Samverkan och sekretess i barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv

Transkript

1 barnskyddsärenden ett rättsligt perspektiv Föreläsning för grundläraroch socionomstudenter den 6 maj 2015 Lillemor Brantefors socionom/adjunkt Institutionen för sociala och psykologiska studier

2 Några exempel på lagar som gäller och tillämpas både i skola och i socialtjänst Socialtjänstlagen (SoL) Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Förvaltningslagen (FL) Föräldrabalken(FB) Hälso- sjukvårdlagen (HSL) Diskrimineringslagen Skollagen Den nya skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och har tillämpats på utbildning från och med den 1 juli 2011.

3 Socialtjänstlagen och Skollagen Socialtjänstreformen SoL trädde i kraft Den omarbetades under senare delen av 90- talet och en ny socialtjänstlag trädde i kraft SoL har därefter ändrats och tillförts nya bestämmelser bl a avseende anmälan om barn som far illa (se 14 kap.1a-c SoL), anmälan om missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet, barns ställning inom området vårdnad och umgänge mm. Det är Inspektionen för vård och omsorg IVO och inte Socialstyrelsen som fr o m 1 juni 2013 utövar tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst samt verksamhet enligt LSS. Förra skollagen var från Den ändrades under åren ett femtiotal gånger. I samband med att skolan kommunaliserades år 1991 avskaffades Skolöverstyrelsen med länsskolnämnderna och Skolverket inrättades. Den 1 oktober 2008 startade den nya inspektionsmyndigheten Statens skolinspektion. En helt ny skollag tillkom 2010 och infördes i landet fr o m 1 juli I och med den nya skollagen samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa (se 2 kap. 25 Skollagen) Elevhälsan omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser.

4 Ett dubbelt samhälleligt ansvar Samhället har ett ansvar att identifiera och utreda barns behov och ingripa till barns skydd (Barnkonventionen, SoL och LVU) Respektera förälderns rätt som vårdnadshavare + rätten till privat- och familjeliv (Europakonventionen, Barnkonventionen, Föräldrabalken) En balansering mellan olika intressen och mänskliga rättigheter

5 Barnskydd är ett brett samhälleligt ansvar med stöd av Barnkonventionen Principen om barns bästa är en av barnkonventionens grundpelare. Principen kan härledas ur två grundläggande tankar som båda satt sina spår i barnkonventionen. Barn har fullt och lika människovärde (barnrättsperspektiv) och barn är sårbara och behöver särskilt stöd och skydd (omsorgsperspektiv). Socialtjänsten är ytterst ansvarig för att barn får stöd och skydd men en rad andra myndigheter ska samverka kring detta Samverkan måste ske med hänsyn till sekretessregler Viktigt att ha koll på när/om myndigheter kan/bör/ska lämna ut information och inte!

6 Begreppet barns bästa Närmare innebörd av barnets bästa är inte definierat i lag. Vad som är barnets bästa får istället avgöras i varje enskilt fall, utifrån en bedömning av förhållandena i enskilda fallet. Inga andra intressen får ta över det som är bäst för barnet.

7 Det vuxna barnperspektivet Vuxnas syn och värderingar kring barn och barndom Samhälleliga barnperspektivet Detta barnperspektiv grundar sig på ett samhälles, företrädesvis vuxna samlade värderingar, kultur och synsätt på barns och ungas rättigheter och behov. Lagstiftningen ger oftast tydligaste bilden av det kollektiva barnperspektiv som råder i en viss period. Barnets eget barnperspektiv Hur omvärlden ser ut ur just det enskilda barnets synvinkel. Vad just det barnet ser, hör upplever och känner i en viss given situation. Detta perspektiv förändras i takt med barnets utveckling och påverkas av förändringar i barnets omgivning. Barnets eget perspektiv kan vara högst varierande beroende på den sociala miljö barnet befinner sig i och kan lika lite som vuxnas barnperspektiv överflyttas från en kultur till en annan.

8 Sekretess gentemot vårdnadshavare (OSL 12:3) Huvudregel FB 6:11 och vårdnadshavares rätt att som part ta del av uppgifter i ärenden som rör deras barn Underåriga (äldre barn!) kan dock ha rätt till skydd för sin integritet i förhållande till vårdnadshavaren, dvs. sekretess gäller i förhållande till vårdnadshavare När det gäller yngre barn är det dock tvärtom som absolut huvudregel så att information ska lämnas till vårdnadshavaren Undantag endast möjligt om det kan antas att barnet lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren

9 Offentlighet är huvudregel Grundsatsen är att den offentliga maktutövningen ska ske under allmän insyn och kontroll den sk. offentlighetsprincipen. (se tryckfrihetsförordningen) Allmänhetens insyn möjliggör kontroll av handläggningsrutiner och beslutsfattande. På så sätt minskar risken för godtycklig myndighetsutövning samtidigt som felaktigt eller olämpligt handlande från myndigheternas sida kan utsättas för kritik. Offentlighetsprincipen utgör en viktig garanti för rättsäkerheten. I Sverige är offentlighet en huvudregel. Sekretessen är en inskränkning i yttrandefriheten och i rätten att ta del av allmänna handlingar.

