Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl Stora mötet Björntorp och i kommunhuset, rum Häveringe

Transkript

1 KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Vård- och omsorgsnämnden OBS! Tid och plats Tid och plats: Vård- och omsorgsnämnden kallas till sammanträde kl Stora mötet Björntorp och i kommunhuset, rum Häveringe Linus Fogel Ordförande Agnetha West Sekreterare Nr Ärendemening Sidnr Anm Förmiddag Björntorp Diskussion om konsekvensanalys - Mål och budget Eftermiddag Kommunhu set Nr 1 Budgetuppföljning per mars 2 Nr 2 Redovisning av dolda kostnader för flyktingmottagande 23 Nr 3 Nr 4 Yttrande över revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Riktlinjer för bedömning av bistånd till personer med funktionshinder och äldre personer, enligt SoL Nr 5 Strategi lägenheter inom särskilt boende äldreomsorg 73 Nr 6 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS Nr 7 Delgivningar 128 Nr 8 Redovisning av delegationsbeslut 130 Nr 9 MAS rapport Nr 10 Förvaltningschefens rapport Nr 11 Övrig information Nr 12 Sekretessärende: Faderskapsutredning *) Nr 13 Sekretessärende: Faderskapsutredning *) Nr 14 Balanslista *) Handlingar delas ut på sammanträdet.

2 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Mats Glimbrant Vård- och omsorgsnämnden Budgetuppföljning per mars Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens budgetuppföljning per mars 2016 godkänns 2. Sammanfattning Resultatet under perioden januari-mars 2016 är 2466 tkr. Årsprognosen för 2016 är tkr. Helårsprognosen för de olika områdena är: Förvaltningsgemensamt Socialtjänst Hemvård 0 Särskilt boende Funktionsstöd tkr tkr tkr tkr Förvaltningen arbetar med att ta fram långsiktiga lösningar för hållbar verksamhet och budget i balans. Åtgärder för att uppnå detta är: Översyn för effektivare stjärnturshantering Utreda prestationsbaserade resursfördelningsmodeller inför 2017 Se över möjligheten att förtäta antalet brukare inom bostad med särskild service Översyn av timkostnader vad gäller personlig assistans för både SFB (Socialförsäkringsbalken) och LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade), internt och externt Fortsatt arbete med uppdraget Koll på hemtjänsten och efter det gå vidare till övriga verksamheter (Säbo, LSS, IFO) Fortsatt arbete inom öppenvården med syfte att minska antalet externa placeringar. Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning per område och stab Päivi Pannula Socialchef Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

3 Vård och omsorg TOTALT Årsbudget Årsbudget Budget Utfall Utfall Differens HELÅRS- Jan-mars Jan-mars Jan-mars Utfall-Budget PROGNOS jan-mars Avgifter Bidrag Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT Förvaltningsgemensamt Årsbudget Årsbudget Budget Utfall Utfall Differens HELÅRS- Jan-mars Jan-mars Jan-mars Utfall-Budget PROGNOS jan-mars Avgifter Bidrag Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT Brukare Hittills under året är det inga avvikelser rapporterade inom äldreomsorgen som utreds enligt Lex Sarah eller Lex Maria. Inom området Utredning Stöd och Omsorg (USO) har en avvikelse inkommit enligt Lex Sarah. Antalet brukare i hemtjänsten har ökat något under mars månad. Några brukare har ökade behov på grund av palliativa insatser. Ökat behov av stöd och omvårdnad har identifierats inom särskilt boende. Medarbetare Inom funktionshinderområdet så ligger den totala sjukfrånvaron uppskattningsvis som tidigare på något under 9 %. Socialtjänsten har låg sjukfrånvaro uppskattningsvis ligger den runt 2 %. Inom hemtjänsten har korttidsfrånvaron ökat under februari månad (influensa) för att minska under mars, det gäller såväl ordinarie- som timanställda vilket inneburit ökad meroch övertid. Vissa arbetsgrupper inom särskilt boende har högre korttidsfrånvaro och den

4 totala sjukstatistiken för medarbetarna på särskilt boende bedöms vara som tidigare på cirka 8 % (kort- och långtid). Verksamhet kvalité Koll på hemtjänsten - arbete pågår utifrån uppdrag, biståndsbedömning och själva utförandet. För att minska arbetslöshet i kommunen så är en satsning att tillsammans med utbildningsförvaltningen i Oxelösunds kommun att starta ett aktivitetshus som kommer att kallas för Drivhuset. Ekonomi Under våren pågår en kartläggning av förvaltningens intäkter och kostnader för flyktingverksamheten. Det pågår också ett arbete med att förenkla nämndredovisningen av budgetuppföljningen. Helårsprognosen för förvaltningsgemensamt är 8000 tkr. Detta är förvaltningens underbalans, dvs den negativa differensen mellan intäkter och kostnader i förvaltningens internbudget. Reinvesteringsmedel inom hemtjänsten har börjat att förbrukats och alla beviljade medel kommer att förbrukas under året.

5 Särskilt boende Årsbudget Årsbudget Budget Utfall Utfall Differens HELÅRS- Jan-mars Jan-mars Jan-mars Utfall-Budget PROGNOS jan-mars Avgifter Bidrag Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT Brukare Ökat behov av stöd och omvårdnad har identifierats inom särskilt boende. Behov av korttidsboende har ökat under januari och februari så verksamheten har tillfälligt ställt om och Sjötången har tagit emot 2 brukare på korttidsplats för att undvika betalningsansvar för medicinskt utskrivningsklara på lasarettet. 9 brukare har växelvård, 14 brukare kortvård. Så kallade punktmarkeringar och kodlås på dörrar och hissar har gjorts för att säkra tillvaron för brukare med demensproblematik som bor på avdelning äldreboende. På en avdelning inom säbo tenderar behovet av stöd kring psykisk funktionsnedsättning alltmer tillta.

6 Per den var det tre brukare som väntar på demensboende, tre brukare väntar på äldreboende (den som väntat längst fick bistånd beviljat ) där verkställighet ska ske inom rimlig tid (efter tre månader kan kommunen få vite). Samtliga lägenheter som blir lediga fördelas snarast så inga står tomma utan orsak (ex ommålning/tapetsering/sanering). Medarbetare Vissa arbetsgrupper inom särskilt boende har högre korttidsfrånvaro och den totala sjukstatistiken för medarbetarna på särskilt boende är cirka 8% (kort- och långtid). Bedömningen är dock att genom dialog med medarbetarna utifrån samtal och ny rutin vid sjukfrånvaro så har kortidsfrånvaron minskat något. För medarbetare med långtidssjukskrivning har individuella rehabiliteringsåtgärder genomförts. Verksamhet/kvalitet Investeringar Investeringsmedlen har använts till köksmöbler, soffor till tv-rum, större investeringar i porslin etc. Fler inköp pågår. Anbudsförfarandet gällande trädgårdarna på Björntorp är klart och verksamheten arbetar med ett företag. Ritningarna som företaget föreslår anslås vid respektive avdelning för brukar- och anhörigmedverkan, mars. Arbetet går igång enligt plan våren 2016 med målsättning att vara klart under Arbetet tar längre tid på grund av det arbete som ska göras runt Björntorp med grävning på grund av behov av dränering. Kost Införandet av att få välja mellan två rätter till lunch har medfört en aktivitet för de boende. Enheterna gör olika utifrån brukarnas behov och förutsättningar. Brukare och personal tittar på matlistan och brukarna väljer vad man önskar, några enheter beställer ca hälften av varje rätt så att de boende kan välja vid bordet. Aktiviteter Utifrån höstens arbete med aktivitetsinspiratörer ses en viss ökning av aktivering. Exempelvis så har en avdelning börjat med bakning tillsammans med boende en förmiddag varje vecka. En arbetsgrupp inom sysselsättningen förnyar frågor till en tipspromenad varje vecka för brukare och anhöriga att gå. Pusselbord finns utställda på avdelningar och i korridorer för aktviering. Aktivitetsinspriatör under 2016 finansieras med statsbidrag och arbetet startar i april. Uppdrag Vi flyttar in : Arbetet med inflyttningslotsar pågår och det finns i nuläget 3 lotsar. Arbete innebär att personal under en kort tid (cirka timmar) flyttar in till den som kommer att flytta till särskilt boende. För att på så vis lära känna personen utifrån exempelvis behov, önskemål, intressen och drömmar. Lotsarnas uppgift är att flytta in för att ta del av brukarens liv innan flytten till säbo för att ge en djupare bild av brukarens behov och önskemål. Revidera riktlinje och tillämpningsrutin utifrån SoL, pågår.

