Vitsippans gruppboende i Holmsund

Transkript

1 Vitsippans gruppboende i Holmsund Erika Dahlqvist Vårdbiträde Britt Nilsson Gruppledare Diribe Häggbom USK Amleset Fadaga USK Carina Lundström Högberg USK Gabrielle Bäckman Vårdbiträde Anna-Märta Nyman USK Emil Norberg Vårdbiträde Mats Wallmark Vårdbiträde Susanne Kapstad Vårdbiträde Lena Isaksson USK/ Natt Emma Forsell USK Camilla Westman USK Lisbeth Hahn USK Sara Johansson Vårdbiträde Ulrika Sjöberg SSK Eva Tjäderborn AT Kontaktperson: Eva Tjäderborn AT tel: e-post : eva.tjaderborn@umea.se Ulrika Sjöberg SSK tel : e-post : ulrika.sjoberg@umea.se

2 Bakgrund/problem Brist på kontinuitet och struktur i och kring IVOR (Individuell Vård Omsorg och Rehabilitering) Svårigheter att få en helhetssyn på den boende IVOR- tillfällena tog för lång tid och Saknade en bra struktur Arbetssättet kändes inte professionellt Varför är detta viktigt? Få en systematik i omvårdnadsarbetet och vid IVOR- tillfällena Synliggöra och konkretisera vård och omsorgsarbetet

3 Mål - Vad vill vi åstadkomma? Stärka det förebyggande arbetssättet och har en nollvision vad gäller fall och trycksår, med målsättning att nå alla riskpatienter Identifiera risker och riskbedöma alla vårdtagare > 70 år Den boende får en individuell och rätt sammansatt kost Ett levande och aktuellt IVOR- dokument All personal är involverad och engagerad i arbetssättet, kring dom tre instrumenten ( Norton, MNA, Downton )

4 Mätetal - Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Antal genomförda riskbedömningar på Vitsippan Andel riskbedömda med ökad fallrisk, risk för undernäring eller trycksår. Antal registrerade fall årsvis. Antal vidtagna åtgärder utifrån gjorda riskbedömningar. Mätning av vikt, månadsvis på alla boenden. Antal behandlade urinvägsinfektioner på Vitsippan 2006.

5 Förändringsidéer - Våra mest framgångsrika Kontaktpersonens ansvar. Vägning av den boende. Mätning av den boende. Servering av Tranbärsdricka. Översyn av måltidssituationen. Ex. på andra idéer som lyfts till enhetschef: genomskinlig vaxduk till matborden, avlägsnande av vägg, nya lampor över borden, nya höj och sänkbara bord.

6 Resultat och effekter Vad har hänt?

7 Andel i % Senior Alert Resultat och effekter mätning 2006 Andel personer med risk inom resp område Nutirtion Trycksår Fall

8 Resultat och effekter mätning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Risk för undernäring Risk för trycksår Risk för fall

9 Antal åtgärder insatta Senior Alert Antal åtgärder/vårdtagare Antal åtgärder Vårdtagare

10 Antal åtgärder Senior Alert Antal åtgärder/vårdtagare: Vårdtagare

11 Resultat och effekter Vad har hänt? A ntal fallrappo rter samt fall so m leder till skada år på Vitsippan En person 14 fall En person 11 fall Antal f allr appor ter antal f all som leder till skada

12 Fall r/t antal åtgärder antfall Antal åtgärder fall

13 Resultat och effekter Vad har hänt? Kontaktpersonens arbete har blivit mera konkret, strukturerat och ansvarsfullt. Detta har resulterat i : ett mer utvecklat teamarbete. kortare och mer strukturerad IVOR. Nya rutiner kring : Vägning Mätning Måltidssituationen

14 Effekter av Tranbärsdrickan?? Antal Urinvägsinfektioner behandlade med antibiotika Senior Alert Serie jan 06-juni 06 juli 06-dec 06 jan 07-juni 07

15 Resultat och effekter Vad har hänt? Signars viktkurva juni 2006 tom Jan ,5 65, ,5 64,5 64,5 64, ,5 Kg 63 62,5 62, ,5 61 juni juli augusti september oktober november december januari Kg 65, ,6 64,5 64,5 64,

