POLICY. Datum

Transkript

1 Barn- och ungdomsverksamheten Johan Miedl, POLICY Godkänd/ansvarig Kommunstyrelsen (8) Beteckning KST 2014/ Kostpolicy för förskola, fritidshem, familjedaghem och skola i Mörbylånga kommun Övergripande mål för kostverksamheten och förskola/skola/fritidshem/familjedaghem inom Mörbylånga kommun. Målen är till stor del enligt riktlinjer från Livsmedelsverkets Bra mat i förskolan" samt "Bra mat i skolan. Livsmedelsverket har på uppdrag av Sveriges regering utarbetat dessa råd. Denna nedanstående text utgör vår kostpolicy, vilken Mörbylånga kommun tidigare beslutat om. Kostpolicyn ska finnas tillgänglig på kommunens hemsida. Övergripande mål Kostverksamheten ska förmedla matglädje till våra matgäster genom ett tydligt kvalitets- och servicetänkande. Måltiderna i förskola, fritidshem, familjedaghem och skola är mycket viktiga i omsorgen om barnen. Barn/elever och personal ska gemensamt ta ansvar för måltidsmiljön och medverka i arbetet i samband med måltiderna. Kostverksamheten ska bidra till matgästernas hälsa och utveckling genom att erbjuda en kost som tillgodoser olika gruppers behov av energi och näring enligt gällande näringsrekommendationer. Maten inom skola/förskola ska ha god kvalitet, främja goda matvanor och serveras i en trivsam miljö. Familjedaghemmens kosthållning ska jämställas kvalitetsmässigt och ur ett närings- och hälsoperspektiv med all övrig verksamhet. Kostverksamheten ska präglas av en hög och jämn kompetens där god arbetsmiljö och trivsel råder. Syfte Kostpolicyn ska bidra till att vi har en hög och jämn kvalitet på alla enheter under alla dagar. Vidare ska den stärka förskolans och fritidshemmets personal i det dagliga arbetet vid val av livsmedel kring traditioner och firande. Bakgrund Kostpolicyn har tagits fram i dialog mellan kostverksamheten, föräldrar och pedagogisk personal. Det är viktigt att policyn hålls uppdaterad och levande genom uppföljning och uppdatering samt återkommande utbildningar. Kostverksamheten ansvarar för revidering av kostpolicyn. m:\policy styrdok - beslutade\kostpolicy.docx

2 2(8) Genom att ha en gemensam kostpolicy vill vi så långt som möjligt undvika pekpinnar och förbud och istället erbjuda hälsosamma och bra alternativ för våra barn och ungdomar. Utdrag ur Mörbylånga kommuns folkhälsoplan Mörbylånga kommuns mål Främja goda matvanor: Öka konsumtionen av frukt, grönsaker och nyckelhålsmärkt mat samt minska konsumtionen av sötade livsmedel och drycker. Öka utbudet och tillgängligheten av hälsosam mat. Verksamheten ska underlätta och uppmuntra till goda matvanor. Nyckelhålsmärkta livsmedel ska uppfylla ett eller flera av nedanstående kriterier: mindre fett, mindre socker, mindre salt, mer kostfiber och fullkorn i förhållande till andra varor av samma slag. Inriktningsmål Kostverksamheten ska förmedla matglädje till våra matgäster genom ett tydligt kvalitets- och servicetänkande. Våra matgäster och kunder ska sättas i centrum och ges möjlighet att påverka både vad som gäller mat och måltidsmiljö. Detta sker bl.a. genom kostråd. Ansvarsområden Kostverksamheten ansvarar för att livsmedel med bra kvalitet upphandlas. Förskolan och skolan har ett ansvar för att låta barn och ungdomar stifta bekantskap med olika sorters livsmedel och maträtter. Matsedeln bör vara varierad och innehålla både traditionella och nya rätter. Matsedel ska utformas så att den låter lockande. Kost- och skolverksamheten ansvarar för att måltiderna ska vara attraktiva. Skolledare ansvarar för att beställa rätt portionsmängder av kostverksamheten för varje termin, samt meddela kostverksamheten ev. förändringar i grundbeställningen. Skolledare har ekonomiskt ansvar för inköp av stolar, bord samt övrig utsmyckning såsom gardiner m.m. till skolrestaurangen. Detta ska ske i samråd med köksansvarig. Skolledare ansvarar för att schemaläggning av mattider görs tillsammans med skolpersonal och kostpersonal, så att antal ätande överensstämmer med antal sittplatser. Eleverna ska om möjligt erbjudas att äta ungefär vid samma tidpunkt varje dag. Skolmåltiden bör serveras mellan kl och Den pedagogiska personalen i förskola/skola ansvarar för att aktivt arbeta för att måltiderna blir en integrerad del i verksamheten. I arbetsuppgifterna ingår att sprida information om vikten av att äta rätt ur ett hälsomässigt perspektiv samt främja en positiv inställning till måltiderna ur ett socialt perspektiv. All personal ska föra en dialog kring maten och måltidssituationen. Dagbarnvårdarna har ett enskilt ansvar för att kosten som serveras till barnen följer livsmedelsverkets riktlinjer som anges i "Bra mat i förskolan".