10 Sekretess - vad är det? Sekretess - förbud mot att lämna ut allmänna handlingar och att yppa, dvs. tystnadsplikt Sekretessen gäller för myndigheter och dess anställda gentemot enskilda men även gentemot andra myndigheter Även inre sekretess gäller inom myndigheter och självständiga verksamhetsgrenar OSL 8:1-2 Insatserna ska genomföras med den som det gäller (därför sekretessbestämmelser)

11 Olika stark sekretess hos olika myndigheter Socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsekretess (OSL kap) Stark sekretess omvänt skaderekvisit Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men. Andra myndigheter, exv. kriminalvård, försäkringskassan m.fl. Svagare sekretess rakt skaderekvisit Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde lider men Polisens förundersökningssekretess (OSL 18:1) Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål /... om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder /.. skadas om uppgiften röjs.

12 Olika stark sekretess hos olika myndigheter Skolans sekretess (23 kap. OSL) Elevhälsovården, räknas som hälso- och sjukvård stark sekretess (25 kap OSL) Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men Förskolan stark sekretess (23:1 OSL) Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men Uppgifter i skolans elevhälsa - avseende psykologisk undersökning, kontakter med psykolog och kurator stark sekretess (23:2 OSL) Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan men Uppgifter i övrigt i skolverksamhet i princip ingen sekretess alls men krav på saklig och professionell hantering skolsekretessen är snårig

13 Grundläggande förutsättningar för att bryta sekretessen Uppgifter kan eventuellt lämnas ut efter menprövning Avidentifierade ärenden kan diskuteras ej illusorisk anonymitet Den enskilde samtycker till att utlämna uppgifter (OSL 12:2) -helt eller delvis. -samtycket bör dokumenteras -den enskilde ska ha gett sk informerat samtycke - äldre barns rätt att själva förfoga över sekretessen, dvs. ensamt lämna samtycke (OSL 12:3) Bryta sekretess kräver lagstöd

14 Sekretessbrytande regler i barnärenden -Anmälningsplikt till socialtjänsten (SoL 14:1) samt återkoppling från soc. till anmälare (SoL 14:1b) Möjlighet att utan hinder av sekretess anmäla och lämna uppgifter till polisen ang. brott mot barn (OSL 10:21 -Vittnesplikt (RB 36 kap.) Det betyder att man är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och hans försvarare anser att det behövs. Man kan alltså inte bestämma själv om man vill vittna eller inte. Undantag görs bara om man till exempel är nära släkt med den åtalade. -Uppgiftslämnande mellan Soc. och H&S när det rör barn eller ungdom för att kunna ge nödvändig vård, behandling el. stöd (OSL 25:12 & 26:9) -Socialtjänsten möjlighet att under en utredning lämna ut viss information, s.k. nödvändigt utlämnande, för att kunna inhämta information från referenspersoner och sakkunniga (OSL 10:2 och SoL 11:2) -Skolan (m.fl. men inte soc och H&S) möjlighet att enligt generalklausulen lämna ut uppgift efter proportionalitetsbedömning -Nödsituationer (BrB 24:4) Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse

15 14 kap. 1 SoL Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd.

16 Socialtjänstens samverkansansvar - SoL 5:1 a Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd. Andra aktörers samverkansansvar Allmänt ansvar att samverka med socialtjänsten - men utan förstahandsansvar (HSL 2 f, SkolL 29:13, PolisL 3 m.fl.) Ansvar att anmäla oro för barn till socialnämnden (SoL 14:1)

17 Viktiga i skollagen avseende samverkan socialnämnd/skola 1 kap. 4 Skollagen syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap. 10 Skollagen särskild hänsyn till barnets bästa 2 kap. 25 Skollagen en samlad elevhälsa 10 kap. 25 Skollagen mottagande i en annan kommun 24 kap 8 Skollagen utbildning vid särskilda ungdomshem (paragraf 12-hem) 29 kap. 13 Skollagen samverkan och anmälan till socialnämnden

18 Viktiga i socialtjänstlagen avseende samverkan skola/socialnämnd 1 kap. 1-2 SoL socialtjänstens mål och att beakta barns bästa 3 kap 3a SoL vissa uppgifter inom socialtjänsten avseende barn och unga 5 kap 1a SoL samverkan avseende barn och unga - förstahandsansvar 5 kap 11 SoL särskilda bestämmelser avseende barn som brottsoffer 11 kap. 1 SoL utredningsskyldighet 14 kap. 1a-c SoL anmälan om barn som far illa, både yrkesverksamma, allmänhet

19 Socialtjänstens befogenhet och skyldighet! att ingripa med stöd av LVU Miljöfall (2 ) Eget beteende (3 ) Miljöfaktor(er) Faktorer kopplat till den unge Misshandel - Missbruk Otillbörligt utnyttjande - Brottslig verksamhet Brister i omsorgen - Annat socialt nedbrytande - Annat förhållande i hemmet beteende Påtaglig risk för skada eller utveckling Utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas