Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling SMARTa mål Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt

Transkript

1 a mål i GRo

2 Innehåll Kompetensutveckling krav eller möjlighet? 3 Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling 4 SMARTa mål 5 Fyll i dina SMARTa mål elektroniskt 8 SMARTa mål-formuläret 9 Spara och skriv ut dina SMARTa mål 10 Exempel på ett SMART mål 11 Vill du veta mer? 15 2 SMARTa mål

3 Kompetensutveckling krav eller möjlighet? Det räcker inte med att personalen går en utbildning för att verksamheten ska utvecklas. Den nya kunskapen måste omsättas i praktiken också! Det är först när det individuella lärandet tas tillvara i arbetet som verksamhetsutveckling sker. För att en utbildningsinsats ska leda till att individen utvecklas måste individen uppfatta insatsen som något positivt en möjlighet istället för ett krav. Först då är individen motiverad att ta till sig ny kunskap och använda den i arbetet. Individens upplevelser Krav Möjlighet Organisation Ej stödjande struktur Stödjande struktur Källa: Larsen och Sennemark (2006) Krav eller möjlighet? FoU i Väst/GR. SMARTa mål 3

4 Om ingen efterfrågar den anställdes nyvunna kompetens finns en risk att personen lämnar arbetsplatsen för ett annat jobb. Om arbetsplatsen däremot ställer för höga krav på vad en enskild anställd ska prestera efter en utbildningsinsats finns en risk att personen känner sig otillräcklig och stressad. Här gäller det att balansera krav, stöd och uppmuntran. För att en individuell kompetensutvecklingsinsats även ska komma verksamheten till del krävs strukturer i verksamheten som stödjer detta. Det kan till exempel röra sig om tillfällen för gemensam reflektion på arbetsplatsen eller att arbetsgruppen tar fram en plan för hur man ska arbeta framöver. En konstruktiv dialog mellan chef och medarbetare är också viktig. Strukturer som stödjer verksamhetsutveckling: Delaktighet Engagerade ledare Fel och misstag = källor till lärande Alternativtänkande uppmuntras Socialt stöd & positiv återkoppling Handlingsutrymme i arbetet Öppenhet & tillit Initiativ välkomnas Tolerans för olikheter Koll på omvärlden 4 SMARTa mål

5 a mål GRo är ett projekt som syftar till att skapa hållbara strukturer för lärande och verksamhetsutveckling genom att ta fram, pröva och utvärdera olika modeller och metoder för utvecklingsarbete. En metod som prövas i GRo är att ställa upp så kallade SMARTa mål. För att det du lär dig i GRo-projektet ska ge avtryck på din arbetsplats ska du eller din arbetsgrupp gemensamt sätta upp minst ett mål kopplat till varje aktivitet du/ni anmäler dig/er till. Genom att ställa upp SMARTa mål tvingas du, dina kollegor och din chef fundera över varför du deltar i en viss utbildningsaktivitet och vad ni vill uppnå i verksamheten med ditt deltagande. Kan det vara ett SMART mål? SMARTa mål 5

6 SMART är en akronym och står för: Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt och Tidsatt. pecifikt Ett mål som är specifikt och tydligt är enklare att förstå. Ju tydligare och mer specifikt desto effektivare är målet. Målet vi ska använda oss av alternativa kommunikationsformer är inte tillräckligt specifikt eftersom det kan tolkas på många olika sätt. Vad är en alternativ kommunikationsform? Vilka är vi? Och när ska det användas? Målet all personal på boendet Ametisten ska använda samtalsmatta tillsammans med Kalle 15 minuter varje förmiddag under vecka 14 och 15 är däremot specifikt. ätbart För att målet ska kunna följas upp behöver det vara mätbart. Då vet man hela tiden hur långt man har kvar till att slutföra målet. Det blir även tydligt när man uppnått målet. Målet vi ska använda oss av alternativa kommunikationsformer är inte mätbart. Däremot är det möjligt att mäta och följa upp om samtalsmatta användes med Kalle 15 minuter varje förmiddag under vecka 14 och 15. ccepterat Målet måste vara accepterat bland alla involverade. Sätter du ett mål för dig själv i ditt arbete kan accepterat betyda att det inte ska få negativa 6 SMARTa mål

