Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe. Linus Fogel

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl i kommunhuset, rum Hävringe Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening Sidnr Nr 1 Budgetuppföljning per februari 2 Nr 2 Yttrande över revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn 22 som misstänks fara illa Nr 3 Vård- och omsorgsutbildning kostnadsberäkning 43 Nr 4 Val av1 ersättare i Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott 45 mandatperioden Nr 5 Val av1 ersättare i Kommunala Pensionärsrådet (KPR) 46 mandatperioden Nr 6 Redovisning av delegationsbeslut 47 Nr 7 MAS rapport 48 Nr 8 Förvaltningschefens rapport Nr 9 Övrig information/rapporter Hemvården Ensamkommande barn och nyanlända Redovisning av medarbetarenkät Sprututbytesprogram Nr 10 Balanslista 57

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Mats Glimbrant Vård- och omsorgsnämnden Budgetuppföljning per februari Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per februari 2016 godkänns. 2. Sammanfattning Resultatet under perioden januari-februari 2016 är mkr. Helårsprognosen för 2016 är -10,25 mkr. Helårsprognosen för de olika områdena är: Förvaltningsgemensamt tkr Socialtjänst Hemvård 0 tkr Särskilt boende tkr Funktionsstöd tkr tkr Förvaltningen arbetar med att ta fram långsiktiga lösningar för hållbar verksamhet och ekonomi. Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning per område Päivi Pannula Socilachef Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Vård- och omsorg TOTALT Ansvar Kontogruppering Årsbudget Budget jan-feb Utfall jan-feb Diff jan-feb HELÅRSPROGNOS Avgifter Bidrag Övrigt rest kkl Anslag Personal Lokaler , Köp av verksamhet Övrigt rest kkl

4 Förvaltningsgemensamt Ansvar , Kontogruppering Årsbudget Budget jan-feb Utfall jan-feb Diff jan-feb HELÅRSPROGNOS Avgifter Bidrag Övrigt rest kkl Anslag Personal Lokaler , Köp av verksamhet Övrigt rest kkl

5 Brukare Detta diagram är ej uppdaterat för 2016 men uppskattningen som gjorts är att det inte är någon större förändring. Medarbetare Inom Funktionshindetområdet så är den ligger den totala sjukfrånvaron uppskattningsvis som tidigare på straxt under 9 %. Det pågår arbete med individuella uppföljningar, rehabiliteringsplaner och kompetensplaner. Vidare sker individuella uppföljningar med de medarbetare som har en tät korttidsfrånvaro. Det finns en något högre sjukfrånvaro inom personlig assistans jämfört med anda enheter inom området funktionshinder.

6 Verksamhet/Kvalité Fortsatt utvecklingsarbete pågår utifrån värdegrundsbegreppen gott bemötande, trygghet och delaktighet strategi som utgår från brukarnas önskemål (ESL-fokusgrupp) som formar verksamheten. Vidare pågår arbete med planering av kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med personer som har grava funktionsnedsättningar. I förlängningen ses även tryggare brukare vilket förebygger svårhanterade beteenden. Medarbetare inom området funktionshiner har erbjudits och genomgått ESLutbildning. Arbete med ESL (Ett Självständigt Liv) kommer att fortsätta även detta år. Fortsatt arbete pågår inom området personlig assistans med ett utvecklingsarbete för att medarbetare inom området ska känna större trygghet. Inom personlig assistans arbeta medarbetare i mycket stor utsträckning ensamma. Som tidigare nämnts så har vi gjort en översyn av verksamheten sysselsättning och detta har resulterat i att vi ingår i projektet TUNA (Träning, Utveckling, Nära, Arbeteslivet) i sammarbete med Nyköpings kommun. Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar som säkerställer en bättre vård och omsorg inom såväl landsting som kommun för personer med psykisk ohälsa. Vi har även sökt medel via DUA (Delegationen för Unga till Arbete) detta görs i sammarbete med utbildningsförvaltningen. Kommunen samarbetar sedan med arbetsförmedling. DUA verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Målet är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Syftet med att söka medel via DUA är att få ner den stora arbetslöshet som vi har hos unga i Oxelösunds kommun. Framtid - Fokus på ESL (Ett Självständigt Liv) som innebär att fånga det som motiverar brukarna och öka dess självständighet i vardagsarbetet. - Arbeta med kompetensutveckling och värdegrund för att på så vis öka trygghet för brukare och medarbetare - Planera för en ny gruppbostad för att bereda möjlighet att ta emot brukare med extern placering möjlighet att bo i Oxelösund och tillgodose behovet för nytillkommande brukare med behov - Fortsatt arbete med resultat från inventeringen av personer med omfattande psykiatrisk problematik som gjordes hösten kopplat till PRIO- satsningen (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). - Utveckla arbetet inom sysselsättningen för att minska arbetslösheten bland annat genom de medel kommunen söker i olika projekt. -Fortsätta arbeta med PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

7 Brukare Inflöde av inkomna ärenden är stort inom de flesta enheter. Det område som minskat i början på 2016 är nyanlända och ensamkommande barn. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd / ekonomiskt bistånd nyanlända

8 Integration Nyanlända i Oxelösunds kommun 2016 t om februari Barn och unga Inkomna aktualiseringar (ansökningar, anmälningar, begäran mm) ackumulerat

9 Öppnade utredningar och yttranden ackumulerat Antal aktuella placeringar familjehem/ HVB institution 2016 antal pågående (februari)

10 Antal aktuella med insatsen kontaktperson/ kontaktfamilj 2016 antal pågående (februari) Antal aktuella individer med LVU beslut 2016 antal pågående (februari)

11 Vuxen Inkomna aktualiseringar (ansökningar, anmälningar, begäran mm) ackumulerat Öppnade utredningar och yttranden ackumulerat

12 Vuxna placeringar Unika personer aktuella under perioden, 2016 tom Februari Antal unika personer med insats i egen öppenvård aktuella under perioden 2016 tom Februari

13 Våld i nära relation Antal inkomna anmälningar totalt på unika personer 2016 tom Februari Medarbetare Socialtjänsten har låg sjukfrånvaro uppskattningsvis ligger den runt 2 %. Enheterna inom IFO har haft planeringsdagar för att tillsammans med medarbetarna planera arbetet inför Planeringsdagarna har varit uppskattade av medarbetarna. Verksamhet Arbetsbelastning har stabiliserat sig lite främst på enheten barn och unga och Ekonomi/Integration inom IFO (individ och familjeomsorgen). Detta beror främst på att det inte kommit några flyktingar så här långt under 2016 till Oxelösunds kommun. Vi har fortsatt stöd från den administrativa enheten med arbetsuppgifter som ej behöver utföras av socialsekreterare. HVB Fyren kan ta emot 14 stycken ensamkommande barn (flickor), vi har några platser kvar innan det är fullt. Under 2015 har enheterna Barn och Vuxen arbetat med en kvalitets- och verksamhetsutveckling där man startat upp ett förbättringsteam där medarbetarna ingår. Förbättringsteamet kom bland annat kommit fram till att man önskade att flytta ihop hela öppenvården vilket man gjorde under hösten. Detta tror vi kan resultera i ett närmare samarbete mellan enheterna på barn och vuxna. Detta förbättringsarbete kommer att fortsätta under 2016.

