Allemansrätten. Utbildningsdag 19 oktober Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency. Svartberget, Åre 2010

Transkript

1 Allemansrätten Utbildningsdag 19 oktober 2010 Svartberget, Åre Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

2 Vad är allemansrätt? Urgammal sedvänja med rötter i Magnus Erikssons landslag från 1350-talet? Folkhemsidé från 1930-talet? (Fritidsutredningar m.m.) Historisk definition på äganderätt nyttjande/sedvänja/urminnes hävd 2

3 Då 3

4 och nu 4

5 Allemansrättens kärna En begränsad rätt för var och en att använda annans fastighet, framför allt genom att färdas över den åtminstone till fots och under en kortare tid vistas på den. Nyttjandet får inte gå så långt att fastighetens ägare (eller annan med särskild rätt till fastigheten, t.ex. en nyttjanderättshavare) tillfogas nämnvärd olägenhet eller ekonomisk skada. Med rätten följer krav på hänsyn och varsamhet mot natur och djurliv, mot markägare och mot andra människor. Ingen rätt att med motordrivet fordon färdas på annans mark, inte heller i fjällmarkerna. Inte störa inte förstöra. 5

6 Allemansrätten i lagstiftningen Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6

7 Regeringsformen (1974:152) 2 kap. 18 Varje medborgares egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom skall vara tillförsäkrad ersättning för förlusten. Sådan ersättning skall också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen skall bestämmas enligt grunder som anges i lag. Alla skall ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Lag (1994:1468). 7

8 Miljöbalken (1998:808) 7 kap. 1 Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen skall visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. 8

9 Miljöbalken (1998:808) 7 kap. 13 Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 7 kap trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (införd 1994) Inom ett strandskyddsområde får inte 2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt 9

10 Lagstiftning som markerar allemansrättens gränser Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10

11 Jordabalken (1970:994) 3 kap. 1 Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig hänsyn till omgivningen. Torde innebära ett krav på hänsyn dels till markägaren, dels till andra som håller till inte bara på fastigheten utan också i dess närhet. 11

12 Skyddade områden inskränkningar i allemansrätten genom föreskrifter 7 kap. 30 miljöbalken Föreskrifter om rätten att färdas och vistas inom ett område som skyddas enligt detta kapitel och om ordningen i övrigt inom området får meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet. I de fall kommunen beslutar om skydd av ett område får den meddela sådana föreskrifter. Föreskrifterna skall gälla omedelbart, även om de överklagas. Se också 4 nationalparksförordningen (1987:938) samt 7 kap. 5 och 6 miljöbalken ang. föreskrifter för nationalparker och naturreservat. (7:5-6 MB riktar sig primärt till ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet) 12

13 Miljöbalken (1998:808) 12 kap. 6 Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel. Av förarbetena till miljöbalken framgår att bestämmelsen ger möjlighet att föreskriva en anmälningsplikt vid organiserat friluftsliv som kan skada naturmiljön. 13

14 Miljöbalken (1998:808) 15 kap. 30 Ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. 29 kap. 7 Den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till döms för nedskräpning till böter eller fängelse i högst ett år. 14

15 Miljöbalken (1998:808) 26 kap stängselgenombrott En tillsynsmyndighet får förelägga den som håller stängsel i ett område av betydelse för friluftslivet eller i närheten av ett sådant område att ordna grindar eller andra genomgångar som behövs för att allmänheten skall kunna komma till mark inom ett sådant område som omfattas av allemansrätten. Är det uppenbart att ett stängsel endast är avsett att utestänga allmänheten från området, får föreläggande meddelas om att ta bort det. Vad som nu har sagts om stängsel skall tillämpas på motsvarande sätt när det gäller diken. 15

16 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 5 Skyltar varigenom allmänheten avvisas från ett visst område, som är av betydelse för friluftslivet, får inte finnas uppsatta utan tillstånd av kommunal myndighet. Tillstånd behövs dock inte om det är uppenbart att allmänheten inte får färdas fritt inom området eller att skylten är behörig av något annat skäl. (12 ) Kommunen får besluta om de förelägganden och förbud som behövs i det enskilda fallet, också vid vite. Åtlyds inte föreläggande/förbud kan kommunen låta vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. Kommunen får bestämma att dess beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas. 16

