Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal
|
|
- Ann-Charlotte Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Slutrapport 2010 Kost och nutritionsutbildning för omvårdnadspersonal Delprojektet har utbildat omvårdnadspersonal inom kost och nutrition med syfte att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen i Marks kommun. Satsningen har finansierats av statliga medel för att stödja kommunen i arbetet med att utveckla vården och omsorgen av äldre personer. Therese Lindh
2 Innehåll 1. Sammanfattning Syfte Mål Bakgrund Metod Måluppfyllelse Erfarenheter från projektarbetet Utvärdering Övrigt Sammanfattning Bilagor presenteras separat 2
3 1. Sammanfattning Sjuksköterskorna i Marks kommunen har under 2009 gått en gedigen utbildning i kost och nutrition. För att möta och fördjupa kunskapen inom området har fokus under 2010 legat på att utbilda omvårdnadspersonalen. 50% av kommunens dietisttjänsten har under våren 2010 använts till detta delprojekt. Utbildningen har bedrivits i studiecirkelform med matombud som cirkelledare för sina arbetskamrater. Under hösten 2010 har 25% av kommunens dietisttjänsten använts för bl.a. utvärdering och dokumentation av delprojektet. 1.1 Syfte Delprojektets syfte är att arbeta vidare med att kvalitetssäkra nutritionsomhändertagandet inom äldreomsorgen och denna gång med fokus på omvårdnadspersonalen. Studiecirklarna ska ses som en början på ett långsiktigt arbete med att höja kvalitén och säkra rutinerna för kost och näring. 1.2 Mål 1. utbilda omvårdnadspersonalen, tydlig förankring hos enhetschefer 2. anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalen och ta bort matpärmarna 3. uppföljning nutritionsprojekt hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? 4. rådgivning och enskilda patientärenden 2. Bakgrund Under hösten 2008 och våren 2009 drevs ett nutritionsprojekt i syfte att skapa enhetliga rutiner i hela kommunen och en elektronisk handbok i kost och nutrition togs fram som ett stöd till sjuksköterskor i sitt nutritionsomhändertagande. Därefter gick alla sjuksköterskor en nutritionsutbildning. Det är viktigt att i god tid upptäcka, identifiera och förhindra undernäring hos brukarna och att denna kunskap om nutritionsomhändertagandet finns hos personal som arbetar med äldre. Vårdtagarens nutrition ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling och samma krav ska ställas på utredning, diagnos, behandling, uppföljning och dokumentation. Dietisten hade under projekttiden även enskilda patientärenden. Vid utbildningens utvärdering framkom att sjuksköterskorna var nöjda, men oroliga för hur det skulle bli med uppföljning av utbildningen. Vad som önskades i form av uppföljning var att omvårdnadspersonalen skulle utbildas, att sjuksköterskor och omvårdnadspersonal ska ha gemensam utbildning och även patientrådgivning kändes som en viktig bit av uppföljningen. Att formulera riktlinjer och införa rutiner är bara en del av arbetet för att utveckla nutritionsarbetet. Riktlinjer i sig garanterar inte en praktisk användning eller en förändring i det dagliga arbetet. För att information ska bli kunskap 3
4 behöver man läsa, fundera och diskutera kring ämnet. För att få denna kombination av insatser valdes studiecirklar som utbildningsform för omvårdnadspersonalen. 3. Metod Information om projektet gick ut till alla enhetschefer inom äldreomsorgen och enhetscheferna på de somatiska boendena bjöds in till en separat informationsträff. En informationsfolder (bilaga 1) utformades och delades ut vid träffen, se bilaga 1. I projektets uppstarta var nödvändigt att göra ett urval och inleda utbildningen av omvårdnadspersonal på de somatiska boendena. Enhetscheferna ombads att prata med och informera sina matombud om projektet och ta reda på vilka som var intresserade av att delta. Matombuden erbjöds att utbildas till cirkelledare för att sedan kunna hålla i studiecirklar på sin arbetsplats. Lindäng, Solgård och Malmsäter var de boenden som startade med studiecirklarna. Sex matombud från enheterna utbildades till cirkelledare och studiecirklarna startades