2 (6)

Transkript

1 Socialförvaltningen 1 (6) Hemtjänsten SKRIVELSE Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Sammanfattning av verksamhetsuppföljningar genomförda hösten 2008 Hid nr: Medicinsk ansvarig sjuksköterska och verksamhetsutvecklare har genomfört verksamhetsuppföljningar på alla enheter inom äldreomsorgen hösten Enheterna fick svara på tre enkäter, en som handlade om nattfastan, se bilaga 1, en som handlade om basal hygienrutiner, se bilaga 2, och en enkät som följer upp kvalitetsparametrar, se bilaga 3. MAS och verksamhetsutvecklare gjorde även verksamhetsbesök i St Olof, se bilaga 4, i Kivik, se bilaga 5, på Skönadals hemtjänstdistrikt, se bilaga 6 samt Lillevångshemmet. Redovisning på Lillevång behandlades av socialnämnden på november sammanträdet där även uppföljning av avtalet ingick. De övriga hemtjänstdistrikten (Hammenhög, Borrby, Gärsnäs, Skönadal, Skillinge och centrala) fick endast lämna in enkätsvar och där gjordes inga verksamhetsbesök. Resultat på enkäten kvalitetsparametrar 1. Bedriver enheten systematiskt kvalitetsarbete enligt Socialstyrelsens författningssamling? De enheter som uppger att de bedriver systematiskt kvalitetsarbete är Centrala, Hammenhög, Borrby, Skönadalshemmet, Lillevångshemmet, Skönadals hemtjänstdistrikt, Gärsnäs och St Olof. Skillinge har inte uppgett ifall de bedriver systematiskt kvalitetsarbete. Kivik uppger att de inte bedriver systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2006:11. De enheter som uppger att de har en kvalitetsplan som beskriver hur enheten arbetar med systematiskt kvalitetsarbete är Centrala, Skönadalshemmet, Hammenhög och Lillevång. Skillinge, Kivik, Skönadals hemtjänst, St Olof och Gärsnäs uppger att de inte har arbetat fram en kvalitetsplan. Kivik återkommer med kvalitetsplan april månad Syftet med kvalitetsplan är att på ett överskådligt sätt beskriva hur man arbetar med att utveckla kvaliteten på enheten. Kvalitetsplanen beskriver styrning, kvalitetsutveckling, uppföljning och utvärdering. ADRESS: Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: FAX: E-POST: social@simrishamn.se

2 2 (6) 2. Hur stor andel brukare har genomförandeplan? St Olof uppger att alla brukare har genomförandeplan. I samband med verksamhetsbesök framkom det att alla brukare inte har genomförandeplan samt att utförarplan (gammalt dokument) finns kvar. Gärnäs uppger att alla brukare har genomförandeplan och att de utvärderas var tredje månad. Kivik uppger att det pågår ett utvecklingsarbete eftersom Förenade Care ska göra om genomförandeplanen till en egen för Förenade Care. Genomförandeplanen utvärderas var tredje månad. Skönadals hemtjänst uppger att ca 90 % av brukarna har genomförandeplan men alla ska ha genomförandeplan innan Utvärdering sker var tredje månad. Skillinge uppger att 99 % av brukarna har en genomförandeplan. Centrala uppger att alla brukare som ska ha genomförandeplan har en. Utvärdering sker var sjätte månad. Hammenhög uppger att alla brukare har genomförandeplan och utvärdering sker var tredje fjärde månad. Skönadalshemmet uppger att alla brukare har genomförandeplan och utvärderas var tredje månad. Borrby uppger att alla brukare har en uppdaterad genomförandeplan och utvärderas vid behov. 3. Hur stor andel brukare har kontaktpärm` Kontaktpärmen är en pärm som finns i brukarens hem där det förvaras broschyrer och viktig information till brukaren. Samtliga enheter uppger att alla brukare har kontaktpärm. De brukare som endast har matdistribution eller larm har i regel ingen kontaktpärm. I samband med verksamhetsbesök hade också alla brukare kontaktpärm. På vissa enheter var dock kontaktpärmarna inte uppdaterade med broschyrer och annan information. Kontaktmannen har till uppgift att hålla kontaktpärmen uppdaterad och ansvarar även för att genomförandeplanen är uppdaterad. 4. Inflyttningssamtal på särskilt boende och samtal med nya brukare i ordinärt boende? Samtliga särskilda boenden uppger att inflyttningssamtal sker. Kontaktmannen är i regel den person som ansvarar för inflyttningssamtalet. I Kivik, St Olof, Gärnsäs uppger man att enhetschefen alltid medverkar i inflyttningssamtalet. De övriga distrikten uppger att enhetschefen medverkar vid behov. Även övriga yrkeskategorier som distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast medverkar vid behov. Närstående medverkar endast ifall brukaren godkänner det. Vid inflyttningssamtalet får brukaren viktig information om den vård och omsorg som bedrivs på särskilda boendet. I ordinärt boende uppger flera distrikt bla Centrala, Skillinge och Skönadals hemtjänst att kontaktmannen gör ett första besök hos brukaren för att planera vård och omsorgsinsatser.

