Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Kalmar 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Kalmar 2010"

Transkript

1 CAN Uppdragsundersökning 24 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Kalmar 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg

2 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta görs bland annat genom biblioteket, trycksaker av olika slag, webbsidor, seminarier, kurser och konferenser. CAN följer drogutvecklingen CAN följer utvecklingen av bruk och missbruk av alkohol, narkotika och andra droger. CAN samlar in och sammanställer resultat från undersökningar, statistik och andra data, gör egna undersökningar och utredningar eller ger forskare i uppdrag att göra det. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Omslag: Löwenberg Media ISSN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Klara Norra Kyrkogata 34, Box 70412, Stockholm Tel: , fax: E-post: can@can.se, hemsida:

3 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Kalmar 2010 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Uppdragsundersökning nr 24 Stockholm, 2010

4 Innehåll Inledning... 3 Undersökningens upplägg och genomförande... 3 Metodproblem... 4 Kommentarer till tolkningen av resultaten Resultat Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Negativa konsekvenser av alkohol Provat narkotika Rökare Snusare Total tobakskonsumtion Resultat av några följdfrågor Referenser Tabeller årskurs Tabeller gymnasiet, år Bilaga 1: Enkät årskurs 9 Bilaga 2: Enkät gymnasiet, år 2 Bilaga 3: Tabeller redovisning per skola årskurs 9 Bilaga 4: Tabeller redovisning per skola gymnasiet, år 2

5 Inledning Såväl i Sverige som i flera andra länder ägnas ungdomars konsumtion av olika typer av beroendeframkallande medel ett stort intresse i debatten. I många länder har det därför genomförts undersökningar om ungdomars konsumtion av alkohol och narkotika. Ofta ingår också frågor om tobak och sniffning. Den serie av årliga skolundersökningar som genomförts i Sverige sedan 1971 är emellertid unik i ett internationellt perspektiv. CAN har sedan 1986 genomfört enkätundersökningar i skolan och har ett avtal med staten om att genomföra olika drogvaneundersökningar och statistiksammanställningar. I anslutning till 2010 års rikstäckande skolundersökning åtog sig CAN, enligt en överenskommelse med Kalmar kommun, att genomföra en studie av drogvanorna bland eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Kalmar kommun. Avsikten har varit att tillhandahålla en könsuppdelad tabellredovisning av svaren för kommunen och skolorna inom Kalmars kommun, inklusive bakgrundsinformation och allmänna metodologiska kommentarer, samt att redovisa vissa nyckeltal från 2010 års riksundersökning och jämföra dessa med resultaten i Kalmar. Undersökningens upplägg och genomförande Undersökningen i Kalmar kommun har genomförts som en totalundersökning i samtliga klasser i årskurs 9 och i gymnasiets år 2. I Kalmar deltog 32 av 33 klasser i årskurs 9, i gymnasiets år 2 deltog 65 av 78 klasser vilket ger ett bortfall på klassnivå på 3 respektive 17 procent (se även avsnittet om metodproblem för en närmare beskrivning av bortfallet). Enkäten skulle företrädesvis besvaras under vecka 10, de klasser som inte hade möjlighet till detta fick istället besvara enkäten under vecka 11 eller 12. I skoldelrapporten exkluderades, av uppenbara skäl, de individer där uppgifter om skola saknas. Kalmar Waldorfskola (årskurs 9 och gymnasiet), Hegesbogymnasiet och SYA Transportgymnasium har endast en klass, varför resultaten inte kan presenteras för dessa skolor. Det var även för få individer som hade besvarat enkäten på Kalmars praktiska gymnasium för att resultaten från skolan ska kunna särredovisas. Resultaten för Vasa skolområde, Falkenbergsskolan, Kalmarsundsskolan, Södermöreskolan, Södra skolan, Calmare internationella skola och John Bauergymnasiet redovisas inte könsuppdelat på grund av att det var för få svarande elever i dessa skolor för att anonymiteten ska kunna garanteras. Formuläret som eleverna i årskurs 9 besvarade innehöll 76 frågor, det som eleverna i gymnasiets år 2 besvarade innehöll 77 (bilaga 1 och 2). Innan enkätformulären sändes ut kontaktades de skolor som skulle ingå i undersökningen. Formulären distribuerades genom rektorernas försorg till vederbörande lärare för de utvalda klasserna. Enligt instruktioner från CAN skulle eleverna besvara formulären i klassrummen under skrivningsliknande förhållanden. För att elevernas anonymitet skulle vara skyddad fick de själva stoppa formuläret i ett kuvert som de sedan klistrade igen. De informerades också om att deras svar endast skulle användas för statistiska bearbetningar och att ingen analys av enskilda klasser skulle redovisas. 3

6 Metodproblem Alla frågeundersökningar är behäftade med olika typer av metodologiska problem, som måste beaktas vid tolkningen av resultaten. Dessa utgörs bland annat av urvalsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. För var och en av dessa finns sedan slumpmässiga och systematiska felkällor. Storleken av de slumpmässiga variationerna kan beräknas. Detta gäller emellertid inte de systematiska felen, det vill säga de felkällor som bidrar till att det sanna värdet på en parameter avviker på ett icke slumpmässigt sätt från det verkliga beteendet. Urvalsfel fås, per definition, enbart i urvalsundersökningar och inte i totalundersökningar som undersökningen i Kalmar kommun. Ett problem i samband med frågeundersökningar utgörs av bortfallet, det vill säga de personer som skulle ha besvarat formuläret men som av olika skäl inte deltog i undersökningen. I skolundersökningarna finns två typer av sådana bortfall. Den ena typen utgörs av eleverna i de klasser som av olika skäl inte deltog i undersökningen och den andra typen utgörs av de elever som var frånvarande i samband med datainsamlingen. Att en elev, som är närvarande vid undersökningstillfället, vägrar att delta är ovanligt. I Kalmar valde två elever i årskurs 9 och tre i gymnasiets år 2 att inte delta. Bortfallet på klassnivå uppdelat på skola och för hela Kalmar kommun redovisas i tabell A och B nedan. Bortfallet på klassnivå i gymnasiets år 2 har sannolikt större betydelse för resultaten än vad klassbortfallet i årskurs 9 har. Detta eftersom sammansättningen av elever i gymnasieklasserna i högre grad sker utifrån elevernas intressen och egenskaper. I årskurs 9 kan elevsammansättningen antas vara mer slumpmässig. Klassbortfallet i årskurs 9 är endast en klass, vilket motsvarar tre procent. Klassbortfallet i gymnasiets år 2 är 13 klasser vilket morsvarar 17 procent vilket kan påverka resultatet något. Även ett lågt bortfall kan ha betydelse för resultaten, något man bör ha i åtanke när tabellerna och diagrammen tolkas. I vissa skolor var bortfallet högt vilket gör resultaten på skolnivå osäkra. Tabell A. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i procent i Kalmar. Årskurs 9. Vasa skolområde Lindsdalsskolan Falkenbergsskolan Barkestorpsskolan Kalmarsundsskolan Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit Bortfall på klassnivå 0% 0% 0% 0% 25% Östra Funkaboskolan Södermöreskolan Kalmar Waldorfskola Södra skolan Kalmar åk 9 (totalt) Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit Bortfall på klassnivå 0% 0% 0% 0% 3% 4

7 Tabell B. Antal klasser i urvalet och antalet klasser som ej deltagit samt bortfallet på klassnivå i procent i Kalmar. Gymnasiet, år 2. Stagneliusskolan Lars Kaggskolan Ingelstorpgymn. Jenny Nyströmsskolan Kalmar Waldorfskola, gymn. Calmare internationella skola Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit Bortfall på klassnivå 20% 5% 25% 25% 0% 33% Kalmar praktiska gymn. John Bauergymn. Hegesbogymn. SYAB Transport gymn. Kalmar gy 2 (totalt) Antal klasser i urvalet Antal klasser som ej deltagit Bortfall på klassnivå 12% 36% 0% 0% 17% I tabell C och D redovisas bortfallet på individnivå, det vill säga antalet elever som av olika anledningar var frånvarande vid undersökningstillfället. I samband med undersökningen har uppgifter tagits in om orsakerna till frånvaron, vilket också redovisas i tabellen. Sjukdom var den vanligaste orsaken till frånvaro vid undersökningstillfället i både årskurs 9 och gymnasiets år 2. I tabell C och D redovisas även antalet formulär som sorterats bort eftersom de bedömts vara skämtsamt eller överdrivet ifyllda. Tabellen visar att överdriven konsumtion var den vanligaste orsaken till att ett formulär plockades bort i årskurs 9 medan att man inte hade uppgett kön var den vanligaste orsaken i gymnasiets år 2. 5

