Svenskarnas friluftslivsvanor

Transkript

1 Svenskarnas friluftslivsvanor Peter Fredman, Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

2 Friluftsliv 2018 Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor

3 Varför gjordes undersökningen?

4 Bakgrund Sveriges 10 mål för friluftslivspolitiken Miljökvalitetsmålen - 8 av 16 innehåller preciseringar i relation till friluftsliv Ge ett bra underlag för ovan mål och vidare arbete med dessa Jämförelser över tid (tidigare studier av friluftsliv) Statistik över friluftsliv nationellt/regionalt för geografiska jämförelser och analyser

5 Hur gick undersökningen till?

6 Metod Nationellt urval individer (16 år - ) folkbokförda i Sverige Stratifierat urval: 1000 per län Möjlighet att svara på webb och genom pappersenkät Totalt fyra utskick (varav två med pappersenkät) 7702 svarande (36,8%)

7 Frågor som ställdes Vistelser i naturen / deltagande i aktiviteter / hinder Vistelser i olika naturtyper / upplevelser (pos, neg) Användning av ny teknik (smartphone) Besök i naturområde närmast bostad (avstånd, frekvens, tid, transport, mm) Allemansrättens betydelse och kunskap om allemansrätten Ekonomiska utgifter Socio-demografisk bakgrund

8 Hur ser dagens friluftsliv ut?

9 Deltagande i friluftsliv I stort alla svenskar utövar friluftsliv men främst under helger och längre ledigheter (ungefär hälften är aldrig eller sällan ute i naturen på vardagar) Det enkla friluftslivet förekommer mest: promenera, vistas i skog och mark, cykla, trädgårdsarbete samt bada och sola De enskilt mest besökta naturmiljön är i bebyggda områden, skog, sjöar och vattendrag samt parker dagens friluftsliv är i all högre grad urbant 60% upplever nedskräpning

10 Har friluftslivet förändrats?

11 Ungefär hur ofta är du ute i naturen? 2007 vs Andel som svarat ganska ofta eller mycket ofta i undersökningarna år 2007 respektive 2018.

12 Aktiviteter som ökat / minskat Jogging och terränglöpning Skateboard Bad utomhus i sjö/hav Pool/äventyrsbad Snorkling och dykning Paddling (kanot, kajak) Geocaching Vattenskoter Bergsklättring Meditation, yoga utomhus Nöjes- och motionspromenader Stavgång Cykling på vägar Rullskridsko/inlines/rullskidor Fritidsfiske Solbad Jakt Trädgårdsarbete Picknick/grillning i naturen Studier av växter, djur och fåglar

13 Bostadsort, friluftsorganisation, allemansrätten Det är fler som menar att friluftsliv har påverkat valet av bostadsort 2018 (53%) jämfört med 2007 (39%) Andelen som uppger att de är medlemmar i någon friluftsorganisation har minskat från knappt 15 % (2007) till 11,5 procent (2018). Kunskap om allemansrätten är relativt oförändrad mellan de två undersökningarna

14 Skiljer det sig mellan olika grupper?

15 Hur friluftsliv skiljer sig mellan olika grupper bör diskuteras utifrån jämlikhet och jämställdhet, tillgänglighet och kunskap om allemansrätten: Kvinnor är ute i naturen oftare än män - men känner sig mer otrygga, saknar kunskap, transportmöjligheter samt tillgång till lämpliga platser En uppväxt i Europa innebär att man är ute i naturen oftare och lägger större betydelse vid allemansrätten jämfört med de som själva (eller vars föräldrar) växt upp utanför Europa Yngre barn är oftare i naturen än äldre barn samtidigt som barn (0-15 år) är i naturen mer under längre ledigheter än vardagar

16 Är friluftslivet hållbart?

17 Hållbart friluftsliv? Miljö Ekonomi Socialt

18 Tack! För kontakt: Här finner du rapporten i sin helhet: Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/ /