3 3 (6) 5. Hur samordnas träffar med olika yrkeskategorier kring brukarnas behov och uppföljning? Samtliga enheter uppger att minst en gång per månad träffas undersköterskor/vårdbiträden, distriktssköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast för att tillsammans planera och följa upp brukarna. Sjukgymnast och arbetsterapeut är inte lika ofta med på dessa möten som sjuksköterskan. Enhetscheferna har uppgivit att de antingen är med vid behov eller att de har kontinuerliga träffar med berörda yrkeskategorier. Kontaktmannen ansvarar för sin brukare. 6. Dokumentation enligt Socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen Samtliga enheter uppger att dokumentation enligt Sol och HSL skils åt. Oftast bevaras all dokumentation i en pärm per brukare och de olika lagrummen skiljs åt. I Skillinge har man gått över från manuell dokumentation till att skriva direkt i datorn. Förenade Care och Solgläntan använder sig av VIPS. Alla enheter förvarar dokumentationen inlåst. Vid verksamhetsbesök på Lillevång, Solgläntan, Skönadals hemtjänst och St Olof gjorde MAS och undertecknade stickprov och dokumentationen fungerar som det ska. Däremot framkom det att det finns en viss osäkerhet bland medarbetare vad som skrivs som Sol respektive HSL dokumentation. Det pågår utbildningar på enheterna som enhetscheferna själva håller i och utbildning i dokumentation finns med i socialförvaltningens kompetensutvecklingsplan. 7. Kunskap om och rutiner för Lex Sarah och Lex Maria Alla enheter uppger att det finns god kunskap om Lex Sarah och Lex Maria. Enhetscheferna informerar sina medarbetare minst en gång per år. För att hålla kunskapen vid liv krävs det att diskussionerna hålls vid liv. Nästan alla enhetschefer var på en utbildning i november 2008 kring senaste föreskrifter, tillämpning 14 kap 2 Sol och tillämpning av 24 a LSS. Socialförvaltningen har efter utbildningen reviderat socialförvaltningens rutiner där det har lagts till att Previa kontaktas i samband med utredning som stöd samt att original handlingar förvaras i ett arkiv på socialförvaltningen och inte i personakten som finns hos omsorgshandläggaren. I samband med verksamhetsbesöken ställs frågor kring Lex Maria och Lex Sarah och det är stor skillnad på hur uppdaterad vård och omsorgspersonalen är på respektive enheter. En avgörande faktor är om enhetschefen regelbundet tar upp och diskuterar på personalmöten. 8. Rutiner för avvikelsehantering Det finns ett dataprogram för avvikelsehantering. När det sker en avvikelse på en enhet skriver personalen en avvikelseblankett och lämnar till enhetschefen eller distriktssköterskan som dokumenterar i dataprogrammet. Kontakt tas med MAS vid behov. Utredning och eventuell åtgärd vidtas omgående. MAS ansvarar för sammanställning av avvikelse och för statistik. Information till vård och omsorgsanställda om avvikelsehantering finns att hämta på intranätet under kvalitetssystem.

4 4 (6) 9. Information till brukare och närstående om möjligheten att lämna synpunkter och klagomål Respektive enhet har uppgett följande; Centrala lämnar information via broschyren Tyck till som lämnas till alla brukare samt kontaktpärm. Vård- och omsorgspersonalen lämnar muntlig information till brukare/närstående. Skönadals hemtjänst lämnar information till brukare via kontaktpärmen där det finns en broschyr Tyck till samt blankett att fylla i. Hammenhög lämnar information genom kontaktpärmen där det finns en broschyr samt blankett att fylla i. De lämnar information i samband med inflyttning och brukarråd. Det finns ett informationsställ vid entrén Pilegården/Tulpanen där broschyr Tyck till finns. Det finns också en informationspärm på varje enhet där enhetschefen samlar viktig information som vänder sig till närstående och brukare bla hur man kan lämna synpunkter. Hammenhög har också uppgett att information finns på hemsidan. Skönadalshemmet lämnar information i samband med inflyttning och uppföljningssamtal. Borrby lämnar information vid inflyttning, anhörigträffar, brukarråd och via kontaktpärmen. De har också uppgett att det finns information på hemsidan. Gärsnäs lämnar information via kontaktpärm och muntlig information via personalen. Alla synpunkter behandlas av arbetsgruppen och enhetschefen. Enhetschefen tar alltid kontakt med de personer som lämnat synpunkter enlighet med omsorgsgarantierna. Skillinge lämnar information i samband med inflyttning och anhörigträffar samt finns information i kontaktpärmar. Kivik lämnar information via kontaktpärmen samt att broschyren Tyck till finns vid entrén. St Olof lämnar information i samband med inflyttning, via kontaktpärmen och på anhörigträffar. Det finns också en brevlåda på St Olofshemmet där man kan lämna synpunkter. 10. Chefens tillgänglighet och närvaro Centrala uppger enhetschefen att hon deltar vid morgonrapportering och kvällsrapportering varje dag samt frukostmöte 1 gång per vecka. Finns alltid att nå på mobilen. Skönadals hemtjänst har daglig kontakt med sina medarbetare eftersom de har samma fysiska arbetsplats. Hammenhög uppger enhetschefen att hon går dagligen till varje enhet. Finns tillgänglig på mobilen. Skönadalshemmet uppger enhetschefen att hon nästan dagligen går runt på enheterna. Är tillgänglig när det behövs. Borrby uppger att det är lätt att få tag på henne. Finns alltid tillgänglig på mobilen om hon inte är på plats. Berättar alltid var hon är. Gärsnäs uppger enhetschefen att hon träffar sina medarbetare varje morgon vid rapportering. Skillinge har uppgett att enhetschefen är tillgänglig i det vardagliga arbetet. Går vid behov in och löser av och hjälper till rent praktiskt. Försöker att tillbringa mycket tid på enheterna. Kivik uppger enhetschefen att han alltid är tillgänglig. Besöker alla enheter under dagen.

