Kost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport

Transkript

1 Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1

2 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA Godkännande Projektbeskrivning Ekonomisk redogörelse Kvarstående aktiviteter Projekterfarenheter Underskrift (7)

3 1. BASFAKTA 1.1 Godkännande Projektavslutningsrapporten är godkänd av: Uppdragsgivare Projektledare [Namn] [Namn] 2. Projektbeskrivning Beskrivning av projektet: Projekttid: Syftet med projektet var att ta fram arbetssätt för att tidigt uppmärksamma vårdtagare med risk för undernäring, identifiera orsaker till detta och i samråd med vårdtagaren sätta in åtgärder. Projektet syftade också till att informera allmänheten om kostens betydelse för äldre och speciellt vid sjukdom. Projektmål Ta fram stöd och hjälp för personal i arbetet med att sätta in adekvata åtgärder vid risk för undernäring, för att åtgärder inte ska väljas på ett godtyckligt sätt. Att när en vårdtagare kommer hem från sjukhuset, fortsätta arbeta utifrån den riskbedömning som gjorts på sjukhuset och där igenom ta till vara på det arbete som startats där. Introducera nutrition som en stående punkt på teamträffar. Uppmärksamma personal som arbetar kring de äldre om vikten av att uppmärksamma och åtgärda undernäring i ett tidigt skede. Uppmärksamma allmänheten och anhöriga om problemen med undernäring och vad de själva kan göra för att minska risken för undernäring. Upprätta en nätbaserad utbildning om risker och åtgärder vid undernäring. Detta är ett steg mot att säkra att all personal som arbetar nära de äldre har samma baskunskaper om undernäring och att arbetet med att motverka undernäring sker på ett likriktat sätt. Målgrupp För att uppmärksamma vårdtagare med risk för undernäring och att sätta in adekvata åtgärder där behov finns har personal som arbetar nära de äldre fått ta del av 3 (7)

4 utbildningar och material som tagits fram inom projektets ramar. Projektet har främst riktat sig till personal som arbetar inom hemtjänst och mot det ordinära boendet. Även allmänheten och anhöriga har ingått i målgruppen för informationsspridningen. Ursprunglig ekonomisk kalkyl Personalkostnader inklusive sociala avgifter 2 st projektledare, 50 % Driftskostnader Förbrukningsmaterial, transportkostnad, telefon, dator, städ Lokalkostnad Utbildning Materialutveckling Nätbaserad utbildning, informationsfilm, trycksaker Totalkostnad kr kr kr kr kr kr Tidsplan Ursprunglig projekttid var till men projektet förlängdes till Projektutvärdering Projektet var ett samverkansprojekt mellan Skånes universitetssjukhus (SUS) Malmö och Malmö stad. Ursprungligen utgick projektet från en vårdavdelning på SUS och Hyllie stadsdel i Malmö stad, men under projektets gång kom det att sträcka sig längre då vi ansåg det viktigt att sprida informationen då möjlighet fanns. Ett kunskapsunderlag med information om åtgärder för olika orsaker till undernäring samt en tillhörande lättöverskådlig checklista togs fram. Då förutsättningarna är olika på sjukhus och hemma hos vårdtagare anpassades kunskapsunderlaget och checklistan efter respektive verksamhet. Malmö stads kunskapsunderlag och checklista lades ut på dietisternas sida på intranätet Komin efter förankring i MASgruppen. Utbildningar till personalgrupper inom hemtjänst, särskilt boende och till biståndshandläggare gavs. I tre hemtjänstgrupper i Hyllie hölls casediskussioner på teamträffar för att introducera nutrition som en stående punkt på teamträffar. Tandvårdsföretaget Oral Care bjöds in till fem tillfällen för föreläsning om munvård för tre hemtjänstgrupper, sjuksköterskor i hemsjukvården och personalen på ett särskilt boende i Hyllie. Tillsammans med projektgrupp för stöd till närsjukvårdsnätverken gjordes en nätbaserad utbildning om undernäring för personal som arbetar med äldre. Den nätbaserade utbildningen introducerades i Hyllie i tre hemtjänstgrupper, samtliga sjuksköterskor i hemsjukvården, svpl-teamet samt biståndshandläggare kopplade till de tre hemtjänstgrupperna. Förhoppningen är att utbildningen ska spridas till samtliga hemtjänstgrupper och övriga stadsdelar. En informationsbroschyr framtogs gemensamt mellan SUS och Malmö stad och spreds på vårdavdelningar på SUS, samtliga stadsdelar i Malmö stad till hemsjukvård, 4 (7)

