MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA

Transkript

1 MATEN I FÖRSKOLA OCH SKOLA En inspirerande broschyr som kan användas i verksamheterna

2 Sverige är unikt Alla barn och ungdomar behöver trevliga pauser under dagen där de får njuta av god mat i en lugn och trygg miljö. Förskolan och skolan är arenor där man tidigt kan få eleverna att utveckla en bra relation till mat och förebygga framtida kostrelaterade hälsoproblem. För elevernas hälsa och deras prestationer i skolan är det viktigt att man serverar bra mat till frukost, lunch och mellanmål. Sverige var ett av de första länderna som antog FN:s Barnkonvention Sedan dess ska vi enligt artikel 24:2c och 24:2e förse barn med näringsrika livsmedel och samtidig lära framförallt föräldrar men även deras barn mer om näringslära. Det är även beslutat i Skollagen 2011 att mat som serveras under skoltid ska vara näringsriktig. Vad som är näringsriktig mat blir tydligt i de svenska näringsrekommendationerna (SNR) som Livsmedelsverket har tagit fram i samarbete med övriga nordiska länder. Sverige utmärker sig också då vi bor i ett av få länder i världen som erbjuder elever i grundskolan gratis skolmat. Denna broschyr är framtagen av Catarina Åsberg, konsult, i samarbete med barn- och utbildningsförvaltningen och IDEFICS i Partille kommun under hösten Övriga källor: Livsmedelsverket, Skolmatsverige.se, Skolmatensvanner.se samt Tandvardsguiden.se.

3 Balanserade måltider För att eleverna i förskolan och skolan ska vara delaktiga i undervisningen fullt ut behöver de ett väl balanserat näringsintag fördelat över hela dagen. Att servera bra mat ökar chanserna för att barnen utvecklar goda matvanor som ger dem både tillräcklig näring och matglädje. Det är också viktigt att eleverna känner sig välkomna, att måltidsmiljön är trevlig och att alla har god tid på sig att äta i lugn och ro. Energifördelning över dagen För att man ska orka att lära sig nya saker måste ny energi tillföras regelbundet under dagen. Kroppen fungerar som bäst när frukost, lunch och middag utgör de större måltiderna och balanseras upp med ett eller två mellanmål under dagen. Lunchen bör vara schemalagd så att eleverna får en rutin att äta samma tid varje dag, helst inte innan klockan 11 och inte efter klockan 13. Frukosten bör utgöra procent av det rekommenderade dagliga energiintaget. Vid frukostserveringen bör eleverna få mejeriprodukter och charkuterivaror med låg fetthalt, bröd med fullkorn, spannmålsprodukter, frukt eller bär. Det är upp till varje skola att servera frukost till sina elever. Lunchen bör utgöra procent av det rekommenderade energiintaget. Till lunch serveras minst en näringsriktig varmrätt som kompletteras med ett varierad och färgglad grönsaksbuffé, bröd och dryck. Mejeriprodukterna som serveras på buffén ska ha låg fetthalt. Mellanmålen bör utgöra 15 procent av det dagliga energiintaget. Mellanmålet är en viktig måltid och bör komponeras med samma omsorg som lunchen och frukosten. De livsmedelsgrupper som finns i frukostgruppen kan gärna ingå även i mellanmålet. Gällande bordsmargarin kan fetthalten uppgå till 70 procent med förutsättning att andelen mättat fett inte överstiger en tredjedel. Livsmedelsverket rekommenderar att barn ska äta produkter med låg fetthalt och att dessa även ska serveras i skolan. I Partille kommun finns bordsmargarin med en fetthalt på 80 procent och standardmjölk att tillgå vid måltiderna.

4 Tallriksmodellen För att proportionerna mellan olika livsmedelel ska bli rätt är tallriksmodellen till bra hjälp. Den delas in i tre delar där man tar en del kolhydrater i form av potatis, ris, pasta eller matkorn och kompletterar med bröd, en del grönsaker och frukt och en mindre del protein av kött, fisk eller baljväxter som kompletteras med mjölk. Livsmedel som ingår i kostcirkeln Potatis och rotfrukter Det är bra att äta olika typer av rotfrukter som potatis, kålrötter, palsternacka, rödbetor och morötter. Det är billiga livsmedel, fetthalten är låg och de ger oss också bra kolhydrater som exempelvis kostfiber. Däremot ska man vara försiktig med tillagningssätt som fritering då halten av mättat fett kan bli mycket hög. Pasta, ris, bröd, flingor och gryn Denna livsmedelsgrupp är en mycket bra energikälla som bör finnas med på något sätt i varje måltid. Förutom fibrer så finns här också en bra källa till järn och B-vitaminer. Att välja fullkornsvarianter av dessa livsmedel är bra och påverkar mättnadskänslan positivt. Kött, fisk och bönor För att se till att kroppen får i sig tillräckligt med protein är det viktigt att inkludera någon av dessa produkter vid varje måltid. Variera intaget mellan olika typer av kött och välj gärna kyckling som har låg halt av mättat fett. Kött är också en mycket viktig källa till järn, vitaminer och mineralämnen. Fet fisk som är rik på Omega 3 och 6 rekommenderas att äta två till tre gånger i veckan. Andra bra proteinkällor är ägg, bönor och linser.