17 Brottsbalken (1962:700) 12 kap. 4 Tager man olovlig väg över tomt eller plantering eller över annan äga, som kan skadas därav, dömes för tagande av olovlig väg till böter. Tomt hemfridsintresset avgörande, terrängen och förhållandena i övrigt avgör. Plantering trädgårdar, parker, plantskolor m.m. Annan äga bedömning med hänsyn till skaderisken (jfr. sådda åkrar, frusen mark m.m.) 17

18 Sjölag (1994:1009) 20 kap. 3 Den som tar sådan färdväg, håller sådan hastighet eller annars med fartyg färdas så att han i onödan stör omgivningen döms till penningböter. Det anses tillåtet att röra sig på annans vatten simmandes, med båt eller på annat sätt, liksom att vintertid röra sig på isen. 12 kap. 4 brottsbalken om tagande av olovlig väg bedöms således inte som tillämpliga i dessa fall. Passagen bedöms i stället i förhållande till det allmänna förbud mot att färdas med fartyg så att omgivningen i onödan störs genom vald färdväg, hastighet eller på annat sätt, som finns upptaget i 20 kap. 3 sjölagen. 18

19 Brottsbalken (1962:700) 4 kap. 6 Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter. Intränger eller kvarstannar någon eljest obehörigen i kontor, fabrik, annan byggnad eller fartyg, på upplagsplats eller på annat dylikt ställe, dömes för olaga intrång till böter. Är brott som i första eller andra stycket sägs grovt, dömes till fängelse i högst två år. 19

20 Hemfridszon Markområde kring ett boningshus där allemansrätten är utsläckt. Hemfridszonens omfattning varierar beroende på typen av byggnad, placering och terrängförhållande. RÅ 1972 s. 19, meter RÅ 1961 s. 63, ca 70 meter RÅ 1991 ref. 54, 125 meter Generellt sett ca meter bedömning måste dock ske i det enskilda fallet" 20

21 Brottsbalken (1962:700) 12 kap. 2 2 st. Den som i skog eller mark olovligen tager växande träd eller gräs eller, av växande träd, ris, gren, näver, bark, löv, bast, ollon, nötter eller kåda eller ock vindfälle, sten, grus, torv eller annat sådant, som ej är berett till bruk, dömes för åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter är att anse som ringa. OK att plocka vilda bär, svamp, vilda (icke fridlysta) blommor och örter samt kottar Annat sådant som ej är berett till bruk lavar och mossor för försäljning (NJA 1986 s. 637) 21

22 Brottsbalken (1962:700) 8 kap. 11 Tager någon i skog eller mark olovligen sådant som avses i 12 kap. 2 andra stycket och är ej brottet enligt vad där sägs att anse som åverkan, skall vad i detta kapitel är stadgat angående tillgrepp äga tillämpning. Gör någon intrång i annans besittning av fastighet, såsom genom att olovligen anbringa eller bryta stängsel, bygga, gräva, plöja, upptaga väg eller låta kreatur beta, eller skiljer någon obehörigen annan från besittning av fastighet eller del därav, skall vad i 8 och 9 sägs om egenmäktigt förfarande eller självtäkt äga tillämpning. Ex.vis tälta för länge utanför tomt. Tillgrepp ta något utan tillåtelse. Stöld i uppsåt att tillägna sig, till skada för ägaren. 22

23 Brottsbalken (1962:700) 12 kap. 1 Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år. 23

24 Skadeståndslag (1972:207) 2 kap. 1 Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada skall ersätta skadan. 2 kap. 2 Den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott skall ersätta skadan. 24

25 Få rättsfall med allemansrätten som rättslig huvudfråga NJA 1949 s. 167 badbryggefallet NJA 1996 s. 495 forsränningsfallet NJA 1986 s. 637 vitlavsplockarfallet samt ytterligare något fall Allemansrätten omnämns i en rad andra rättsfall men i dessa har den rättsliga kärnfrågan oftast rört frågan om markanvändning, som på något sätt kommit att involvera överväganden som tangerar någon del av allemansrätten. Kan i viss mån förklaras av att allemansrätten är odefinierad i lag (dvs. dess gränser sätts av kringliggande lagstiftning). 25