5 hemtjänst, myndighet och medborgarkontor. Broschyren informerar på ett lättillgängligt sätt om varför det är viktigt att äta tillräckligt även om aptiten är liten och ger tips och inspiration om vad som kan vara bra att äta. Tanken är att broschyren ska delas ut till alla patienter med risk för undernäring. Att samtliga professioner och vårdgivare använder sig av samma informationsmaterial gör det enklare för vårdtagarna att ta del av informationen. Dessutom ger broschyren tips till personal om hur de kan ge information till vårdtagare. En informationsfilm med kända tv-personligheter och en professor i geriatrik som informerar om undernäringsproblematiken och ger handfasta tips och råd togs fram. Filmen är tänkt att kunna sändas i väntrum på vårdcentraler och mottagningar. Små klipp ur filmen sändes också som reklamspottar på tv4 och kanal5. Filmen lades också upp på en hemsida tillsammans med mer information om undernäring och enkla tips och råd ( Vid fyra tillfällen anordnades publika föreläsningar med information om risker med viktminskning och hur det kan förebyggas och åtgärdas. Totalt ca 300 personer närvarade vid föreläsningstillfällena. På projektets önskemål har fler sökord angående nutrition tillkommit i dokumentationssystemet Origo. Detta underlättar dokumentationen. För att mäta om arbetet i projektet hade resulterat i att fler vårdplaner för undernäring upprättats skulle det göras journalgranskningar vid projektets början och slut. På grund av lagen om sekretess granskades endast journaler i två hemsjukvårdsområden. Då obehöriga inte får gå in i journaler var det ansvarig sjuksköterska som granskade journalerna. Detta påverkar mätbarheten eftersom sjusköterskorna granskade sitt eget arbete och där med var medvetna om att de granskades. Dessutom förändras patientgruppen och med det behovet av att upprätta vårdplaner för undernäring. Att jämföra antalet upprättade vårdplaner vid projektets början med antalet vid projektets slut säger därför lite om projektets genomslag. Projektorganisation: Beställare Vård och omsorg, Malmö stad. Projektledare Åsa Qvarsebo, sektionschef, sociala resursförvaltningen, Malmö stad Jeanette Sjölander, dietist och vårdutvecklare, Skånes universitetssjukhus, Lund Projektmedlemmar Eva Brandt, distriktssköterska, Hyllie SDF, Malmö stad Rebecka Persson, dietist, sociala resursförvaltningen, Malmö stad Jeanette Sjölander, dietist och vårdutvecklare, Skånes universitetssjukhus, Lund Maja Lundström, sjuksköterska, Skånes universitetssjukhus, Malmö Margareta Bensow Bacos, dietist, Skånes universitetssjukhus, Malmö 5 (7)