7 Uppföljningsheat med Nationell värdegrund kopplat till ÄBIC och social dokumentation sker april och maj, första sker 13/4. ÄBIC- utbildning pågår Demensomvårdnad: under hösten utsågs en arbetsgrupp att ta fram en plan för en god demensomvårdnad i Oxelösund. Gruppen kom fram till 10 punkter som områdesledningsgruppen beslutade att genomföra över tid och samtliga punkter är uppstartade. 1. Ett ytterligare demensteam i hemtjänsten. Start troligtvis maj. 2. En långsiktig/permanent lösning för uppdelning av kortvård/växelvård SÄBO och demens. Pågår. 3. Stärka och utveckla samarbetet med Vårdcentralen. Pågår. 4. Levnadsberättelse och dokumentation i Treserva. Pågår 5. Utveckling av dagverksamhet för personer med demenssjukdom (inväntar ny ec) 6. Fortsatt arbete med BPSD-registret, pågår. 7. Implementering av Nollvision (gäller en demensvård utan tvång), pågår. 8. Uppstart av SveDem SÄBO-modul (kvalitetsregister), pågår. 9. Handledning till personal som arbetar med demensomvårdnad, pågår. 10. Ökad samsyn hos sjuksköterskor inom demensomvårdnaden på SÄBO. Pågår. Framtid Rätt resurser på rätt plats för rätt sak- brukarfokuserat individuellt arbete. Social dokumentation Specialinriktade avdelningar exempelvis Kobben som specialister på psykiska funktionsnedsättningar tydliggöras för riktade insatser vad gäller kompetens och bemanning Äldre och missbruk, uppdrag i höst Kommunnät på särskilt boende App för digital signering Treserva App för utförande Treserva Välfärdsteknik Wi-Fi säbo Ekonomi Årsprognos: - 300

8 Hemtjänst Årsbudget Årsbudget Budget Utfall Utfall Differens HELÅRS- Jan-mars Jan-mars Jan-mars Utfall-Budget PROGNOS jan-mars Avgifter Bidrag 2 2 Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT Brukare Antalet brukare ökat något under mars månad. Några brukare har ökade behov på grund av palliativa insatser.

9 Tabellen ovan beskriver schemalagd arbetstid, utförda timmar och beslutade samt planerade timmar under Den utförda tiden är den tid som personal är hemma hos brukaren och har taggat in och taggat ut i systemet TES. Kringtiden (ca 50%) som bland annat är transport mellan brukare, till och från hemtjänstlokal och social dokumentation är inte med. Under perioden december till mars 2016 har förbättringsarbetet Koll på hemtjänsten pågått med inledningsfas med faktainhämtning, se mer under verksamhet. Detta har per mars inte påverkat spannet mellan besöksplanerad tid och schemalagd tid nämnvärt. Under februari månad slutfördes installationerna av digitala trygghetslarm vilket innebär att Oxelösunds kommun är en av 75% av Sveriges kommuner som kommer att uppnå nationellt mål med att alla trygghetslarm ska vara digitala vid årets slut.

10 Medarbetare Inom hemtjänsten har korttidsfrånvaron ökat under februari månad (influensa), det gäller såväl ordinarie- som timanställda vilket inneburit ökad mer- och övertid. Korttidsfrånvaron minskat något i mars. Under hösten 2015 deltog 5 medarbetare i en fokusgruppsintervju där frågan var Vad är viktigt för dig för att du ska må bra på jobbet och vara i tjänst? Det gulmarkerade visar de nio områden som deltagarna viktade som de viktigaste faktorerna för att de ska må bra och vara på jobbet. Arbetsgrupperna arbetar vidare med områdena och kopplar det även till resultaten i medarbetarenkäten där bland annat den systematiska arbetsmiljön lyfts fram som ett område att förbättra. Verksamheten arbetar med sin Handlingsplan för systematiskt arbetsmiljöarbete. Verksamhet/Kvalitet Koll på hemtjänsten - arbete pågår utifrån uppdrag, biståndsbedömning och själva utförandet. Intensivt arbete med att finna rätt fakta och bryta ner det per arbetsgrupp för att förbättra, tydliggöra. Arbetet startade den 17/12. Arbetsgruppen består av enhetschefer och utvecklingsstrateger. Under januari och februari har samtliga medarbetare involverats vid APT där de fått information om förbättringsarbetet och de har reflekterat kring uppdragets innebörd. Parallellt med det har arbetsgruppen med hjälp av samordnarna i hemtjänsten tagit fram fakta från alla hemtjänstgrupper i form av: 1 Antal beviljade timmar SOL+HSL 2 Antal arbetade timmar 3 Antal tillgängliga personal timmar 4 Antal planerade timmar 5 Antal timmar delegerade insatser (planerade) 6 Antal utförda timmar

11 7 Antal arbetade timmar minus utförda timmar (kringtid) 8 Andel tillgängliga av arbetade av arbetade timmar 9 Andel planerade av beviljade timmar 10 Andel utförda av beviljade timmar 11 Andel utförda av planerade timmar 12 Andel utförda av tillgängliga timmar 13 Andel kringtid (kringtid av arbetade timmar) 14 Andel utförda av arbetade timmar 15 Andel korta besök under 10 min (Utförda) Andel korta besök under 10 min (Planerade) Utifrån ovanstående parametrar kommer hemtjänstgrupperna och arbetsgruppen för Koll på hemtjänsten analysera resultatet och förbättra verksamheten. Upptäckter hittills är bland annat att tiden för vissa insatser så som ledsagning inte registreras korrekt. Beslut under månaden mars som delvis fått genomslag är: o Visa, förklara och berätta för omvårdnadspersonal hur insatsregistrering ska ske i telefonen. Varför? Tryggöra omvårdnadspersonal- det ska vara lätt att göra rätt och minska rättningar i systemet. Pågår. o Apoteksärenden som utförs var månad ska registreras som utförd tid. Ex APO-dos var annan vecka med beviljad tid 0,25 t per vecka registreras som 1 utförd timme per brukare (med bistånd). Gäller från och med nu- det vill säga rättas och debiteras/registreras per mars- utfört. o Tvätt- fram till nu har det varit debitering med 2 timmar per månad. Det blir fel i fakturahanteringen- svårt att ha koll på. Komplicerat med att få till det rätt när det är sammanboende. Från och med v 11 så ska den debiterade tiden vara den faktiskt utförda tiden. Klart- omgående. o Utförd tid kopplat till brukare i form av renskrivning av genomförandeplan, telefonsamtal med anhöriga, distriktssköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, övriga vårdkontakter, bokningar av olika slag så som taxiresor, frisörtider, fotvård etc ska registreras på brukaren. Detta ska göras oavsett vart omvårdnadspersonalen befinner sig (ex brukarens hem eller i lokal). Pågår. o Sophantering: tiden ska registreras på brukaren. Vilket innebär att omvårdnadspersonal taggar in hos brukaren och hämtar sopor och tar dessa till återvinningsstationen och sopsorterar. När detta är klart- taggar omvårdnadspersonalen manuellt ut från brukaren. Pågår. Nyckelfri hemtjänst : Arbete pågår med att installera nyckelfria lås, vecka 11 är det 89 lås installerade, pilotprojekt till att börja med, i drift april 2016 (försenat pga tekniska problem). Mitten av april fattas beslut om resten av området Innerstan ska prioriteras i vår att få nyckelfria lås. Gater kvarstår (nyckelfria lås till portuppgång)- leverantörsfråga. Digitala trygghetslarm: Säkrad larmprocess: alla brukare har nu digitala larm Kommunikation/förväntningar: Informationsmaterial till pärm som ska finnas i brukarens hem klart, delas ut i mars. Utfört. Matleveranser: Egenkontroll livsmedelshantering klart och kylkedjan säkrad, pågående uppdrag är att kartlägga hur matleveranser kan ske från Björntorps produktionskök

12 Fördela brukare mellan hemtjänstgrupper och utöka med ett demensteam pågår, i drift troligtvis från maj. Det förebyggande arbetet mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen i kvalitetsregistret Senior alert har kommit igång Uppföljningseftermiddagar i värdegrundsarbete med ÄBIC och vikten av kontaktpersonalskap sker april-maj. Revidera riktlinje och tillämpningsrutin utifrån SoL- pågår Framtid - Öka antal nöjda kunder - Öka antal nöjda anhöriga - Ökad frisknärvaro medarbetare - App Digital signering - App social dokumentation - Förbättra arbetet med kontaktpersonal och kontinuitet - Snabbare uppföljningar på biståndsbeslut i samverkan med USO - Tekniska lösningar i hemmet för ökad trygghet - Undersöka möjligheten att utveckla samarbete med Samhall för att verkställa serviceinsatser Ekonomi Årsprognos per mars: 0

13 Funktionsstöd Årsbudget 2015 Avgifter Bidrag Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT - Årsbudgett Budget Jan-mars Utfall Jan-mars Utfall Jan-mar rs Differens HELÅRS- Utfall-B udget PROGNOS jan-mars Brukare Detta diagram är ej uppdaterat för 2016 men uppskattningen som gjorts är att det inte är någon större förändring sedan tidigare år (2015). Medarbetare Inom Funktionshindetområdet så ärr den ligger den totala sjukfrånvaros on uppskattningsvis som tidigare på straxt under 9 %. Det pågår arbete med individuella uppföljningar, rehabiliteringsplaner och kompetensplaner. Vidare sker individuella uppföljningarr med de medarbetare som har enn tät korttidsfrånvaro. Det finns en något högre sjukfrånvaro inom personlig assistans jämfört med anda enheter inom området funktionshinder.