3 3(8) Rektor ansvarar för att delge måltidspersonalen skolans/förskolans värdegrund och de riktlinjer som gäller alla som arbetar i skolan/förskolan. Rektorn ansvarar även för att elever informeras om de övergripande målen med måltiden samt var och ens ansvar för att lunchrasten ska ske i en trivsam miljö och atmosfär för alla i skolan. Förskolechefen ansvarar för att förskolans föräldrar informeras om de övergripande målen för måltiden. Matsedlar för lunch ska finnas på kommunens hemsida. Matsedel för frukost och mellanmål kan efter begäran lämnas ut från respektive kök eller delges barn/elever och föräldrar via anslag på enheten. Telefonnummer och namn på ansvarig kökspersonal på respektive enhet ska finnas på hemsidan. Kostråd Ett fungerande kostråd ska finnas på varje skola och förskola. I kostrådet för skolan ingår elever, måltidspersonal, lärarrepresentant samt ansvarig rektor. I förskolans kostråd ingår måltidspersonal, representant för förskolepersonalen samt ansvarig rektor. Minst ett kostråd per termin ska genomföras. Kostrådets uppgift är att behandla frågor som gäller kost och matsalsmiljö. Elevrepresentanterna ska före kostrådets möten på sin skola diskutera aktuella matfrågor som kostrepresentanten sedan framför på kostrådet. Eleverna ska i kostrådet vara delaktiga i frågor som handlar om kost och matsalsmiljö, till exempel vara delaktiga i bullermätningar. Sammankallande är ansvarig rektor. En återkommande dialog och avstämning bör ske mellan tillagningsköken och mottagningsköken. Ansvarig personal i tillagningsköken ska se till att kontakten upprättas. Måltidsordning Måltiderna inom förskolan ska ge % av dagsbehovet av energi och näringsämnen (frukost 20-25%, lunch 25-35%, resten från mellanmål). Skollunchen ska motsvara 30 % av elevernas behov av energi och näringsämnen (nordiska näringsrekommendationer). För att säkerhetsställa att de nationella näringsrekommendationerna följs används kostdataprogram på varje enhet. Matsedlar näringsberäknas och recept tas ur detta program. Näringsvärdesdeklaration på en standardportion ska personalen inom kostverksamheten kunna tillhandahålla. Matsedlar skapas terminsvis. De garanterar variation och att alla barn och elever får likvärdig mat från samma receptbank. Specialkoster Specialkost ska vara så lik den ordinarie maträtten som möjligt. Fullgoda alternativ ska serveras till dem som av medicinska eller religiösa skäl inte kan äta av den ordinarie maten.