8 Tabell C. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Kalmar samt antalet bortplockade formulär. Årskurs 9. Vasa skolområde Lindsdalsskolan Falkenbergsskolan Barkestorpsskolan Kalmarsundsskolan Andel frånvarande elever (totalt) Sjuk Vägrat svar Beviljad ledighet Annan skolaktivitet Olovlig frånvaro Annan frånvaro Antal bortplockade formulär (totalt) 1 2 Oseriösa svar Överdriven konsumtion 1 Ej uppgett kön 2 Östra Funkaboskolan Södermöreskolan Kalmar Waldorfskola Södra skolan Kalmar åk 9 (totalt) Andel frånvarande elever (totalt) Sjuk Vägrat svar Beviljad ledighet Annan skolaktivitet Olovlig frånvaro Annan frånvaro Antal bortplockade formulär (totalt) Oseriösa svar Överdriven konsumtion Ej uppgett kön 3 6

9 Tabell D. Bortfallet i procent fördelat på bortfallsorsak i Kalmar samt antalet bortplockade formulär. Gymnasiet år 2. Stagneliusskolan Lars Kaggskolan Ingelstorpgymn. Jenny Nyströmsskolan Kalmar Waldorfskola, gymn. Calmare internationella skola Andel frånvarande elever (totalt) Sjuk Vägrat svar Beviljad ledighet Annan skolaktivitet Olovlig frånvaro Annan frånvaro Antal bortplockade formulär (totalt) Oseriösa svar 1 Överdriven konsumtion Ej uppgett kön Kalmar praktiska gymn. John Bauergymn. Hegesbogymn. SYAB Transportgymn Kalmar gy 2 (totalt) Andel frånvarande elever (totalt) a) a) 20 Sjuk 12 2 a) a) 10 Vägrat svara 1 0 a) a) 0 Beviljad ledighet 5 2 a) a) 3 Annan skolaktivitet 0 13 a) a) 2 Olovlig frånvaro 8 4 a) a) 4 Annan frånvaro 0 0 a) a) 2 Antal bortplockade formulär (totalt) 22 Oseriösa svar 2 Överdriven konsumtion 9 Ej uppgett kön 11 a) Ingen uppgift angående frånvaroorsak. I anslutning till 1993 års undersökning gjordes en särskild studie i årskurs 9 i Stockholms skolor. Då gjordes även en uppföljning av bortfallet, de elever som var frånvarande vid undersökningstillfället fick besvara formuläret när de återvände till skolan. Som väntat redovisade eleverna i bortfallsuppföljningen en större konsumtion av alkohol, narkotika och tobak än undersökningsmaterialet. De ursprungliga undersökningsresultaten påverkades emellertid inte med mer än enstaka procentenheter om man beaktade de senare erhållna uppgifterna om bortfallet (Andersson & Hibell 1993). 7

10 Antalet bearbetade formulär och bortfallet på individnivå i procent redovisas i tabell E och F. Totalt har 645 enkäter för årskurs 9 och 930 enkäter för gymnasiets år 2 i Kalmar databearbetats och analyserats. Svaren från dessa enkäter ligger till grund för den föreliggande redovisningen. Tabell E. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent för varje skola i Kalmar. Årskurs 9. Bortfall (%) Vasa skolområde Lindsdalsskolan Falkenbergsskolan Barkestorpsskolan Kalmarsundsskola Östra Funkaboskolan Södermöreskolan Kalmar Waldorfskola Södra skolan Kalmar åk 9 (totalt) Tabell F. Antalet bearbetade formulär och bortfallet i procent för varje skola i Kalmar. Gymnasiet år 2. Bortfall (%) Stagneliusskolan Lars Kaggskolan Ingelstorpgymnasiet Jenny Nyströmsskolan Kalmar Waldorfskola gymn. 2 5 a) Calmare internationella skola John Bauergymnasiet Kalmar praktiska gymnasium Helgesbogymnasiet 9 a) SYAB Transportgymn. 6 a) Kalmar gy 2 (totalt) a) Ingen uppgift angående frånvaroorsak. Mätfelet är skillnaden mellan ett erhållet och ett sant värde. Mätfel kan grovt sett sägas orsakas av mätinstrumenten, mätmetoden och svarens tillförlitlighet, det vill säga huruvida eleverna lämnar sanningsenliga svar. Vid flera studier av den vuxna befolkningen har man funnit en ovilja att redovisa känsliga förhållanden och att respondenterna medvetet eller omedvetet underskattar sin konsumtion av bland annat alkohol och tobak. Det kan naturligtvis inte uteslutas att somliga elever i föreliggande studie skulle rapportera en för låg konsumtion (underrapportering), men även motsatsen förekommer, det vill säga att man uppger en för hög konsumtion (överrapportering). En alltför högt redovisad konsumtion kan vara ett utslag av leklust. Ett dylikt beteende torde många gånger ta sig uttryck i helt orimliga och uppenbart felaktiga svar och svarskombinationer som genomskådas vid granskningen av formulären. 8

11 Ett annat, och antagligen mer vanligt, skäl att uppge en alltför hög alkoholkonsumtion kan vara att man vill imponera på sina kamrater. Det kan också vara så att man inför klasskamraterna brukar ge sken av att dricka mer än vad man egentligen gör. Trots att formulären skall besvaras under samma former som vid ett enskilt skriftligt prov kan det inte alla gånger undvikas att några har möjlighet att se vad andra svarar. Vetskapen om att andra eventuellt har möjlighet att se svaren kan medföra att somliga även i enkätsituationen uppger ett falskt konsumtionsbeteende. För att minska risken för att eleverna inte skall svara sanningsenligt har undersökningarna genomförts helt anonymt. Vid genomförandet av undersökningen har en lärare varit närvarande för att bland annat motverka störande moment och se till att undersökningen genomförs enligt instruktionerna från CAN. Detta ger dock ingen fullständig garanti för att somliga inte angett en över- eller underkonsumtion av alkohol, narkotika eller andra droger. Undersökningen är genomförd som en gruppenkät. Gruppenkäter är ett effektivt sätt att undersöka många personer, och bortfallet på grund av vägran blir, som nämnts ovan, vanligtvis litet. Viktigt vid denna typ av enkäter är att eleverna får tillräckligt med tid på sig att besvara enkäten och att de upplever att de kan svara på enkäten utan att riskera att identifieras. Bearbetningsfel avser de fel som kan uppstå vid bearbetningen, analysen och rapporteringen av undersökningens resultat. De enkäter som besvarats har granskats manuellt, bland annat för att upptäcka oseriöst ifyllda enkäter, varefter de har skannats in i en dator. Datamängden har sedan bearbetats och ett dataset har upprättats. Generellt kan man säga att ju fler steg som förekommer i databehandlingsprocessen, desto mer ökar risken för att fel skall uppträda. Genom att gå metodiskt tillväga, samt att med felsökningar och kontroller granska resultaten, kan bearbetningsfelet hållas lågt. Bearbetningsfelen brukar anses vara den feltyp som bidrar minst till det totala felet. De representativitets- och tillförlitlighetsproblem som behandlats bör naturligtvis beaktas vid tolkningen av resultaten. En viktig slutsats kan vara att enskilda siffror snarare bör ses som storleksordning på konsumtionen av en viss drog än som ett exakt mått på det verkliga beteendet. Detta talar för att det är mer meningsfullt att till exempel jämföra olika grupper med varandra än att dra alltför kategoriska slutsatser utifrån en enskild siffra. Härtill kan läggas att det finns anledning att anta att felkällorna är ungefär lika stora i undersökningen av hela landet som i specialstudien i Kalmar kommun (urvalsfelet undantaget). Vid jämförelser mellan Kalmar och riket är det viktigt att beakta att små differenser oftast inte är signifikanta och att inte dra för långtgående slutsatser vid låga frekvenser. 9

