Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun. Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun.

Transkript

1 Friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun Rapport från en enkät om friluftsliv och informationsvanor i Umeå kommun

2 Innehåll Inledning Resultat...2 Grundläggande fakta...2 Friluftslivsaktiviteter under sommarhalvåret...5 Friluftsaktiviteter under vinterhalvåret...10 Friluftsliv och informationsvanor...14 Sammanfattning

3 Inledning Umeå fritid har undersökt människors informationsvanor kopplat till friluftsliv. Undersökningen genomfördes i form av en enkät och hade totalt 225 stycken besvaranden. Enkäten riktade sig gentemot samtliga kommunmedborgare och spreds i olika kanaler för att nå så många som möjligt. Enkäten publicerades i en webbannons i Västerbottens Kuriren, som en nyhet och notis på Umeå kommuns webb, Umeå fritids twitter, Umeå kommuns twitter och facebook samt i ett mejl till olika föreningar runt om i Umeå kommun. Enkäten innehöll frågor om ålder, kön, medlemskap i friluftsinriktade föreningar, funktionsnedsättningar, föräldraskap, aktiviteter under sommar- och vinterhalvåret, vilka kanaler människorna använder för att hitta den information de behöver samt vilka kanaler de tycker att Umeå kommun bör förbättra vad gäller information om friluftsliv. För mer information Fredrik Röst enhetschef Umeå fritid fredrik.rost@umea.se Ylva Utterström kommunikatör Umeå fritid ylva.utterstrom@umea.se Linn Lundström kommunikatör Umeå fritid linn.lundstrom@umea.se Resultatet presenteras inledningsvis med grundläggande fakta om de personer som har besvarat enkäten vad beträffar ålder, kön, om de är föräldrar eller inte, medlem i en friluftsinriktad förening eller inte och om de har någon typ av funktionsnedsättning. Utifrån ovanstående fakta har grupperna delats in i fyra olika grupper: studenter, organiserade friluftsmänniskor, barnfamiljer och seniorer. Det har vi gjort för att lättare visa hur olika grupper ser ut demografiskt men också vilka aktiviteter och informationsvanor som karaktäriserar dessa grupper. Därefter presenteras vilka aktiviteter de olika grupperna gör under sommar- och vinterhalvåret samt deras informationsvanor kopplat till friluftsliv. Avslutningsvis redovisas en sammanfattning av resultatet. 1

4 Resultat I följande avsnitt presenteras resultatet för undersökningen. Observera att vi har delat in de som har besvarat enkäten i fyra grupper: studenter (19-35 år), organiserade friluftsmänniskor (19-66 år och äldre), barnfamiljer (19-50 år) och seniorer (66 år och äldre). Diagram 2: Ålder 66 eller äldre 4% % % 18 eller yngre 0% % Grundläggande fakta % Diagram 1: Kön Vad beträffar ålder så medverkade inga personer i åldern 18 eller yngre. Grupperna år och år har flest andelar som har svarat. Kvinna/Tjej 44% Man/Kille 56% I enkäten medverkade totalt 44 % kvinnor/tjejer och 56 % män/killar. Andelen män är överrepresenterade bland organiserade friluftsmänniskor och seniorer. Bland studenter och barnfamiljer är män och kvinnor ganska jämnt representerat, med något fler medverkande kvinnor bland barnfamiljer. 2

5 Diagram 3: Är du förälder? Nej 44% Ja 56% Diagram 4: Har du svenska som modersmål? Nej, vilket är ditt modersmål? 5% I enkäten medverkade totalt 56 % föräldrar och 44 % som inte har barn. Ja 95% I enkäten medverkade totalt 95 % som har svenska som modersmål. 5 % har inte svenska som modersmål och angav istället följande språk: Språk Antal Engelska 1 Finska 1 Franska 1 Isländska 1 Meän kieli 1 Norska 2 Ryska 1 Tyska 2 3

6 Diagram 5: Är du medlem i en friluftsinriktad förening? Vet ej 1% Ja 42% Diagram 6: Har du eller dem du brukar aktivera dig med någon typ av funktionsnedsättning? Ja, vilken typ av funktionsned sättning? 8% Nej 57% Nej 92% I enkäten medverkade totalt 42 % som är medlem i en friluftsinriktad förening, 57 % som inte är det och 1 % som inte vet om de är medlem. Av de personer som medverkade i enkäten har 92 % inte någon typ av funktionsnedsättning eller brukar inte aktivera sig med någon som har någon typ av funktionsnedsättning. 8 % har någon typ av funktionsnedsättning eller brukar aktivera sig med någon som har någon typ av funktionsnedsättning. Nedan ser du information om vilken typ av funktionsnedsättning som personerna har angett. Funktionsnedsättning Antal Fysisk 13 Psykisk 5 4