14 Verksamhet/Kvalité Fortsatt utvecklingsarbete pågår utifrån värdegrundsbegreppen gott bemötande, trygghet och delaktighet strategi som utgår från brukarnas önskemål (ESL-fokusgrupp) som formar verksamheten. Vidare pågår arbete med planering av kompetensutveckling för medarbetare som arbetar med personer som har grava funktionsnedsättningar. I förlängningen ses även tryggare brukare vilket förebygger svårhanterade beteenden. Medarbetare inom området funktionshinder har erbjudits och genomgått ESLutbildning. Arbete med ESL (Ett Självständigt Liv) kommer att fortsätta även detta år. Fortsatt arbete pågår inom området personlig assistans med ett utvecklingsarbete för att medarbetare inom området ska känna större trygghet. Inom personlig assistans arbeta medarbetare i mycket stor utsträckning ensamma. Som tidigare nämnts så har vi gjort en översyn av verksamheten sysselsättning och detta har resulterat i att vi ingår i projektet TUNA (Träning, Utveckling, Nära, Arbeteslivet) i sammarbete med Nyköpings kommun. Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar som säkerställer en bättre vård och omsorg inom såväl landsting som kommun för personer med psykisk ohälsa. Vi har även sökt medel via DUA (Delegationen för Unga till Arbete) detta görs i sammarbete med utbildningsförvaltningen. Kommunen samarbetar sedan med arbetsförmedling. DUA verkar för att arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet får större genomslag på lokal nivå. Målet är att ingen ung ska vara arbetslös mer än 90 dagar och att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år Syftet med att söka medel via DUA är att få ner den stora arbetslöshet som vi har hos unga i Oxelösunds kommun. För att minska arbetslöshet i kommunen så är en av satsningarna att tillsammans med utbildningsförvaltningen i Oxelösunds kommun att starta ett aktivitetshus som kommer att kallas för Drivhuset. Målet är att kunna erbjuda nyanlända, unga utan arbete, personer med funktionsnedsättning och långtidsarbetslösa olika aktiviter som ska vara ett led i att nå sysselsättning/egen försörjning. Arbetslöshet år (andel) Registerbaserade arbetskraften Län/kommun Öppen Program Summa diff 1 år Riket 7,0% 6,3% 13,4% 1,9% Södermanlands län 8,9% 9,1% 18,0% 2,6% Eskilstuna 11,3% 10,6% 22,0% 3,2% Flen 13,4% 8,5% 21,9% 2,5% Gnesta 4,7% 7,6% 12,3% 1,8% Katrineholm 8,2% 10,0% 18,2% 2,2% Nyköping 5,9% 8,3% 14,2% 2,6% Oxelösund 13,2% 9,9% 23,0% 4,3% Strängnäs 5,6% 5,7% 11,3% 3,9% Trosa 4,2% 4,4% 8,6% 3,4% Vingåker 11,5% 9,8% 21,3% 1,8% Bilden ovan visar utvecklingen av ungdomsarbetslösheten i andel av registerbaserade arbetskraften i åldersgruppen jämfört med samma period förra året. Oxelösunds ungdomsarbetslöshet är 4,3 % enheter högre jämfört med samma period förra året vilket inte följer vare sig länet eller rikets utveckling som tvärtemot minskat både antal och andelsmässigt.

15 Framtid - Fokus på ESL (Ett Självständigt Liv) som innebär att fånga det som motiverar brukarna och öka dess självständighet i vardagsarbetet. - Arbeta med kompetensutveckling och värdegrund för att på så vis öka trygghet för brukare och medarbetare - Planera för en ny gruppbostad för att bereda möjlighet att ta emot brukare med extern placering möjlighet att bo i Oxelösund och tillgodose behovet för nytillkommande brukare med behov - Fortsatt arbete med resultat från inventeringen av personer med omfattande psykiatrisk problematik som gjordes hösten kopplat till PRIO- satsningen (Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa). - Utveckla arbetet inom sysselsättningen för att minska arbetslösheten bland annat genom de medel kommunen söker i olika projekt. -Fortsätta arbeta med PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa

16 Socialtjänst Årsbudget 2015 Avgifter Bidrag Övrigt Anslag INTÄKTER Personal Lokaler Köp av verks Övrigt KOSTNADER RESULTAT - Årsbudgett Budget Jan-mars Utfall Jan-mars Utfall Jan-mars Differens HELÅRS- Utfall-Budget PROGNOS jan-mars Brukare Inflöde av inkomna ärenden ser likvärdigt ut jämfört med föregående månad i de flesta områdena. Man ser en ökningg av öppnade utredningar hos vuxen och man ser en minskning av flytning ärenden. Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd/ekonomiskt bistånd nyanlända

17 Integration Nyanlända i Oxelösunds kommun 2016 tom mars Barn och unga Inkomna aktualiseringar (ansökningar, anmälningar, begäran mm) ackumulerat Öppnade utredningar och yttranden ackumulerat

18 Antal aktuella placeringar familjehem/ HVB institutionn 2016 antal pågående (mars) Antal aktuella med insatsen kontaktperson/ kontaktfamilj 2016 antal pågående (mars) Antal aktuell med insatsen kontaktperson/kontakfamilj Antal aktuella individerr med LVU beslut 2016 antal pågående (mars)

19 Vuxen Inkomna aktualiseringar (ansökningar, anmälningar, begäran mm) ackumulerat Öppnade utredningar och yttranden ackumulerat Vuxna placeringar Unika personer aktuella under perioden, 2016 tom mars

20 Antal unika personer med insats i egen öppenvård aktuella under perioden 2016 tom mars Våld i nära relation Antal inkomna anmälningar totalt påå unika personer 2016 tom mars

21 Biståndhandläggningg Funktionsstöd Antal beslut enligt LSS och SoL Äldreomsorgens beslutsstatistik Under övrigt ligger beviljade insatser som kontaktperson, dagverksamhet, växelvård samt korttidsvistelse

22 Medarbetare Socialtjänsten har låg sjukfrånvaro uppskattningsvis ligger den runt 2 %. Inom enheterna på IFO (individ och familjeomsorg) har fyra personer sagt upp sig var av tre av dess är socialsekreterare. Rekrytering pågår. Några av medarbetarna som arbetar med behandling har genomgått utbildning för att vi ska fortsätta att utveckla och bibehålla en god kvalitet på behandlingsarbetet i kommunen. Verksamhet Arbetsbelastning har stabiliserat sig lite främst på enheten barn och unga och Ekonomi/Integration inom IFO (individ och familjeomsorgen). Detta beror främst på att det inte kommit några flyktingar under 2016 till Oxelösunds kommun. Vi har fortsatt stöd från den administrativa enheten med arbetsuppgifter som ej behöver utföras av socialsekreterare vilket innebär att vi avlastar socialsekreterarna. HVB Fyren kan ta emot 14 stycken ensamkommande barn (flickor), vi har några platser kvar innan det är fullt. Arbetet kring den kommunala öppenvården på behandlingscentrum fortsätter för att kvalitets- och verksamhetsutveckling ska fortlöpa. Detta görs i det förbättringsteam som startades upp under 2015 där både medarbetare och chefer ingår. Arbetet kring en gemensam mottagningsfunktion på IFO är i full gång och planeras kunna starta till hösten Detta för att vi ska effektivisera vårt arbete med en väg in. Fokus 2015 var att arbeta för värdegrundsarbete för en gemensam socialtjänst som arbetar tillsammans för kommuninvånarna. Detta fortsätter vi att arbete med under Framtid/Åtgärder Den i särklass viktigaste åtgärden är att medarbetare säkerställer att anmälningar, utredningar och förbyggande arbete bedrivs med optimal rättssäkerhet. Identifierade utvecklingsområden är: - Vård på hemmaplan - Våld i nära relation - Mottagningsfunktion - Kompetensutveckling - Rättssäker handläggningsprocess - Genomförandeplaner

23 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Mats Glimbrant Vård- och omsorgsnämnden Dolda kostnader nyanlända Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Redovisningen av dolda kostnader nyanlända godkänns. 2. Sammanfattning Under 2015 hade Vård- och omsorgsnämnden ökade kostnader för verksamheten för flyktingar/nyanlända. Vissa kostnader, framför allt personalkostnader bokfördes på andra verksamheter inom nämndens ansvarsområden. Kostnaderna 2015 uppgick till tkr. Dessa kostnader finansierades med statsbidrag, vilket innebar att nämndens totala underskott 2015 reducerades med ovan nämnt belopp. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Underlag dolda kostnader Päivi Pannula Socialchef Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