6 3. Ekonomisk redogörelse Personalkostnader inklusive sociala avgifter 2 st projektledare, 50 % Driftskostnader Förbrukningsmaterial, transportkostnad, telefon, dator, städ Lokalkostnad Utbildning Materialutveckling Nätbaserad utbildning, informationsfilm, trycksaker Totalkostnad kr kr kr kr kr kr 4. Kvarstående aktiviteter Arbetet med att uppmärksamma och åtgärda undernäring är långt ifrån slutfört. Det krävs ett ständigt pågående arbete för att minska undernäringen bland äldre. Det arbetssätt och material som tagits fram i projektet behöver spridas till samtliga hemtjänstgrupper och vådboenden i Malmö stad. Att införa nutrition som en stående punkt på teamträffar, att samtliga professioner som arbetar nära de äldre är medvetna om sin betydelse i arbetet med att minska undernäring och vilka åtgärder som bör sättas in samt att undernäring uppmärksammas i tidigt skede är viktiga punkter i det fortsatta arbetet. Där kan den nätbaserade utbildningen vara till god hjälp. Ett fungerande nutritionsnätverk för sjuksköterskor med forum för erfarenhetsutbyte och förslag på förbättringar som ökar intresset för nutritionsfrågor i sjuksköterskegruppen hade varit ett sätt att förbättra nutritionsarbetet och fortsätta det som påbörjats i projektet. 5. Projekterfarenheter Projektorganisation Det har varit intressant och lärorikt att samarbeta med personal från sjukhuset och utbyta erfarenheter kring arbetet att sprida information till vårdtagare. Att gemensamt ta fram informationsmaterial som kan vara till hjälp både till vårdtagare och personal hjälper till att ge en likriktad syn på och ett likriktat arbetssätt med undernäringsproblematiken. Detta underlättar för vårdtagaren då informationen som ges är den samma inom olika vårdinstanser. Metoder Att arbeta i projektform har både för- och nackdelar. Det är en fördel att få avsatt tid att arbeta med ett visst område. Det leder till en kraftsamling och en bra uppstart. En nackdel är dock att tiden ofta är knapp och att efter projektets slut finns det inte längre någon som fortsätter arbetet. Malmö stad är en stor organisation och det tar tid att få igenom en förändring. Förhoppningsvis har projektet gett tillräckligt mycket för att kunna spridas, men ingen följer upp eller driver vidare efter projektets slut. Detta är en förlust då pengar och tid lagts på något som ingen riktigt vet vad det blev av. Särskilt inom områden som är ständigt aktuella kan projektform vara ett ineffektivt arbetssätt. 6 (7)

7 Ekonomi En stor del av projektmedlen gick åt till att sprida information till allmänheten genom framtagandet av informationsbroschyren och informationsfilmen. Vi tyckte det var viktigt att arbeta preventivt mot undernäring, detta för att det är lättare att åtgärda problemet ju tidigare det upptäcks. Effektmål Det är svårt att mäta effektmål då det gäller undernäring. Detta för att undernäring är ett komplext problem med flera olika orsaker. Gruppen av vårdtagare förändras över tid och där med antalet vårdtagare med risk för undernäring. Även enskilda vårdtagares tillstånd kan förändras och där med kan det ske förändringar i risken för undernäring som är svåra att åtgärda. Att mäta antalet vårdtagare med risk för undernäring är därför ingen bra metod för att mäta projektets framgång. Vad som kan mätas är hur många utbildningstillfällen som getts. Implementering/framtid Ett år är en kort tid för implementering. Tre hemtjänstgrupper i Hyllie fick extra insatser under projektettiden. Men problemen med undernäring finns över hela Malmö stad. För att minska följderna av undernäring bör det arbete som påbörjades i projektet fortsätta. Efter projektets slut finns dock ingen som leder arbetet utan nu ligger ansvaret på de som tagit del av utbildningar och material som tagits fram i projektet. Till skillnad från andra kvalitetsindikationer, som fall och tryckskada, har nutrition ingen naturlig ansvarstagare ute i verksamheten. Detta leder till att nutrition är ett delat ansvar. Samtliga professioner måste därför veta vilka åtgärder de kan vidta för att uppmärksamma och åtgärda undernäring. För att komma dit krävs att alla i ledande positioner förstår vinsterna med och tycker att det är viktigt att arbeta med nutrition. 6. Underskrift Uppdragsgivare... [Namn] 7 (7)