26 Allemansrätten och några vanliga aktiviteter/områden Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 26

27 Tätortsnära natur Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Viktigt att visa hänsyn för att undvika konflikter och slitage. Kommunen kan införa lokala ordningsföreskrifter. Där sådana finns begränsas allemansrätten. Det kan innebära att det till exempel inte är tillåtet att cykla eller rasta hunden i en park. Boverket är nationell myndighet med ansvar för frågor som rör bland annat fysisk planering och byggande i tätort. Från Boverkets sida talas bland annat om bostadsnära natur. Det är mark som ska vara möjlig att nå till fots från bostaden och består av olika typer av grönytor alltifrån trädgården till ån som slingrar sig genom bostadsområdet. Bostadsnära natur kan vara både planlagd (av kommunen planerad för exempelvis byggnation av bostadsområde) och inte planlagd mark. 27

28 Vandring och skidåkning Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Boendes hemfridszon måste respekteras. Gör vägval med omsorg (tomt, plantering m.m.). Åkrar är på vissa platser mycket viktiga ur allemansrättslig synvinkel, men dessa kan endast nyttjas när ingen skaderisk föreligger. Prata med markägaren om du vill vara helt säker! Golfbana: Allemansrätten torde inte gälla när spel pågår och inte på green (det finklippta området närmast hålet). Där är gräsytan så pass känslig att den kan skadas. Även vintertid kan greenen ta skada av skidåkning och vandring. Därför måste avspärrningar respekteras. På banområden utanför green och tee (utslagsplats) är det i allmänhet tillåtet att vara när det inte pågår spel. 28

29 Orientering och geocaching Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Markägarens tillåtelse krävs för att placera ut kontroller och geocacher (en slags skatt ) i skog och mark. Kontroller och cacher är föremål som inte naturligt hör hemma i naturen, varför utplacerande av sådana kan likställas med nedskräpning Så länge som markägaren har gett sitt tillstånd och någon är ansvarig för kontrollerna och geocacharna bedömer Naturvårdsverket att de positiva erfarenheterna överväger de negativa. En annan lösning som vissa skolor valt är att måla ut små märken på till exempel ett träd eller en sten i stället för de traditionella orienteringskontroller. För det behövs också markägarens tillstånd. Det är bra att tänka på att cacher och färg inte ska innehålla gifter eller annat som kan skada växter och djur och att när verksamheten upphör behöver den ansvarige plocka bort efter sig. 29

30 Cykling Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Boendes hemfridszon måste respekteras. Gör vägval med omsorg (tomt, plantering m.m.) så att markskador undviks. Det finns inget allmänt förbud att cykla på motionsspår och vandringsleder. Men de är anlagda för dem som går eller springer. Därför måste du ta det lugnt och räkna med att de som springer eller går har företräde. Kommunen eller polisen kan reglera cykling på motionsspår och vandringsleder. Det sker genom lokala trafikföreskrifter eller lokala ordningsföreskrifter. Vägmärket "Cykelåkning förbjuden" visar var du inte får cykla. 30

31 Ridning Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär - boendes hemfridszon måste respekteras. Gör vägval med omsorg (tomt, plantering m.m.) så att markskador undviks. Fråga markägaren om lov om du planerar att rida regelbundet i ett visst område. Arrangören har ett särskilt ansvar vid organiserad eller regelbunden ridning på annans mark. Anmälan för samråd ska göras hos länsstyrelsen om ridarrangemang kan skada marken. Normalt är det tillåtet att rida på enskilda vägar. Om ridningen orsakar stor skada kan markägaren få tillstånd av kommunen att sätta upp en skylt som förbjuder ridning. I tätbebyggt område kan kommunen reglera ridning. Markägaren kan kräva skadestånd om vägen skadas av ridning eller travträning. Motionsspår och vandringsleder är till för vandring och motion till fots. Däremot finns inget allmänt förbud att rida på motionsspår och vandringsleder. 31

32 Klättring Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Häckande fåglar är känsliga för störning. Om det inte finns några restriktioner (områdesskydd) måste du ändå avbryta klättringen och avlägsna dig när du märker varningsrop eller andra tecken på att häckande fåglar blir störda. Klubb och organisatör har ett särskilt ansvar kontrollera om det finns rödlistade arter eller häckande fågel på klippan eller i omgivande natur. Det kan vara känsligt att informera om vissa arter av häckande fågel, eftersom de kan vara utrotningshotade. Ta kontakt med din länsstyrelse för råd om du representerar en klätterklubb. Större arrangemang, nya leder, borrbultning m.m. kräver att anmälan för samråd görs hos länsstyrelsen. Kontrollera gärna med dem som bor kring klippan vilket värde klippan och omgivande natur har för dem be gärna om lov att klättra! 32