7 konsekvenser för dina kollegor, brukare eller andra kommuninvånare. Det kan också innebära att dina kollegor och brukare ska vara införstådda med målet. Om några i personalen på boendet Ametisten inte tycker att samtalsmattor är ett bra kommunikationsverktyg eller om Kalle vägrar använda samtalsmattan är målet inte accepterat. ealistiskt Är det möjligt att nå målet med de resurser, den kunskap och den tid vi har? Om halva personalstyrkan är bortrest vecka 14 och 15 eller om Kalle brukar vara på dåligt humör på förmiddagarna är det kanske mer realistiskt att testa samtalsmattan på eftermiddagar vecka 12 och 13 istället. idsatt Har vi tillräckligt mycket tid avsatt? Eller rent av för mycket tid? Sätt mål som inte ligger för långt bort i tiden. Då är det lättare att följa upp dem. Det är bättre att sätta upp flera korta mål än ett långt. Om utbildningen i samtalsmatta hölls hösten 2011 ska man nog inte vänta till våren 2012 med att testa användandet av mattan tillsammans med Kalle. Då riskerar den personal som gått utbildningen att ha glömt av vad de lärt sig. SMARTa mål 7

8 Fyll i dina a mål elektroniskt På GRo-projektets hemsida finns ett elektroniskt formulär för SMARTa mål. Du/ni som är deltagare i GRo ska fylla i det så snart som möjligt i samband med anmälan till en aktivitet, men senast en månad efter genomförd aktivitet. Vid aktiviteter som löper över en längre tidsperiod, exempelvis FoUcirklar eller GRo:s ledarutvecklingsprogram, ska du/ni skicka in ditt/ert SMARTa mål senast två månader efter första utbildningstillfället. Målen kan antingen formuleras som något du själv ska göra, eller något som några personer eller hela arbetsgruppen ska uppnå. Glöm inte att stämma av målen med din chef. Syftet med att ställa upp SMARTa mål i GRo-projektet är i första hand att stötta deltagande verksamheter att omsätta deltagares kunskaper i praktiken. Genom att du/ni som deltagare skickar in dina/era SMARTa mål elektroniskt till GRo:s projektteam kan teamet dessutom följa upp och utvärdera de lärandeaktiviteter som genomförs. Du kommer till det elektroniska formuläret genom att klicka på denna ikon: Den hittar du dels i högerkolumnen på förstasidan på samt i vänsterkolumnen under fliken Aktiviteter. 8 SMARTa mål

9 SMARTa mål-formuläret Målansvarig:* Din e-post:* Mitt/Vårt mål med lärandeaktiviteten:* Lärandeaktivitet i GRo som målet är kopplat till:* Vad ska jag/vi göra för att nå målet?:* När ska jag/vi göra det?:* Den målansvariga är den som har gjort aktiviteten. Om hela arbetsgruppen ställer upp ett gemensamt SMART mål, bestämmer gruppen vem som är målansvarig. Hur avgör du/ni om du/ni uppnått målet?:* Checka av!: Specifikt? Mätbart? Accepterat? Realistiskt? Tidssatt? Ett mail går till din mailadress som du har fyllt i högst upp, och en kopia går till ansvarig chefs mailadress. Min chef har tagit del av mitt/vårt SMARTa mål Ansvarig chefs e-post:* Skicka in dina SMARTa mål SMARTa mål 9

10 Spara och skriv ut dina SMARTa mål När du har klickat på ikonen Skicka in dina SMARTa mål kommer du till en ny sida där ditt mål finns sammanställt. Spara gärna ditt mål som en fil i din dator eller på ett USB-minne. Du kan också skriva ut och samla alla SMARTa mål i en pärm på arbetsplatsen. Då kan du och din chef lättare följa upp och utvärdera målen, exempelvis på arbetsplatsträffar. Målansvarig Malin Svensson Din e-post malin.svensson@grokommun.se Mitt/Vårt mål med lärandeaktiviteten I mars 2012 ska jag hålla en första studiecirkelträff med åtta kollegor kring ämnet makt och självbestämmande för brukare. Cirkeln ska därefter träffas en gång i månaden vid sammanlagt fyra tillfällen. Varje träff ska vara två timmar lång. Lärandeaktivitet i GRo som målet är kopplat till Utbildning till studiecirkelledare Vad ska jag/vi göra för att nå målet? Boka lokal, bjuda in kollegor, beställa fika, anmäla cirkeln på GRo:s hemsida, göra en studieplan, kontakta GRo:s projektteam för att beställa litteratur. När ska jag/vi göra det? En månad före första cirkelträffen. Hur avgör du/ni om du/ni har uppnått målet? Om cirkeln startade i mars 2012, hade åtta deltagare och träffades en gång/månad vid fyra tillfällen är målet nått. Ansvarig chefs e-post safira.mohammad@grokommun.se Ladda ner PDF Skriv ut sidan Om du klickar här skrivs ditt SMARTa mål ut till den skrivare du valt. Om du klickar på den här ikonen sparas ditt SMARTa mål som en pdf-fil. Välj själv vad du vill kalla filen och var på datorn den ska ligga. 10 SMARTa mål