12 Kommentarer till tolkningen av resultaten För att underlätta tolkningen av resultatet ges nedan några metodologiska kommentarer, dessutom redogörs för några begrepp som återfinns i tabellerna. Materialet presenteras genomgående uppdelat efter kön, med undantag för de tillfällen då svarsfrekvensen är så pass låg att det kan anses integritetskränkande att redovisa andel elever. I de flesta tabeller redovisas procenttal beräknade på totalmaterialet, det vill säga samtliga elever i respektive grupp. I dessa fall redovisas inga bastal för procentberäkningarna (antalet elever framgår av tabell E och F). I de fall då procentberäkningarna endast avser en begränsad del av eleverna redovisas bastalen för procentberäkningarna i respektive tabell. I vissa fall avser procentberäkningarna ytterst få individer. Sådana tabeller ska tolkas med mycket stor försiktighet, eftersom det statistiskt sett inte går att dra några meningsfulla slutsatser utifrån dem. På några ställen där antalet varit så litet att en redovisning skulle vara problematisk ur integritetssynpunkt har värden utelämnats, med en notering om att detta har skett och varför. I skoldelrapporten har vissa tabeller strukits på grund av att antalet svarande var för få för att anonymiteten ska kunna garanteras. Istället hänvisas till resultaten för hela Kalmar kommun. Redovisningen i tabellerna avser samtliga som skulle ha besvarat respektive fråga. Detta innebär att andelen som hoppat över en fråga i tabellerna redovisas som Ej svar. I tabellerna återges data avrundade till hela procenttal. På grund av dessa avrundningseffekter kan det ibland förekomma att de sammanslagna andelarna i vissa tabeller inte blir exakt 100. I tabellredovisningen används följande beteckningar: Ingen frekvens (det vill säga ingen elev har angett svarsalternativet). 0 Procenttal avrundat till 0 (det vill säga svarsalternativet har angetts av minst en elev, men av mindre än 0,5 procent i respektive grupp). 10

13 Resultat Nedan redogörs för vissa nyckeltal från undersökningen i Kalmar, dessa resultat jämförs med resultaten från 2010 års riksundersökning.. Alkoholkonsumenter För att bli klassificerad som alkoholkonsument är det tillräckligt att vederbörande en gång om året eller mer sällan dricker antingen ett glas öl (gäller ej lättöl), cider eller alkoläsk, 2 cl vin eller 2 cl sprit. Denna definition måste betraktas som relativt vid, vilket bör beaktas vid tolkningen och diskussion av resultaten. Under 1970-talet var det betydligt fler niondeklassare, ca 90 procent, som var alkoholkonsumenter jämfört med idag. I stora drag har andelen alkoholkonsumenter minskat kontinuerligt sedan dess. Mellan 80-talets mitt och 90-talets slut var minskningen mindre påtaglig, men sedan 2000 har trenden bland niondeklassarna varit tydligt nedåtgående och i årets undersökning låg nivån på 56 procent för pojkar och 65 procent för flickor. I diagram 1 redovisas andelen elever i årskurs 9 som klassificerades som alkoholkonsumenter i Kalmar kommun och jämförs med niondeklassarna i hela landet samt mellan könen i de båda undersökningarna. Diagrammet visar att det var en större andel flickor som drack alkohol än pojkar, både i Kalmar och i resten av landet. Andelen alkoholkonsumenter var något lägre i Kalmar jämfört med övriga landet (tabellerna 1 och 116). Procent 100 Pojkar Flickor Kalmar, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 1. Andelen alkoholkonsumenter efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 11

14 Bland gymnasieeleverna har andelen alkoholkonsumenter sjunkit sedan mätningarna startade Skillnaderna mellan pojkar och flickor har hela tiden varit små, vid startåret klassificerades 86 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna som alkoholkonsumenter. Andelen alkoholkonsumenter har alltid varit högre gymnasiets år 2 jämfört med årskurs 9 och så var det även i Kalmar. Diagram 2 visar att det, precis som bland niondeklassarna, var en något större andel som klassificerades som alkoholkonsumenter bland flickor jämfört med bland pojkar i gymnasiets år 2. Andelen alkoholkonsumenter var något högre i Kalmar jämfört med i resten av riket i den här åldersgruppen (tabellerna 124 och 250). Procent 100 Pojkar Flickor Kalmar, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 2. Andelen alkoholkonsumenter efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. Total årlig alkoholkonsumtion För att få en sammanfattande beskrivning av konsumtionens storlek har ett mått på årskonsumtionen beräknats. Detta mått har konstruerats utifrån respektive elevs uppgifter om den ungefärliga kvantiteten per dryckestillfälle för varje enskild alkoholdryck (folköl, starköl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit). Dessa kvantiteter har multiplicerats med respektive dryckesfrekvens och sedan räknats om till ren alkohol (alkohol 100%). Dessa har sedan summerats till ett mått på individens totala alkoholkonsumtion uttryckt i cl ren alkohol per år. För att få en uppfattning om storleken av konsumtionen kan nämnas att 150 cl ren alkohol per år ungefär motsvarar 5 burkar starköl eller 30 cl sprit per månad. 500 cl ren alkohol per år motsvarar en konsumtion av ca 16 burkar starköl eller ca 1 liter sprit per månad. I tabellerna 26 och 149 redovisas sambandet mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Därvid har årskonsumtionen delats in i sju olika kategorier vars gränser framgår av nedanstående uppställning. Vissa konsumtionskategorier av konsum- 12

15 tionsindex har sedan slagits samman så att fyra kategorier bildats; dels de som inte dricker alls (0), samt kategorierna 1 2, 3 4 och 5 6. Konsumtionsindex Skattad årskonsumtion i cl alkohol 100% 0 (icke-konsumenter) Den totala årskonsumtionen låg under slutet av 70-talet på ca 4 liter bland niondeklassarna. Nivån sjönk sedan till ca 2 liter under 80-talet. Under 90-talet ökade totalkonsumtionen igen för att sedan åter sjunka under 2000-talet. Under hela perioden har pojkarnas totalkonsumtion varit högre än flickornas. I den senaste undersökningen drack pojkarna ungefär motsvarande en liter 100-procentig alkohol mer än flickorna. När det gäller valet av dryck är den tydligaste förändringen över tid att folköl utgör en allt mindre del av den totala konsumtionen. Detta gäller såväl pojkar som flickor. Bland flickor i årskurs 9 har sprit hela tiden varit den dominerande drycken. Bland de jämnåriga pojkarna var folköl och sprit de populäraste dryckerna under 90-talets början. Sedan början av 2000-talet är istället starköl den vanligaste drycken bland pojkar i den här åldersgruppen. Vin har hela tiden utgjort den minsta delen av niondeklassarnas konsumtion. I diagram 3 redovisas antalet liter alkohol eleverna drack i genomsnitt, uppdelat på typ av dryck. Genomsnittskonsumtionen var något lägre i Kalmar jämfört med riket. I både Kalmar och i landet som helhet låg pojkarnas konsumtion på en högre nivå jämfört med flickornas. Starköl var den populäraste drycken bland pojkar i årskurs 9 i Kalmar, mönstret var det samma bland pojkarna i hela landet. Bland flickor var sprit den populäraste drycken enligt resultaten från 2010 års riksundersökning. I Kalmar var blanddryck populärast bland flickor i årskurs 9 (tabellerna 19 och 117). Liter 8 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Pojkar, åk 9 Kalmar Flickor, åk 9 Kalmar Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 3. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 13