33 Jakt och fiske Varken jakt eller fiske ingår i allemansrätten. Men allemansrätten har ändå stor betydelse för både jakten och fritidsfisket. De hör till våra vanligaste fritidsaktiviteter. Omkring en miljon svenskar fiskar och fler än jagar på sin fritid. Fritt fiske med handredskap: I enskilt vatten utmed kusterna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön (Jämtland) Fiske med nät, trolling, dragrodd eller fiske med angeldon eller liknande ingår inte i det fria handredskapsfisket. Regler för fisket finns i fiskelagen, fiskeförordningen och i Fiskeriverkets författningssamling (FIFS). Du kan tillfälligt använda en brygga som ligger utanför en tomt. Om den som äger bryggan själv behöver använda bryggan måste du självklart flytta på dig. I övrigt gäller allemansrättens grundregel att visa hänsyn och inte störa eller förstöra. 33

34 Plocka blommor, bär, svamp m.m. Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Du får fritt plocka blommor, bär och svamp i naturen (12 kap. 2 2 st. brottsbalken). Var uppmärksam på att vissa växter är fridlysta och därför inte får plockas. Särskilda regler gäller i nationalparker och naturreservat. Vilt växande bär och svamp tillhör markägaren så länge de står på rot eller sitter på riset. Men markägaren får inte hindra någon från att plocka dem på marker där allemansrätten gäller. Det finns inget förbud mot kommersiellt organiserad bärplockning i stor skala. Åtminstone inte så länge det sker utan annan skada eller besvär för markägaren än att han/hon blir av med bären. 34

35 Hundar i naturen Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Du kan ta hunden med dig i naturen, men för att skydda djurlivet är kraven på hundägarna stora. Under tiden 1 mars till 20 augusti måste hundar hållas under extra stor uppsikt ute i naturen, enligt 16 lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Naturvårdsverket tolkar detta som kopplingstvång. Full kontroll även annan tid hundägaren har strikt ansvar för sin hund! Länsstyrelsen kan besluta om kopplingstvång med stöd av jaktförordningen, kommunen kan föra in lokala regler för exempelvis friluftsområden och på motionsspår. Naturvårdsverket anser att person-, viltspårning eller annan träning av hund på annans mark kräver markägarens tillstånd. Ansluter till jakträtten som är lagligt knuten till markägandet. För att få lägga/använda blodspår (med annat blod än blod från vilt) krävs vidare tillstånd från jordbruksverket. 35

36 Eldning Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Du får göra upp eld i naturen under säkra förhållanden. Det är viktigt att välja en plats för elden där det inte är risk att den sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus eller sandig mark är lämpligt underlag. Elda inte direkt på - eller alldeles intill berghällar eller större stenblock de spricker sönder och får sår som aldrig läker. Du får ta nedfallna kottar och löst liggande pinnar och grenar på marken som ved till elden. Men det är inte tillåtet att hugga eller såga ner träd eller buskar, eller att ta ris, grenar eller näver från levande träd. Det är heller inte tillåtet att använda vindfällen som ved. Beakta eventuellt eldningsförbud. Du får använda kolgrillar eller små fältkök med öppen låga även under eldningsförbud, om du är försiktig. 36

37 Tältning Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Att tälta med ett par, tre tält under något dygn ingår i allemansrätten. Tältning i större grupper med många tält kräver dock markägarens medgivande. Då är risken för markskador och sanitära olägenheter större. Tänk på att inte störa markägaren eller skada naturen. Välj att slå upp tältet på tålig mark och inte i använd betesmark, jordbruk eller plantering. Tältplatsen får inte ligga nära boningshus. De flesta kommuner har bestämmelser om camping i de lokala ordningsföreskrifterna. Det kan handla om förbud att tälta i parker, idrottsområden eller liknande. I vanliga fall begränsas inte den tältning som normalt ingår i allemansrätten, men det kan finnas förbud mot tältning i friluftsområden. Du behöver själv ta reda på vad som gäller. Information finns hos kommunen och polisen. 37

38 Husvagn och husbil Terrängkörningslagen gäller, även för markägaren själv. På rastplatser och skyltade P-platser utmed allmän väg får man stanna i högst 24 timmar med husvagn eller husbil. På lördagar, söndagar och helgdagar får du stanna till nästa vardag. Andra regler meddelade med stöd av lokala trafikföreskrifter framgår av tilläggstavla under P-märket vid rastplatsen. Motortrafik får förbjudas på enskild väg (av ägaren). Ett motorfordon får ställas upp alldeles intill vägen om marken inte skadas och markägaren inte hindras i sin verksamhet. Man får dock inte hindra eller utgöra någon fara för trafiken. En husvagn eller husbil uppfattas förmodligen som mer störande än ett tält. Fråga därför alltid markägaren om lov innan husvagn eller husbil ställs upp i närheten av bostadshus, även om det bara är för en natt. I vissa fall kan en markägare förbjuda eller tillåta parkering (lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). Villkor för parkering som markägaren bestämt ska skyltas med vägmärken. 38

