehållsförteckning
Läs merRutin för BPSD-registrering 12. 4.
Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom
Läs merRIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION
RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merSMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER
SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER» Bättre framförhållning ger lugnare arbetsmiljö Läkemedel 1 Sammanfattning 3 Förutsättningar 4 Bakgrund 4 Problemformulering 5 Syfte 5 Avgränsningar 5 Kartläggning 6 Analys
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merNutritionsriktlinje. Syfte Att förebygga undernäring hos samtliga vuxna patienter, med särskild hänsyn till patienter som är 70 år och äldre.
Nutritionsriktlinje Bakgrund Från 1 januari 2015 gäller Socialstyrelsens nya föreskrifter angående skärpta krav med att förebygga undernäring hos patienter inom vård och omsorg. Syfte Att förebygga undernäring
Läs merRUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. Rutin för kost- och nutritionsbehandling
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Kapitel: 3 Gäller fr.o.m. Reviderad den: 2008-09-11 Version: 1(5) Dnr RUTINER FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Rutin för kost- och nutritionsbehandling Syfte:
Läs merSektor Stöd och omsorg
0 (5) Dokumentbenämning/typ: Riktlinje Verksamhet/process: Sektor stöd o omsorg Ansvarig:MAS/MAR Fastställare: MAS/MAR Gäller fr.o.m: 2012-10-24 D.nr: Utgåva/version: 2 Utfärdad/reviderat: 2016-12-02 Uppföljning:
Läs merRiktlinjer för en god mun- och tandhälsa
SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merFörslag på flödesschema/organisationskarta
Förslag på flödesschema/organisationskarta mellan Region Halland och Hallands kommuner för patienter från 18 år med enteral nutrition, diagnosticerad dysfagi och specialiserade nutritionsproblem där ansvaret
Läs merRutin för kost och nutrition
1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS
Läs merMätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017
1(5) Datum 2017-12-19 Handläggare Leg Dietist Annika Hansson Giunti Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017 Bakgrund
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merKurs: Handledning 100p. Handledarkurs. Studiehandledning. Namn:
Kurs: Handledning 100p Handledarkurs Studiehandledning Namn: Uppläggning av studierna i samband med distans och flex. Träff 1. Presentation av kursen och uppläggning Träff 2. Introduktion av studieområdet
Läs merRapport. Enhet Gillbogården
Rapport 2017-10-30 Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering utförd enligt författningar och övriga riktlinjer Kvalitetsgranskningen utförd av Leg. apotekare: Sheila Eriksson Telefon: 073 8067969 E-post:
Läs merKvalitets- och avtalsuppföljning av Kampementets vård- och omsorgsboende 2010
TJÄNSTE ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2010-310-1.2.1. SID 1 (7) 2010-05-06 Handläggare: Kärstin Trotzig, utvecklingsledare Lili Briese, MAS Linnea Svanström-Leistedt,
Läs merDelegering av Läkemedel
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Process/aktivitet: God Läkemedelsbehandling/hantering Processägare: MAS Version: 1 Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Processledare/ansvarig för revidering: MAS Ersätter: Kompletterar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel
Patientsäkerhetsberättelse 2011 Postiljonens Äldreboende och Ängsö gruppboende Farsta Stadsdel Patientsäkerhetsarbetet består till stor del av vårt lokala kvalitetsarbete. Kvalitetsarbetet bedrivs på våra
Läs merImplementering av SOSFS 2014:10. Förebyggande av och behandling vid undernäring
Implementering av SOSFS 2014:10 Förebyggande av och behandling vid undernäring Maria Biörklund Helgesson Utredare Leg dietist, fil dr 2015-05-06 Det handlar om en massa olyckliga omständigheter. 2015-05-06
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merKvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012
Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad. Datum och ansvarig för innehållet 29/2-2016 Susanna Årman Kvalitetsavdelningen 2015-12-01 Mallen är anpassad
Läs merManual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)
Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna
Läs merIntroduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08
Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merSYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING
SYSTEMATISK KVALITETSSÄKRING Frihetsförmedlingens föreskrifter för systematisk kvalitetssäkring av frihetsverksamhet, samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna 1 FRF 2015:1 Föreskrifter för
Läs merUtvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014
Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.
Läs merFlödesschema för mat, måltider och nutrition
Flödesschema för mat, måltider och nutrition Samverkan mellan biståndshandläggare, distriktssköterskor, hemtjänst och dagverksamhet Flödesschema för samverkan gällande riskbedömning och behandling av undernäring
Läs merRapport Demensnätverk
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2003 Planerat slutdatum: Beställare: Anneli Bjärnhag, enhetschef, förebyggande verksamhet Uppdragstagare: Eva Persson, demensundersköterska, demensteamet Rapport
Läs merGod vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN
God vård vid demens BPSD SÄVSJÖ KOMMUN Mål och mätning- vad vill vi uppnå? Målet: Att planerade aktiviteter/åtgärder från BPSDskattningar genomförs på samtliga demens avdelningar. I Oktober över 80% genomförda
Läs mer