16 Bland gymnasieeleverna i riket har andelen alkoholkonsumenter sjunkit sedan mätningarna startade Skillnaderna mellan pojkar och flickor har hela tiden varit små, vid startåret klassificerades 86 procent av pojkarna och 89 procent av flickorna som alkoholkonsumenter. Som väntat låg den genomsnittliga konsumtionen högra bland eleverna i gymnasiets år 2 jämfört med årskurs 9, både i Kalmar och i landet som helhet. Diagram 4 visar antalet liter alkohol eleverna drack i genomsnitt uppdelat på typ av dryck. Den totala alkoholkonsumtionen var högre bland pojkar jämfört med flickor och nivåerna var lägre i Kalmar kommun jämfört med landet som helhet. Diagrammet visar också att starköl, blanddrycker och sprit var de populäraste dryckerna. Bland pojkar var starköl populärast medan blanddrycker var den dryck som flickor föredrog (tabellerna 142 och 251). Liter 8 Folköl Starköl Blanddrycker Vin Sprit Pojkar, gy 2 Kalmar Flickor, gy 2 Kalmar Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 4. Den beräknade genomsnittliga årskonsumtionen av respektive alkoholdryck mätt i liter ren alkohol (100%) efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 14

17 Intensivkonsumtion Ett mått på berusningsdrickande är intensivkonsumtion av alkohol någon gång i månaden eller oftare. I den här undersökningen definieras intensivkonsumtion på så sätt att en individ vid ett och samma tillfälle dricker en mängd alkohol motsvarande en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller fyra burkar blanddrycker eller sex burkar folköl eller en halv halvflaska starksprit (18 cl). Dessa mängder motsvarar inte lika mycket ren alkohol (100%) utan är ett mått på hur ofta eleverna dricker en stor mängd alkohol vid ett och samma tillfälle. Andelen niondeklassare som intensivkonsumerar en gång i månaden eller oftare var som störst i slutet av 70-talet, därefter sjönk andelen kraftigt, för att sedan åter öka långsamt under slutet av 80-talet och under hela 90-talet. Andelen intensivkonsumenter minskade därefter fram till Fram till 2004 var andelen som intensivkonsumerade en gång i månaden eller oftare större bland pojkar än bland flickor. Sedan dess har nivån varit ungefär den samma för pojkar och flickor och 2010 svarade ungefär en femtedel att de intensivkonsumerade alkohol någon gång i månaden eller oftare. Diagram 5 visar att det, precis som i landet som helhet, inte var någon större skillnad mellan pojkar och flickor när det gäller andelen som svarat att de intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare. Flickorna i Kalmar låg något lägre än flickorna i riket, i övrigt skiljde sig inte andelen intensivkonsumenter nämnvärt mellan Kalmar och resten av landet (tabellerna 23 och 118). Procent 60 Pojkar Flickor Kalmar, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 5. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 15

18 Bland eleverna i årskurs två på gymnasiet har andelen pojkar som intensivkonsumerar någon gång per månad eller oftare varit högre än andelen flickor under hela mätperioden. Andelen intensivkonsumenter ökade bland både pojkar och flickor fram till Andelen som intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare är betydligt högre i den här åldersgruppen jämfört med hur det ser ut bland niondeklassarna. Diagram 6 nedan visar att det i Kalmar var större skillnader mellan pojkar och flickor jämfört med landet som helhet. I både Kalmar och riket var det en större andel pojkar som uppgav att de intensivkonsumerar någon gång i månaden eller oftare (tabellerna 146 och 252). Procent 60 Pojkar Flickor Kalmar, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 6. Andelen elever som intensivkonsumerar alkohol någon gång i månaden eller oftare efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 16

19 Negativa konsekvenser av alkohol I diagram 7 och 8 redovisas hur stor andel av eleverna som har fått något av följande problem på grund av att de har druckit alkohol. Individuella problem avser här om personen fått försämrade prestationer i skolan eller på arbetet, och/eller förstört saker eller kläder, och/eller tappat pengar eller andra värdesaker, och/eller råkat ut för en olycka eller skadats, och/eller behövt uppsöka sjukhus eller akutmottagning. Relationsproblem avser om personen grälat och/eller haft problem med förhållandet till föräldrar, vänner eller lärare. Sexuella problem avser om personen haft oskyddat sex och/eller oönskat sex. Brottsrelaterade problem avser om personen råkat i bråk med polisen, och/eller bråkat eller slagits, och/eller blivit bestulen eller rånad. Resultatet i diagram 7 visar att nivåerna var högre bland flickor för samtliga problemtyper utom brottsrelaterade problem. Bland flickor var relationsproblem vanligast och bland pojkarna var individuella problem vanligast. Nivåerna när det gäller individuella och relationsproblem var något lägre bland flickorna i Kalmar jämfört med resterande grupper. I övrigt var mönstret bland niondeklassarna i Kalmar och övriga landet likartat (tabellerna 25 och 119). Procent 60 Individuella problem Sexuella problem Relationsproblem Brottsrelaterade problem Pojkar, åk 9 Kalmar Flickor, åk 9 Kalmar Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 7. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 17

20 Resultatet i diagram 8 visar att nivåerna var högre i gymnasiets år 2 när det gäller andelen som upplevt problem på grund av alkohol. Diagrammet visar också att det var en större andel bland flickor än pojkar som hade erfarenhet av individuella och relationsproblem. Skillnaderna mellan pojkar och flickor när det gäller sexuella problem var små men det var vanligare att pojkar sa sig ha erfarenhet av brottsrelaterade problem (tabellerna 148 och 253). Procent 60 Individuella problem Sexuella problem Relationsproblem Brottsrelaterade problem Pojkar, gy 2 Kalmar Flickor, gy 2 Kalmar Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 8. Negativa konsekvenser i samband med alkoholkonsumtion efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 18

21 Provat narkotika Med narkotika avses i Sverige de preparat som finns upptagna i Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilka publiceras på deras hemsida. Där förekommer främst sådana medel som är föremål för kontroll enligt internationella överenskommelser (FNs narkotikakonventioner), men också ett antal medel som enligt svenska bestämmelser skall anses som narkotika. Preparaten har olika egenskaper men gemensamt är att de påverkar centrala nervsystemet. Andelen elever i årskurs nio som någon gång har testat narkotika var ca 15 procent på 70-talet men sjönk sedan till tre procent i slutet av 80-talet och i början på 90-talet ökade det igen och ligger nu på ca nio procent. Genom åren har det inte varit någon stor skillnad mellan flickor och pojkar. Cannabis har genom åren varit den absolut vanligaste narkotikan bland landets niondeklassare. I diagram 9 framgår att det var en något större andel pojkar än flickor, som testat narkotika någon gång, både i Kalmar och i hela landet. Andelen som använt narkotika var något lägre i Kalmar jämfört med övriga landet (tabellerna 47 och 120). Procent 30 Pojkar Flickor Kalmar, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 9. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 19

22 Det var en större andel bland pojkarna i gymnasiet som testat narkotika jämfört med de jämnåriga flickorna. Mönstret har varit det samma sedan mätningarna startade Nivån har legat relativt stabilt runt 17 procent bland pojkarna och runt 15 bland flickorna, även om man kan ana en svag ökning i undersökningen för Även bland gymnasieeleverna har cannabis varit det vanligaste preparatet i samtliga undersökningar. Diagram 10 visar att det var en större andel i gymnasiets år 2 som prövat narkotika jämfört med i årskurs 9, men att mönstret var det samma. Även i andra året på gymnasiet var det vanligare bland pojkar att ha provat narkotika. Diagrammet visar också att det var en högre andel som testat narkotika i riket jämfört med i Kalmar (tabellerna 174 och 254). De flesta som någon gång har provat narkotika i Kalmar har, precis som i övriga landet, använt cannabis (hasch eller marijuana), detta gäller för både flickor och pojkar i båda åldersgrupperna. Procent 30 Pojkar Flickor Kalmar, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 10. Andelen elever som någon gång använt narkotika efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 20