14 Fokus 2015 var att arbeta för värdegrundsarbete för en gemensam socialtjänst som arbetar tillsammans för kommuninvånarna. Detta kommer att fortsätta under Framtid/Åtgärder Den i särklass viktigaste åtgärden är att medarbetare säkerställer att anmälningar, utredningar och förbyggande arbete bedrivs med optimal rättssäkerhet. Identifierade utvecklingsområden är: - Vård på hemmaplan - Våld i nära relation - Mottagningsfunktion - Kompetensutveckling - Rättssäker handläggningsprocess - Genomförandeplaner

15 Brukare

16 Tabellen ovan beskriver schemalagd arbetstid, utförda timmar och beslutade samt planerade timmar under Den utförda tiden är den tid som personal är hemma hos brukaren och har taggat in och taggat ut i systemet TES. Kringtiden som bland annat är transport mellan brukare, till och från hemtjänstlokal och social dokumentation är inte med.

17 Under februari månad slutfördes installationerna av digitala trygghetslarm vilket innebär att Oxelösunds kommun är en av 75% av Sveriges kommuner som kommer att uppnå nationellt mål med att alla trygghetslarm ska vara digitala vid årets slut. Medarbetare Inom hemtjänsten har korttidsfrånvaron ökat under februari månad (influensa), det gäller såväl ordinarie- som timanställda vilket inneburit ökad mer- och övertid. Under hösten 2015 deltog 5 medarbetare i en fokusgruppsintervju där frågan var Vad är viktigt för dig för att du ska må bra på jobbet och vara i tjänst? Det gulmarkerade visar de nio områden som deltagarna viktade som de viktigaste faktorerna för att de ska må bra och vara på jobbet. Arbetsgrupperna arbetar vidare med områdena och kopplar det även till resultaten i medarbetarenkäten där bland annat den systematiska arbetsmiljön lyfts fram som ett område att förbättra. Verksamheten arbetar med sin Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhet/Kvalitet Uppdrag Koll på hemtjänsten - arbete pågår utifrån uppdrag, biståndsbedömning och själva utförandet. Intensivt arbete med att finna rätt fakta och bryta ner det per arbetsgrupp för att förbättra, tydliggöra. Upptäckter hittills är bland annat att tiden för vissa insatser så som ledsagning inte registreras korrekt. Nyckelfri hemtjänst : Arbete pågår med att installera nyckelfria lås, vecka 11 är det 89 lås installerade, pilotprojekt till att börja med, i drift mars 2016 (försenat pga tekniska problem) Digitala trygghetslarm: Säkrad larmprocess: alla brukare har nu digitala larm

18 Kommunikation/förväntningar: Informationsmaterial till pärm som ska finnas i brukarens hem klart, delas ut i mars Matleveranser: Egenkontroll livsmedelshantering klart och kylkedjan säkrad, pågående uppdrag är att kartlägga hur matleveranser kan ske från Björntorps produktionskök Fördela brukare mellan hemtjänstgrupper och utöka med ett demensteam pågår Det förebyggande arbetet mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen i kvalitetsregistret Senior alert har kommit igång Framtid - Öka antal nöjda kunder - Öka antal nöjda anhöriga - Ökad frisknärvaro medarbetare - App Digital signering - App social dokumentation - Förbättra arbetet med kontaktpersonal och kontinuitet - Revidera riktlinje och tillämpningsrutin utifrån SoL - Snabbare uppföljningar på biståndsbeslut i samverkan med USO - Tekniska lösningar i hemmet för ökad trygghet - Undersöka möjligheten att utveckla samarbete med Samhall för att verkställa serviceinsatser - ÄBIC - Fortsättning värdegrundsutbildning

19 Brukare Ökat behov av stöd och omvårdnad har identifierats inom särskilt boende. Behov av korttidsboende har ökat underr januari ochh februari så verksamheten har tillfälligt ställtt om och Sjötången har tagitt emot 2 brukare på korttidsplats för att undvika betalningsansvar för medicinskt utskrivningsklara på lasarettet. Så kallade punktmarkeringar och kodlås på dörrar och hissar har gjorts för att säkra tillvaronn för brukare med demensproblematik som bor på avdelning äldreboende. Per den var det tre brukare som väntar på demensboen nde, tre brukare väntar på äldreboende (den som väntat längst har väntat 23 dagar) där tre månader r gäller för verkställighet. Samtliga lägenheter som blir lediga fördelas snarast så ingaa står tomma utan orsak (ex ommålning/tapetsering/sanering). Ej uthyrda lägenheter ÄO oktober 2015 (i april finns diagram för 2016)

20 Ej uthyrda lägenheter demens juli 2015 Medarbetare Vissa arbetsgrupper inom särskilt boendee har hög korttidsfrånvaro och denn totala sjukstatistiken för medarbetarna på särskilt boende är cirka 8% (kort- och långtid). Bedömningen är dock att genom dialog med medarbetarna utifrån samtal och ny rutin vid sjukfrånvaro så har kortidsfrånvaron minskat något. För medarbetare med långtidssjukskrivning har individuella rehabiliteringsåtgärder genomförts. Verksamhet/kvalitet Investeringar Investeringsmedlenn har använts till köksmöbler, soffor till tv-rum, större investeringar i porslin etc. Anbudsförfarandet gällande trädgårdarnaa på Björntorp är klart och o verksamheten arbetar med ett företag. Ritningarna som företage föreslår anslås vid respektive avdelning för brukar- och anhörigmedverkan, mars. Arbetet går igång enligt plan p våren 2016 med målsättning att varaa klart under Arbetet tar längre tid på grund g av det arbete som ska göras runt Björntorp med grävning på grund av behov av dränering.

