Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg

Transkript

1 Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Swedish School of Planning

2 Moment Varför ska kommunen planera för friluftsliv Läget för friluftsliv i dagens planering Folkhälsoargumentet & definitionsproblemen Reflexioner runt behov och åtgärder mitt inlägg bygger i hög grad på forskningsprojektet Friluftsliv i kommunal planering inom programmet Friluftsliv i förändring

3 Argument för kommunen att planera för friluftsliv Medborgarnas önskemål Viktigt för val av bostadsort/område Upplevd hälsa & välbefinnande Konkurrensmedel Attraktiv kommun Naturturism Formellt krav Allmänintresse Kommunen ska ange hur den hanterar evt. riksintresse Nationella mål för friluftsliv nationellt uppdrag Hantera motstående intressen Friluftsliv som part i konflikter om markanvändningen Behålla kontroll över markanvändning Folkhälsa? Vilket friluftsliv ska kommunen planera för?

4 Vilket friluftsliv? naturnära friluftsliv anläggningsberoende; konsumistiskt bevarande Naturvård, turism & friluftsliv ett triangeldrama

5 Läget för planeringen idag några exempel Allmänheten: Nationell postenkät Friluftsliv 07 + i Blekinge skärgård och kustzon Friluftslivsmöjligheter påverkat val av bostadsort/bostadsområde: (helt eller delvis eniga) Nationellt - 40 % Blekinge 51 % Upplever viss brist på lämpliga naturområden, vardagar: Nationellt - 15 % Blekinge - 4 % Det är kommunens och statens ansvar att skydda frilufts- och rekreationsområden: Nationellt 62 % Blekinge drygt 60 % Kommunen är bra på att skydda friluftsnatur: Nationellt 40% Blekinge 32 % (hög andel vet ej, 25 %) Allmänheten är delaktig i planeringen av mark- och vatten: Nationellt 18 % Blekinge - 16 % (Mycket hög andel vet ej, 40 %) Det behövs fler områden som är fria från buller: Nationellt - frågan saknades Blekinge 55 %

6 Kommunerna: Webbaserad enkät i samarbete med SKL Nämner friluftsliv i sin marknadsföring: 92 % Nämner friluftsliv i policydokument: 42 % Har friluftsplaner: 6 % (jmf näringslivs-, miljövårds-, naturvårdsplan/grönplan - drygt 30 %) Beaktar tysta områden i översiktlig planering: 38 %

7 Kommunerna: Intervjuer med planeringstjänstemän Beskriver föreställning hos beslutsfattare om att det finns så mycket grönt och natur är exploateringsreserv Anser att kommunens uppdrag är att planera för det friluftsliv som många vill göra Upplever dilemman närhet mot tystnad/ostördhet och tillgänglighet/tillrättaläggande mot orördhet Efterfrågar argument för friluftsliv (exploatering har starka företrädare) Efterfrågar kunskapsunderlag om friluftsliv helst lokalt Efterfrågar tillgång till nätverk med kunniga människor (ex forskare)

8 Slutsats av våra studier: Friluftsliv står relativt svagt i kommunal planering andra prioriterade frågor hållbar stad som hot mot friluftslivet? det finns så gott om andra arealer svag kunskapsbas ofta svagt politiskt & organisatoriskt stöd brett eller oklart begrepp turism eller lokalt friluftsliv friluftsliv mellan välfärds- & näringspolitik relation till naturvård statligt eller kommunalt ansvar?

9 riksintressen för friluftsliv grovt angivna m svagt kunskapsunderlag & föråldrade hanteras svagt el inte alls av många kommuner interkommunal/regional fråga faller lätt mellan översiktlig planering svag i många kommuner friluftsliv försvinner i detaljplaneringen planeringen i ökande grad exploatörsdriven friluftsliv svagt intresse hos exploatörer Starkt i retoriken, svagt i praktiken slutsatser forts. men goda undantag finns naturligtvis!

10 Några reflexioner om friluftsliv i kommunal planering Bättre planering Konkretisering & kunskap Bättre bruk av verktyg Planeringsdoktriner om tät & hållbar stad som hot Stärka friluftslivets ställning? Friluftslag bl.a för att reglera allemansrätten? De nationella friluftsmålen? mål för vilket friluftsliv? problemet med målproliferation Egna mål: årets friluftskommun? Partnerskap: engagera organisationer

11 Hållbar stad som hot mot friluftslivet Framtiden finns i ytterstaden...det finns redan idag många planer på förtätning av ytterstaden. Men ofta tvingas man ta till markplättar vid industrier och trafikleder. Det som på kartorna kallas parkmark är i ytterstadens verklighet ofta tufsiga gräsmattor, snåriga buskar och ogenomtränglig sly..idag är skogsgläntorna ödsliga och befolkas av förvildade kaniner, glupska rådjur och besynnerliga skalbaggar. Miljön skulle bli vackrare, tryggare och roligare med bostäder.ny stad och kultur kan vara vackrare än gammal och ful natur. John Chrispinsson SvD