23 Rökare För att bli klassificerad som rökare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Röker du? Under 70-talet låg andelen rökare bland flickorna på ca 45 procent medan andelen för pojkarna låg på ca 30 procent. Dessa siffror har sjunkit och andelen rökare bland flickorna uppgick 2010 till 28 procent medan andelen för pojkar var 21 procent, skillnaden mellan könen har alltså minskat i landet. Det var en högre andel flickor än pojkar som uppgav att de endast röker när de är på fest. De som däremot röker mer regelbundet eller bara ibland var mer jämnt fördelade mellan könen. Diagram 11 visar att det bland både pojkar och flickor var en något större andel som rökte i landet som helhet jämfört med i Kalmar. Diagrammet visar också att det var en större andel flickor än pojkar som rökte (tabellerna 33 och 121). Procent Pojkar Flickor Kalmar, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 11. Andelen rökare efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 21

24 Andelen rökare i gymnasiets år 2 har legat på en ganska konstant nivå under hela mätperioden, cirka 40 procent bland flickor och drygt 30 procent bland pojkar. Under hela mätperioden har det varit en större andel flickor som röker dagligen. Bland gymnasieeleverna var det en större andel som röker jämfört med eleverna i årskurs 9. I Kalmar var det vanligare att flickor rökte dagligen i båda åldersgrupperna. Diagram 12 visar att det var en större andel flickor än pojkar som svarade att de röker i både Kalmar och i hela landet. Andelen rökare var den samma i Kalmar och i riket bland eleverna i årskurs 2 på gymnasiet (tabellerna 158 och 255). Procent 50 Pojkar Flickor Kalmar, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 12. Andelen rökare efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 22

25 Snusare För att bli klassificerad som snusare ska man ha svarat Ja, varje dag, Ja, nästan varje dag, Ja, men bara när jag är på fest eller Ja, men bara ibland på frågan Snusar du? Under 70-talet var andelen pojkar i årskurs 9 som snusade ca procent. Denna siffra har minskat kraftigt och ligger idag på ca 15 procent. Andelen flickor som snusar var betydligt lägre och låg på 70-talet på ca 5 10 procent och har även den minskat något och ligger idag på ca 4 procent. Det var fler pojkar än flickor som svarade att de snusar varje dag eller nästan varje dag bland niondeklassarna. Bland de som snusade ibland var det dock ganska jämnt fördelat mellan flickor och pojkar i den här åldersgruppen. Även i Kalmar var det vanligare bland pojkar än bland flickor att snusa dagligen. Diagram 13 visar att det både i Kalmar och i resten av landet var en betydligt större andel pojkar som snusade jämfört med flickor i årskurs 9. Nivån bland både pojkar och flickor var lägre i Kalmar än i riket (tabellerna 36 och 122). Procent 30 Pojkar Flickor Kalmar, åk 9 Hela landet, åk 9 Diagram 13. Andelen snusare efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 23

26 I tidigare skolundersökningar bland gymnasieelever har det varit vanligare med snusning bland pojkar jämfört med flickor. I de tre första årens undersökningar uppgick andelen snusande pojkar till cirka 30 procent och andelen snusande flickor var runt 10 procent. I de senare undersökningarna har, framförallt bland pojkarna, snusningen minskat något. Sedan undersökningens början har det varit betydligt vanligare att snusa dagligen bland pojkar jämfört med bland flickor. Detta mönster gäller även i Kalmar. Diagram 14 visar hur stor andel som uppgav att de snusar i Kalmar jämfört med resten av landet. Även i gymnasiets år 2 var det en betydligt större andel pojkar som svarade att de snusar jämfört med andelen flickor, både i Kalmar och i hela landet. Andelen snusare var något högre i riket jämfört med i Kalmar (tabellerna 162 och 256). Procent 30 Pojkar Flickor Kalmar, gy 2 Hela landet, gy 2 Diagram 14. Andelen snusare efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 24

27 Total tobakskonsumtion Ser man på tobakskonsumtionen totalt, d v s rökning och snusning, utgjorde pojkarna den största gruppen bland niondeklassarna under perioden Sistnämnda år var dock skillnaden mindre än tidigare och sedan dess har skillnaderna mellan pojkarna och flickorna varit relativt små. Resultatet i diagram 15 visar att den totala tobakskonsumtionen var något högre bland flickor. Diagrammet visar också att en majoritet av flickorna endast rökte. Bland pojkarna var det ganska jämnt fördelat mellan de som endast rökte och de som både rökte och snusade. Det var en minoritet som endast snusade bland pojkar, och bland flickor förekom detta endast i enstaka fall. Mönstret när det gäller den totala tobakskonsumtionen var det samma i Kalmar och i landet som helhet (tabellerna 41 och 123). Procent 50 Röker endast Röker och snusar Snusar endast Pojkar, åk 9 Kalmar Flickor, åk 9 Kalmar Pojkar, åk 9 Hela landet Flickor, åk 9 Hela landet Diagram 15. Andelen tobakskonsumenter efter kön i Kalmar samt hela landet. Årskurs 9. 25

28 Sett till den totala tobakskonsumtionen i gymnasiets år 2 har skillnaderna mellan pojkar och flickor varit små. Skillnaderna mellan pojkar och flickor består i att det är vanligare att flickor endast röker medan det bland pojkarna är ungefär lika vanligt att både röka och snusa som att endast röka. Mönstret har varit det samma sedan startåret Resultatet i diagram 16 visar, i linje med tidigare undersökningar, att en majoritet av flickorna endast röker. Bland pojkarna var det vanligare att både röka och snusa. Andelen tobakskonsumenter utgjorde lite drygt 40 procent bland både pojkar och flickor, både i Kalmar och i landet som helhet (tabellerna 168 och 257). Procent 50 Röker endast Röker och snusar Snusar endast Pojkar, gy 2 Kalmar Flickor, gy 2 Kalmar Pojkar, gy 2 Hela landet Flickor, gy 2 Hela landet Diagram 16. Andelen tobakskonsumenter efter kön i Kalmar samt hela landet. Gymnasiet, år 2. 26

29 Resultat av några följdfrågor I tabell 55 och 186 redovisas andelen elever som sniffat någon gång, samt andelen som uppgett att de fortfarande sniffar. I en följdfråga med öppet svarsalternativ har eleverna som uppgett att de har sniffat någon gång fått ange vilka medel de har använt. Det är få individer i Kalmar som svarade att de har sniffat och följdfrågan genererade ett visst bortfall, vilket gör underlaget om sniffningsmedel mycket begränsat. Det går därför inte att hitta någon typ av medel som var vanligare att sniffa än något annat. Riksundersökningarna visar dock att bensin, gas och lösningsmedel är det som är vanligast att sniffa. I tabell 57 och 188 redovisas användningen av läkemedel tillsammans med alkohol i berusningssyfte och i en följdfråga fick eleverna ange vilka preparat de har använt. Med få undantag rörde det sig om receptfria värktabletter i någon form. I årskurs 9 fanns det ingen typ av värktablett som var vanligare än någon annan. I gymnasiets år 2 var tabletter av paracetamoltyp vanligast. Eftersom det var så pass få elever i årskurs 9 som använt läkemedel tillsammans med alkohol går det inte att redovisa debutålder för detta (fråga 48j). Vissa följdfrågor i enkäten rörde ovanliga beteenden och besvarades därför av så pass få individer i årskurs 9 att det inte blir meningsfullt att redovisa dessa i tabellbilagan. Dessa frågor handlar om debutåldern för annan narkotika än hasch/marijuana (fråga 48h i enkäten), var de som köper tobak själva köper det (frågorna 42b och 44b) samt om de som hade blivit utsatta för så mycket våld att de blivit tvungna att söka vård har gjort en polisanmälan (fråga 63b). Utifrån fråga 48h kan man se att de flesta aldrig har prövat annan narkotika än hasch och marijuana. Bland de som uppgett att de köper tobak själva är det vanligast att de köper tobaken i en kiosk, detta gäller både cigaretter och snus. Av de som har blivit utsatta för så mycket våld att de har behövt söka vård uppgav de flesta att det inte hade gjorts en polisanmälan. När eleverna fyllde i formuläret fick samtidigt den ansvarige läraren fylla i en klassrapport med bland annat en fråga om det finns någon policy på skolan för alkohol och andra droger. Det kan dock vara en och samma lärare som fyllt i flera klassrapporter eftersom en lärare kan vara ansvarig för flera klasser när de fyller i formuläret. I årskurs 9 i Kalmar angavs att skolan hade någon form av policy för eleverna och lärare på alla klasrapporter. Det vanligaste i årskurs 9 var att man uppgav att skolan hade en policy för alkohol, narkotika och tobak. Även i gymnasiets år 2, angavs att skolan hade någon form av policy för eleverna och lärarna på alla klassrapporter. Det vanligaste var även i gymnasiet att man uppgav att skolan hade en policy för alkohol, narkotika och tobak. Referenser Damström K (1996). Från datainsamling till rapport. Lund: Studentlitteratur. Andersson B, Hibell B (1993). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Hvitfeldt T, Gripe I (2009). Skolelevers drogvanor Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. 27