24 Vård- och omsorgsförvaltningen Analys av dolda kostnader avseende 2015 Mats Glimbrant Alla belopp i tusen kronor Personalkostnader för arbete med flykting/integration Socialtchef 25% tom 15/ Områdeschef/tf socialchef 50% helår 403 Socialsekreterare Två årsarbetare 1075 Öppenvårdspersonal 100 Enhetschef barn/unga 50% 294 Enhetschef HVB Fyren en årsarbetare 588 Övriga kostnader Administrativt arbete (GAS) 50% av årsarbetare 210 Tolk kostnader 100 Övriga kostnader Konsulter, resor mm 300 Totala uppskattade dolda kostnader

25 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar Anta yttranden daterade och Sammanfattning Kommunens revisorer har efter granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa, begärt svar från Vård- och omsorgsnämnden hur nämnden säkerställer att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas att upprätta en struktur för information till berörda, som har anmälningsplikt Dessutom bör enligt revisionsrapporten alla granskande nämnder implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras prioritera att samverkan sker se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet Ärendet återremitterades på nämndens sammanträde för att förvaltningen ska redovisa hur nämnden säkerställer att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen samt hur nämnden säkerställer att kännedomen om riktlinjen fortlever samt att den implementeras i relevanta befintliga styrande dokument, till exempel befattningsbeskrivningar och introduktion vid nyanställda samt visar och säkerställer att orosanmälningar finns med på stående agendor i relevanta möten i syfte att säkerställa en stadig struktur kring arbetet i syfte att inte tappa bort frågan vid till exempel omorganisationer. Beslutsunderlag Yttrande och kompletterande yttrande Revisionsrapport. Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: Kommunrevisionen och kommunfullmäktige (för kännedom) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

26 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Yttrande över revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Kommunens revisorer har efter granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa, begärt svar från Vård- och omsorgsnämnden hur nämnden säkerställer - att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen - att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas - att upprätta en struktur för information till berörda, som har anmälningsplikt Dessutom bör enligt revisionsrapporten alla granskande nämnder dvs. VON, UN och KFN - implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras - prioritera att samverkan sker - se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet Sedan oktober 2015 finns en antagen riktlinje för samverkan mellan utbildnings- och vård och omsorgsförvaltningen. Under vintern 2015/2016 har nya rutiner för anmälan och återkoppling vid misstanke om ett barn far illa tagits fram av förvaltningarna gemensamt. Enhetschef för socialtjänst barn och utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen genomför för närvarande en informationsaktivitet i alla utbildningsförvaltningens verksamheter i samband med ordinarie arbetsplatsträffar. Information handlar om anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen, rutin för hur en anmälan ska göras, vad socialtjänsten gör efter en anmälan, vad som är viktigt att uppmärksamma samt på vilket sätt vi ska samverka enligt de nya riktlinjerna. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

27 Remissvar 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Kompletterande yttrande gällande Revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa Med anledning av återremitterat ärende beträffande remissvar på revisionsrapport: Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa önskas svar på följande frågor hur nämnden säkerställer att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen hur nämnden säkerställer att kännedomen om riktlinjen fortlever hur nämnden säkerställer att den implementeras i relevanta befintliga styrande dokument, till exempel befattningsbeskrivningar och introduktion vid nyanställda hur nämnden säkerställer att orosanmälningar finns med på stående agendor i relevanta möten i syfte att säkerställa en stadig struktur kring arbetet i syfte att inte tappa bort frågan vid exempelvis omorganisationer Sedan drygt ett år tillbaka har samtliga handläggare vid enheten för barn och unga tillgång till en personlig samlingspärm med relevant dokumentation som stöd i sitt arbete med myndighetsutövning. Pärmen innehåller rutiner, checklistor, riktlinjer, blanketter, mallar, föreskrifter, lagtexter med kommentarer samt allmänna råd. Under en egen flik finns aktuell dokumentation som rör samverkan mellan skola och socialtjänst vid orosanmälan. Det är varje handläggares skyldighet att efter sin introduktion vid nyanställning hålla sig och sin pärm uppdaterad med aktuell information. Särskilda handläggare har till sin uppgift att ansvara för mottagning av nya ärenden vilket ska säkerställa att risken för att ärenden inte hanteras minskar. Anmälningar förekommer som en egen punkt vid enhetens veckovisa arbetsmöten. Lars Ask Utvecklingsstrateg Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

28 Oxelösund OXELÖSL'. ;0 KOMMUN Revisorerna ' -'., Till Handi.nr Diarienr Vård-och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunfullmäktige för kännedom Kommunstyrelsen för kännedom Granskning av rutiner kring Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa EY har på begäran av kommunrevisorerna granskat hur Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden säkerställer att samverkan, kunskaper om och rutiner för att anmälningsplikten för barn som misstänks fa ra illa fungerar. Bakgrunden är en IVO-anmälan från BVC-sköterskor inom landstinget i Oxelösund samt fallet Yara i Karlskrona. Vi konstaterar att det finns allvarliga brister. Vård- och omsorgsnamnden och Utbildningsnämnden har visserligen antagit en välskriven och tydlig riktlinje som innehåller samverkan och ansvarsgränser, blå när barn misstänks fara illa. Den ska troligen också antas av Kultur och fritidsnämnden. Riktlinjen tillgodoser lagstiftarens krav på hur anmälan ska göras och hur samverkan ska ske. Den är inte implementerad eller känd i verksamheterna. Meningen är att den ska kompletteras med rutiner och blanketter. Skriftliga rutiner är nödvändiga inte minst på grund av hög personalomsättning och sjukfrånvaro hos den anmälningspliktiga personalen. Nämnderna bör säkra att rutinerna tas fram inom rimlig tid. Det är VoN som ansvarar för att informera berörda nämnder om den anmälningsplikt som åligger kommunens alla anställda som arbetar med barn. Personal, som arbetar med barn verkar ha kännedom om att anmälningsplikten finns. Däremot saknar man delaktighet och kunskap om vad som händer efter anmälan och vilka insatser som barnet kan få. Personalen efterfrågar även kunskaper om vad som är viktigt att uppmärksamma och anmala vid oro för ett barn. VoN har inte alltid haft förutsättningar att medverka i samverkansarbetet kring barn som misstänks fara illa. Brist på rutiner, hög personalomsättning och oerfarna socialsekreterare är orsaker därtill. För att ta emot anmälan och göra en snabb första bedömning om allvaret i denna-även utanför kontorstid - finns organisation och rutiner hos socialtjänsten, vilket är positivt. Det är också positivt att det finns en öppenhet om att prata om oro i personalgrupperna och att arbetsledning och företagshälsovärd bedöms ge tillfredsställande stöd till berörda anställda. Det finns också nätverk och samverkansgrupper med landsting och polis.

29 Vi instämmer i EYs rekommendationer, som i korthet är Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att det finns förutsättningar för socialtjänsten att arbeta efter riktlinjen att ge återkoppling till anmälaren om att anmälan har mottagits och att ett anmälningsmöte ska övervägas att upprätta en struktur för information till berörda, som haranmälningsplikt Dessutom bör enligt EY alla granskade nämnder dvs VoN, UN och KFN implementera riktlinjen och informera om hur anmälan ska göras prioritera att samverkan sker, se till att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma, vad som händer vid anmälan och vilka stödinsatser som finns för barnet. Revisorerna önskar svar från VoN, UN och KFN med kopia till KF och KS före 30 mars Oxelösund den 7 december 2015 För Oxelösunds kommuns revisorer Agnteta Rönn Ordförande )/\y ufv ^CfH^/i / Thomas Tjäderhane Vice ordförande

30 Revisionsrapport 2015 Oxelösunds kommun Anmälningsplikten gällande barn som misstänks fara illa November 2015

31 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Rekommendationer

32 Sammanfattning EY har fått revisorernas uppdrag att granska att vård- och omsorgsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden säkerställer att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten gällande barn som far eller misstänks fara illa. Detta sker till viss del och förbättringsområden finns. En riktlinje, antagen av vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden tillgodoser lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan. Riktlinjen ska enligt intervjuerna antas även av kultur- och fritidsnämnden. Den är inte implementerad och inte känd inom enheterna. En struktur finns för att informera om innehållet till socialtjänsten och till ledningsgruppen inom utbildningsnämnden, vilket bör prioriteras av de granskade nämnderna. Information om anmälningsplikten och hur anmälan kan göras finns på kommunens hemsida. Detta var inte känt av de intervjuade. Socialtjänsten har informerat om anmälningsplikten och sitt arbetssätt vid besök hos de interna enheterna för ca två år sedan. Det har inte framkommit att socialtjänsten informerar de externa enheter som har en anmälningsplikt, förutom att den kan beröras vid de gemensamma möten som finns. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter, rekommenderar vi vård- och omsorgsnämnder att upprättas en struktur för detta. Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Personalen känner dock inte till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap är enligt Socialstyrelsen viktigt att möta de tveksamheter och den oro som kan uppstå hos personalen vid anmälan. Kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten, efterfrågas också. Vi rekommenderar att vård- och omsorgsnämnden i samarbete med utbildningsnämndens och kultur- och fritidsnämnden ser över detta för att säkerställa att barn som far illa eller riskerar att fara illa uppmärksammas. Riktlinjen säger att rektor/förskolechef ska göra anmälan. Det är viktigt att värna om en fortsatt tillit hos föräldrar och barn till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte den personal som uppfattat den oroande situationen och familjen konkret talar om situationer. Det saknas skriftliga rutiner i övrigt inom enheter om hur anmälan ska göras. Exempelvis efterfrågas också stöd gällande i vilka situationer föräldrarna i första hand kan motiveras till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Detta bör ses över inom utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Arbetsledningen tar ett ansvar för att ge detta stöd till personal som gör anmälan och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. De rutiner som finns för mottagande av anmälan hos socialtjänsten säkerställer att en bedömning snarast görs kring allvaret i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Riktlinjen visar att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas, vilket är i överensstämmelse med Socialstyrelsens 1

33 rekommendationer. Denna rutin följs inte i dag, enligt intervjuerna pga av en hög belastning hos socialtjänsten. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över av vård- och omsorgsnämnden. Riktlinjen tillgodoser att ansvarsgränserna mellan nämnderna är tydliga och visar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Olika kompetenser utnyttjas genom nätverket VITS och förutsättningar finns för att nå en helhetssyn där ett gemensamt stöd bäst kan ges till barn och familj. En rutin finns för samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella vilken följs. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Även detta bör ses över av vård- och omsorgsnämnden. 2

34 1 Inledning 1.1 Bakgrund Socialtjänsten behöver på olika sätt få kännedom om barn som far illa eller riskerar att fara illa för att kunna fullgöra sin uppgift att erbjuda stödinsatser och ingripa till barns skydd. Anmälningsplikten 1 föreligger hos myndigheter och befattningshavare som i sin verksamhet kommer i kontakt med barn och unga. Undersökningar visar att det finns ett stort gap mellan antal barn som misstänks fara illa och de som anmäls. En orsak är brist på kunskap samt kännedom om socialtjänstens arbetssätt. Också tillsynsmyndigheten har uppmärksammats att anmälningsskyldiga myndigheter inte tillräckligt ofta anmäler när ett barn far eller misstänks fara illa till socialtjänsten. Det är av stor vikt att det i kommunen finns fungerande rutiner för anmälningsplikten. De verksamheter som finns runt barnet behöver samverka och använda sig av varandras kompetens. Socialtjänsten ska verka för att det finns en samverkan med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Kommunens revisorer har i sin risk- och väsentlighetsanalys sett skäl att genomföra granskningen. 1.2 Revisionsfråga Säkerställer nämnderna att det finns kännedom om och rutiner för anmälningsplikten hos de myndigheter som omfattas av den? Fokusområden Information till de anmälningspliktiga verksamheter, externa som interna, om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga verksamheterna Rutiner hos anmälningspliktiga verksamheter att göra anmälan Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn Administrativa rutiner för att ta emot anmälan Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa 1.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till vård- och omsorgsnämndens, utbildningsnämndens och kulturoch fritidsnämndens ansvar och berör barn i alla åldrar. 1.4 Revisionskriterier Kommunallagen Socialtjänstlagen Skollagen 1 Socialtjänstlagen 14 kap 1 1

35 1.5 Metod Granskning och analys har gjorts av styrande dokument, riktlinjer och rutiner. Intervjuer har genomförts med (sammanlagt åtta intervjuer): biträdande rektor, representant för elevhälsan och lärare på 6 9 skola rektor för en F-5 skola specialpedagog, representant för elevhälsan och lärare på F-5 skola förskolechef för två förskolor förskolepersonal på en förskola tf socialchef och områdeschef socialförvaltningen tf enhetschef barn- och ungdom timanställd handläggande socialsekreterare (telefonintervju) kultur- och fritidschef och fritidsgårdsföreståndare Rapporten är sakavstämd hos intervjuade chefer och kvalitetssäkrad internt inom EY. 2

36 2 Resultat 2.1 Information om anmälningsplikten och socialtjänstens arbete Enligt Socialtjänstlagen finns en skyldighet att genast anmäla till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa 2. Den ansvariga nämnden bör informera de anmälningspliktiga verksamheterna om bestämmelsen och sitt arbetsätt. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd bör nämnden se till att det finns lättillgänglig och lättförståelig information på kommunens webbplats om hur en anmälan om missförhållanden kan göras. Utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har antagit gemensamma riktlinjer för samverkan 3 som riktas till barn och unga i förskoleåldern, skolåldern och gymnasiet vilka, enligt riktlinjen, ska kompletteras med rutinbeskrivningar till varje samverkansområde. Enligt intervju inom fritidsförvaltningen kommer riktlinjerna att antas även av kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsföreståndaren har ingått i den grupp som arbetat fram förslaget. Riktlinjen säger att: Alla anställda i en myndighet vars verksamhet berör barn och unga är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som gör att socialtjänsten behöver ingripa till ett barns skydd. Anmälan ska ske skriftligt, innehålla korrekta uppgifter och anmälaren ska tydligt redovisa och beskriva vad oron eller misstanken består i. Personer som i sin yrkesutövning känner oro för ett barn eller en ungdom har anmälningsplikt och kan inte vara anonyma. Socialtjänsten har skyldighet att informera om gällande lagstiftning samt bistå med rådgivning och konsultation när det finns oro, det kan ske utan att barnets namn lämnas ut. Den som gör anmälan till socialtjänsten ska informera vårdnadshavarna om att en anmälan gjorts. Socialtjänsten ansvarar för att ett möte kommer till stånd mellan förskolan/skolan, socialtjänsten, barnet och vårdnadshavarna när anmälan gjorts. Syftet är att tydliggöra anmälan, undvika misstolkningar samt komma överens om hur återkoppling kan göras till anmälaren under en eventuell utredning. Det finns en blankett som tillgodoser Socialstyrelsens rekommendation om att socialtjänsten skriftligt bekräftar till anmälaren att anmälan tagits emot. Om anmälaren särskilt begär det har socialnämnden en skyldighet att informera den som gjort anmälan om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Också för detta finns en blankett. Det finns situationer där vårdnadshavaren inte ska informeras om att anmälan gjorts. 2 Socialtjänstlagen14 kap 1 3 Vård- och omsorgsnämnden, Utbildningsnämnden ( ): Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn och utbildning UN VON

37 Information för att implementera riktlinjen kommer att ges till socialsekreterargruppen och till ledningsgruppen inom utbildningsförvaltningen. Enhetschef barn och unga och samordnare inom utbildningsförvaltningen har getts ett ansvar för detta. En blankett har tagits fram som visar frågeställningar som är viktiga när en anmälan upprättas. Exempelvis varför anmälan görs, hur länge oron funnits, är det akut fara för barnet, vad som fungera bra i barnets situation. Inte heller denna är ännu implementerad. Enligt intervjuerna ges information om/diskuteras anmälningsplikten framförallt i samband med oro för ett specifikt barn på respektive enhets ordinarie träffar, exempelvis arbetsplatsträffar. Chef eller personal som ingår i elevhälsan ger information och kan diskutera situationen med den som känner oron. I några av intervjuerna fanns ingen erfarenhet av anmälan till socialtjänsten En av förskoleenheterna som ingått i granskningen har information om anmälningsplikten som en punkt vid introduktionen till nya medarbetare. Socialtjänsten har informerat vid flera enheter för uppskattningsvis cirka två år sedan. Samtliga intervjuade kände inte till detta men socialtjänsten bekräftar att detta gjordes. Anledning var att socialtjänstens personal uppfattade att det fanns en brist på kunskap kring anmälningsplikten varför detta initierades. På kommunens hemsida finns information om anmälningsplikten. Misstänker du att någon far illa och behöver hjälp? Vid misstanke om att någon far illa bör du kontakta Socialtjänsten för rådgivning eller anmälan. I samband med anmälan kan du begära att få vara anonym. Anmälan görs antingen per telefon eller per brev. All personal arbetar under sekretess och inga uppgifter lämnas ut till obehöriga. Här finns också kontaktuppgifter. Ingen av de intervjuade kände till denna information. De intervjuade cheferna uppger att information om vad som händer vid anmälan har getts vid ledningsmöten. Information om plikten berörs också vid konsultationer som ges av socialsekreterarna. All anmälningspliktig personal är välkommen att ringa och bolla anonymt kring ett barn/en elev om oro finns. Rutinerna kring VITS och SIP 4 innebär också att kunskap om anmälningsplikten sprids, enligt intervjuerna. Vid fler intervjuer uppges att information om anmälningsplikten brister. Information söks ibland utanför kommunens information. I flertalet intervjuer har man ingen kännedom om lokala riktlinjer eller rutiner. Enligt intervju med socialsekreterare tar de anmälningspliktiga verksamheterna inom landstinget ett eget material för anmälan. Bedömning Den nya riktlinjen bedöms tillgodose lagstiftarens krav på information om hur anmälan ska göras och samverkan i samband med anmälan. Rutinen är relativt ny och vid flera intervjuer inte känd. En struktur finns för att informera om innehållet till samtliga enheter, vilket är tillfredsställande och bör prioriteras. Enligt riktlinjen ska rutinbeskrivningar utarbetas till respektive samverkansområde, detta har inte påbörjats. 4 VITS och SIP förklaras under Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa. 4

38 Information om anmälningsplikten finns också på kommunens hemsida, vilket är i överenstämmelse med Socialstyrelsens rekommendationer. Detta var dock inte känt av de intervjuade. Att möjlighet till konsultation, information och rådgivning finns hos socialtjänsten är bra. Mot bakgrund av socialtjänstens ansvar för att informera om anmälningsplikten till såväl interna som externa enheter rekommenderar vi att en struktur för detta upprättas. 2.2 Kunskaper om anmälningsplikten hos de anmälningspliktiga De intervjuade inom förskola/skola och fritidsektorn upplever i stort att de ha tillräckliga kunskaper om att anmälan ska göras. Man efterfrågar kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma för att se behov av stöd hos barn och familj eller tecken på att ett barn riskerar att fara illa. De intervjuade inom förskola, skola och fritidsgård saknar kunskap om vad som händer med anmälan när den tagits emot av socialtjänsten, dvs saknar kunskaper om socialtjänstens arbetssätt. Socialtjänsten menar att de anmälningar som kommer från förskola/skola/fritid är relevanta och innehåller en beskrivning av vad som orsakat oron. Ibland görs anmälan som beskriver händelser som skett flera månader tidigare. Det händer ibland även att det går flera dagar efter en akut händelse innan anmälan görs, enligt socialtjänsten. Bedömning Det finns kunskap hos den anmälningspliktiga personalen att en anmälan ska göras när det finns oro för att ett barn far illa. Socialstyrelsen har uppmärksammat att anmälningar görs i alltför ringa omfattning och ser att en grund för detta är att personalen inte känner till vad som händer med anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Denna kunskap saknar i hög grad hos de anmälningspliktiga verksamheterna varför rekommenderas att också låta denna information bli en del i lokala styrdokument. Med fördel integreras också information för att sprida kunskap om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn kan behöva stöd från socialtjänsten. 2.3 Rutiner hos anmälningspliktiga att göra anmälan Utöver den ovan beskrivna riktlinjer finns inga skriftliga rutiner vid de enheter där personal intervjuats om när en anmälans ska göras. Om oro finns för ett barn/elev förs oftast samtal med chef och med kollegor i arbetslaget. En möjlighet finns också att föra diskussionen med elevhälsan 5. På vissa skolenheter görs alltid detta. Exempel ges på att hur personal som ingår i elevhälsoteamen kan uppfatta saker olika och har svårigheter att hitta ett gemensamt förhållningssätt vid orossituationer. Vid intervjuerna framkommer att det alltid är enhetens chef som står bakom anmälan som alltid görs skriftligt, vilket är i överenstämmelse med den antagna riktlinjen. Ibland föregås 5 Här ingår oftast representant från ledning och lärare, syo, skosköterska, specialpedagog. Tillgång finns ofta till psykolog och läkare vilka kan konsulteras. Elevhälsan träffas kontinuerligt men kan också sammankallas för specifika behov. 5

39 anmälan av ett samtal med socialtjänsten. Det är vanligast att föräldrarna informeras innan anmälan görs. Det framkommer att det hänt att personal på förskola/skola kontaktat socialtjänsten i situation som uppfattats som akut men att man inte lyckats att nå någon. Personalen saknar en blankett för vad som bör finnas med i en anmälan. Några enheter talar om möjligheten att göra en öppen anmälan, vilket betyder att socialtjänsten bjuds in till ett möte med personal och föräldrar, där situationen som oroas presenteras för socialtjänsten. Vid några av intervjuerna förs fram att det kan vara värdefullt att kunna diskutera med och motivera föräldrarna till att ta emot stöd. Flera uppger att de ser större möjligheter att nå familjen med stöd om anmälningsförfarandet går bra och föräldrarna har en förståelse för varför den görs. I några fall uppges att de upplever att socialtjänsten i högre utsträckning beslutat att bevilja stöd om en anmälan görs (i stället för en ansökan från föräldrarna). Vid samtliga intervjuer inom de anmälningspliktiga verksamheterna sägs att det saknas återkoppling från socialtjänsten då en anmälan gjorts. Personalen vet inte vad som sker inom socialtjänsten och inte om barn och föräldrar får stöd eller inte. Detta innebär också en osäkerhet om anmälan ska göras igen om situationen inte förändras. Socialtjänsten bekräftar att brister finns gällande återkoppling till den som gjort anmälan. Orsak uppges vara bristande rutiner och arbetsbelastning. Rutinen om att hålla ett möte mellan socialsekreterare, den som anmäler och föräldrar/barn, följs oftare gällande något äldre barn, enligt socialtjänsten. Man uppger också att detta inte genomförs så ofta med anledning av en ökad arbetsmängd. Totalt 26 anmälningar har fram till den siste oktober i år lämnats från de anmälningspliktiga verksamheterna i kommunen. Sex stycken kommer från förskolan, 18 kommer från skolan och två kommer från fritidgården. Orsak till anmälan från fritidsgården är en oro som härrörs till vårdnadshavarens möjligheter att möta barnets behov (miljöfall), från förskolan är antalet lika fördelat mellan oro för barnets miljö och orsaker som härrörs till barnets beteende. Från skolan är beteendefallen flera, 12 av de totalt 18 anmälningarna. Bedömning Skriftliga rutiner för hur personal ska agera vid oro för att ett barn far illa efterfrågas och vi bedömer att det finns frågetecken där riktlinjerna inte ger det stöd som efterfrågas. Detta omfattar i vilka situationer det finns skäl att i första hand motivera föräldrarna till att själva söka stöd och i vilka situationer en anmälan är befogad. Intervjuarna bekräftar att det är rektor/förskolechef som står för anmälan, men också att detta kan medföra att den som står barnet/eleven närmast inte blir delaktig i de möten som kan planeras med familjen. Detta riskerar att försvåra den fortsatta relationen mellan familj och förskola/skola. Vi bedömer att det är viktigt att värna om en fortsatt tillit till förskola/skola i dessa situationer vilket kan försvåras om inte anmälare och familj konkret kan tala om situationer. Att återkoppling görs från socialtjänsten vid anmälan bör ses över för att stärka att samarbete och för att bekräfta att anmälan tagits emot. 6

40 2.4 Stöd till anmälningspliktig personal vid oro kring ett barn I första hand ges stöd från kollegor och från närmaste chef. Elevhälsoteamet nämns som ett gott stöd om anmälan övervägs. Om behov finns anlitas företagshälsovård för enskilda samtal med personal i samband med anmälan. Vid intervjuerna beskrivs en öppenhet att tala om oro i personalgrupperna vilket innebär ett stöd. Socialtjänstens personal ser inte att de har en uppgift att ge stöd i situationer där anmälan görs utöver den rent informativa roll som finns. Bedömning Intervjuerna påvisar att det finns en medvetenhet om att stöd kan behövas vid en situation där en enskild medarbetare känner en oro för ett enskilt barn och anmäler detta till socialtjänsten. En beredskap finns hos de intervjuade chefer för att ge detta stöd och möjligheter finns även till att få samtalsstöd vid företagshälsovården. Detta bedöms som tillfredsställande. 2.5 Rutiner för att ta emot anmälan Nämnden bör ha rutiner för att för att säkerställa att det finns personal som kan emot anmälan såväl under som efter kontorstid. Inom socialtjänsten finns en mottagningsenhet där en socialsekreterare tar emot anmälan och gör en första bedömning gällande behov av akuta insatser. Anmälan kan tas emot personligen, via telefon, mail eller fax, Om anmälan inkommer via mail finns rutiner för att alla mail blir lästa även vid ledigheter. En beredskap finns för att ta emot anmälan efter kontorstid. En socialsekreterare har beredskap liksom en politiker för eventuellt beslutsfattande. Anmälan kommer då via polis. Chef finns alltid i bakjour Inom socialtjänsten har en blankett tagits fram som visar bekräftelse till anmälare att anmälan tagits emot. Här kan också information ges om att ett möte kommer att hållas med anledning av anmälan och information om anmälan lett till att utredning inletts, inte inletts eller redan pågår. Denna kommer att implementeras i verksamheten. Att samla till ett anmälningsmöte eftersträvas men fungerar inte så bra just nu enligt intervjuerna. Bedömning De rutiner som finns för mottagande av anmälan tillgodoser att en bedömning görs kring allvarligheten i situationen och en beredskap finns för att agera omedelbart. Detta även efter kontorstid och oberoende av hur anmälan inkommer, vilket bedöms som tillfredsställande. Rutinerna visar också att den som gjort anmälan ska få återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Denna rutin följs inte i dag enligt intervjuerna pga av en hög belastning. Då detta är betydelsefullt för det fortsatta samarbetet och för att säkerställa att anmälningar görs bör det ses över. 2.6 Samverkan runt barn som far illa eller riskerar att fara illa Vård- och omsorgsnämnden har skyldighet att aktivt verka för och samverka med andra samhällsorgan, organisationer och andra som berörs i frågor kring barn som far illa eller riskerar att fara illa. Genom samverkan tillför de olika aktörerna kunskap för att komma fram till en helhetsbedömning av behov samt att planeringen kring insatserna ges samtidigt från flera huvudmän. 7