12 Hur möta urbanitetsidealen? Avfärda? eller möta med saklighet och god planering? verklighet? faktisk kunskap om friluftsliv var & när risken med enkla kvantitativa mått: areal parkmark/grönyta missar att de ofta kan vara så som JC beskriver uppmärksam på planeringens beroende av modetrender: förtätning som ideologi mer än kunskap transporteffektivisering eller förskjutning av transporter medborgarnas önskemål i olika faser av livet

13 Vad anser svenskarna är friluftsliv: fjällturer, kajakpaddling & fågelskådning stor majoritet definierar som helt & hållet friluftsliv Gå i en park i staden : helt & hållet friluftsliv 8 % men i någon utsträckning 77% Är kopplingen till naturvård: en styrka genom att kvalificerad natur tillhandahålls? ett problem genom att välbelägen vardagsnatur underbetonas? Kommunens roll: att säkra vardagslandskapet?

14 Ett vagt friluftslivs -begrepp är oanvändbart i planering! Planering för friluftsliv kräver ställningstaganden: vilket friluftsliv för vem varför Vill politikerna planeringens närmaste uppdragsgivare ha information om intressekonflikter med andra intressen mellan olika former av friluftsliv mellan icke-kommersiellt friluftsliv & turism tydliga & konkreta ställningstaganden bra kunskapsunderlag - eller med vaga begrepp upprätthålla illusioner om konsensus & allt kan förenas & win-win

15 Folkhälsoargumentet: befolkningen som helhet inte bara enskilda individer - blir friskare av friluftsliv & ökning skulle ge folkhälsovinster Motion är tveklöst bra för folkhälsan en mängd hälsoproblem är förknippade med en orörlig livsstil Många människor upplever välbefinnande av ett brett spektrum av friluftslivsaktiviteter Undersökningar pekar på flera olika möjliga positiva effekter av friluftsliv - men den vetenskapliga underbyggnaden är inte så stark som ofta hävdas

16 Folkhälsoargumentet några problem: Upplevd hälsa hos utövare kan inte utan vidare överföras till andra grupper Många undersökningar saknar kontrollgrupp ex. friluftsliv som stimulansfaktor Många samband är inte enkla orsakssamband människor 500 m från grönområde är friskare Samhällsekonomiska kalkyler saknar friluftslivets minusposter olyckor (t.ex. drunkning, fallolyckor, skallskador, benbrott), miljöeffekter av transporter, utrustningskonsumismen men folkhälsa är ett politiskt gångbart argument så det används ofta långt utöver vad det finns har täckning för!

17 Turism som argument Nästan alla kommuner använder friluftsliv i marknadsföring skog & mark & traditionella friluftsaktiviteter -en föreställning om att om utlänningarna bara visste hur fint här är skulle de komma strömmande Vi marknadsför bilden av vildmarken men < 10 % av utländska naturturister norr om Dalälven Lonely Planet: den svenska skogen är ointressant & myggrik Bättre kunskaper för att undvika både hemmablindhet & självöverskattning: att förstå besökaren som förutsättning för planering

18 Medborgarnas önskemål som argument Vardagar: fysisk aktivitet betonas Helg & ferie: avkoppling, social samvaro naturupplevelse Stark uppslutning runt att det är samhällets uppgift att säkra natur för friluftsliv Stor grupp anser inte att det är viktigt att resa bort för att idka friluftsliv Behov: tätortsnära natur men också tätortsarealer: parker, kajer gröna stråk i urban miljö spridningskorridorer för människor

19 46 % av svenskarna vill öka sitt deltagande i en eller flera aktiviteter Anförda hinder allmänt: tidsbrist familjesituation brist på lämpliga platser saknar partner speciellt vid lång ledighet : kostnad fysisk ansträngning Slutsatser för kommunen? planering & säkerställande tillgänglighet naturturism & välfärdspolitik

20 Översiktsplanen som viktig arena riksintressen behov av zonering t.ex friluftslivets behov av obrutna & bullerfria områden friluftsliv som interkommunal fråga andra aktörer planerar viktiga naturresurser naturvårdsplanering vattenplanering kustzoneplanering?

21 tryck på att minska kommunens inflytande strandskyddsdebatten förslag om vindkraftprövning översiktsplanen som arena 2 ÖP används i ökande utsträckning i miljöprövning ÖP verkar få ökande roll för att behålla inflytande över mark & miljö men översiktlig planering står svagt i minst hälften av landets kommuner

22 Tack för uppmärksamheten!