21 Kost Införandet av att få välja mellan två rätter till lunch har medfört en aktivitet för de boende. Enheterna gör olika utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Brukare och personal tittar på matlistan och brukarna väljer vad man önskar, några enheter beställer ca hälften av varje rätt så att de boende kan välja vid bordet. Aktiviteter Utifrån höstens arbete med aktivitetsinspiratörer ses en viss ökning av aktivering. Exempelvis så har en avdelning börjat med bakning tillsammans med boende en förmiddag varje vecka. En arbetsgrupp inom sysselsättningen förnyar frågor till en tipspromenad varje vecka för brukare och anhöriga att gå. Pusselbord finns utställda på avdelningar och i korridorer för aktviering. Uppdrag Vi flyttar in : Arbetet med inflyttningslotsar pågår och det finns i nuläget 4 lotsar. Arbete innebär att personal under en kort tid (cirka timmar) flyttar in till den som kommer att flytta till särskilt boende. För att på så vis lära känna personen utifrån exempelvis behov, önskemål, intressen och drömmar. Lotsarnas uppgift är att flytta in för att ta del av brukarens liv innan flytten till säbo för att ge en djupare bild av brukarens behov och önskemål. Demensomvårdnad: under hösten utsågs en arbetsgrupp att ta fram en plan för en god demensomvårdnad i Oxelösund. Gruppen kom fram till 10 punkter som områdesledningsgruppen beslutade att genomföra över tid och samtliga punkter är uppstartade. 1. Ett ytterligare demensteam i hemtjänsten. 2. En långsiktig/permanent lösning för uppdelning av kortvård/växelvård SÄBO och demens 3. Stärka och utveckla samarbetet med Vårdcentralen. 4. Levnadsberättelse och dokumentation i Treserva. 5. Utveckling av dagverksamhet för personer med demenssjukdom 6. Fortsatt arbete med BPSD-registret 7. Implementering av Nollvision (gäller en demensvård utan tvång) 8. Uppstart av SveDem SÄBO-modul (kvalitetsregister) 9. Handledning till personal som arbetar med demensomvårdnad 10. Ökad samsyn hos sjuksköterskor inom demensomvårdnaden på SÄBO. Framtid Uppföljningsheat med Nationell värdegrund kopplat till ÄBIC och social dokumentation Rätt resurser på rätt plats för rätt sak- brukarfokuserat individuellt arbete. Social dokumentation

22 ÄBIC Specialinriktade avdelningar exempelvis Kobben som specialister på psykiska funktionsnedsättningar Äldre och missbruk Kommunnät på särskilt boende App för digital signering Treserva App för utförande Treserva Välfärdsteknik Wi-Fi säbo Revidera riktlinje och tillämpningsrutin utifrån SoL

23 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Anta yttrandet daterat Sammanfattning EY (Ernst & Young) har på uppdrag av kommunens revisorer granskat anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa. För att säkerställa att anmälningsplikten efterlevs uppmanas Vård- och omsorgsnämnden av kommunens revisorer att vidta åtgärder enligt sex punkter vilka framgår av yttrandet. 3. Medborgarens perspektiv Genom vidtagna åtgärder bedöms rättssäkerheten ha stärkts för barnen i kommunen. Beslutsunderlag Yttrande Blankett för anmälan Blankett för återkoppling Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: Kommunfullmäktige (För åtgärd) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

24 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Kommunens revisorer har efter granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa, begärt svar från Vård- och omsorgsnämnden hur nämnden säkerställer - att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen - att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas - att upprätta en struktur för information till berörda, som har anmälningsplikt Dessutom bör enligt revisionsrapporten alla granskande nämnder dvs. VON, UN och KFN - implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras - prioritera att samverkan sker - se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet Sedan oktober 2015 finns en antagen riktlinje för samverkan mellan utbildnings- och vård och omsorgsförvaltningen. Under vintern 2015/2016 har nya rutiner för anmälan och återkoppling vid misstanke om ett barn far illa tagits fram av förvaltningarna gemensamt. Enhetschef för socialtjänst barn och utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen genomför för närvarande en informationsaktivitet i alla utbildningsförvaltningens verksamheter i samband med ordinarie arbetsplatsträffar. Information handlar om anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen, rutin för hur en anmälan ska göras, vad socialtjänsten gör efter en anmälan, vad som är viktigt att uppmärksamma samt på vilket sätt vi ska samverka enligt de nya riktlinjerna. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

25

26

27

28 Revisionsrapport 2015 Oxelösunds kommun Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa November 2015

29 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Rekommendationer

30 Sammanfattning EY har fått revisorernas uppdrag att granska att vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden säkerställer att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten gällande barn som far eller misstänks fara illa. Detta sker till viss del och förbättringsområden finns. En riktlinje, antagen av vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden tillgodoser lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan. Riktlinjen ska enligt intervjuerna antas även av kultur- och fritidsnämnden. Den är inte implementerad och inte känd inom enheterna. En struktur finns för att informera om innehållet till socialtjänsten och till ledningsgruppen inom utbildningsnämnden, vilket bör prioriteras av de granskade nämnderna. Information om anmälningsplikten och hur anmälan kan göras finns på kommunens hemsida. Detta var inte känt av de intervjuade. Socialtjänsten har informerat om anmälningsplikten och sitt arbetssätt vid besök hos de interna enheterna för ca två år sedan. Det har inte framkommit att socialtjänsten informerar de externa enheter som har en anmälningsplikt, förutom att den kan beröras vid de gemensamma möten som finns. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter, rekommenderar vi vård- och omsorgsnämnder att upprättas en struktur för detta. Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Personalen känner dock inte till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap är enligt Socialstyrelsen viktigt att möta de tveksamheter och den oro som kan uppstå hos personalen vid anmälan. Kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten, efterfrågas också. Vi rekommenderar att vård- och omsorgsnämnden i samarbete med utbildningsnämndens och kultur- och fritidsnämnden ser över detta för att säkerställa att barn som far illa eller riskerar att fara illa uppmärksammas. Riktlinjen säger att rektor/förskolechef ska göra anmälan. Det är viktigt att värna om en fortsatt tillit hos föräldrar och barn till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte den personal som uppfattat den oroande situationen och familjen konkret talar om situationer. Det saknas skriftliga rutiner i övrigt inom enheter om hur anmälan ska göras. Exempelvis efterfrågas också stöd gällande i vilka situationer föräldrarna i första hand kan motiveras till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Detta bör ses över inom utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Arbetsledningen tar ett ansvar för att ge detta stöd till personal som gör anmälan och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. De rutiner som finns för mottagande av anmälan hos socialtjänsten säkerställer att en bedömning snarast görs kring allvaret i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Riktlinjen visar att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas, vilket är i överensstämmelse med Socialstyrelsens 1