30 Tabeller årskurs 9 1. Andelen konsumenter och icke-konsumenter av alkohol efter kön i Kalmar. Årskurs Andelen konsumenter och icke-konsumenter av folköl, starköl, blanddrycker, vin och sprit efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du druckit alkohol under de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsfrekvens för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för folköl. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsfrekvens för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för starköl. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsfrekvens för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för blanddrycker. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsfrekvens för vin. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för vin. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsfrekvens för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Kvantitet per dryckestillfälle för sprit. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smugglad starköl, stark cider och alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång under de senaste 12 månaderna druckit hemtillverkad sprit (hembränt)? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Konsumtionsindex för total årlig alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Den beräknade genomsnittliga totala årskonsumtionen mätt i dl alkohol 100% samt olika dryckers andel av den totala alkoholkonsumtionen. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång druckit så mycket alkohol att du känt dig berusad? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs På en skala från 1 till 10, hur berusad var du senaste gången? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Kalmar. Årskurs

31 22. Hur ofta dricker du så mycket att du känner dig berusad? Procentuell fördelning efter kön bland dem som varit berusade i Kalmar. Årskurs Hur ofta händer det att du dricker alkohol motsvarande minst en halv flaska sprit eller en helflaska vin eller 4 stora flaskor stark cider eller 4 burkar starköl eller 6 folköl? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Händer det att du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Andel som upplevt något av följande problem i samband med alkoholkonsumtion. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Samband mellan alkoholkonsumtion och vissa andra variabler. Andelen i olika konsumtionskategorier som uppvisat respektive beteende i Kalmar. Årskurs Är det lätt eller svårt för dig att få tag på folköl, starköl, stark cider och alkoläsk, vin, sprit, hembränt eller smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på folköl? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på smugglad starköl, stark cider eller alkoläsk? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på smuggelsprit? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på hembränt? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Röker du? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Vill du sluta röka? Procentuell fördelning bland dem som röker i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på cigaretter? Procentuell fördelning bland dem som röker efter kön i Kalmar. Årskurs Snusar du? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Vill du sluta snusa? Procentuell fördelning efter kön bland dem som snusar i Kalmar. Årskurs Hur får du vanligen tag på snus? Procentuell fördelning bland dem som snusar efter kön i Kalmar. Årskurs Har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du rökt vattenpipa? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Tobaksvanor. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Tobakskonsumtion. Procentuell fördelning efter rök- och snusvanor i familjen. Årskurs Samband mellan rökning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Samband mellan snusning bland kompisar och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs

32 45. Samband mellan föräldrarnas inställning till rökning och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Samband mellan föräldrarnas inställning till snusning och egen tobakskonsumtion. Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du någon gång använt narkotika? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Vilken typ av narkotika har du använt? Procentuell fördelning bland dem som någon gång använt narkotika i Kalmar. Årskurs Hur många gånger har du använt hasch och/eller marijuana? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du använt narkotika de senaste 30 dagarna (från och med igår)? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du använt narkotika de senaste 12 månaderna? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du någon gång haft möjlighet att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Kalmar. Årskurs Hur svårt eller lätt tror du att det skulle vara för dig att få tag på hasch/marijuana inom 24 timmar (från och med nu) om du skulle vilja? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång haft lust att prova narkotika? Procentuell fördelning efter kön bland dem som INTE använt narkotika i Kalmar. Årskurs Har du sniffat någon gång? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du någon gång använt sömnmedel eller lugnande medel av bensodiazepintyp? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du någon gång använt läkemedel tillsammans med alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du någon gång använt anabola androgena steroider (AAS) utan läkares ordination? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Har du haft någon undervisning om alkohol, narkotika och tobak det här läsåret? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur trivs du i skolan? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Brukar du skolka? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man röker 10 cigaretter eller fler per dag? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man berusar sig på alkohol varje helg? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar amfetamin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man tar amfetamin regelbundet? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs

33 66. Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar marijuana eller hasch 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar ecstasy 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar heroin 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur stor risk tror du att det är att man skadar sig fysiskt eller på annat sätt om man provar att sniffa (lim, spray, etc) 1 2 gånger? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) drack minst ett glas alkohol? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) var berusad första gången? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) rökte din första cigarett? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) rökte cigaretter dagligen? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) snusade första gången? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) snusade dagligen? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) provade marijuana eller hasch första gången? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Hur gammal var du när du (om någonsin) provade att sniffa första gången? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till din familj? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina vänner? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur nöjd är du med ditt förhållande till dina klasskamrater? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Hur nöjd är du med din familjs ekonomiska situation? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Andel som tycker att det är svårt eller mycket svårt att vända sig till någon av följande personer om de får problem eller vill prata. Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Har du varit i kontakt med socialtjänst, ungdomsmottagning, sjukvård eller polis på grund av att du använt alkohol, narkotika eller andra droger? Procentuell fördelning i Kalmar. Årskurs a. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland pojkar i Kalmar. Årskurs b. Hur väl stämmer följande påståenden in på dig och ditt liv? Procentuell fördelning bland flickor i Kalmar. Årskurs Vad hade du för betyg förra terminen i följande ämnen? Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs Om du tänker en vanlig vecka, hur många dagar brukar du då Procentuell fördelning efter kön i Kalmar. Årskurs

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010

Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 CAN Uppdragsundersökning 22 Drogvanor i årskurs 9 och gymnasiet, år 2 Härryda 2010 Isabella Gripe, Thomas Hvitfeldt, Malena Östberg CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask

Skolelevers drogvanor 2006. Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Skolelevers drogvanor 2006 Thomas Hvitfeldt Linnéa Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 103 Stockholm 2007 Innehåll Tabellförteckning... 5 Inledning... 25 Undersökningen

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet. 2004 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet 4 Västernorrlands län Drogvanor årskurs 2 gymnasiet 4 Anna Bostedt Helena S Andersson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 7, 5 ISSN 1-1527

Läs mer

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson

Gävleborg 2011. Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Gävleborg 2011 Uppdragsundersökning nr 29 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät- och bearbetningsfel...

Läs mer

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson

Södra Älvsborg 2011. Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson gymnasiet år 2 Södra Älvsborg 2011 Uppdragsundersökning nr 31 Clara Henriksson Innehåll Inledning... 2 Undersökningens upplägg och genomförande... 2 Metodproblem... 2 Urvals- och bortfallsfel... 3 Mät-

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009

Skolelevers drogvanor 2009 CAN Rapport 118 Skolelevers drogvanor 2009 Thomas Hvitfeldt, Isabella Gripe CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2011 CAN rapport 129. Clara Henriksson, Håkan Leifman

Skolelevers drogvanor 2011 CAN rapport 129. Clara Henriksson, Håkan Leifman Skolelevers drogvanor 2011 CAN rapport 129 Clara Henriksson, Håkan Leifman Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-200) Layout inlaga: Britta Grönlund,

Läs mer

Drogvanor. i årskurs 9. Västernorrlands län. Drogvanor i årskurs 9. Rapport nr 3, 2004 ISSN 1400-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE

Drogvanor. i årskurs 9. Västernorrlands län. Drogvanor i årskurs 9. Rapport nr 3, 2004 ISSN 1400-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE Drogvanor i årskurs 9 3 Västernorrlands län Drogvanor i årskurs 9 3 Maria Johansson Tove Olofsson Ledningsstaben Folkhälsocentrum 871 85 Härnösand www.lvn.se Rapport nr 3, 4 ISSN 1-1527 ISRN LTY-FHC-R--3-SE