39 Bad, båt, brygga och is Allemansrätten gäller både på land och på vatten under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Du får bada vid stränder, åka båt nästan överallt, förtöja och övernatta något dygn i båten. Kraven på hänsyn mot omgivningen är desamma som på land. Inte störa inte förstöra! Att tillfälligt förtöja eller bada vid en brygga som ligger utanför en tomt är tillåtet. Bryggans ägare får dock inte hindras från att använda sin brygga. Närmare bestämmelser om båttrafik finns bl.a. i sjölagen och sjötrafikförordningen. Vattenskoter får köras på allmänna farleder och i av länsstyrelsen beslutade vattenskoterområden. I övriga vatten är de inte tillåtet att köra vattenskoter. Innan båt, kanot eller annan utrustning flyttas från kräftsmittat vatten måste utrustningen torkas eller desinfekteras. Länsstyrelsen kan ge besked om smittade vatten. Det är i de flesta fall tillåtet att köra motorfordon på isen. Kommunen eller polisen kan ge information om ev. lokala trafikföreskrifter. 39

40 Stängsel och skyltar En markägare får inte sätta upp stängsel för att stänga ute människor från mark där allemansrätten gäller (26 kap 11 miljöbalken). Länsstyrelsen kan kräva att en markägare ordnar en genomgång om ett stängsel hindrar allmänheten att nå viktiga friluftsområden. Det kan exempelvis vara en stätta, färist eller grind. Det kan också vara att lägga en spång över ett hindrande dike. Markägaren kan bli tvungen att riva ett stängsel om det är uppsatt enbart för att hindra allmänheten. Det är kommun eller länsstyrelse som tar denna typ av beslut man kan inte ta lagen i egna händer och klippa hål i stängslet. Kommunen måste ge tillstånd om en skylt av detta slag ska sättas upp. Kommunen kan förelägga markägaren att ta bort skylten. Ett sådant föreläggande kan kombineras med vite. Det vill säga markägaren kan få betala en viss summa pengar om skylten inte tas bort. Kommunen kan också låta vidta åtgärder på den ansvariges bekostnad. 40

41 Enskild väg Allemansrätten gäller under förutsättning att du inte orsakar skada eller besvär. Enskilda vägar är viktiga för friluftslivet och allemansrätten. Motortrafik kan medföra stort slitage på en enskild väg. Därför får vägens ägare bestämma om trafik med motorfordon ska förbjudas på vägen. En enskild väg med stats- eller kommunalt bidrag till underhåll ska normalt hållas öppen för allmän trafik. Om markägaren bestämmer sig för ett förbud ska detta skyltas med vägmärke eller på annat tydligt sätt. Det kan vara en bom över vägen, men den bör kompletteras med vägmärke för tydlighetens skull. Även en hemmagjord skylt måste respekteras. Motordrivna fordon är en samlande beteckning för alla slags fordon som drivs med motor. Till exempel bil, motorcykel, moped, traktor och motorredskap, terrängskoter (snöskoter) och "terränghjuling". I vissa fall kan markägaren förbjuda eller upplåta parkering (se lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering). 41

42 Motstående intressen (?) Behov av skydd för markägarens hemfridsintresse Allmänhetens behov av rörelsefrihet i markerna. Äganderätt annans nyttjanderätt utan lov. Enskilda intressen allmänna intressen (folkhälsa m.m.). Reser frågor om tillsyn samt straff- och skadeståndsrättslig reglering krav på polis- och åklagarväsendet. 42

43 Konfliktområden tvingande avgifter och kommersiell verksamhet Skidspår Vad utgör en anläggning (inom vilken allemansrätten kan anses vara utsläckt)? Bärplockning Kommersiell verksamhet (i större skala) Ridning Organiserad (i större skala) 43

44 Framtiden!? Framtidens friluftsliv Regeringens proposition 2009/10:238 Naturvårdsverkets expertpanel m.m. 44

45 slut 45