31 rekommendationer. Denna rutin följs inte i dag, enligt intervjuerna pga av en hög belastning hos socialtjänsten. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över av vård- och omsorgsnämnden. Riktlinjen tillgodoser att ansvarsgränserna mellan nämnderna är tydliga och visar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Olika kompetenser utnyttjas genom nätverket VITS och förutsättningar finns för att nå en helhetssyn där ett gemensamt stöd bäst kan ges till barn och familj. En rutin finns för samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella vilken följs. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Även detta bör ses över av vård- och omsorgsnämnden. 2

32 1 Inledning 1.1 Bakgrund Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att erbjuda stödinsatser och ingripa till barns skydd. Anmälningsplikten 1 föreligger hos myndigheter och befattningshavare som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och unga. Undersökningar visar att det finns ett stort gap mellan antal barn som misstänks fara illa och de som anmäls. En orsak är brist på kunskap samt kännedom om socialtjänstens arbetssätt. Också tillsynsmyndigheten har uppmärksammats att anmälningsskyldiga myndigheter inte tillräckligt ofta anmäler när ett barn far eller misstänks fara illa till socialtjänsten. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten. De verksamheter som finns runt barnet behöver samverka och använda sig av varandras kompetens. Socialtjänsten ska verka för att det finns en samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys sett skäl att genomföra granskningen. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer nämnderna att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten hos de myndigheter som omfattas av den? Fokusområden Information till de anmälningspliktiga verksamheter, externa som interna, om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga verksamheterna Rutiner hos anmälningspliktiga verksamheter att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Administrativa rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till vård- och omsorgsnämndens, utbildningsnämndens och kulturoch fritidsnämndens ansvar och berör barn i alla åldrar. 1.4 Revisionskriterier Kommunallagen Socialtjänstlagen Skollagen 1 Socialtjänstlagen 14 kap 1 1

33 1.5 Metod Granskning och analys har gjorts av styrande dokument, riktlinjer och rutiner. Intervjuer har genomförts med (sammanlagt åtta intervjuer): biträdande rektor, representant för elevhälsan och lärare på 6 9 skola rektor för en F-5 skola specialpedagog, representant för elevhälsan och lärare på F-5 skola förskolechef för två förskolor förskolepersonal på en förskola tf socialchef och områdeschef socialförvaltningen tf enhetschef barn- och ungdom timanställd handläggande socialsekreterare (telefonintervju) kultur- och fritidschef och fritidsgårdsföreståndare Rapporten är sakavstämd hos intervjuade chefer och kvalitetssäkrad internt inom EY. 2

34 2 Resultat 2.1 Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Enligt Socialtjänstlagen finns en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 2. Den ansvariga nämnden bör informera de anmälningspliktiga verksamheterna om bestämmelsen och sitt arbetsätt. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör nämnden se till att det finns lättillgänglig och lättförståelig information på kommunens webbplats om hur en anmälan om missförhållanden kan göras. Utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har antagit gemensamma riktlinjer för samverkan 3 som riktas till barn och unga i förskoleåldern, skolåldern och gymnasiet vilka, enligt riktlinjen, ska kompletteras med rutinbeskrivningar till varje samverkansområde. Enligt intervju inom fritidsförvaltningen kommer riktlinjerna att antas även av kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsföreståndaren har ingått i den grupp som arbetat fram förslaget. Riktlinjen säger att: Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälan ska ske skriftligt, innehålla korrekta uppgifter och anmälaren ska tydligt redovisa och beskriva vad oron eller misstanken består i. Personer som i sin yrkesutövning känner oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt och kan inte vara anonyma. Socialtjänsten har skyldighet att informera om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro, det kan ske utan att barnets namn lämnas ut. Den som gör anmälan till socialtjänsten ska informera vårdnadshavarna om att en anmälan gjorts. Socialtjänsten ansvarar för att ett möte kommer till stånd mellan förskolan/skolan, socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna när anmälan gjorts. Syftet är att tydliggöra anmälan, undvika misstolkningar samt komma överens om hur återkoppling kan göras till anmälaren under en eventuell utredning. Det finns en blankett som tillgodoser Socialstyrelsens rekommendation om att socialtjänsten skriftligt bekräftar till anmälaren att anmälan tagits emot. Om anmälaren särskilt begär det har socialnämnden en skyldighet att informera den som gjort anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Också för detta finns en blankett. Det finns situationer där vårdnadshavaren inte ska informeras om att anmälan gjorts. 2 Socialtjänstlagen14 kap 1 3 Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden ( ): Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn och utbildning UN VON

35 Information för att implementera riktlinjen kommer att ges till socialsekreterargruppen och till ledningsgruppen inom utbildningsförvaltningen. Enhetschef barn och unga och samordnare inom utbildningsförvaltningen har getts ett ansvar för detta. En blankett har tagits fram som visar frågeställningar som är viktiga när en anmälan upprättas. Exempelvis varför anmälan görs, hur länge oron funnits, är det akut fara för barnet, vad som fungera bra i barnets situation. Inte heller denna är ännu implementerad. Enligt intervjuerna ges information om/diskuteras anmälningsplikten framförallt i samband med oro för ett specifikt barn på respektive enhets ordinarie träffar, exempelvis arbetsplatsträffar. Chef eller personal som ingår i elevhälsan ger information och kan diskutera situationen med den som känner oron. I några av intervjuerna fanns ingen erfarenhet av anmälan till socialtjänsten En av förskoleenheterna som ingått i granskningen har information om anmälningsplikten som en punkt vid introduktionen till nya medarbetare. Socialtjänsten har informerat vid flera enheter för uppskattningsvis cirka två år sedan. Samtliga intervjuade kände inte till detta men socialtjänsten bekräftar att detta gjordes. Anledning var att socialtjänstens personal uppfattade att det fanns en brist på kunskap kring anmälningsplikten varför detta initierades. På kommunens hemsida finns information om anmälningsplikten. Misstänker du att någon far illa och behöver hjälp? Vid misstanke om att någon far illa bör du kontakta Socialtjänsten för rådgivning eller anmälan. I samband med anmälan kan du begära att få vara anonym. Anmälan görs antingen per telefon eller per brev. All personal arbetar under sekretess och inga uppgifter lämnas ut till obehöriga. Här finns också kontaktuppgifter. Ingen av de intervjuade kände till denna information. De intervjuade cheferna uppger att information om vad som händer vid anmälan har getts vid ledningsmöten. Information om plikten berörs också vid konsultationer som ges av socialsekreterarna. All anmälningspliktig personal är välkommen att ringa och bolla anonymt kring ett barn/en elev om oro finns. Rutinerna kring VITS och SIP 4 innebär också att kunskap om anmälningsplikten sprids, enligt intervjuerna. Vid fler intervjuer uppges att information om anmälningsplikten brister. Information söks ibland utanför kommunens information. I flertalet intervjuer har man ingen kännedom om lokala riktlinjer eller rutiner. Enligt intervju med socialsekreterare tar de anmälningspliktiga verksamheterna inom landstinget ett eget material för anmälan. Bedömning Den nya riktlinjen bedöms tillgodose lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras och samverkan i samband med anmälan. Rutinen är relativt ny och vid flera intervjuer inte känd. En struktur finns för att informera om innehållet till samtliga enheter, vilket är tillfredsställande och bör prioriteras. Enligt riktlinjen ska rutinbeskrivningar utarbetas till respektive samverkansområde, detta har inte påbörjats. 4 VITS och SIP förklaras under Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa. 4