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2010

Skolelevers drogvanor 2010 CAN Rapport 124 Skolelevers drogvanor 2010 Thomas Hvitfeldt, Isabella Gripe CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Tabellbilaga Tabellinnehåll Tabell 1. Andel som inte dricker alkohol (icke-konsumenter), 2009. Procent (%) av samtliga. (utgår från konsumtionsindex=0, se mer sid

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2008

Skolelevers drogvanor 2008 CAN Rapport 114 Skolelevers drogvanor 2008 Thomas Hvitfeldt, Siri Nyström CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Drogvaneundersökning i Göteborgs kommun Teknisk rapport 2016

Drogvaneundersökning i Göteborgs kommun Teknisk rapport 2016 Drogvaneundersökning i s kommun Teknisk rapport 2016 Isabella Gripe CAN ett nationellt kompetenscentrum Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, är ett nationellt kompetenscentrum som

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

Drogvanor. i gymnasiets år 2

Drogvanor. i gymnasiets år 2 Drogvanor i gymnasiets år 2 2004 Linnea Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 87 Stockholm, 2005 Förord CANs undersökningar om skolungdomars alkohol-, narkotika-, sniffnings-,

Läs mer

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnea Rask

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Linnea Rask Skolelevers drogvanor 2005 Thomas Hvitfeldt Linnea Rask Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 90 Stockholm 2005 Innehåll Sammanfattning... 21 Inledning... 24 Undersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2

Drogvaneundersökning på Tyresö gymnasium 2009 år 2 Drogvaneundersökning på gymnasium 2009 år 2 Sedan 2004 har Kommun genomfört drogvaneundersökningar i år 6, 9 och 2 på gymnasiet. Detta är en kort sammanställning efter undersökning under november 2009

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2. Östersunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Gymnasiet årskurs 2 Östersunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson

Drogvanor i Kalmar. Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013. Uppdragsundersökning nr 37. Clara Henriksson Drogvanor i Årskurs 9 och gymnasiet, år 2 2013 Clara Henriksson Uppdragsundersökning nr 37 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 CAN Rapport 108 Skolelevers drogvanor 2007 Erik Fender, Thomas Hvitfeldt CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger. Detta

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Åre kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Åre kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Resultaten i sammanfattning

Resultaten i sammanfattning Resultaten i sammanfattning Andelen konsumenter av alkohol Pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-talet, medan flickorna ökade sin konsumtion. Andelen alkoholkonsumenter

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 i gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Kronobergselevers drogvanor 2002

Kronobergselevers drogvanor 2002 Kronobergselevers drogvanor 2002 Resultat från en enkätundersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 i Kronobergs län vårterminen 2002 Livsstil Kronoberg INNEHÅLL SIDA Bakgrund 3 Undersökningens

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003. Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2003 Förord Att undersöka och presentera

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011

Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Uppföljning av konsumtionsvanorna av alkohol, droger och tobak i Helsingborg, länet och riket under 2011 Alkohol För 2009 har konsumtionen beräknats till 9,3 liter ren alkohol. Detta innebär att den totala

Läs mer

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010

Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Skolelevers drogvanor i Söderhamn Gymnasiet årskurs 2 2010 Sammanställning av Jennie Palmberg 101122 BORTFALL Undersökningen i Söderhamn gäller årskurs 2 i gymnasiet på Staffanskolan. Bortfallet är 19

Läs mer

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten,

årskurs 9... 10 13. Är det någon i din familj som snusar? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, Tabeller Norrbottens län årskurs 9 Bilaga 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter kön i Norrbotten, årskurs 9....

Läs mer

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9

UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 2009. Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 UNGDOMARS DROGVANOR I YSTADS KOMMUN 29 Rapport från undersökning om tobaks-, alkohol-, narkotikavanor bland eleverna i årskurs 9 Inledning Denna rapport är en sammanställning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare)

RÖKNING. Sammanlagt. Pojkar (CAN:s riksundersökning: 32% rökare) Flickor (CAN:s riksundersökning: 38% rökare) RÖKNING Enligt CAN:s riksundersundersökningar har andelen rökare i tonåren sjunkit de senaste åren. Gäller båda könen. I deras gymnasiemätning 1 rökte ca. 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen är det

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006

Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Drogvaneundersökning årskurs 9 Bollebygd 2006 Västra Götalandsregionen i samverkan med kommunerna Innehåll BAKGRUND... 3 Läsanvisning... 3 METOD... 3 Bortfall och metodproblem... 4 RESULTAT... 5 TOBAK...

Läs mer

Stencil-serie. Drogvanor i årskurs 9. Norrbottens län. Nr 46. Barbro Andersson Thomas Hvitfeldt

Stencil-serie. Drogvanor i årskurs 9. Norrbottens län. Nr 46. Barbro Andersson Thomas Hvitfeldt Nr 46 Stencil-serie Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) Drogvanor i årskurs 9 Norrbottens län 2000 Barbro Andersson Thomas Hvitfeldt Innehållsförteckning Inledning 3 Undersökningens

Läs mer

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING

RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING RESULTAT I TABELLFORM 2005 RÖKNING Andelen rökare bland båda könen minskar successivt i riket som helhet. I CAN:s riksundersökning av gymnasieelever i åk 2 (2005) 1 rökte ca 35 % av eleverna. I Tyresöundersökningen

Läs mer

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 6. Fyrbodal gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 6 Fyrbodal gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal,

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun

Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun Skolelevers drogvanor 2015 Krokoms kommun 2(23) Dnr: RS/156/2016 Ansvarig: Lars Eriksson, Utvecklingsenheten, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Anna Werme, Utvecklingsenheten,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 Strömstad Lysekil Sotenäs Tanum Munkedal Innehåll SAMMANFATTNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 OM UNDERSÖKNINGEN... 6 Svarsandel... 6 LÄSANVISNING... 6 Definitioner... 6 Intensiv-konsument

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8.

Drogenkät vt-2004 Kalmar kommun år 8. Drogenkät vt-4 Kalmar kommun år 8. Kommunstyrelserna i länets 12 kommuner och Regionförbundet har tillsammans med Fokus i Kalmar län, genomfört en undersökning om grundskolelevers drogvanor. Avsikten med

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning

Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa. Drogvaneundersökning Kultur- och fritidsförvaltningen Folkhälsa Drogvaneundersökning Grundkolan År Fråga. Röker du? Tabell. Antal efter kön som angett att de röker Röker Röker vid enstaka tillfällen Röker varje Summa inte

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008

Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 Drogvaneundersökning Gymnasiet åk 2 Tjörns Kommun 2008 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2008 Frågor om undersökningen kan ställas till Johan Sjöholm, Tjörns Kommun Tel. 0304-60 11 82

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Härjedalens kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Härjedalens kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Barbro Andersson Björn Hibell

Skolelevers drogvanor Thomas Hvitfeldt Barbro Andersson Björn Hibell Skolelevers drogvanor 2003 Thomas Hvitfeldt Barbro Andersson Björn Hibell Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Rapport nr 77 Stockholm, 2004 Innehåll Sammanfattning... 15 Årskurs 6...