11 Exempel på ett mål Malin arbetar som habiliteringspersonal på ett gruppboende för personer med intellektuella funktionsnedsättningar i GRo kommun. Hon utbildar sig till studiecirkelledare inom ramen för GRo-projektet. När hon anmälde sig till studiecirkelledarutbildningen förband hon sig att ställa upp minst ett SMART mål kopplat till utbildningsaktiviteten. SMARTa mål 11

12 Innan Malin anmälde sig till utbildningen hade hon ett samtal med sin chef där de diskuterade syftet med att Malin går studiecirkelledarutbildningen. I ledningsgruppen för GRo kommuns funktionshinderverksamhet hade Malins chef i sin tur diskuterat syftet med att utbilda studiecirkelledare och på vilket sätt studiecirklar skulle kunna bidra till att verksamheten kan utföra sitt uppdrag. En månad efter första utbildningstillfället sätter sig Malin och hennes chef ner igen för att tillsammans ställa upp ett SMART mål. De kommer överens om att Malin ska hålla en första studiecirkelträff i mars 2012 med åtta kollegor kring ämnet egenmakt och självbestämmande för brukare. Cirkeln ska därefter träffas en gång i månaden vid sammanlagt fyra tillfällen. Varje cirkelträff ska vara två timmar lång. 12 SMARTa mål

13 Malin och chefen fyller gemensamt i formuläret för SMARTa mål på GRoprojektets lär- och kommunikationsplattform, De diskuterar särskilt om målet är specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsatt. Specifikt: ja Malin ska hålla fyra cirkelträffar med åtta kollegor kring egenmakt och självbestämmande för brukare. Antalet träffar, gruppernas storlek och cirklarnas innehåll har specificerats. Mätbart: ja det går att kontrollera om Malin höll en cirkelträff i mars och om cirkeldeltagarna därefter träffades en gång i månaden vid ytterligare tre tillfällen. Accepterat: ja Malin och chefen vill att cirkeln blir av. Chefen har berättat om cirkeln på ett APT med positivt gensvar från medarbetarna. Många vill delta. Realistiskt: ja GRo ersätter lönekostnaderna för Malin vilket innebär att en vikarie kan tas in när hon förbereder och genomför cirkeln. Kommunen har råd med att ta in vikarier för övriga cirkeldeltagare då de träffas. Tidsatt: ja- Malin ska hålla första cirkelträffen i mars och därefter en cirkel i månaden vid ytterligare tre tillfällen. Varje cirkelträff ska vara två timmar lång. SMARTa mål 13

14 En månad efter det att cirklarna genomförts träffas Malin, chefen och cirkeldeltagarna för att utvärdera satsningen. De kommer då fram till att cirkelformen varit en utmärkt kompetensutvecklingsmetod men att de skulle vilja ha ytterligare två träffar för att ta fram en bemötandepolicy utifrån de diskussioner som förts. Därefter skulle de vilja testa om policyn kan vara ett stöd i mötet med brukare. Cirkeldeltagarna, Malin och chefen beslutar sig därför att ställa upp nya SMARTa mål för hur bemötandepolicyn ska tas fram och utvärderas. 14 SMARTa mål

15 Vill du veta mer? Om du eller din arbetsgrupp behöver stöd i att ställa upp SMARTa mål, kontakta GRo:s projektteam så hjälper vi dig gärna! Theresa Larsen, projektledare, theresa.larsen@grkom.se, Nicholas Singleton, utbildningsledare, nicholas.singleton@grkom.se, Läs mer om GRo på eller följ GRo-projektet på Facebook. Text: Theresa Larsen Foto: Framsidan, s. 5, s. 11 och s. 12 Maja Sabelsjö s. 4 Theresa Larsen s. 14 Pia Schmidtbauer Illustrationer: Theresa Larsen Layout: Maja Sabelsjö SMARTa mål 15

16 16 SMARTa mål