5 Mejeriprodukter Barn bör få i sig fem deciliter mjölkprodukter med låg fetthalt per dag, för att se till att kalcium- och proteinbehovet uppfylls. De flesta lättprodukter av mjölk är berikade med vitamin D som många i Norden får i sig för lite av. Från ett års ålder rekommenderas att ge barnen mejeriprodukter med låg fetthalt. Det beror på att man vill minska intaget av mättat fett, vilket kan leda till höjda kolesterolvärden. Grönsaker Genom att variera grönsaker efter säsong är man snäll mot miljön, plånboken och sig själv. Grönsakerna tenderar att smaka bättre under rätt säsong och de går att variera på många sätt. Glöm inte att grönsaker i olika färger skapar en fröjd för ögat och är bra näringsmässigt. Frukt och bär Att äta frukt och bär ger kroppen stora mängder av vitaminer, mineraler och antioxidanter, vilket behövs för att kroppen ska fungera. Det är även en bra källa till kostfiber. Eftersom olika frukter och bär innehåller olika typer av näringsämnen är det bra att prova på många frukter. Väljer man dessutom efter säsong, så smakar de som bäst. Matfett I matlagning rekommenderas att man använder olja eller margarin i flytande form och på smörgåsen bör det vara lättmargarin. För att välja rätt i det stora utbudet av smörgåsmargarin och andra matfettsblandningar är det alltid enklast att läsa produktens innehållsförteckning och gärna välja ett nyckelhålsmärkt alternativ. Ett hälsosamt val har hög halt av enkel- och fleromättade fettsyror. En annan vägledning är att ju hårdare konstistens fettet har, desto större andel av produkten består ofta av mättat fett, vilket är önskvärt att minska.

6 Skolans kök De varor som inhandlas till skolornas kök bestäms centralt av Göteborgs Stads upphandlingsbolag. Det är önskvärt att så många produkter som möjligt är ekologiskt producerade samt odlade i närområdet. Att laga maten från grunden, med bra råvaror, är också viktigt för att behålla matens näringsämnen och för att den ska smaka bra. Därför är ambitionen att skolor i den mån det är möjligt förses med egna tillagningskök istället för att maten ska transporteras ut från ett centralkök. Ett annat viktigt mål är att eleverna ska ha möjlighet att välja mellan flera rätter, varav ett vegetariskt alternativ, vid lunchen. Nya smaker Maten som serveras i förskolan och skolan bör följa den tillgång som finns för säsongen, vara snäll mot miljön och vara kryddad på ett bra sätt. Det ska serveras traditionell mat med smaker som eleverna känner igen, men lunchserveringen ska också ge utrymme för nytänkande. Det är viktigt att introducera nya spännande maträtter för eleverna för att låta deras smakpreferenser utvecklas. Sötade produkter Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer ska det inte finnas saft eller andra sötade drycker tillgängligt vid måltiderna som serveras under skoltid. Man ska även undvika att servera sötsaker som bullar, kakor, godis eller läsk då de inte innehåller livsviktiga näringsämnen och inte heller bidrar till den stabila näringsbalans eleverna behöver. Risken är stor att dessa drycker och sötsaker ger en mättnadskänsla som sedan konkurrerar ut intaget av andra produkter och näringsämnen som eleverna egentligen behöver för att växa, må bra och fungera i skolan. Det är inte heller bra för tänderna att utsättas för höga halter av socker, då det kan leda till problem som karies. Det finns självklart utrymme att servera sylt till pannkakor då det står på menyn. Allergier I Partille kommun får maten som serveras inte innehålla nötter, mandel, jordnötter, sesamfrö och sojaprodukter på grund av allergirisken. Det är viktigt att alla anställda på förskolor och skolor har grundläggande kunskap om olika matallergier. Rektor för varje område ansvarar för information och utbildning.

