Drogvanor, åk 9, Kalmar, 2010

Transkript

1 Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare

2 Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen och diskussion av resultaten.

3 100 Akoholkonsumenter (andel i %),, årskurs 9, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - Flickor - Pojkar - Riket Flickor- Riket

4 Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av konsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats. Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100%). Dessa har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i dl ren alkohol per år.

5 Total årskonsumtion, dl 100% alkohol,, Årskurs 9, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - Flickor - Pojkar - Riket Flickor- Riket

6 Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är intensivkonsumtion av alkohol någon gång i månaden eller oftare. I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). Dessa mängder motsvarar inte lika mycket ren alkohol (100%) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle.

7 Intensivkonsumtion (andel i %), årskurs 9,, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - Flickor - Pojkar - Riket Flickor- Riket

8 Provat narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilka publiceras på deras hemsida. Där förekommer främst sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt är att de påverkar centrala nervsystemet.

9 Provat narkotika (andel i %),, årskurs 9, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - Flickor - 9 Pojkar - Riket 7 Flickor- Riket

10 Rökare För att bli klassificerad som rökare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du?

11 Rökare (andel i %),, årskurs 9, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - Flickor - Pojkar - Riket Flickor- Riket

12 Snusare För att bli klassificerad som snusare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan Varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du?

13 Snusare (andel i %),, årskurs 9, 2010 (Källa: CAN) Pojkar - 3 Flickor - 16 Pojkar - Riket 4 Flickor- Riket

14 Konsekvenser Åtgärder? Sverker Persson, socialförvaltn. Tidigare mätning årskurs 8 Liten, i n t e alarmerande ökning, provat narkotika Viktigt att fortsätta med ÖPP, årskurs 7-9

15 ÖPP - Örebro Preventionsprogram mot ungdomsdrickande Är det möjligt att minska ungdomars drickande med preventiva åtgärder? Forskargruppen Håkan Stattin och Nikolaus Koutakis fick speciella medel från Statens Folkhälsointitutet för att undersöka möjligheterna att minska drickande bland ungdomar i Sverige. Uppdraget från Statens Folkhälsoinstitutet handlade om (a) att utarbeta preventiva verktyg som med begränsad utbildning kunde användas av preventionssamordnare i olika kommuner, och (b) med ett minimum av kostnader lokalt. Baserat på vår grundforskning på området utvecklade vi ett preventivt program som riktar sig till föräldrar. Den grundläggande idén bakom programmet är att påverka föräldrars attityder till ungdomars drickande, för att den vägen påverka barnens alkoholvanor. Två kritiska frågor är viktiga: (1) är det möjligt att övertyga föräldrar om att vidmakthålla en restriktiv attityd till ungdomsdrickande över ungdomsåren? och (2) har detta någon effekt på ungdomarnas drickande? Vi använde en experimentell grupp och en matchad kontrollgrupp föräldrar (n=900). Det var föräldrar i större städer, mindre kommuner, och i miljonprogramsområden. Vi informerade föräldrarna i experimentgruppen om att deras attityder och åsikter till ungdomars drickande hade betydelse för deras barns drickande, och vi redovisade att existerande forskning konsistent visat att föräldrar som har en tillåtande hållning och som bjuder sina barn på alkohol hemma (1) har barn som dels dricker mer än andra, och (2) har barn som har en snabbare ökning av drickande från årskurs 7 och framåt i grundskolan. Vi gav information om droger till föräldrar och vi sökte på olika sätt att slå hål på seglivade myter som, t ex, "Ungdomar som bjuds på öl och vin hemma lär sig att hantera alkohol bättre än de som tvingas dricka i smyg". Vi redovisade enkla regler hur man ska förhålla sig till ungdomars drickande som förälder. Vi bad föräldrarna att vidmakthålla en strikt attityd och vi återkom till dem på klassmöten regelbundet över tre år. Vi bad också föräldrarna att utforma ett konsensusbeslut om sin hållning till ungdomsdrickande i klassen. Ungdomarna i vår undersökning följdes över tre år, alltifrån årskurs 7 till och med årskurs 9 i grundskolan. Påverkades föräldrarnas attityder till alkohol? Vi fann att föräldrarna i experimentgruppen vidmakthöll en restriktiv hållning till ungdomars drickande över de tre åren i betydligt högre utsträckning än föräldrarna i kontrollgruppen (som förväntat blev allt mer toleranta till ungdomars drickande). Sänktes graden av alkoholdrickande bland ungdomarna? Vi fann kraftiga skillnader mellan eleverna i experiment- och kontrollgruppen. Eleverna i experimentgruppen drack betydligt mindre ofta. Skillnaderna var speciellt kraftiga för frekvent drickande, som var speciellt utmärkande för kontrollgruppens ungdomar. Ser vi effekter på andra beteenden, speciellt normbrott? Vi fann spridningseffekter, så att kriminalitet och våld bland ungdomarna i experimentgruppen var mindre ofta förekommande. Effekterna av preventionen var märkbar även för riskgrupper (ungdomar som redan hade tidigt etablerade alkoholvanor). Sammanfattningsvis indikerar våra resultat att det är möjligt att förändra föräldrars hållning till ungdomars drickande - och detta tycks ha effekter på ungdomarnas drickande. Den preventionsmodell som vi utarbetat används nu i många olika kommuner i Sverige. Det ska noteras att detta preventionsprogram inte riktar sig till ungdomar direkt. Det handlar om att via föräldrar påverka ungdomars alkoholvanor, och det är föräldrarnas attityder och åsikter, snarare än deras eget dryckesbeteende, som påverkas av interventionen. Preventionsprogrammet testas och utvärderas nu i Holland.