7 Friluftsaktiviteter under sommarhalvåret Hur ofta på sommarhalvåret brukar du? Diagram 7: Åka båt att man gör det flera gånger per månad. De flesta som åker båt är organiserade friluftsmänniskor och de som åker båt mest sällan är seniorer. Diagram 8: Ta nöjespromenader Samtliga grupper brukar åka båt några gånger per år och/eller har provat någon gång. Underrepresenterat är att aldrig åka båt eller Samtliga grupper tar nöjespromenader flera gånger per månad. Underrepresenterat är att ta 5

8 nöjespromenader några gånger per år, att man har provat det någon gång eller att aldrig göra det. Det är i större utsträckning kvinnor/tjejer som utövar denna aktivitet. grupperna som bara har provat någon gång eller som aldrig gör det. Diagram 11: Bada utomhus Diagram 9: Ströva i skog och mark för att titta på naturen, plocka svamp och bär Det visar sig att samtliga grupper strövar i skog och mark för att titta på naturen, plocka svamp och bär flera gånger per månad och/eller några gånger per år. Utifrån de svarande är detta en populär aktivitet för seniorer. Några gånger per år brukar samtliga grupper bada utomhus. Samtliga grupper badar även utomhus flera gånger per månad. Mindre vanligt är att man har provat att bada utomhus någon gång eller att man aldrig gör det. Diagram 12: Vandra på vandringsleder Diagram 10: Picknicka eller grilla i naturen Att picknicka eller grilla i naturen är populärt bland alla grupper. Det är få individer i Mest vanligt bland samtliga grupper är att man vandrar på vandringsleder några gånger per år. Fördelningen mellan alternativen är snarlika i alla grupper. 6

9 Diagram 13: Sportfiska alla grupper har provat någon gång eller gör det några gånger per år. Diagram 15: Tälta/övernatta i naturen Det visar sig att alla grupper i största utsträckning aldrig brukar sportfiska. I ungefär lika utsträckning brukar alla grupper sportfiska några gånger per år eller har provat någon gång, men det är alltså mer vanligt att inte sportfiska. Det finns några individer från studenter, organiserade friluftsmänniskor och barnfamiljer som sportfiskar. Seniorer gör det inte så ofta eller har ingen uppfattning i frågan. Det är vanligare att män /killar fiskar ofta. Diagram 14: Jogga eller springa i terräng Studenter, organiserade friluftsmänniskor och barnfamiljer har provat att tälta/övernatta i naturen någon gång eller gör det några gånger per år. I största utsträckning tältar/övernattar organiserade friluftsmänniskor i naturen och i minsta utsträckning gör seniorer det. Diagram 16: Klättra i berg Överrepresenterat är att jogga eller springa i terräng flera gånger per månad, därefter är fördelningen mellan grupperna rätt lika och Att klättra i berg är överlag något som grupperna aldrig gör, däremot har samtliga grupper provat någon gång. Studenter, organiserade friluftsmänniskor och 7

10 barnfamiljer klättrar i berg några gånger per år och studenter och organiserade friluftsmänniskor gör det flera gånger per månad. En liten andel har ingen uppfattning i frågan. Diagram 17: Paddla kanot Studenter, barnfamiljer och organiserade friluftsmänniskor har provat någon gång eller gör det flera gånger per månad, en liten andel gör det också några gånger per år. Diagram 19: Arbeta med trädgården Seniorer brukar i största utsträckning aldrig paddla kanot. I största utsträckning har studenter, barnfamiljer och organiserade friluftsmänniskor provat att paddla kanot någon gång. Mindre vanligt är att grupperna gör det några gånger per år eller flera gånger per månad. Organiserade frilufsmänniskor, barnfamiljer och seniorer brukar i största utsträckning arbeta med trädgården flera gånger per månad. Bland studenter är det mer vanligt att aldrig göra det. Diagram 20: Fågelskåda, naturstudera Diagram 18: Geocatching Den största andelen i grupperna geocatchar aldrig. Inga seniorer har provat någon gång. Samtliga grupper brukar i största utsträckning aldrig fågerskåda eller naturstudera. Samtliga grupper har däremot provat någon gång och göra det några gånger per år eller flera gånger per månad. 8

11 Diagram 21: Rasta hunden Diagram 23: Cykla i skog eller efter leder (mountainbike) Att rasta hunden brukar samtliga grupper i största utsträckning aldrig göra. Några av individerna från organiserade friluftsmänniskor, barnfamiljer och studenter gör det flera gånger per månad. Diagram 22: Rida Det visar sig att samtliga grupper har provat cykla i skog eller efter leder någon gång. Bland studenter är det ungefär lika många som aldrig gör det, som har provat någon gång, gör det några gånger per år och flera gånger per månad. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att cykla i skog eller efter leder flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att man har provat det någon gång och bland seniorer är det mest vanligt att man aldrig gör det. Andra aktiviteter I enkäten kunde de som medverkade fylla i aktiviteter som inte fanns med som svarsalternativ. Nedan finns en lista med dessa aktiviteter. Samtliga grupper brukar i största utsträckning aldrig rida. Studenter, barnfamiljer och organiserade friluftsmänniskor har provat någon gång och en liten andel gör det några gånger per år. Filosofera i naturen Golf Jakt Kajak Motionscykling Orientering Promenader Rasta barn Vindsurfing 9