upp under våren Efter att ha varit i kontakt med ett flertal olika cirkelledarutbildare, beslutades att anlita en utbildare via Studieförbundet Vuxenskolan, då hon hade en passande bakgrund. Cirkelledarutbildningen hölls under två halvdagar i slutet på Cirkelledarna fick efter kursen utdelat varsitt diplom. Innan cirkelstarten i januari -10 strukturerades träffarnas innehåll (bilaga 2) av cirkelledarna på Lindäng tillsammans med ansvarig dietist. Material sammanställdes, bl.a. en kunskapstest, bilaga 3, och övriga praktiska detaljer ordnades, såsom kontakter för studiebesök, teknisk utrustning, lokaler, fika och så vidare. Studiebesöket genomfördes på Krokslätts äldreboende i Göteborg där de arbetade med att förbättra måltidssituationen hos äldre med hjälp av Genombrottsmetoden. Det innebär bl.a. att man testar olika idéer och inga idéer får förkastas. De idéer som innebär en förbättring för vårdtagarna blir en del av det ordinarie arbetet, medan de idéer som inte fungerar väljs bort. 4. Måluppfyllelse 1. Utbildning omvårdnadspersonal samt förankring hos enhetschefer Utbildningen startade i januari Lindäng var först ut och därefter Solgård. Malmsäter avstod från utbildningen En tydlig förankring hos enhetscheferna var nödvändig för att projektet skulle få ett genomslag i personalgruppen, men också för ett tydligt införande och en uppföljning i den ordinarie verksamheten. För att enhetscheferna skulle förstå vinsten av att delta i projektet bjöds enhetscheferna in till en informationsträff där dietisten bland annat berättade om bakgrunden till projektet. Dietisten berättade hur mycket kraft och fokus som faktiskt bör läggas på mat och de måltider som serveras och det goda resultat som ett aktivt arbete kan innebära för vårdtagaren. 4
5 Cirklarna har fallit väl ut. Utvärderingarna visar att deltagarna är nöjda med upplägg och innehåll. Många förändringar har kommit till stånd. En styrka med cirklarna är att personalen har dragit egna slutsatser och fattat egna, lokala beslut. På en avdelning på Solgård formulerades ett dokument, se bilaga 4, för att tydliggöra vad arbetsgruppen själv fattat beslut kring. Bl.a. nämns; mindre bord minskat nattfastan extra fin dukning till helgen måndag, filmkväll med dryck och snacks På Lindäng gjordes bl. a. dessa förändringar; skillnad mellan vardag och helg (dukning) mer färg på bordet väntar med disken till efter måltiden bättre kommunikation i arbetslaget mosar maten först vid bordet, inte innan lägga upp maten finare Dessutom diskuterades flera ändringar som arbetslagen ska lyfta på APT som t ex schemaläggning och pedagogiska måltider. Samtliga arbetslag upplevde att matsituationen har blivit lugnare och trevligare. Vid två studiecirkelavslutningar deltog enhetschefen. När enhetschefen inte medverkade fick hon information av såväl delprojektledare som studiecirkelledare. Dietisten följde upp studiecirklarna efter en tid genom att delta vid APT. Då diskuterades vad som var bestående och vilka förbättringar man hade sett, bilaga 5. 5
6 2. Anpassa e-handboken i kost och nutrition för omvårdnadspersonalenn och ta bort matpärmarna Matpärmarnaa har samlats in till viss del. Arbetet med att anpassa delar av den elektroniska handboken mer mot omvårdnadspersonalenn finns med på agendan under Uppföljning av nutritionsprojekt hur använder sjuksköterskorna sin utbildning idag? Varje höst genomförs en kartläggning av de specialkoster som tillagas i kommunen. Resultatet visade (höst -09) att antalet E-koster har fördubblats sedan 2008 och detta är troligtvis en indikation på att utbildningen för sjuksköterskor har gettt resultat. höst endast 51 portioner av drygt 600 portioner var E-kost. höst beställningen ökat med ca 100%, 103 portioner E-kost höst antalet beställda E-kostportioner sjunkit till drygt 70 portioner Under hösten har det framkommit att det finns en viss oklarhet bland personal om vem som är ansvarig för att ordinera E-kost. Under projektets gång har det framkommit att MNA- bedömningarna är svåra att genomföra på grund av att alla blir riskpatienter. I november 2009 hölls ett möte om en eventuell uppdatering av nutritionsr rutinerna med vårdchef, MAS samt två sjuksköterskor. Sammanställningen som gjordes av MAS och dietist pekar på att en omarbetning av gällande nutritionsrutinn är något som bör göras. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) ställde frågan vid en träff och det visade sig att sjuksköterskorna känner stress inför nutritionsbedömningar och att det förekommer flera frågetecken kring hur man ska använda MNA. Vid ytterligare en träff under senvåren -10 ställdes samma fråga igen och då upplevde sjuksköterskorna inte arbetet med MNA lika betungande. Det framgick däremot att många patienter fortfarande faller ut och blir riskpatienter. 6
7 Det finns en idé om att använda den kortare formen av MNA, inget beslut dock. MNA instrumentet ska inte fungera som ett uppföljningsinstrument i den dagliga verksamheten utan uppföljningen ska fokusera på de åtgärder som vidtagits och vilka effekter som uppnåtts, såsom livskvalitet, ADL, vikt, antal infektioner etc. MNA är till för att hitta personer med risk att utveckla undernäring eller hitta dem som är undernärda. Det är mycket viktigt att ha ett helhetsperspektiv vid nutritionsbedömningar, detta då nutritionen är en del av omvårdnaden som påverkar samt påverkas av andra områden. 4. Rådgivning och enskilda patientärenden Styrgruppen har kommit överens om att den projektanställda dietisten inte ska gå in i enskilda patientärenden utan enbart fungera som en rådgivande funktion gentemot sjuksköterskorna. Samtidigt har arbetsgruppen Samverkansgruppen i nutrition kommit fram till att dietistkompetensen behövs i vissa enskilda ärenden. 5. Erfarenheter från projektarbetet Sammanlagt har sex studiecirklar genomförts. I första omgången hölls fyra utbildningar på Lindäng som låg i nära anslutning till utbildningen av cirkelledarna. Grupperna var mellan 4 och 7 personer. Båda äldreboendena hade inriktat in sig på måltidssituationen men på Lindäng var innehållet var mer styrt, bilaga 6, än på Solgård. Dietisten medverkade vid alla tillfällena på Lindäng. Studiecirkeln avslutades med ett studiebesök vilket upplevdes positivt. Grupperna var större på Solgård (12 deltagare per grupp) eftersom det endast fanns två utbildade cirkelledare där. Cirklarna på Solgård startade upp sent på våren och cirkelledarna fick därför ytterligare ett utbildningstillfälle för att friska upp kunskaperna. Samma utbildare från Studieförbundet återkom. På Solgård deltog dietisten endast vid två tillfällen och studiecirkelledarna var mer uttalat ansvariga för cirklarna, bilaga 7, vilket ställer större krav på matombudet/studiecirkelledaren. Att låta matombuden vara cirkelledare har varit en stor styrka för att nå fram till personalen. Dels på grund av att det inte blir en känsla av att dietisten är läraren och personalen är elever och dels på grund av att det blir enklare att följa upp arbetet efter studiecirklarna slut. Det är viktigt att enhetschefen stämmer av med matombudet, att det känns bra att vara studiecirkelledare då inte alla är inte bekväma i den rollen. Det är ett annorlunda uppdrag att både vara studiecirkelledare och matombud jämfört med att bara vara matombud. Det är angeläget att enhetschefen kontinuerligt gör en bedömning om det är rätt person som har uppdraget att vara matombud. Finns de egenskaper som behövs och, framförallt, känner personen för uppgiften? 7
8 Att emellanåt kunna byta uppdrag i gruppen är en styrka. Om det befintliga matombudet inte känner sig manad till att vara studiecirkelledare bör enhetschefen utse en annan person som kan ta den rollen och eventuellt även träda in som matombud. I matombudets uppgift ingår att kunna förmedla information till övriga arbetskamrater. Erfarenheterna från studiecirklarna har presenterats på höstens broträff, då baspersonal och studiecirkelledare från både Solgård och Lindäng berättade om deras förändringsarbete. Dietisten medverkade vid en enhetschefsträff i december 2010 och presenterade studiecirklarnas upplägg och resultat. 