36 Information om anmälningsplikten finns också på kommunens hemsida, vilket är i överenstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer. Detta var dock inte känt av de intervjuade. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter rekommenderar vi att en struktur för detta upprättas. 2.2 Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga De intervjuade inom förskola/skola och fritidsektorn upplever i stort att de ha tillräckliga kunskaper om att anmälan ska göras. Man efterfrågar kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma för att se behov av stöd hos barn och familj eller tecken på att ett barn riskerar att fara illa. De intervjuade inom förskola, skola och fritidsgård saknar kunskap om vad som händer med anmälan när den tagits emot av socialtjänsten, dvs saknar kunskaper om socialtjänstens arbetssätt. Socialtjänsten menar att de anmälningar som kommer från förskola/skola/fritid är relevanta och innehåller en beskrivning av vad som orsakat oron. Ibland görs anmälan som beskriver händelser som skett flera månader tidigare. Det händer ibland även att det går flera dagar efter en akut händelse innan anmälan görs, enligt socialtjänsten. Bedömning Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Socialstyrelsen har uppmärksammat att anmälningar görs i alltför ringa omfattning och ser att en grund för detta är att personalen inte känner till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap saknar i hög grad hos de anmälningspliktiga verksamheterna varför rekommenderas att också låta denna information bli en del i lokala styrdokument. Med fördel integreras också information för att sprida kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten. 2.3 Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Utöver den ovan beskrivna riktlinjer finns inga skriftliga rutiner vid de enheter där personal intervjuats om när en anmälans ska göras. Om oro finns för ett barn/elev förs oftast samtal med chef och med kollegor i arbetslaget. En möjlighet finns också att föra diskussionen med elevhälsan 5. På vissa skolenheter görs alltid detta. Exempel ges på att hur personal som ingår i elevhälsoteamen kan uppfatta saker olika och har svårigheter att hitta ett gemensamt förhållningssätt vid orossituationer. Vid intervjuerna framkommer att det alltid är enhetens chef som står bakom anmälan som alltid görs skriftligt, vilket är i överenstämmelse med den antagna riktlinjen. Ibland föregås 5 Här ingår oftast representant från ledning och lärare, syo, skosköterska, specialpedagog. Tillgång finns ofta till psykolog och läkare vilka kan konsulteras. Elevhälsan träffas kontinuerligt men kan också sammankallas för specifika behov. 5

37 anmälan av ett samtal med socialtjänsten. Det är vanligast att föräldrarna informeras innan anmälan görs. Det framkommer att det hänt att personal på förskola/skola kontaktat socialtjänsten i situation som uppfattats som akut men att man inte lyckats att nå någon. Personalen saknar en blankett för vad som bör finnas med i en anmälan. Några enheter talar om möjligheten att göra en öppen anmälan, vilket betyder att socialtjänsten bjuds in till ett möte med personal och föräldrar, där situationen som oroas presenteras för socialtjänsten. Vid några av intervjuerna förs fram att det kan vara värdefullt att kunna diskutera med och motivera föräldrarna till att ta emot stöd. Flera uppger att de ser större möjligheter att nå familjen med stöd om anmälningsförfarandet går bra och föräldrarna har en förståelse för varför den görs. I några fall uppges att de upplever att socialtjänsten i högre utsträckning beslutat att bevilja stöd om en anmälan görs (i stället för en ansökan från föräldrarna). Vid samtliga intervjuer inom de anmälningspliktiga verksamheterna sägs att det saknas återkoppling från socialtjänsten då en anmälan gjorts. Personalen vet inte vad som sker inom socialtjänsten och inte om barn och föräldrar får stöd eller inte. Detta innebär också en osäkerhet om anmälan ska göras igen om situationen inte förändras. Socialtjänsten bekräftar att brister finns gällande återkoppling till den som gjort anmälan. Orsak uppges vara bristande rutiner och arbetsbelastning. Rutinen om att hålla ett möte mellan socialsekreterare, den som anmäler och föräldrar/barn, följs oftare gällande något äldre barn, enligt socialtjänsten. Man uppger också att detta inte genomförs så ofta med anledning av en ökad arbetsmängd. Totalt 26 anmälningar har fram till den siste oktober i år lämnats från de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Sex stycken kommer från förskolan, 18 kommer från skolan och två kommer från fritidgården. Orsak till anmälan från fritidsgården är en oro som härrörs till vårdnadshavarens möjligheter att möta barnets behov (miljöfall), från förskolan är antalet lika fördelat mellan oro för barnets miljö och orsaker som härrörs till barnets beteende. Från skolan är beteendefallen flera, 12 av de totalt 18 anmälningarna. Bedömning Skriftliga rutiner för hur personal ska agera vid oro för att ett barn far illa efterfrågas och vi bedömer att det finns frågetecken där riktlinjerna inte ger det stöd som efterfrågas. Detta omfattar i vilka situationer det finns skäl att i första hand motivera föräldrarna till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Intervjuarna bekräftar att det är rektor/förskolechef som står för anmälan, men också att detta kan medföra att den som står barnet/eleven närmast inte blir delaktig i de möten som kan planeras med familjen. Detta riskerar att försvåra den fortsatta relationen mellan familj och förskola/skola. Vi bedömer att det är viktigt att värna om en fortsatt tillit till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte anmälare och familj konkret kan tala om situationer. Att återkoppling görs från socialtjänsten vid anmälan bör ses över för att stärka att samarbete och för att bekräfta att anmälan tagits emot. 6