12 Friluftsaktiviteter under vinterhalvåret Hur ofta under vinterhalvåret brukar du? Diagram 24: Åka pulka några gånger per år. Bland seniorer är det mest vanligt att man aldrig gör. Diagram 25: Åka skidor eller snowboard Bland studenter och organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att ha provat att åka pulka någon gång. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att man gör det Bland studenter är det mest vanligt att åka skidor eller snowboard flera gånger per månad. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt 10

13 att göra det några gånger per år. Bland seniorer är det mest vanligt att man aldrig åker skidor eller snowboard. Diagram 26: Åka längdskidor Bland studenter är det mest vanligt att aldrig åka/köra skoter och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att ha provat någon gång och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att ha provat att åka/köra skoter någon gång och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland seniorer är det mest vanligt att aldrig åka/köra skoter och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Diagram 28: Rasta hunden Bland studenter och organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att åka längdskidor flera gånger per månad och minst vanligt att aldrig göra det och minst vanligt att aldrig göra det. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att åka längdskidor några gånger per år och minst vanligt att aldrig göra det. Bland seniorer är det mest vanligt att åka längdskidor några gånger per år och minst vanligt att ha provat någon gång. Diagram 27: Åka/köra skoter Bland samtliga grupper är det mest vanligt att aldrig rasta hunden och minst vanligt att göra några gånger per år. Diagram 29: Åka skridskor på isbana 11

14 Bland studenter är det mest vanligt att åka skridskor på isbana några gånger per år och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att ha provat någon gång och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att åka skridskor på isbana några gånger per år och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland seniorer är det mest vanligt att aldrig åka skridskor på isbana och minst vanligt att göra några gånger per år. Diagram 31: Åka långfärdsskridskor Diagram 30: Gå med snöskor eller turskidor Bland samtliga grupper är det mest vanligt att aldrig åka långfärdsskridskor och minst vanligt att göra det några gånger per år eller flera gånger per månad. Diagram 31: Nyttja snölekområden i centrum eller parker Bland studenter, barnfamiljer och seniorer är det mest vanligt att aldrig gå med snöskor eller turskidor och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att göra det några gånger per år och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland studenter och organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att aldrig nyttja snölekområden i centrum eller parker och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att ha provat någon gång och mins vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland seniorer är det mest vanligt att aldrig nyttja 12

15 snölekområden i centrum eller parker och minst vanligt att ha provat någon gång. Diagram 33: Picknicka eller grilla i naturen Diagram 32: Pimpelfiska Bland studenter och seniorer är det mest vanligt att aldrig pimpelfiska och minst vanligt att göra det några gånger per år. Bland organiserade friluftsmänniskor är det mest vanligt att ha provat någon gång och minst vanligt att göra det flera gånger per månad. Bland barnfamiljer är det mest vanligt att ha provat någon gång och minst vanligt att göra det några gånger per år. Det är större andel män /kille som pimpelfiskar ofta. Det framkommer att samtliga grupper brukar picknicka eller grilla i naturen några gånger per år. Minst vanligt är överlag att aldrig göra det. Andra aktiviteter I enkäten kunde de som medverkade fylla i aktiviteter som inte fanns med som svarsalternativ. Nedan finns en lista med dessa aktiviteter. Cykling Diverse scoutaktiviteter Fågelskåda Geocatching Isklättring Jakt Köra draghundar Löpning Motionscykling Naturstudera Promenader Vattengympa Åka skridskor på naturis Åka spark på naturis Övernattning utomhus 13

16 Friluftsliv och informationsvanor Diagram 34: Vilka informationskanaler använder du mest för att skaffa den information du behöver för att utöva dina aktiviteter (välj tre alternativ)? alla grupper använder för att skaffa sig information. Efter skyltar är sociala medier kanaler som alla grupper använder för att skaffa sig information. Däremot är tidningsannonser en större informationskälla än sociala kanaler för seniorer. För seniorer är alltså webben, tidningsannonser, skyltar och broschyrer de kanaler som de använder främst. Studenter och organiserade friluftsmänniskor använder sig mest av webben, skyltar och sociala medier. Barnfamiljer använder sig främst av webben, skyltar och digitala kartor. Andra sätt Att använda webben för att skaffa den information man behöver är vanligast bland alla grupper. Därefter är skyltar en kanal som På alternativet andra sätt har medverkade i enkäten angett följande sätt: Bestämmer själv Lokal TV Ryktesvägen Tidsskrifter Tips från vänner 14