41 Utbildningsnämndens och vård- och omsorgsnämndens gemensamma riktlinjer för samverkan beskriver de olika nämndernas ansvar. Den påvisar att gemensamma mål finns för nämnderna gällande barn och unga vilka kräver samverkan för att kunna nås. Riktlinjen visar att samverkan ska ske mellan förskola/skola och socialtjänst vid placering av barn och unga, kring icke skolpliktiga elever aktivitetsansvaret, mellan förskola/skola, kultur och fritid och socialtjänst när det finns en oro för att barnets bästa inte tillgodoses, vid oroande frånvaro sker samverkan mellan grundskolan, grundsärskolan och socialtjänsten. En anmälan till socialtjänsten syftar till att ge stöd till eleven och vårdnadshavaren så att eleven kommer tillbaka till skolan. Nätverket VITS är ett samverkansforum där kan frågor lyftas frågor kring barn och ungdomar där samverkan behövs samt ett forum för att diskutera gemensamma frågor på en mer övergripande nivå. Samordnad individuell plan (SIP) ska upprättas tillsammans med familjen om det finns behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och om det finns behov av samordning. För detta finns en överenskommelse mellan länets kommuner och landsting och gemensamma verktyg, rutiner och mallar. Koordinaten Ung ansvarar för att kommunens nätverksgrupp gällande ungdomsfrågor. Övriga deltagare är socialtjänsten, polis, Breviksskolan, ungdomsmottagningen och kyrkan. I en skriftlig information ( ) finns samverkansrutiner för skola och socialtjänst vid oroande frånvaro. Här framgår att rektor ansvarar för att involvera elevhälsan samt samverka med andra samhällsfunktioner, socialtjänst, polis, BUP och habiliteringsverksamheten. En blankett finns för anmälan som ger stöd för vad anmälan bör innehålla 6 i dessa situationer. Informationen visar också hur ett ärende kan lyftas i VITS och vad som bör föregå detta 7. En större samverkan med socialtjänsten tror man skulle kunna leda till att en större möjlighet att hjälpa barn i behov av stöd och att komma längre med de insatser som ges. De förs fram i flera intervjuer att elevhälsoteamen ibland förväntat sig att socialtjänsten ska medverka vid teamens möte men ingen har kommit. Vid intervjuerna uppges att en stor personalomsättning, ibland brist på erfarenhet och brist på kontinuitet i socialsekreterargruppen försämrar förutsättningarna för samverkan. Socialtjänsten menar att SIP rutinen fungerar och att möten för att upprätta en samordnad planering ofta görs. Vid intervjuerna konstateras att det inte alltid är den personal som oftast möter barnet som finns med från förskola/skola vid dessa möten. Det kan oftare vara exempelvis en specialpedagog. 6 Orsak till anmälan, hur länge oron funnits, eventuell akut fara för barnet, om anmälarens informerats, vad som fungerar bra. 7 Godkännande av och återkoppling till vårdnadshavarna, vem som kallar 8

42 VITS möten uppskattas enligt intervjuerna. Det krävs ett godkännande av föräldrarna eller att barnet diskuteras anonymt. Att här ha tillgång till övriga professioner som kan ge stöd till barn vidgar kunskaperna och kan leda till samverkan. I kommunens finns också en samverkan mellan framförallt socialtjänst, fritidsgården och polis i syfte att förebygga kriminalitet, i den sociala insatsstyrkan (SIG). Vid intervjun inom fritidsförvaltningen framkommer att man där arbetar med flera aktiviteter för barn och unga som man i större utsträckning ser skulle kunna vara värdefulla insatser för barn och unga i behov av stöd. Detta för såväl gällande brister i trygga vuxenkontakter som problem som härrörs till barnets/den unges eget beteende. Utifrån detta efterfrågas en större samverkan med framförallt socialtjänsten. Bedömning Riktlinjen för samverkan visar att samverkan mellan vård- och omsorgsnämnden och utbildningsnämnden ska ske. Riktlinjen är antagen av båda nämnderna och kommer, enligt intervjuerna, också att antas av kultur- och fritidsnämnden. En förutsättning för samverkan är att de samverkande parternas ansvarsgränder är tydliga. Riktlinjen bedöms tillgodose detta. Den påvisar i vilka fall samverkan konkret ska ske. Vi bedömer att nätverket VITS är ett forum där olika kompetenser utnyttjas för att nå en helhetssyn på situation och hur ett gemensamt stöd bäst kan ges. En samordning av insatser där flera myndigheter/enheter är aktuella sker. Granskningen visar också att förutsättningarna för socialtjänsten att medverka i samverkan inte alltid finns. Personalomsättning, brist på erfarenhet och kontinuitet i socialsekreterargruppen uppges som orsaker. Detta bör ses över. 9

43 3 Rekommendationer Implementering av riktlinjen med information om hur anmälan ska göras vid kännedom om eller misstanke att ett barn far illa och samverkan i samband med anmälan bör prioriteras av samtliga i granskningen aktuella nämnder. En struktur bör upprättas inom vård- och omsorgsnämnden för information till interna som externa enheter som har anmälningsplikt. För att säkerställa att befogade anmälningar görs bör nämnderna gemensamt verka för att kunskap finns hos anmälningspliktig personal om vad som är viktigt att uppmärksamma vid oro för att ett barn far illa, vad som händer vid anmälan och vilka insatser som kan finnas för att ge barnet och familjen stöd. Aktuella nämnder bör gemensam upprätta rutiner för vägledning om när det kan vara befogat att motivera föräldrar att själva söka stöd eller när en anmälan ska göras. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att riktlinjen följs gällande återkoppling om att anmälan tagits emot och att ett anmälningsmöte ska övervägas. Vård- och omsorgsnämnden bör säkerställa att förutsättningar finns för socialtjänsten att följa riktlinjen gällande samverkan Lena Brönnert Uppdragsledare och projektledare 10

44 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lars Ask Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för bedömning av bistånd till personer med funktionshinder och äldre personer, enligt socialtjänstlagen 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att fastställa Vård- och omsorgsförvaltningens Riktlinjer för bedömning av bistånd till personer med funktionshinder och äldre personer, enligt socialtjänstlagen och att dessa gäller från och med I och med beslutet upphör följande dokument att gälla: Riktlinjer för biståndshandläggares biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (VON 2011:37) Tillämpningar av riktlinjer för hjälp i hemmet, serviceinsatser, egenvård, dagverksamhet, växelvård, korttidsvistelse, avlösning i hemmet (VON 2012:60). 2. Sammanfattning Riktlinjer är dokument som inom ramen för gällande lagstiftning och bindande förskrifter är nämndens verktyg att ange på vilken nivå bistånd erbjuds för att en skälig levnadsnivå uppnås i Oxelösunds kommun, vilket är ett stöd till handläggarna vid beslutsfattandet. Nuvarande riktlinjer är antagna av Vård- och omsorgsnämnden och är i behov av en uppdatering med hänsyn till rättspraxis, utveckling inom området samt som förberedelse till införande av arbetssättet Äldres behov i centrum (ÄBIC). Utgångspunkten har även varit att skapa ett tydligare dokument med renodlat innehåll med mindre detaljstyrning och där nämndens ambitionsnivå framgår. Främsta skillnaden mellan nuvarande riktlinjer gentemot de reviderade är ett förändrat fokus vid biståndbedömningen från ett insatsstyrt till ett behovsstyrt. Översyn av riktlinjer är också ett uppdrag i kommunens internkontroll. Beräkningsunderlag för tidsåtgång vid utförande av vissa insatser utgör en del av styrdokumentet. 3. Medborgarens perspektiv Förväntade effekter som ökad rättsäkerhet, bättre förutsägbarhet och ett tydligare fokus med brukaren i centrum bör gagna medborgarna på ett positivt sätt. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

45 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Beslutsunderlag Riktlinjer för biståndshandläggares biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (VON 2011:37) Tillämpningar av riktlinjer för hjälp i hemmet, serviceinsatser, egenvård, dagverksamhet, växelvård, korttidsvistelse, avlösning i hemmet (VON 2012:60). Päivi Pannula Förvaltningschef Lars Ask utvecklingsstrateg Beslut till: FC OC/ÄO OC/USO