Läs mer

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9

Sammanfattning. Skolelevers drogvanor 2014 9 Sammanfattning I denna rapport redovisas resultat från de årliga drogvaneundersökningar som genomförs i årskurs 9 och gymnasiets år 2. Undersökningen i nian har genomförts sedan 1971, vilket gör det till

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Krokoms kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Krokoms kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2004. Thomas Hvitfeldt Linnea Rask Barbro Andersson Björn Hibell

Skolelevers drogvanor 2004. Thomas Hvitfeldt Linnea Rask Barbro Andersson Björn Hibell Skolelevers drogvanor 2004 Thomas Hvitfeldt Linnea Rask Barbro Andersson Björn Hibell Rapport nr 84 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning 2004 Innehåll Sammanfattning...13 Inledning...16

Läs mer

Drogvanor i Norrbotten

Drogvanor i Norrbotten Drogvanor i Årskurs 9, 2013 Isabella Gripe & Siri Nyström Uppdragsundersökning nr 34 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CANs främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos

Skolelevers drogvanor 2015 Jämtland Härjedalen. Foto: Jabiru/Mostphotos Foto: Jabiru/Mostphotos 1 Bakgrund Enkäten Skolelevers drogvanor genomförs varje år av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) på ett riksrepresentativt urval i årskurs 9 samt gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2009 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2009 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Drogvaneundersökning 2009 har genomförts i samarbete mellan Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010

Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 Drogvaneundersökning gymnasiet åk 2 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Strömsunds kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Strömsunds kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Ragunda kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Ragunda kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014

Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun. Resultat 2014 Drogvaneundersökning bland elever i år 7 i Tyresö kommun Resultat 2014 Drogvaneundersökning i år 7, Tyresö kommun 2014 Svarsfrekvens: 2014: 84% (tot antal svarade 428 st) varav 195 flickor och 233 pojkar

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning År 2, Gymnasiet Drogvaneundersökning, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... 6 DEL

Läs mer

Drogvanor i Gävleborg

Drogvanor i Gävleborg Drogvanor i Gävleborg Årskurs 9 2014 Anna Englund Uppdragsundersökning nr 42 CAN en kunskapsbank i drogfrågor CAN:s främsta uppgift är att tillhandahålla kunskap om alkohol, narkotika och andra droger.

Läs mer

Tabeller Bilaga 5. Fyrbodal årskurs 9

Tabeller Bilaga 5. Fyrbodal årskurs 9 Tabeller Bilaga 5 Fyrbodal årskurs 9 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, årskurs 9.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun i Fyrbodal, årskurs

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun

Drogvaneundersökning år Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bergs kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bergs kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001

Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Drogvaneundersökningen 2001 Ungdomars drogvanor i Eslövs kommun 2001 Rapport från en undersökning i grundskolans årskurs 9 och gymnasieskolans andra årskurs. Arbetsgruppen för bearbetning av drogvaneundersökningen

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt Nästa enkät i år 2 planeras att genomföras 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 25. Undersökningen genomfördes under vårterminen 25 och bygger på 429 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som

Läs mer

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun.

DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. DROGENKÄT En undersökning av elevers tobaks-, alkohol-, sniffnings-, och narkotikavanor i årskurs 9 vårterminen 2006, Tyresö kommun. Kommunkansliet Oktober 2006 Göran Törnblom Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9

Drogvaneundersökning år 9 Drogvaneundersökning år 9 2007 Lysekil - Munkedal - Orust - Sotenäs Strömstad - Tanum 2 (32) Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner... 7 Intensiv-konsument

Läs mer

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018

Andel (%) flickor och pojkar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet med olika drogvanor, 2018 Regionstyrelseförvaltningen 18-7-4 Cora Juniwik, Veronica Hermann, Delresultat från drogvaneenkäten (CAN, Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning) i årskurs 9 samt i årskurs 2 på gymnasiet

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2009. Norrbotten

Skolelevers drogvanor 2009. Norrbotten Skolelevers drogvanor 9 Norrbotten Innehåll: Bakgrund. 2 Sammanfattning 3 Metod 4 Resultat Hur ser 16-åringarna på sin tillvaro... 5 Alkoholkonsumtion. 6 Icke-konsumenter.... 6 Total årskonsumtion - konsumtionsindex..

Läs mer

uppdrag Trollhättans kommun

uppdrag Trollhättans kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Trollhättans kommun November 2010 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland

Drogvanor. årskurs 2 på gymnasiet. 2006 i Västernorrland Drogvanor årskurs 2 på gymnasiet i Västernorrland Undersökningens genomförande Denna statistiksammanställning baseras på Centralförbundet för alkohol & narkotikaupplysning, CAN: s undersökning av skolelevers

Läs mer

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008

Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 2008 Grundskoleelevers drogvanor och hälsa år 8 i Kalmar kommun, 28 en statistisk sammanställning av enkäten Av: Christian Johansson Bortfall Kalmar har enligt uppgift: 785 elever i åk 8 Antal enkätsvar: 69

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika, tobaks och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Februari 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsorådet,

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Vänersborgs kommun November 2004 Undersökningen är genomförd av Splitvision Business Anthropology på uppdrag

Läs mer

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011

Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 Drogvaneundersökning År 9 Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Varifrån kommer alkoholen?

Varifrån kommer alkoholen? 18 Alkohol & Narkotika Nr 3/2013 Unga dricker mindre Andelen elever som smuggelsprit minskar sedan 2007. Vanligast är att man alkohol som kommer från Systembolaget. Det är framför allt yngre vuxna i 20-årsåldern

Läs mer

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum

Drogvanor gymnasiet åk 2. Lysekil Strömstad Tanum Drogvanor gymnasiet åk 2 Lysekil Strömstad Tanum 2009 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, juni 2009 Frågor om rapporten kan ställas till: Tanum: Dan Andersson, tel. 0525-180 00 Lysekil: Anna Nyman

Läs mer

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013

Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 2013 Redovisning av Luleå kommuns alkohol- och drogvaneundersökning år 213 årskurs 2 i gymnasiet Författare: Jörgen Larsson Sammanfattning av rapporten ÅRSKURS 2 i gymnasiet Andel rökare 27-213: Stark minskning

Läs mer

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007.

Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 2007. Drogvanor hos gymnasieelever i år 2 på gymnasiet folkbokförda i Kalmar kommun Vt. 7. Undersökningen genomfördes under vårterminen 7 och bygger på 578 inlämnade svar av elever i år 2 på gymnasiet som var

Läs mer

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010

Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 Drogvaneundersökning årskurs 9 2010 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om rapporten: Anna Svensson Uddevalla kommun e-post: anna.svensson@uddevalla.se tel. 0522-69 68 36 2 (22)

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2013 CAN rapport 139 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting

Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting 2(32) Dnr: LS/348/2013 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting Handläggare: Anna Werme, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting www.jll.se/folkhalsa Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se

Läs mer

Stockholmsenkäten 2014

Stockholmsenkäten 2014 1 (7) Stockholmsenkäten 2014 Kommunövergripande resultat Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en enkätundersökning som besvaras av ungdomar i grundskolans årskurs 9 och gymnasiets år 2 i Sundbybergs

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.)

Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154. Isabella Gripe (red.) Skolelevers drogvanor 2015 CAN rapport 154 Isabella Gripe (red.) Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN 1:a upplagan, 1:a tryckningen (1-250) Layout inlaga: Britta Grönlund, CAN Layout

Läs mer

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008

Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Vänersborgs kommun, 2008 Februari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska rådet

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008

LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 LÄNSBLAD NARKOTIKA - ÅRSKURS 9 VÅRTERMINEN 2008 Narkotika har någon gång använt narkotika Röd kommunen har en högre andel ungdomar, som har använt narkotika, än både länet och riket Grön kommunen har en

Läs mer

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016

Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun. Resultat Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Drogvaneundersökning bland elever i år 2 på Tyresö gymnasium Tyresö kommun Resultat 2004-2016 Drogvaneundersökning i år 2, Tyresö kommun 2016 Svarsfrekvens: 2004: 83 % (354 svar) 2011: 78% (248 svar) 2005:

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision

Läs mer

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges.

Besvara frågorna genom att sätta kryss för det alternativ som stämmer bäst för dig. Sätt bara kryss i en ruta om inget annat anges. Den här undersökningen handlar om ungdomars drogvanor. Undersökningen är anonym, därför ska du inte skriva ditt namn på formuläret. När du fyllt i formuläret ska du stoppa det i kuvertet och klistra igen

Läs mer

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Rapport. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotika och tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Folkhälsoutskottet

Läs mer

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2.

Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Rapport Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaksvanor i Vänersborgs kommun. Version 2. Maj 2007 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Hälsopolitiska

Läs mer

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012

STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN SID 1 (5) 2012-07-02 info STOCKHOLMSENKÄTEN- STADSÖVERGRIPANDE RESULTAT 2012 Stockholmsenkäten genomförs vartannat år och är en totalundersökning som besvaras av

Läs mer