6. Utvärdering Utvärderingen visade att deltagarna var mycket positivt inställda till denna utbildningsform. Nedan redovisas några av svaren från utvärderingen, se utvärderingsenkäten, bilaga 8. Vilket är ditt helhetsintryck av studiecirkeln? Jag tycker att upplägget har varit bra. Dietisten har varit med och gett oss goda råd. Vi har fått ta del av andra äldreboenden, vad de har gjort som fungerat bra eller dåligt. Positivt. Inspiration, lärorikt, kul att göra något ihop i gruppen som leder till att vi får det trivsammare ihop med vårdtagarna. Det har varit bra med cirkeln och att dietisten var med några ggr och föreläst. Att vi inte bara kommer med förslag på mycket som vi tycker att vi ska göra utan vi har fattat beslut och arbetar utifrån dessa. Har bara varit med på studiebesöket och det var intressant och givande att se hur andra arbetar. Bra med smågrupper för diskussion. Hur relevant har studiecirkeln varit för din yrkesutövning? f % 1. Mycket relevant Lite relevant Obetydlig - - 8
9 Kommentarer till frågan: Det har blivit bättre gemenskap i personalgruppen. Vi har ju haft tillfälle att diskutera vår problematik. Vi som grupp har inspirerats och vi har kommit fram till många förändringar och fattade beslut. Har lärt mig mycket och denna cirkel har verkligen fått mig att tänka till. Vad tycker du är det viktigaste du lärt dig? Att vi alla har fått komma med sina förslag och att vi har förbättrat mycket på kort tid och vad dom gamla behöver för slags näring och tillskott. Att det framförallt blivit lugnare vid bordet när vi äter. Hur man kan berika olika maträtter, tips på extra energi och att det är viktigt att faktiskt lägga fokus på maten och måltiderna som man ofta tar för givet. Hur viktig mjölken är och att vi faktiskt kan påverka väldigt mycket. Alla frågor vi gjorde i kunskapstestet tycker jag har varit bra och viktigt. Också skillnad på fett/kolhydrater, vikter, att den gröna mjölken har mer vitaminer än den röda, det va det sista man trodde! Kostens betydelse och hur viktig den är och miljön runtomkring. Är detta en utbildningsform som du kan rekommendera även till andra i fortsättningen? f % 1. Ja Nej - - Kommentarer till frågan: Man får sitta och diskutera, så det inte bara blir korvstoppning, som är sövande. Man för diskussioner och kommer fram med idéer och beslut. 9
10 Roligt och inspirerande inlärningsmetod. Mkt bra att man inte bara lyssnar, utan verkligen får chans att diskutera. Tror det är viktigt för all personal att få tid tillsammans och prata och lyssna om ämnet. Vad anser du om Handboken för kost- och nutrition? Har inte kollat i den så noga ännu. Innehållet är relevant och ok i text. Har ej läst den men ska göra det nu. Lätt att komma åt, lätt att förstå och innehåll var bra däremot har vi inte mycket tid över att sitta vid datorn och leta efter information. Handboken är säkert bra, har inte läst i den än. Har du något du vill tillägga som inte har kommit fram i utvärderingen? Att vi på avdelningarna gjort många förändringar. Nej Studiecirklar är alltid bra. Man kan alltid lära sig något nytt. Bra tillfälle för personalgruppen att fatta beslut. Nej, vi har kommit fram till positiva saker. 7. Övrigt Radio Sjuhärad har haft tema Mat för äldre, 80+ under hösten. Studiecirklarna på Solgård och Lindäng har beskrivits liksom arbetet i Marks kommun kring mat för äldre. Omvårdnadspersonal, pensionärer och dietist har medverkat vid direktsändning vid fyra tillfällen. Carolina och Evelina från Solgård, Fritsla. 10
11 De sjuksköterskor som inte var med på nutritionsutbildningen under 2009 fick möjlighet under hösten sjuksköterskor deltog. 8. Sammanfattning Studiecirklarna har uppskattats av deltagarna. De flesta uttrycker att det är en bra form och samliga deltagare rekommenderar utbildningsformen till andra i fortsättningen. Lindäng och Solgårds studieupplägg har skiljt sig åt och det känns angeläget att upprätta en utbildningsplan för vad som ska vara obligatoriska moment i en studiecirkel inom kostområdet. För att metoden med studiecirklar ska fungera i den befintliga verksamheten behövs fler matombud erbjudas utbildning till studiecirkelledare. Det ska också finnas en tydlig ram för utbildningens innehåll. Studiebesök kan mycket väl göras inom kommunens egen verksamhet men på andra än den egna enheten. Studiebesöken som gjordes upplevdes som positiva och det kan dessutom vara inspirerande för de verksamheter som tar emot studiebesök. 11
Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merSlutrapport. Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009
Slutrapport Elektronisk Handbok för kost och nutrition och utbildningsinsats 2009 Delprojektets syfte har varit att skapa, förtydliga och belysa rutiner utifrån ett naturligt flöde. Samtidigt har ett verktyg
Läs merUppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling. Självvärderingsinstrument steg 1
Uppföljning av studiecirklar kring äldres läkemedelsbehandling Självvärderingsinstrument steg 1 Förberedelse: Bestäm vem som ska leda uppföljningsarbetet. Det kan exempelvis vara studiecirkelledaren, enhetschef,
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn
Läs merUtbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merDelprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab
Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merUtvärdering av Värdegrundsdag 2013
Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,
Läs merH10_Statistik och Vetenskapsteori. Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28
H10_Statistik och Vetenskapsteori Antal deltagare i enkäten: 44 Antal erhållna enkätsvar: 28 1. I vilken utsträckning anser du att du uppnått de angivna kursmålen? (5) Stor 13 46,4% (6) Mkt stor 5 17,9%
Läs merAnalys av utgångsläget
Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merUtvecklingsplan för kost och nutrition
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa
Läs merUtvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20
Utvärdering efter deltagande i gruppvägledning vid Ungdomslotsen 2013-02-20 Antal Poäng 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 14/14 52/70 2. Jag har fått fler
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merCirkelledaren Din egen berättelse
Till Cirkelledaren Din egen berättelse 11 11. Till cirkelledaren Här finns kommentarer till avsnitten, tips och metoder som är tänkta att underlätta ditt uppdrag som cirkelledare. Läs igenom innan cirkeln
Läs merProjektmaterial. ABF Södra Lappmarken
Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merLena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg. Projektet Guldstunder i äldres vardag
Lena Hallström Lindkvister och Sofia Sikström, Kvalitetsinspiratörer, Sociala sektorn, Äldreomsorg Projektet Guldstunder i äldres vardag Sida 2 Sida 3 Inledning Sedan augusti 2008 arbetar två kvalitetsinspiratörer
Läs merDietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31
Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...
Läs merUtvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?
Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merRätt mat inom äldreomsorgen
2010-10-26 Projektrapport: Rätt mat inom äldreomsorgen Mat för äldre med celiaki och/eller överkänslighet mot mjölk Av: Åsa Nordlander Celiakiföreningen i Uppsala län För överkänsliga mot gluten, laktos,
Läs merNutritionsprojekt. Linnea 7
Nutritionsprojekt Linnea 7 Bakgrund Bakgrunden till vårt projekt är att nattfastan på Ekliden i Strömsnäsbruk är lång, den längsta var 15 timmar. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar enl Socialstyrelsen.
Läs merStudieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!
Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial
Läs merUtvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Läs mer136 av 157 möjliga elever har besvarat de allmänna frågorna i denna utvärderingsdel p g a underlag för utvärdering förändrats under våren 2015.
Elevutvärdering NKC Alla kurser VOMS, Vt 2015 2015 För att utveckla utbildningens kvalitet på NKC arbetar vi med elevutvärderingar. I dessa kurser har kursutvärdering skett i samband med kursavslut, för
Läs merABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12
ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.