16 BMI/MNA poäng Senior Alert Variation i BMI resp MNA poäng Serie1 Serie risk värde Vårdtagare

17 Åtgärder utifrån riskbedömningar FALLRISK: Fördjupad fallriskbedömning Översyn av boendemilö ( ex. lösa sladdar, möblering, mattor, belysning, extra låg säng. ) Höftskyddsbyxor Gånghjälpmedel ex. rullator, ute / inne. Rörelselarm Förebyggande av UVI, med hjälp av Tranbärsdricka. Läkemedelsöversyn Extra tillsyn

18 Åtgärder utifrån riskbedömningar Risk för undernäring Extra närings/ energitillskott i form av grädde, smör. Energiberikning, proteinpulver ( i särskilda fall ). Näringsdrycker, både färdiga och hemgjorda. Översyn av munhålan. Ändra matens konsistens ex. timbalkost, mixad mm Måltiderna har fördelats bättre över dagen. Måltidssituationen en del trivs inte att sitta med varandra. Andra behöver sitta själva

19 Åtgärder utifrån riskbedömningar Ökad risk för trycksår : Regelbunden översyn av hudkostymen. Antidecubitusmadrasser i säng och rullstol. Vändschema över dygnet Kontinuerlig lägesförändring mellan säng och rullstol. Nyttjande av Trycksårskort, ökar medvetenheten av att tidigt upptäcka hudförändringar.

20 - Hur gick vi vidare? Arbetssättet används på alla enheter i Holmsunds äldreomsorg. Ingår i Vårdplanen / Genomförandeprocessen Skapande av nya forum för erfarenhetsutbyte enheterna emellan. Resa till Tyra Franks boende Lotte i Danmark i vidareutvecklande syfte,( Vitsippans personal, rehab och SSK ). Detta har i sin tur lett till start av ett nytt projekt, Tyraprojektet som fokuserar på livskvaliteten hos de äldre.

21 Effekter av det nya arbetssättet - Vad gör vi med dom risker vi hittar? Checklista / handlingsplan vid risk för undernäring för vårdpersonalen - att veta exakt vad o hur mycket vi ger/ berikar maten med, om vi hittar en risk för undernäring hos en äldre.( man ska inte behöva invänta dietist eller ssk) Dietist kontaktas alltid vid MNA resultat mindre än 17 eller viktnedgång på 2 kg mellan en mätperiod. Kostens energiinnehåll tittas över utifrån nationella riktlinjer. Den utgår idag ifrån riktlinjer utifrån friska vuxna. Köksenheten skall inom kort kunna erbjuda A- kost, samt PE-kost, samma som sjukhuset erbjuder. Handlingsplan/ checklista vid trycksårsrisk : så att vi vet vilka åtgärder/ insatser som vi tar till först osv, samt lättare kan utvärdera vad som gav resultat. Ökad struktur och riktlinjer runt nyinflyttad boende IVOR Vårdplaneringen /förberedelser / IVOR-träffen / uppföljning i form av en checklista. Detta för att vi alla ska göra på samma sätt, samt kunna ge ett så bra, professionellt, bemötande som möjligt.

22 Reflektioner Annat som vi lärt oss? Att samarbeta och kommunicera olika arbetslag och yrkesgrupper emellan. Det har varit en fördel att halva arbetslaget, åtta personer var med från start och snabbt kunde introducera sina kollegor. En fördel var att det fanns motivation och positiv inställning. Kontakter med olika media. Med hjälp av genombrottsmetoden, har utvecklingsarbetet utgått från arbetslaget på golvet och inte kommit som direktiv uppifrån. Detta har varit den största motivationsfaktorn.

23 Vad händer idag? Senior Alert finns med i verksamhetsplanen, samt som en stående punkt på personalträffar. Registrering i Senior Alert Registret, där vi med hjälp av rapporterna skall hålla äldreomsorgschefen / politikerna informerade. - Alla boendes mätvärden, det aktuella och ett bakåt i tiden har lagts in t om 0811 Rapporterna skall vi använda för att följa upp resultaten på de åtgärder vi gör. ( Samt ex. följa viktkurvor på ett mera överskådligt sätt, följa antal urinvägsinfektioner. ) - möjligheterna är många.

24 Forts. Vad händer nu? Utbildning av Senior Alert ombud Ombuden får fördjupad kunskap runt instrumenten / bedömningarna,samt hur man lägger in resultaten. Även hur man drar ut rapporter. Finns sedan tillhands som stöd för sina kollegor. 2 st. på varje avdelning 2 enhetschefer medverkar Varje avdelning blir självgående.