Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere

Transkript

1 Folkehelsekonferansen 2015 Et friluftsliv i endring - implikasjoner for planleggere og politikere Peter Fredman Institutt for naturforvaltning, NMBU peter.fredman@nmbu.no Norwegian University of Life Sciences 1

2 Alpine Powder Carving Jibbing Randonee Classic Telemark Rail Tour Skating Norwegian University of Life Sciences 2

3 Exempel på aktuella trender inom friluftslivet Allt fler och nya aktiviteter Teknifiering Globalisering Aktivitet viktigare än plats Soft adventure Sportifiering Tillrättaläggning Större accept för guidning Aktiviteter går inomhus Motorisering Kommersialisering (naturturism, utrustning) Allt fler aktiva äldre Urbanisering och ökande distans till naturen Effekter av klimatförändring Yngre ute mindre? Norwegian University of Life Sciences 3

4 - Svenskt forskningsprogram om friluftsliv och naturturism åren forskare vid sju universitet och högskolor Norwegian University of Life Sciences 4

5 Friluftsliv och folkhälsa? Enligt din egen uppfattning, hur bra eller dåligt är ditt hälsotillstånd idag? Enligt din egen uppfattning, hur bra eller dåligt skulle ditt hälsotillstånd vara idag om du under det senaste året inte alls hade haft möjlighet att utöva friluftsliv? Utan friluftsliv Idag

6 Friluftsliv och folkhälsa? Hur tycker du att besöket i Fulufjällets nationalpark har påverkat din fysiska, sociala och psykiska hälsa? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1- Inte alls 2 3- Delvis 4 5- I hög grad Bättre fysisk hälsa Ökat socialt välbefinnande Ökat psykiskt välbefinnande Tittel på presentasjon Norwegian University of Life Sciences 6

7 Friluftsliv = folkhälsa Norwegian University of Life Sciences 7

8 Är då utvecklingen ett hinder eller en möjlighet? Norwegian University of Life Sciences 8

9 Deltagande i friluftsliv Vanliga aktiviteter dominerar (åtminstone en gång/år): 1. Nöjes- och motionspromenad (95%) 2. Ströva i skog och mark (90%) 3. Trädgårdsarbete (85%) 4. Solbadat (81%) 5. Picknick i naturen (80%) 6. Bad utomhus i sjö/hav (76%) 7. Cykla på vägar (75%) 8. Fritidsfiske (40%) 9. Bad utomhus i pool (39%) 10.Naturstudier, fågelskådning (39%) Norwegian University of Life Sciences 9

10 Deltagandet varierar Programmets fördjupade studier av friluftsmönster bekräftar tendenser som indikerats i tidigare forskning, att utövandet skiljer sig mellan olika grupper i samhället utifrån bl.a. kön, ålder, bostadsort, familjesituation, utbildning och inkomst: Äldre är ute mer än yngre Kvinnor är ute mer än män Höginkomsttagare är ute mer än låginkomsttagare Personer med västerländskt ursprung mer än personer med och icke västerländsk bakgrund. Norwegian University of Life Sciences 10

11 Är barn ute? Barn är en grupp som ägnats särskild uppmärksamhet. Den forskning som presenteras visar att naturupplevelser finns med som inslag i barns liv, och att farhågor om att naturen försvunnit från barndomen varit överdrivna. Men naturkontakten kommer inte nödvändigtvis av sig självt i en tillvaro där kampen om barns fritid är hård. För många barn är föräldrar och skolans verksamhet en betydelsefull källa till upplevelser av natur. Norwegian University of Life Sciences 11

12 Urbant friluftsliv! Våra studier visar bland annat att tillgång till grönområden är en grundläggande förutsättning, men inte helt avgörande för urbana människors vistelse i naturen. Frågan om tillgänglighet till grönområden för friluftsliv handlar om en relation mellan individen å ena sidan, dennes upplevelse, vilja, förmåga och naturmiljön å den andra (lokalisering i relation till tätortens bostadsområden, kvalitéer och åtkomlighet). Norwegian University of Life Sciences 12