Läs merStudiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER
Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken
Läs merSammanställning av enkätundersökning
Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2015 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun 2015-12-08 1 Arbetsmarknadsenheten skickade per brev ut totalt 60 enkäter, i samband med de två arbetsperiodernas
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merSammanställning av utvärdering nätverksträff 9 mars, mat och hälsa
38 besvarade utvärderingen av 56 deltagare. Vad tyckte du om föreläsningspasset Hur kan vi arbeta kring barn, mat och hälsa? längd. och viktig info som framkom innehåll med/om sådant vi redan vet! Mycket
Läs merKursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar
Kursutvärdering psykiatrikurs jan-feb 2007, 5 halvdagar Jag vore tacksam om Du ville ta ett par minuter till att fylla i denna anonyma kursutvärdering. Syftet är dels att få idéer om hur jag kan förbättra
Läs merVård och omsorg, Staffanstorps kommun
RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande
Läs merHandledning för studiecirkel
Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett
Läs merFrån den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merUtvärdering av Schyssta Relationer
Utvärdering av Citat om Väldigt viktigt, glömmer det aldrig. 50 000 miljoner rosor. Roligt. Jävla kul! Tycker vi ska fortsätta med det. - är våldsförebyggande gruppverksamhet som hålls i form av studiecirklar.
Läs merResultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar
1 Resultat av deltagarnas utvärderingar av BESÖK:s premiärdagar 2012-06-11 Projektets premiärdagar inledande utbildningstillfällen med fokus på två av målgruppens mest efterfrågade utvecklingsområden ägde
Läs merRapport till Vara kommun om undersökning av särskilt boende år 2010
om undersökning av särskilt boende SKOP, har på uppdrag av Vara kommun genomfört en undersökning bland personer med särskilt boende. Huvudresultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande
Läs merSlutrapport Bättre vård i livets slutskede
Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,
Läs merVad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen.
Vad är bra mat, egentligen? När forskningsrönen utvecklas till konkreta verktyg för hela familjen. Inspirationsdag om barn och fetma 17 september 2014 Anna Ek, dietist, doktorand Mahnoush Etminan Malek,
Läs merLikabehandling och trygghet 2015
Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merCirkelledarutbildningar hösten 2011
ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger
Läs merSammanställning regionala projektledare
Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att
Läs mer400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten.
SENIORDAGEN 2013 Utvärderingsenkät besökare 400 enkäter delades ut på plats till Seniordagens besökare. 132 besökare (33%) valde att medverka och svara på enkäten. Syftet med enkäten var att fånga upp
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merUtvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015
Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015 Information om utbildningsdagen kom ut i tid. Instämmer... Helt 75 98,7 Delvis 1 1,3 Inte alls 0 0 Innehållet i utbildningsdagen motsvarade dina förväntningar.
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merFundera på, samtala Fundera på, samtala
2 Min egen berättelse Att skriva min berättelse var som en upptäcktsresa i mig själv. Det var inte alltid lätt. Ibland var det jättetungt, om jag ska vara ärlig, men det kändes alltid meningsfullt. Jag
Läs merUtvärdering Biologdesignern grupp 19
Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.
Läs merSammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper
Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt
Läs merUppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016
Uppstartskonferens den 4/2-2016 för projektet Delaktighet, Inflytande och Hälsa-ett projekt inom Sysslo Okt 2015-Sept 2016 Program för dagen 8:30-9:30 Frukost 9:30 Start/presentation av Mattias från Kravatten
Läs merPositiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen
Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan Susanne Bogren och Nanna Klingen Det lustfyllda samarbetet I ett kreativt arbetslag får alla pedagoger som arbetar tillsammans i barngruppen samma
Läs merInnehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt
a mål i GRo Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? 3 Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling 4 SMARTa mål 5 Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt 8 SMARTa mål-formuläret 9 Spara och skriv
Läs merStatistik Utvärdering Workshop, Puzzelprojektet 6/11 på Brigaden i Linköping
Fråga Respondenter Antal svar Fördelning % 1) Hur upplevde DU dagen i helhet? 38 38. 3 5 5 13,2 4 16 16 42,1 5 17 17 44,7 2a) Hur upplevde du inledning framförd av Jan Cederborg och Ann-Margret Månsson
Läs merKursutvärdering Distans
HT12 1SJ012 Ledarskap, pedagogik samverkan i sjuksköterskans yrkesutövning (7,5hp) V46-50 Enkätresultat Enkät: Status: Distans: Kursutvärdering stängd Datum: 2013-04-26 13:29:21 Aktiverade deltagare (HT12
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merÖkat socialt innehåll i vardagen
-3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar
Läs merUtbildningsprocessen
Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice
Läs merPraktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna
den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om
Läs merAsylboende Malmö 2016-04-05. Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 Antal respondenter: 66
Asylboende Malmö 2016-04-05 Enkätnamn: Asylboende Malmö 2016-04-05 respondenter: 66 Urval: Alla Frågor: Alla frågor Fråga 1 Hur nöjd är du med Programupplägget? 1 Inte alls nöjd 0 0% 2 0 0% 3 6 13% 4 23
Läs merDagverksamhet för äldre
Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merVänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04
Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de
Läs merMatpatrullen Sandviken
Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden
Läs merDelresultat för projektet Hundteamet hösten 2014
1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merAtt göra en studieplan
1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som
Läs merMinnesanteckningar från den Palliativa resan.