5 5 (6) St Olof uppger enhetschefen att han går runt på enheterna varje morgon i samband med rapportering. 11. Medarbetarnas möjlighet till kompetensutveckling och att utvecklas i sin yrkesroll Alla enheter har uppgett att medarbetssamtalet är det arbetsinstrument som fångar upp individuella kompetensutvecklingsbehov. Utöver det uppger vissa enheter som Hammenhög och Centrala att i samband teamarbete/arbetslagets utveckling diskuteras behov av kompetensutveckling och att i samband med arbetsmiljörevision och verksamhetsplan/kvalitetsplan ställs också öppna frågor kring kompetensutveckling till medarbetarna. Centrala har uppgett att man har börjat diskutera arbetsplatsbyte med andra enheter. Arbetsplatsbyte är ett sätt att utvecklas i sitt arbete genom att få möjligheten att pröva på annan arbetsplats. Kompetensutveckling som erbjuds centralt beviljas efter ekonomiska möjligheter och behov på respektive vård och omsorgs enhet. 12. Omsorgsgarantier och rutiner för uppföljning Enheterna uppger att i samband med upprättande av genomförandeplanen och uppföljningssamtalet tar man upp omsorgsgarantier. Därutöver finns det en strävan bland enheterna att uppfylla omsorgsgarantierna. Borrby och Hammenhög är de enheter som har uppgett att det finns skiftliga rutiner för uppföljning av omsorgsgarantierna. På Skönadal finns ett internkontrollsprogram där omsorgsgarantierna följs upp 2 ggr/år. Förslag på utvecklingsområde av ovanstående kvalitetsparametrar Undertecknad förslår att alla enheter under 2009 upprättar kvalitetsplan. Kvalitetsplanen är ett komplement till verksamhetsplanen. Kvalitetsplanen sammanfattar hur enheten arbetar för att verksställa socialnämndens mål och socialstyrelsens föreskrifter (som gäller för socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen) samt uppföljning och utvärdering av verksamheten. Ovanstående kvalitetsparametrar kan vara vägledning i arbetet med att utveckla kvalitetsplan. Undertecknad föreslår också enheterna att i sina kvalitetsplaner lägga stor tonvikt på kundfokus d.v.s. vilka angreppssätt enheten har för att utveckla samarbete med brukare, närstående, brukarorganisationer och kommunmedborgare. Uppföljning av nattfastan I samband med verksamhetsuppföljning fick alla enheter som har särskilt boende genomföra skriftlig uppföljning av nattfastan. Resultatet visade att nattfastan varierade mellan timmar på samtliga särskilda boenden och timmar var mer vanligt förekommande. I samband med verksamhetsbesök var medicinsk ansvarig sjuksköterska och undertecknades uppfattning att det finns näringsdryck som ges vid behov och det finns kunskap bland personalen vilka brukare som behöver näringsdryck eller annan dryck/smörgås. Skriftliga rutiner för uppföljning behövs däremot för att ha koll på nattfastan samt för att följa upp nattfastan över tid. Förslag på utvecklingsområde inom området nattfastan

6 6 (6) Undertecknade föreslås enheterna att använda blanketten som användes vid uppföljningen kontinuerligt. Det är ett sätt att följa upp omsorgsgarantin kring nattfasta skriftligen. Det finns en kostpolicy för Simrishamn där enhetschefer och kostombud på varje enhet har en viktig roll att policyn följs samt ge stöd till arbetskamrater i arbetet med att förbättra kosten och förebygga undernäring. Samtliga enheter föreslås återkomma i verksamhetsplan för 2009 hur man tänker arbeta för att minska nattfastan. Uppföljning av hygienrutiner Resultatet visar att Alla enheter känner till hygienrutiner Flera enheter önskar mer utbildning Arbetskläder finns inte ännu. Förslag på utvecklingsområde Socialförvaltningen har för avsikt att införskaffa arbetskläder på alla enheter. Se även enhetschefernas verksamhetsplaner/verksamhetsberättelser hur de arbetar för att utveckla kvaliteten för brukarna/närstående. SOCIALFÖRVALTNINGEN Kristina Privér Verksamhetsutvecklare Eva Ahrén fd medicinsk ansvarig sjuksköterska Telefon: E-post: kristina.priver@simrishamn.se