17 Diagram 34: På vilket sätt föredrar du framför allt att få information om friluftsliv? uppfattning i frågan. Män/ killar upplever i större utsträckning att de har den information de behöver för att utöva aktiviter som de är intresserade av. En större andel av de som inte är medlemmar i en friluftsinriktad förening upplever att de har tillräckligt med information. Diagram 36: Vilka kanaler tycker du att kommunen bör utveckla för att kommunicera kring friluftsliv (välj tre alternativ)? Alla grupper fördrar framförallt att själva söka den information de behöver, men det finns några ur varje grupp som framförallt vill få information skickad till sig. Diagram 35: Upplever du att du har tillräcklig information för att kunna utföra de aktiviteter som du är intresserad av? Samtliga grupper tycker framförallt att webben bör utvecklas för att kommunicera kring friluftsliv. Studenter tycker framförallt att webben, sociala medier, digitala kartor och appar/program för mobiltelefoner bör utvecklas. Organiserade friluftsmänniskor tycker framförallt att webben, skyltar, appar/program för mobiltelefoner och sociala medier bör utvecklas. Barnfamiljer tycker framförallt att webben, appar/program för mobiltelefoner, sociala medier och digitala kartor bör utvecklas. Seniorer tycker framförallt att webben, tidningsannonser och broschyrer bör utvecklas. Alla grupper upplever till största del att de har tillräcklig information för att kunna utföra de aktiviteter som de är intresserade av. En mindre andel individer ur varje grupp upplever att de inte har tillräcklig information för att kunna utföra de aktiviteter som de är intresserade av. En liten andel har ingen Andra kanaler På alternativet andra kanaler har medverkade i enkäten angett följande sätt: Typografiska kartor Lokalradio 15

18 Sammanfattning Umeå fritid har undersökt människors informationsvanor kopplat till friluftsliv. Undersökningen genomfördes i form av en enkät och hade totalt 225 stycken besvaranden. Här redovisas inte alla men några av de viktigaste resultaten: Kanaler för att hitta information Alla grupper föredrar i större utsträckning att själva söka den information de behöver jämfört med att få den skickad till sig. Att använda webben för att skaffa den information grupperna behöver för att utöva sina aktiviteter är vanligast förekommande. Personer med någon typ av funktionsnedsättning använder främst webben, digitala kartor samt personlig information som t.ex. turistbyrån för att hitta den information de behöver för att utöva sina aktiviteter. Personer med andra språk än svenska som modersmål använder främst webben, papperskartor och digitala kartor för att hitta den information de behöver för att utöva sina aktiviteter. Studenter och organiserade friluftsmänniskor använder sig mest av webben, skyltar och sociala medier för att skaffa sig information om friluftsliv. Barnfamiljer använder sig främst av webben, skyltar och digitala kartor för att skaffa sig information om friluftsliv. För seniorer är webben, tidningsannonser, skyltar och broschyrer de kanaler som de använder mest för att skaffa sig information som rör friluftsliv. Kanaler som Umeå kommun bör utveckla webben, digitala kartor samt skyltar och informationstavlor ute i naturen bör utvecklas. Personer med andra språk än svenska som modersmål anser framför allt att webben, digitala kartor samt skyltar och informationstavlor ute i naturen bör utvecklas. Studenter tycker framför allt att webben, sociala medier, digitala kartor och appar/program för mobiltelefoner bör utvecklas. Organiserade friluftsmänniskor tycker framför allt att webben, skyltar, appar/program för mobiltelefoner och sociala medier bör utvecklas. Barnfamiljer tycker framför allt att webben, appar/program för mobiltelefoner, sociala medier och digitala kartor bör utvecklas. Seniorer tycker framför allt att webben, tidningsannonser och broschyrer bör utvecklas. Friluftsaktiviteter Personer med någon typ av funktionsnedsättning brukar främst arbeta med trädgården, ströva i skog och mark samt jogga eller springa i terräng. Personer med andra språk är svenska som modersmål brukar främst ta nöjespromenader, arbeta med trädgården och ströva i skog och mark. Studenter utövar många olika aktiviteter och i stor utsträckning sådana som inte kostar så mycket. Organiserade friluftsmänniskor har provat många aktiviteter och utövar många olika aktiviteter. Seniorer har testat många aktiviteter och utövar främst aktiviteter som inte kräver en större fysisk ansträngning. Totalt sett är webben den kanal som samtliga tycker att Umeå kommun bör utveckla. Personer med någon typ av funktionsnedsättning anser främst att 16

19 Umeå kommun Besöksadress Stadshuset, Skolgatan 31 A Postadress SE Umeå Telefon +46 (0) Fax +46 (0) E-post umea.kommun@umea.se 17