13 Varför friluftsliv? Uppleva avkoppling Vara nära naturen Umgås med familjen Utöva fysisk aktivitet Norwegian University of Life Sciences 13

14 Varför friluftsliv? Vardagar Helger Längre ledigheter Uppleva avkoppling 43,1% 58,1% 55,9% Vara nära naturen 38,3% 56,6% 46,0% Umgås med familjen 28,9% 42,7% 43,6% Utöva fysisk aktivitet 68,0% 42,1% 33,8% Norwegian University of Life Sciences 14

15 Hinder för friluftsliv 46% önskar utöva friluftsliv i större utsträckning än idag De vanligaste hindren är; Brist på tid (vardag, helg, ledighet) Brist på lämpliga platser (vardag, ledighet) Saknar partner (vardag, helger) Kostar för mycket (ledigheter) För fysiskt krävande (ledigheter) Olika hinder för olika aktiviteter och grupper i samhället Norwegian University of Life Sciences 15

16 Hinder för vem? Kvinnliga hinder Saknar partner, saknar mod Manliga hinder Kostar för mycket pengar Hinder för yngre (<30 år) Saknar lämpliga platser, saknar partner, saknar utrustning Hinder för äldre Sjukdom, handikapp, fysisk ansträngning Hinder för personer med icke Nordisk bakgrund Saknar lämpliga platser, fysisk ansträngning, saknar mod Höginkomsthinder Saknar tid, familjesituationen (men mindre hindrade av kostnader eller brist på utrustning) Norwegian University of Life Sciences 16

17 Planera för friluftsliv* Landskapsmönster Arealtillgång Landskapskvalitet * Emmelin m.fl. (2010). Planera för friluftsliv. Norwegian University of Life Sciences 17

18 Planera för friluftsliv* Landskapsmönster Exploatera Redovisa anspråk Säkerställa områden Arealtillgång Säkerställa områden Öka utbudet Landskapskvalitet Öka upplevelsevärden Minska påverkan Öka motståndskraften Restaurera * Emmelin m.fl. (2010). Planera för friluftsliv. Norwegian University of Life Sciences 18

19 Planera för friluftsliv Spektrum av rekreationsmöjligheter Tillgänglighet (mer än bara ett avstånd) Rumslig Fysisk Mental Naturvägledning Fulufjällets nationalpark Norwegian University of Life Sciences 19

20 Några slutsatser Ökade diversifieringen i friluftslivet i grunden positiv (fler ut), men sannolikt en ökad risk för konflikter (>> planering) Det nære friluftslivet har stor betydelse för utövande, men tillgänglighet inte bara nära (>> rumslig, fysisk, mental) Kommunerna har en viktig roll (>> fysisk planering) Jfr. hinder: Brist på lämpliga platser Friluftsorganisationerna har en viktig roll (>> mental tillgänglighet) Jfr. hinder: Saknar partner Bättre statistik behövs (>> deltagande hos olika grupper, ändring över tid, planeringsunderlag, ) Norwegian University of Life Sciences 20

21 Några referenser (från Sverige) Fredman, P. Stenseke, M. & Sandell, K. (Red.) Friluftsliv i förändring. Studier från svenska upplevelselandskap. Carlssons bokförlag, Stockholm. 277 s. Emmelin, L. Fredman, P. Sandell, K. & Lisberg Jensen, E Planera för friluftsliv Natur, samhälle, upplevelser. Carlsson bokförlag. 414 s. Sandell, K.; Arnegård, J. & Backman, E. (Red.) Friluftssport och äventyrsidrott: Utmaningar för lärare, ledare och miljö i en föränderlig värld. Studentlitteratur. Lund. Norwegian University of Life Sciences 21