38 2.4 Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn I första hand ges stöd från kollegor och från närmaste chef. Elevhälsoteamet nämns som ett gott stöd om anmälan övervägs. Om behov finns anlitas företagshälsovård för enskilda samtal med personal i samband med anmälan. Vid intervjuerna beskrivs en öppenhet att tala om oro i personalgrupperna vilket innebär ett stöd. Socialtjänstens personal ser inte att de har en uppgift att ge stöd i situationer där anmälan görs utöver den rent informativa roll som finns. Bedömning Intervjuerna påvisar att det finns en medvetenhet om att stöd kan behövas vid en situation där en enskild medarbetare känner en oro för ett enskilt barn och anmäler detta till socialtjänsten. En beredskap finns hos de intervjuade chefer för att ge detta stöd och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. 2.5 Rutiner för att ta emot anmälan Nämnden bör ha rutiner för att för att säkerställa att det finns personal som kan emot anmälan såväl under som efter kontorstid. Inom socialtjänsten finns en mottagningsenhet där en socialsekreterare tar emot anmälan och gör en första bedömning gällande behov av akuta insatser. Anmälan kan tas emot personligen, via telefon, mail eller fax, Om anmälan inkommer via mail finns rutiner för att alla mail blir lästa även vid ledigheter. En beredskap finns för att ta emot anmälan efter kontorstid. En socialsekreterare har beredskap liksom en politiker för eventuellt beslutsfattande. Anmälan kommer då via polis. Chef finns alltid i bakjour Inom socialtjänsten har en blankett tagits fram som visar bekräftelse till anmälare att anmälan tagits emot. Här kan också information ges om att ett möte kommer att hållas med anledning av anmälan och information om anmälan lett till att utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Denna kommer att implementeras i verksamheten. Att samla till ett anmälningsmöte eftersträvas men fungerar inte så bra just nu enligt intervjuerna. Bedömning De rutiner som finns för mottagande av anmälan tillgodoser att en bedömning görs kring allvarligheten i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Rutinerna visar också att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Denna rutin följs inte i dag enligt intervjuerna pga av en hög belastning. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över. 2.6 Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Vård- och omsorgsnämnden har skyldighet att aktivt verka för och samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Genom samverkan tillför de olika aktörerna kunskap för att komma fram till en helhetsbedömning av behov samt att planeringen kring insatserna ges samtidigt från flera huvudmän. 7

39 Utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens gemensamma riktlinjer för samverkan beskriver de olika nämndernas ansvar. Den påvisar att gemensamma mål finns för nämnderna gällande barn och unga vilka kräver samverkan för att kunna nås. Riktlinjen visar att samverkan ska ske mellan förskola/skola och socialtjänst vid placering av barn och unga, kring icke skolpliktiga elever aktivitetsansvaret, mellan förskola/skola, kultur och fritid och socialtjänst när det finns en oro för att barnets bästa inte tillgodoses, vid oroande frånvaro sker samverkan mellan grundskolan, grundsärskolan och socialtjänsten. En anmälan till socialtjänsten syftar till att ge stöd till eleven och vårdnadshavaren så att eleven kommer tillbaka till skolan. Nätverket VITS är ett samverkansforum där kan frågor lyftas frågor kring barn och ungdomar där samverkan behövs samt ett forum för att diskutera gemensamma frågor på en mer övergripande nivå. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med familjen om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. För detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner och landsting och gemensamma verktyg, rutiner och mallar. Koordinaten Ung ansvarar för att kommunens nätverksgrupp gällande ungdomsfrågor. Övriga deltagare är socialtjänsten, polis, Breviksskolan, ungdomsmottagningen och kyrkan. I en skriftlig information ( ) finns samverkansrutiner för skola och socialtjänst vid oroande frånvaro. Här framgår att rektor ansvarar för att involvera elevhälsan samt samverka med andra samhällsfunktioner, socialtjänst, polis, BUP och habiliteringsverksamheten. En blankett finns för anmälan som ger stöd för vad anmälan bör innehålla 6 i dessa situationer. Informationen visar också hur ett ärende kan lyftas i VITS och vad som bör föregå detta 7. En större samverkan med socialtjänsten tror man skulle kunna leda till att en större möjlighet att hjälpa barn i behov av stöd och att komma längre med de insatser som ges. De förs fram i flera intervjuer att elevhälsoteamen ibland förväntat sig att socialtjänsten ska medverka vid teamens möte men ingen har kommit. Vid intervjuerna uppges att en stor personalomsättning, ibland brist på erfarenhet och brist på kontinuitet i socialsekreterargruppen försämrar förutsättningarna för samverkan. Socialtjänsten menar att SIP rutinen fungerar och att möten för att upprätta en samordnad planering ofta görs. Vid intervjuerna konstateras att det inte alltid är den personal som oftast möter barnet som finns med från förskola/skola vid dessa möten. Det kan oftare vara exempelvis en specialpedagog. 6 Orsak till anmälan, hur länge oron funnits, eventuell akut fara för barnet, om anmälarens informerats, vad som fungerar bra. 7 Godkännande av och återkoppling till vårdnadshavarna, vem som kallar 8

40 VITS möten uppskattas enligt intervjuerna. Det krävs ett godkännande av föräldrarna eller att barnet diskuteras anonymt. Att här ha tillgång till övriga professioner som kan ge stöd till barn vidgar kunskaperna och kan leda till samverkan. I kommunens finns också en samverkan mellan framförallt socialtjänst, fritidsgården och polis i syfte att förebygga kriminalitet, i den sociala insatsstyrkan (SIG). Vid intervjun inom fritidsförvaltningen framkommer att man där arbetar med flera aktiviteter för barn och unga som man i större utsträckning ser skulle kunna vara värdefulla insatser för barn och unga i behov av stöd. Detta för såväl gällande brister i trygga vuxenkontakter som problem som härrörs till barnets/den unges eget beteende. Utifrån detta efterfrågas en större samverkan med framförallt socialtjänsten. Bedömning Riktlinjen för samverkan visar att samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ska ske. Riktlinjen är antagen av båda nämnderna och kommer, enligt intervjuerna, också att antas av kultur- och fritidsnämnden. En förutsättning för samverkan är att de samverkande parternas ansvarsgränder är tydliga. Riktlinjen bedöms tillgodose detta. Den påvisar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Vi bedömer att nätverket VITS är ett forum där olika kompetenser utnyttjas för att nå en helhetssyn på situation och hur ett gemensamt stöd bäst kan ges. En samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella sker. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Detta bör ses över. 9