4 4(8) Läkarintyg samt föräldraintyg krävs för att styrka alla medicinska skäl. Föräldraintygen ska förnyas varje läsår. Föräldraintyg krävs för vegankost, för vegetarisk kost och för kost som anpassats av religiösa skäl. Maten till överviktiga/underviktiga som står under dietist eller skolhälsovårdens behandling ska hanteras som specialkost. Anpassade koster ska ske i samråd med kostchef och ansvarigt kök. Specialkost till pedagoger/lärare lagas/levereras endast om samma kost ändå lagas/levereras till barn/elever på samma skola/förskola. Planering av måltider Maten inom skola/förskola ska ha god kvalitet, främja goda matvanor och serveras i en trivsam miljö. Detta arbete ska ses som en integrerad del i övrig förskole- och skolverksamhet. I förskolor, familjedaghem, fritidshem och skolor ska all kostpersonal och pedagogisk personal föregå med gott exempel. Detta gäller vid planering och servering av måltider, firande av högtider och traditioner och som förhållningssätt för vuxna vid pedagogiska måltider. Förskolan och skolans uppdrag är att ge ett positivt matbudskap och att främja de goda alternativen i utbudet av livsmedel och måltider. Den tilltagande övervikten, och övrig kostrelaterad ohälsa, bland såväl barn som vuxna måste resultera i mer tydliga begränsningar i utbudet inom den offentliga sektorn. Läsk, godis och snacks ska inte förekomma i barnomsorgens och grundskolans verksamhet. Frukt och grönsaker bör i större utsträckning erbjudas som festligt alternativ. Produkter som är tomma på näring men fyllda av fett och socker och kalorier måste begränsas i cafeterior, vid utflykter, till mellanmål, vid födelsedagsfirande och vid olika mystillfällen. Råd och rekommendationer Näringsbehovet tillgodoses på bästa sätt om kosten är omväxlande samt att den varje dag innehåller något från kostcirkelns alla delar. De livsmedel vi väljer kan med fördel vara nyckelhålsmärkta. Frukost och mellanmål Frukosten varieras under veckan så alla barn/elever lär sig flera bra frukostalternativ. Variationen skapar möjligheten att prova nya smaker och konsistenser. Bröd serveras dagligen och bör vara fiberrikt, gärna nyckelhålsmärkt, och utbudet av sorter bör varieras. Chokladmjölk kan erbjudas, men då som egen gjord på mjölk, kakao och med en begränsad mängd socker. Vid servering av fil och yoghurt används naturella produkter som sedan smaksätts vid servering med frukt eller bär. Till gröt serveras sylt, äppelmos eller bär.

5 5(8) Rent socker på gröt, fil och yoghurt undviker vi att servera. Kanel och sockerblandning används med stor försiktighet. Mellanmålet kan bestå av samma livsmedel som frukost med grönsak eller frukt därtill. Frukt och grönsaker ingår med fördel i alla måltider. Lunch Tallriksmodellen är en utmärkt riktlinje vid servering av lunch. Måltiden ska bestå av grönsaker, lagad huvudrätt, hårt bröd (mjukt bröd vid soppa, gröt med mera), samt måltidsdryck. Alla matgäster ska ges möjlighet att äta sig mätta. Detta ska inte ses som ett motsatsförhållande till att en viss begränsning tillämpas där så krävs. Det ska alltid finnas potatis/ris/pasta, grönsaker och knäckebröd att äta sig mätt på. Vi strävar efter att servera fisk som huvudkomponent minst 1 gång/vecka i förskola och skola. Lunch i skolrestaurangen Varje skoldag ska det serveras en salladsbuffé med minst fem olika sorters grönsaker/sallader. Det är viktigt att variera utbudet av grönsaker, gärna efter säsong, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Att servera gurka, tomat och isbergssallad under vinterhalvåret är varken ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart. Det går utmärkt att komplettera salladsbuffén med varma grönsaker. På salladsbuffén går det utmärkt att servera pasta/potatissallad, keso och dressing. När lunchen består av soppa, vegetariska rätter m.m. serveras även då salladsbuffé. Knäckebröd serveras dagligen som ett tillbehör till lunchen. Mjukt bröd serveras i skolrestaurangen när det är soppa på matsedeln. Är soppan vegetarisk bör ett proteinrikt pålägg finnas. Innehåller soppan däremot kött eller fisk kan ostsmörgås serveras. På matbröd används Bregott som smörgåsmargarin. Måltidsdryck är valfritt, ekologisk mjölk eller vatten. Lunch i förskolan Inom förskolan serveras minst två sorters grönsaker per dag, gärna både en rå och en kokt. Knäckebröd serveras dagligen som ett tillbehör till lunchen. I förskolan har pedagogerna ett ansvar för att barnen äter mat först och inte enbart knäckebröd. Mjukt bröd serveras även i förskolan till soppa. Är soppan vegetarisk bör ett proteinrikt pålägg finnas. Innehåller soppan däremot kött eller fisk kan ostsmörgås serveras. Inom förskolan används Bregott som smörgåsmargarin. Måltidsdryck är valfritt, ekologisk mellanmjölk eller vatten.