7 Specialkost Vid behov av specialkost av medicinska skäl behöver förskolan eller skolan ett intyg från dietist eller läkare. Gäller det däremot specialkost av etiska eller religiösa skäl behövs istället ett intyg från vårdnadshavare som sedan kompletteras med ett samtal med skolsköterskan alternativt BVC. Kommunen ska servera elever den mat de behöver då dessa intyg är godkända. Måltidssituationen är ett gemensamt ansvar Alla vuxna som finns med i elevernas vardag har ett gemensamt ansvar för trivseln kring måltiden. När förskolans och skolans personal samverkar över yrkesgränserna är chansen större att fånga upp elevernas uppfattning om vad som är bra och vad som kan förbättras kring måltiderna. Låt eleverna på förskolan eller skolan vara med att göra matsalen mer trivsam. Kanske går det att smycka den med alster från slöjd- och bildlektioner eller dekorera fönster efter årstid? Finns det möjlighet att se över akustiken i matsalen för att förhindra onödigt hög ljudnivå eller ändra belysningen från eventuella lysrör till det mer trivsamma skenet av lågenergilampor? Kan tavlan där veckans måltider presenteras göras ännu mer färgglad och spännande för barn och vuxna? Pedagogiska måltider Elevernas interaktion med vuxna utanför lektionstid är viktig för att de ska utvecklas som individer. Att kombinera måltider med denna interaktion skapar en trevlig stund för båda parter. Personal anställda vid skolor kan välja att äta en så kallad pedagogisk måltid. Det innebär att den anställde äter tillsammans med eleverna och tar ansvar för att upprätthålla en trevlig stämning kring matbordet. Att se till att eleverna kommer till matsalen och äter eller att passa på att uppmuntra till att pröva någon ny grönsak är några andra delar i den pedagogiska måltiden. Det är en bra chans för eleverna att umgås med vuxna även utanför lektionstid. Med åtagandet att äta en pedagogisk måltid får den anställde äta till ett reducerat pris.

8 Fritidsverksamhet samt elever i köket Att laga mat tillsammans med eleverna är ett bra tillfälle att ta upp ämnen som livsmedel och dess olika näringsämnen. Eleverna lär sig att göra nyttiga och goda mellanmål. Till exempel en smoothie och hemmagjorda scones eller naturell yoghurt som smaksätts med färska frukter och bär. Det ger även tillfälle att prata om hygien. Utflykter Vid utflykter från förskolan eller skolan kan det bli föräldrarnas ansvar att skicka med matsäck. Förskolan eller skolan informerar föräldrarna om vad som är lämpligt att ta med på utflykten. Om köket har ansvar för maten under utflykten, kan en enklare men näringsriktig måltid tas med. Födelsedagar och andra högtider Barn är i extra stort behov av att få i sig alla näringsämnen, vilket innebär att näringsinnehållet måste vara högt i förhållande till mängden mat. Rent praktiskt innebär det att sötade livsmedel eller mat med hög andel mättat fett inte ska ha för stort utrymme i barnens kost. Vid festliga tillfällen som födelsedagar ska förskolor och skolor därför inte servera glass eller godis. Eleven ska själv inte heller bjuda på dessa livsmedel. Fokusera istället på att födelsedagsbarnet får vara i centrum under dagens aktiviteter eller varför inte samla ihop klassens födelsedagar och fira dem en gång per termin eller läsår med en hel aktivitetsdag?

9 Kvalitetssäkring Karolinska institutet har sedan våren 2010 arbetat tillsammans med bland annat Sveriges kommuner och landsting SKL, Folkhälsoinstitutet FHI, Stockholms läns lansting och Jordbruksverket för att ta fram ett nationellt verktyg som ska kvalitetssäkra den mat som serveras i förskolan och skolan. Verktyget ska årligen genom frågor till bland annat skolledare och köksmästare kontrollera att utbudet av varmrätter är varierande och att de håller en näringsmässig standard. Under vintern 2011/ 2012 kommer verktyget att finnas tillgängligt för landets alla skolor. För närvarande kan mer information hämtas på Elevernas rätt att påverka Alla elever inom Partille kommun har rätt att vara med och påverka sin måltidssituation. Att inrätta ett matråd på skolan med några representanter ur varje klass kan vara ett bra forum där kökspersonalen får träffa eleverna i ett annat sammanhang. Kanske kan maten i skolan vara ett stående inslag under veckans klassråd? För de mindre barnen kan enklare samtal föras för att ta reda på vad barnen tycker. Skolans elevkafé För elever i de äldre åldrarna årskurs 6 9, är det bra om skolan driver ett elevkafé där goda och nyttiga mellanmål kan köpas. Kaféverksamheten får inte konkurera med maten som serveras i skolans matsal, utan istället komplettera den. Skolans kafé bör främja goda matvanor och satsa på nyckelhålsmärkta produkter som yougurt och bröd samt erbjuda ett varierat sortiment av frukt. Skolans rektor ska tillsammans med eleverna avgöra vad som ska finnas att köpa i kaféet.

10 Övrigt

11

12 Barn- och utbildningsförvaltningen i Partille kommun Gamla Kronvägen 34, Partille Telefon Fax: E-post: barnutbildningsforvaltning@partille.se