41 3 Rekommendationer Implementering av riktlinjen med information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan bör prioriteras av samtliga i granskningen aktuella nämnder. En struktur bör upprättas inom vård- och omsorgsnämnden för information till interna som externa enheter som har anmälningsplikt. För att säkerställa att befogade anmälningar görs bör nämnderna gemensamt verka för att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn far illa, vad som händer vid anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Aktuella nämnder bör gemensam upprätta rutiner för vägledning om när det kan vara befogat att motivera föräldrar att själva söka stöd eller när en anmälan ska göras. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att riktlinjen följs gällande återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att förutsättningar finns för socialtjänsten att följa riktlinjen gällande samverkan Lena Brönnert Uppdragsledare och projektledare 10

42 Oxelösund OXELÖSL'. ;0 KOMMUN Revisorerna ' -'., Till Handi.nr Diarienr Vård-och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige för kännedom Kommunstyrelsen för kännedom Granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa EY har på begäran av kommunrevisorerna granskat hur Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden säkerställer att samverkan, kunskaper om och rutiner för att anmälningsplikten för barn som misstänks fa ra illa fungerar. Bakgrunden är en IVO-anmälan från BVC-sköterskor inom landstinget i Oxelösund samt fallet Yara i Karlskrona. Vi konstaterar att det finns allvarliga brister. Vård- och omsorgsnamnden och Utbildningsnämnden har visserligen antagit en välskriven och tydlig riktlinje som innehåller samverkan och ansvarsgränser, blå när barn misstänks fara illa. Den ska troligen också antas av Kultur och fritidsnämnden. Riktlinjen tillgodoser lagstiftarens krav på hur anmälan ska göras och hur samverkan ska ske. Den är inte implementerad eller känd i verksamheterna. Meningen är att den ska kompletteras med rutiner och blanketter. Skriftliga rutiner är nödvändiga inte minst på grund av hög personalomsättning och sjukfrånvaro hos den anmälningspliktiga personalen. Nämnderna bör säkra att rutinerna tas fram inom rimlig tid. Det är VoN som ansvarar för att informera berörda nämnder om den anmälningsplikt som åligger kommunens alla anställda som arbetar med barn. Personal, som arbetar med barn verkar ha kännedom om att anmälningsplikten finns. Däremot saknar man delaktighet och kunskap om vad som händer efter anmälan och vilka insatser som barnet kan få. Personalen efterfrågar även kunskaper om vad som är viktigt att uppmärksamma och anmala vid oro för ett barn. VoN har inte alltid haft förutsättningar att medverka i samverkansarbetet kring barn som misstänks fara illa. Brist på rutiner, hög personalomsättning och oerfarna socialsekreterare är orsaker därtill. För att ta emot anmälan och göra en snabb första bedömning om allvaret i denna-även utanför kontorstid - finns organisation och rutiner hos socialtjänsten, vilket är positivt. Det är också positivt att det finns en öppenhet om att prata om oro i personalgrupperna och att arbetsledning och företagshälsovärd bedöms ge tillfredsställande stöd till berörda anställda. Det finns också nätverk och samverkansgrupper med landsting och polis.

43 Vi instämmer i EYs rekommendationer, som i korthet är Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas att upprätta en struktur för information till berörda, som haranmälningsplikt Dessutom bör enligt EY alla granskade nämnder dvs VoN, UN och KFN implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras prioritera att samverkan sker, se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet. Revisorerna önskar svar från VoN, UN och KFN med kopia till KF och KS före 30 mars Oxelösund den 7 december 2015 För Oxelösunds kommuns revisorer Agnteta Rönn Ordförande )/\y ufv ^CfH^/i / Thomas Tjäderhane Vice ordförande

44 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Else-Marie Jarl Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsutbildning kostnadsberäkning 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Godkänna kostnadsberäkning av Vård- och omsorgsutbildning Sammanfattning Enligt kartläggning saknar 42 omvårdnadspersonal inom VOF formell utbildning enligt Socialstyrelsens Allmänna råd 2011:12, 2014:2 och Vård- och omsorgscollege. Efter redovisning av resultatet i nämnd beslutades att en kostnadsberäkning skulle ske av en utbildningsinsats inom Vård- och omsorgsprogrammet under Vid genomgång med enhetschefer är ett flertal av de personer som saknar formell kompetens antingen över 60 år och därmed enligt tidigare beslut befriade av förvaltningsledningen att gå utbildningen eller har andra skäl som gör att de blivit befriade. Sammantaget har enhetscheferna uppskattat att ca 15 personal av de kartlagda kan förväntas genomföra utbildningen. Totalt beräknas insatsen för att utbilda 15 omvårdnadspersonal kosta kr 3. Ärendet Enligt kartläggning saknar 42 omvårdnadspersonal inom Vård- och omsorgsförvaltningen formell utbildning enligt Socialstyrelsens Allmänna råd 2011:12 1, 2014:2 2 och Vård- och omsorgscollege 3. Efter redovisning av resultatet i nämnd beslutades att en kostnadsberäkning skulle ske av vad en utbildningsinsats inom Vårdoch omsorgsprogrammet skulle innebära. Vid genomgång med enhetschefer är ett flertal av dessa personer antingen över 60 år och därmed enligt tidigare beslut befriade av förvaltningsledningen att gå utbildningen eller har andra skäl som gör att de blivit befriade. Sammantaget har enhetscheferna uppskattat att ca 15 personal av de kartlagda kan förväntas genomföra utbildningen. Utifrån samtal med rektor vid Campus, Oxelösund, Morgan Andersson, har en beräkning av utbildningen skett. Därutöver har beräkning av kostnader skett för ersättning av personaltid då personalen deltar i utbildningen på skolan. Om ersättning ytterligare ska ske för de egna studierna tillkommer det utöver nedan beräkningar. Kostnader beräknat på genomsnitt 1000 poäng som genomförs under 15 månader. Resterande poäng upp till 1500 poäng har enligt erfarenhet många personer redan genomgått. Pris Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