6 6(8) Pedagogiska luncher Pedagoger inom förskola, skola och fritidshem som äter pedagogisk lunch är en viktig faktor för att göra måltiden till en trivsam och lärande stund för barn och elever. Förutsättningar för den pedagogiska lunchen är att pedagogen äter sin måltid bland barnen/eleverna. Pedagogen ska vara en bra förebild för eleverna när det gäller vad man väljer att lägga på sin tallrik. I skolrestaurangen stöttar man måltidspersonalen vid behov. Firande/Speciella högtider Söta drycker, glass, godis, snacks, kakor och bullar Ur ett bra näringsperspektiv finns det endast ett mycket litet utrymme för dessa livsmedel. Det är en fördel om förskolan/skolan inte alls serverar dessa sötsaker. Vi låter föräldrarna ta ansvar för den delen, eftersom det är viktigt att låta föräldrarna själva bestämma när man vill introducera dessa livsmedel för sina barn och samtidigt veta vad barnen äter. Bakning tillsammans med barn/elever är välkommet i den mån det är pedagogiskt motiverat. Traditioner och födelsedagsfirande Traditioner finns av olika slag och vi har till uppgift att inom förskola/skola föra vårt kulturarv vidare. Vilka traditioner och festligheter som uppmärksammas på respektive enhet kan av olika anledningar skilja sig åt. Det är upp till varje enhet att bestämma vad som uppmärksammas, varför och hur. Viktigt att poängtera är att vi självklart måste få överraska vid speciella tillfällen med något ätbart. Vill man fira t.ex. en födelsedag med något festligt kan en fruktsallad vara ett bra exempel. Glass- och tårtkalas är däremot något vi undviker. Detta firande överlåts till familjen. På enheter där det finns cafeteria eller kiosk bör samverkan och diskussion ske för att ett mera hälsosamt utbud i dessa verksamheter ska kunna erbjudas. Kompetensutveckling för kostpersonal Kostverksamheten ska präglas av en hög och jämn kompetens där god arbetsmiljö och trivsel råder. Personalen inom kostverksamheten ska fortlöpande erhålla utbildning för att motsvara de krav som ställs på god måltidsverksamhet. Kostpersonalen ska erbjudas en bra arbetsmiljö och vara delaktiga i det systematiska arbetsmiljöarbete som sker. All personal ska arbeta serviceinriktat i kostverksamheten och ha en social kompetens för att möta barn och ungdomar. Kostverksamheten ansvarar för att kökspersonalen erbjuds utbildning i livsmedelshygien kontinuerligt vartannat år. Kontinuerlig utbildning i allergier och specialkost erbjuds kostpersonalen.