2015-04-01 Minnesanteckningar från den Palliativa resan. PP- bilder som använts på resan bifogas anteckningarna. Mellerud 2015-04-01 Kl. 8.30-11.30 Till mötet hade 27 deltagare kommit och av dessa fanns
Läs merSlutrapport av projekt DIABETES
HEMVÅRDS FÖRVALTNINGEN Planerat startdatum: 2008-09-01 Planerat slutdatum: 2010-12-31 Beställare: Marita Everås Uppdragstagare: Irena Ceke, diabetessjuksköterska, Halmstad kommun Slutrapport av projekt
Läs merEn bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel
En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker
Läs merUppfödarutbildningen på distans stfb Organisation
Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare
Läs merKVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN
KVALITETSSÄKRING AV LÄKEMEDELSKEDJAN ÄLDREBOENDEN I HUDDINGE KOMMUN 2011-2012 Projektgrupp: Johanna Sopo, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Huddinge kommun Enhetschefer på respektive boende, Huddinge
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merUtbildningsplan för Cirkelledare i SV
Utbildningsplan för Cirkelledare i SV Introduktion och utbildningar Utbildningsplanen är ett övergripande dokument som anger utbildningsmål, huvudsakliga innehåll, omfattning och vem som är utbildningsanordnare.
Läs merBLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?
BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att
Läs merHur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Läs merRättspsykiatrisk omvårdnadskonferens
Rättspsykiatrisk omvårdnadskonferens Stockholm 15 16 november 2007 Utvärdering Motsvarade konferensen 1-10 dina förväntningar? 0 ---------------------------------------------/-------- ------------10 Sammanfattning
Läs merMåltiden ett gemensamt uppdrag
Måltiden ett gemensamt uppdrag Föreläsning av Anders Söderberg Minnesanteckningar chefsforum EU-projekt MEDEL 8 mars 2012, Villa Belparc Anders inledde med att beskriva sin karriär från matvägrare i grundskolan
Läs merMatdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 2011
RAPPORT 1(6) -10-05 HUMANISTISK SERVICE VÅRD OCH OMSORG Matdistribution Enkätundersökning (NKI) sommaren 1. Bakgrund Under åren 2006-2009 har enkätundersökningar motsvarande denna genomförts av företaget
Läs merSå bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merAtt starta en lärgrupp
1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar
Läs merEffekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg
FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3
Läs merSå tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2013.
Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd En brukarundersökning genomförd mars 2013. Hultsfred Maj 2013 2 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes
Läs merMätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017
1(5) Datum 2017-12-19 Handläggare Leg Dietist Annika Hansson Giunti Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017 Bakgrund
Läs merNär jag inte längre är med
Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden
Läs merFörskolelärare att jobba med framtiden
2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merInbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola
Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.
Läs merStudiehandledning till Nyckeln till arbete
Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merI Eslöv ser vi individen. Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren
I Eslöv ser vi individen Vård och Omsorg sätter fokus på brukaren och medarbetaren Fokus på individen ger ökad brukarkvalitet och nöjdare medarbetare Vård och Omsorg ska öka sitt fokus på individen. Vi
Läs mer(Livsmedelsverket, 2015)
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål
Läs mer