45 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Campus Oxelösund 30 kr/poäng x 1000 poäng = kr/personal Total summa för 15 personal = kr Jämförelsevis är priset om utbildningen skulle köpas från Campus Nyköping 40 kr/ poäng. Total summa kr Kostnader för personalens tid med vikarietid: Enligt upplägg för utbildningen uppskattas tiden på skolan i genomsnitt innebära ca 90 timmar/personal. Vikariekostnaden är 186 kr/tim inkl PO. Total summa för 15 personal ca kr Totalt beräknas insatsen för att utbilda 15 omvårdnadspersonal kosta kr. 4.Förvaltningens ståndpunkt till beslutsförslaget Behov av utbildad kompetent personal är kontinuerligt stort samtidigt som konkurrensen är påtaglig. Arbetsgivaren har ansvar för att personalen har den kompetens som krävs för uppdraget (Allmänna råd enligt ovan; SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete). Förvaltningen anser att en satsning på Vård- och omsorgsprogrammet vuxennivå som en del av den ordinarie verksamheten på Campus är att föredra framför att göra enstaka riktade satsningar till anställd personal. Två skäl finns för det: - Individer som av egen motivation söker sig till utbildningen blir kvar i verksamheten och är troligen förändringsbenägna inför framtida utmaningar. - Det är mer ekonomiskt för kommunen att individen är utbildad vid rekrytering. Då tillkommer inte vikariekostnader under utbildning. Förvaltningen har därutöver stort behov av väl utbildade handledare som kan stödja elever i sin praktiska del av utbildningen. Att satsa på dessa elever utgör ett gott rekryteringsunderlag för verksamheterna. Päivi Pannula Förvaltningschef Else-Marie Jarl utvecklingsstrateg Beslut till: Socialchef (FÅ) Områdeschef (FÅ)

46 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Agnetha West Vård- och omsorgsnämnden Val av 1 ersättare i Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott mandatperioden Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 2. Sammanfattning Kajsa Persson (V) har avsagt sig sitt uppdrag som ersättare i Vård- och omsorgsnämnden och därmed upphör även uppdraget som ersättare i nämndens arbetsutskott varför en ny ersättare måste utses. Robin Famme (V) har blivit nominerad. Päivi Pannula Förvaltningschef Agnetha West nämndsekreterare Beslut till: Vald Lena Lundin Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

47 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Agnetha West Vård- och omsorgsnämnden Val av 1ersättare i Kommunala Pensionärsrådet (KPR) mandatperioden Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut 2. Sammanfattning Alliansen har en vakant plats som ersättare i Kommunala Pensionärsrådet (KPR) varför nämnden måste utse ny ersättare. Päivi Pannula Förvaltningschef Agnetha West nämndsekreterare Beslut till: Vald Lena Lundin Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

48 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (5) Dnr VON Redovisning av delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Redovisning av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Vård- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Vård- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att Vård- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det Vård- och omsorgsnämnden fritt att återkalla en lämnad delegation. Vård- och omsorgsnämnden föreläggs utövad delegationsrätt från Biståndshandläggare/ februari Särskilt boende, hemtjänst, matdistr, larm, enhetschef daglig verksamhet, korttidsvistelse Avgiftshandläggare/ februari Avgiftsbeslut, färdtjänst, riksfärdtjänst färdtjänsthandläggare LSS-handläggare februari Personlig assistans, daglig verksamhet, korttidsvistelse, ledsagarservice, kontaktpers Utdragsbestyrkande

49 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut är att godkänna informationen 2. Sammanfattning Resultat gällande målen för patientsäkerhet : Förbyggande arbetssätt mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Antal riskbedömningar: 55 st (Mål 300), 17 av dessa har utförts i hemtjänst/hemsjukvård. Andel med måluppfyllelse: 36% (Mål 75%). Få uppföljningar är utförda, ska ske efter 3 månader. Hemtjänst/hemsjukvård har inte utfört hela processen än, endast registrerat riskbedömningar, därav låga resultat. God vård i livets slut: Andel med måluppfyllelse: 72% (Mål 80%). 11 förväntade dödsfall (100%) är registrerade i Svenska palliativregistret Andelen patienter (64%) som fått ett brytpunktssamtal av läkare har sjunkit, men är ändå högre än målet i Sörmland (60%). Andelen som smärtskattats är 55% (mål för Sörmland 50%). God hygien: 6 personer är testade för korrekt handdesinfektion 2016 och 50% uppfyllde målet (Mål 75%). God demensvård: Det finns starkt stöd i vetenskapen för att BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) i första hand ska behandlas med omvårdnadsåtgärder och att eventuell behandling med läkemedel bör ske med stor försiktighet. Innan farmakologisk behandling kan tillgripas skall patienten ha genomgått en bred och noggrann somatisk undersökning men även omgivningsfaktorer skall beaktas och åtgärdas i första hand behandlades 55% med olämpliga läkemedel har 52% inte olämpliga läkemedel (Mål 60%). För att nå målet krävs ett aktivt arbete med läkemedelsgenomgångar. Endast 70% har fått det, lägre andel än länet och riket. Däremot har en hög andel bemötandeplan och verkar smärtfria (högre än länet och riket). Beslutsunderlag Patientsäkerhet 2016 Resultat Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

50 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Päivi Pannula Förvaltningschef Ingela Mindemark medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: MAS (FK)

51 Trygg och värdig ålderdom Mål och resultat för patientsäkerhetsarbetet

52 Mål 2016 Säker vård med god kvalitet Förbyggande arbetssätt: - Antal riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen. Målvärde: 300 st -andel med måluppfyllelse (insatta åtgärder vid risk och utförd uppföljning av insatta åtgärder) Medelvärde. Målvärde: 85% God vård i livets slut - Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet. Medelvärde. Målvärde: 80% God demensvård - Andel med demensdiagnos som inte har olämpliga läkemedel. Målvärde: 60% God hygien - Andel personal med korrekt utförd handdesinfektion. Målvärde: 75%

53 90 Patientsäkerhet - Säker vård med god kvalitet Patientsäkerhet - Säker vård med god kvalitet Förbyggande arbetssätt - måluppfyllelse (medelvärde), mål 85% God vård i livets slut - måluppfyllelse (medelvärde) mål 80% God demensvård - andel med demensdiagnos på säbo som inte har olämpliga läkemedel, mål 60% God hygien - andel personal med korrekt handdesinfektion, mål 75% 0 Förebyggande arbetssätt - antal riskbedömingar, mål 300 st

54 100 Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen Andel riskbedömningar med åtgärder Andel riskbedömningar, med utförd åtgärd Andel riskbedömningar med teambaserad utredning Medelvärde (215 rb, 200 m risk) 2013 (182 rb, 167 m risk) 2014 (172 rb, 2015 (237 rb, 161 m risk) 228 m risk) 2016 (55 rb, 49 m risk)

55 God vård i livets slut (32 st) 2012 (46 st) 2013 (61 st) 2014 (51 st) 2015 (47 st) 2016 (11 st)

56 God demensvård

57 God demensvård