7 7(8) Säker mat Kostverksamheten har egenkontrollprogram på varje enhet som gås igenom varje år och revideras vid förändring i verksamheten. Våra lokaler och rutiner ska vara utformade så att vi kan nå målet i livsmedelslagstiftningen att servera säkra livsmedel. Kommunens livsmedelsinspektör genomför regelbundna kontroller på varje enhet. Maten får ej hållas varm mer än 2 timmar, för potatis gäller högst 1 timme. Lagringstid för kyld mat får ej överstiga fem dagar inkl. tillagningsdag och ätdag, temperaturen får inte överstiga + 4 o. Transporter av färdiglagad mat ska ske enligt gällande livsmedelslagstiftning. Maten inom förskola, fritidshem och skola ska inte innehålla jordnötter, nötter, mandel, sesamfrö eller skaldjur. Barn och elever får delta i matlagningen i köken så länge man kan garantera att hygien och säkerhet vidhålls. Övrigt onödigt spring i köket bör undvikas. Inköp av livsmedel Avsikten med en upphandling är att kommunen ska göra inköp av bra produkter till ett bra pris där alla detaljer kring kvalitet, leveranssäkerhet, inköp, betalning, fakturering etc. är reglerade i ett skriftligt avtal. Vid upphandling följs alltid lagen om offentlig upphandling (LOU). Personal som är ansvarig för inköp av livsmedel m.m. ska följa ingångna avtal. Kostverksamheten har satt upp vissa kriterier för de livsmedel vi väljer att köpa in, inom ramarna för upphandlingsavtalen. Verksamhetens kriterier och riktlinjer gäller dessa punkter: Ekologiska produkter 26,8 % av våra produkter är i dagsläget ekologiska. Varor som alltid är ekologiska är mjölk, ägg, bananer och kaffe. I övrigt så handlar vi ekologiskt i mån av tillgång och ekonomi. Närodlade livsmedel Vårt mål är att de livsmedel vi använder ska ha rest så kort sträcka som möjligt. Kyckling, potatis, lök och ägg är några exempel på produkter som är närproducerade. Målet är att årligen öka andelen närproducerat med tre procentenheter. Nyckelhålsmärkning Vi köper in nyckelhålsmärkta produkter inom flera livsmedelsgrupper. Vilket innebär att de är ett bättre alternativ inom sin produktgrupp vad gäller sockerinnehåll, fettinnehåll, salt eller kostfiber. Hel- och halvfabrikat Vårt mål är att laga så mycket mat som möjligt från grunden i våra kök. Då det inte alltid är möjligt köps hel- eller halvfabrikat in. Kvalité och ursprung är lika viktiga punkter då vi väljer vilken produkt som ska köpas in i dessa fall. T.ex. så serveras köttbullar med ekologisk och svensk köttråvara.

8 8(8) Miljöaspekter Kostverksamheten har idag en stor andel ekologiska inköp av livsmedel och har strävat efter att uppnå de nationella målen på 25 % under Idag så är vi förbi målet och vi jobbar hela tiden med att utveckla och hitta nya ekologiska produkter. Lokalt producerade livsmedel inköps, men vid val av livsmedel är det viktigt att hålla sig inom livsmedelsupphandlingens ramar. Uppföljning av kostpolicy Uppföljning och utvärdering av kostpolicyn ska ske årligen. Ansvarig för detta är kostchef. Varje år ska en avstämning göras på skolorna huruvida de uppsatta målen har uppfyllts. En mindre attitydundersökning/enkät ska genomföras årligen bland skoleleverna. Även inom förskoleverksamheten ska en avstämning ske årligen, t.ex. i samband med kostråd. Årligen ska mängden svinn i form av vägning av kastad mat från gäst och i respektive kök redovisas. Riktlinjer och hänvisningar, nationella och lokala Samtliga måltider som planeras och tillagas i kommunens regi ska till stor del följa de nationella näringsrekommendationer och riktlinjer som finns i Sverige. Mer info finns på Livsmedelsverkets hemsida Nordiska näringsrekommendationer (NNR 2012) Bra mat i förskolan ; Livsmedelsverket 2007 Bra mat i skolan ; Livsmedelsverket 2013