46 Riktlinjer för bedömning av bistånd till äldre samt personer med funktionsnedsättning enligt Socialtjänstlagen (SoL) Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård och omsorgsnämnden 2016-XX-XX Dokumentansvarig Förvaring Dnr VON.2016.XX Dokumentinformation

47 Sida 2 av 11 Innehållsförteckning Målsättning och inriktning... 3 Riktlinjernas syfte... 3 Samhällets bistånd enligt SoL... 4 Handläggning av ärenden... 4 Skälig levnadsnivå... 5 Individuella beslut... 6 Behoven är tillgodosedda på annat sätt... 6 Samverkan... 6 Förenklad biståndshandläggning... 6 Hushållsnära tjänster med skattereduktion... 7 Avgifter... 7 Hjälp och stöd i hemmet... 7 Hemtjänst... 7 Övriga insatser... 9 Boendestöd... 9 Särskilt boende... 9 Korttidsboende Avlösning Dagverksamhet Ledsagning Bilaga: Tillämpning av tid vid beslut om insats... 11

48 Sida 3 av 11 Målsättning och inriktning De nationella målen för funktionshinder - och äldrepolitiken innebär att brukaren möjliggörs: ett aktivt liv och inflytande över sin vardag kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende bemötas med respekt ha tillgång till god omsorg samhällsgemenskap med mångfald som grund samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning. Oxelösunds kommuns vård och omsorg ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Andra viktiga utgångspunkter för Vård- och omsorgsnämnden är en god hushållning med tillgängliga resurser och ett tillvaratagande av medarbetarnas kompetens, engagemang och lust till vidare utveckling. Äldreomsorgen inom Oxelösunds kommun genomsyras idag av Värdegrunden för socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3). Stöd till den äldre personen i att upprätthålla sitt oberoende genom att tillämpa ett funktionsbevarande och rehabiliterande arbetssätt, det vill säga bidra till att bevara och främja hälsan. Det innebär att omvårdnadspersonalen uppmuntrar de enskilda brukarna att genomföra det som de klarar av att göra och ge stöd i det de inte klarar. Det innebär också att omvårdnadspersonalen ska motivera och uppmuntra till egna val så att var och en själv får bestämma över sin vardag. Riktlinjens syfte Riktlinjen beskriver hur Vård- och omsorgsnämnden inom ramen för dess uppdrag enligt socialtjänstlagen (SoL) verkar för att äldre människor samt personer med funktionsnedsättning som har behov av hjälp ska få möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och delta i samhällsgemenskapen. Riktlinjen ska utgöra ett stöd för biståndshandläggaren vid bedömning av vilket behov av stöd och hjälp den enskilde har samt klargöra hur socialtjänstlagen ska tillämpas i Oxelösunds kommun. Efter att biståndshandläggarna gjort en individuell bedömning av vilket behov som brukaren har för att bli hjälpt fattas beslut om vilken eller vilka insatser som kan tillgodose behovet. Detta under förutsättning att brukaren själv inte kan få sitt eller sina behov tillgodosedda på annat sätt. Det är först efter en sammanvägd bedömning av behovet, de egna resurserna och omständigheterna i övrigt som nämnden kan konstatera om den enskilde har rätt till bistånd eller inte. Biståndet ska tillförsäkra den enskilde brukaren en

49 Sida 4 av 11 skälig levnadsnivå. Riktlinjen utgår från gällande lagstiftning, rättspraxis, förarbeten till gällande lagar, bindande föreskrifter från Socialstyrelsen samt inriktning i Oxelösunds kommuns Mål & Budget och Äldres Behov I Centrum (ÄBIC). Syftet med riktlinjen är att de ska vara nämndens förtydliganden för bedömningen av skälig levnadsnivå samt stödja rättssäkerheten för den enskilde genom att handläggning och biståndsprövning blir mer enhetlig. Samhällets bistånd enligt SoL Bistånd är ett samlingsbegrepp för de stöd- och hjälpinsatser som samhället kan erbjuda. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har enligt 4 kap 1 SoL rätt till bistånd för sin livsföring. Vid bedömning av rätten till bistånd ska det vägas in i vilken omfattning den enskilde genom egna åtgärder kan tillgodose det aktuella behovet. Med livsföring avses en rad olika behov av stöd och hjälp, service, behandling, vård och omsorg. Den enskilde brukaren ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker brukarens möjligheter att leva ett självständigt liv. Enligt 4 kap. 2 SoL får Vård- och omsorgsnämnden ge bistånd utöver vad som följer av 1 om det finns skäl för det. Handläggning av ärenden Handläggningen ska vara av god kvalitet. Detta förutsätter: professionell och rättssäker behovsbedömning uppmärksamhet på behov av insatser som kan underlätta den dagliga livsföringen och ett värdigt liv kunskap om vilka möjligheter till stöd och hjälp som finns att tillgå och kartlägga vilka behov som kan tillgodoses på annat sätt inflytande över insatsernas utformning både för brukaren och dennes företrädare samordnad vårdplanering där närstående medverkar om den enskilde brukaren så önskar systematisk dokumentation vid handläggning av ett ärende eller vid genomförandet eller uppföljning av en insats (SOSFS 2014:5) Nämnden har antagit Socialstyrelsens framarbetade modell Äldres behov i centrum (ÄBIC) vilket innebär att fokus läggs på den enskildes behov. Arbetssättet ÄBIC ska i tillämpliga delar även användas vid utredning av funktionshindrades behov av stöd i Oxelösunds kommun. ÄBIC metoden utgår från regelverket för handläggning och dokumentation inom socialtjänsten.

50 Sida 5 av 11 I ÄBIC används ICF vilket är ett internationellt system för att beskriva funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. När nämnden utreder en ansökan om stöd och hjälp görs detta utifrån bedömning av den enskildes funktionstillstånd inom nio livsområden: 1. Lärande och att tillämpa kunskap 2. Allmänna uppgifter och krav 3. Kommunikation 4. Förflyttning 5. Personlig vård 6. Hemliv 7. Mellanmänskliga interaktioner och relationer 8. Viktiga livsområden 9. Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv När den enskildes funktionstillstånd kartlagts görs en bedömning av vilket hjälpbehov som finns varefter beslut tas om vilken insats som lämpligast tillgodoser behovet av stöd och hjälp. Genom att arbeta utifrån den beskrivna arbetsprocessen i ÄBIC skapas förutsättningar för likvärdig handläggning och dokumentation. Det innebär ökad rättsäkerhet, tydligare bedömning, bättre insyn och möjlighet till inflytande samt möjlighet att få stöd och hjälp utifrån egna behov. Detta skapar även gynnsammare förutsättningar att följa upp och utvärdera resultat. Skälig levnadsnivå Biståndet ska tillförsäkra den enskilde brukaren en skälig levnadsnivå. Det ska utformas så att det stärker möjligheten att leva ett självständigt liv. De insatser som ges ska vara av god kvalitet och anpassade efter den enskildes behov. De ska främja social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Var och ens självbestämmande och integritet ska respekteras. Inom ramen för de beviljade biståndsinsatserna ska den enskilde brukaren i möjligaste mån ha inflytande över insatsernas närmare innehåll och utformning. Den enskilde har dock ingen ovillkorlig rätt att erhålla viss bestämd insats. Vid valet av åtgärd måste hänsyn tas till vilka alternativa resurser som finns att tillgå i kommunen. Genom riktlinjen anges vad som bör ses som en skälig levnadsnivå när det gäller de vanligast förekommande omvårdnads- och serviceinsatserna. Se bilaga för tillämpning av tid.

51 Sida 6 av 11 Individuella beslut Socialtjänstlagen förutsätter en individuell behovsprövning. Vid denna prövning ska handläggaren i samverkan med den enskilde brukaren och utifrån dennes förmåga och förutsättningar besluta om vilka insatser som ska beviljas. Insatsernas omfattning ska tillförsäkra en skälig levnadsnivå. Vid bedömning av vad som i det enskilda fallet ska ses som skälig levnadsnivå ska beslutsfattaren vid tveksamhet söka stöd i gällande rättspraxis, dessa riktlinjer samt vid gemensamma ärendedragningar. Behoven är tillgodosedda på annat sätt Av utredningen ska framgå om behoven kan tillgodoses på annat sätt genom att alltid ta upp denna fråga med den enskilde brukaren. Kan den enskilde brukaren själv tillgodose sina behov eller kan behoven tillgodoses med hjälp av insatser från närstående eller andra ska detta beaktas och påverka beslutets utfall. Biståndet som ges ska utformas så att den enskildes förutsättningar att i framtiden förbättra sin livsföring. Makar har ett gemensamt ansvar för att sköta sitt hem enligt 1 kap 2 och 4 Äktenskapsbalken (1987:230). Hemtjänsten ska i princip inte ta över den icke biståndsbehövande makens/ makans ansvar för det gemensamma hushållet. Mer omfattande omsorgsbehov anses däremot inte ligga inom detta ansvar. Samma principer som för makar ska tillämpas för: Sammanboende par Personer som delar hushåll Personer med hemmavarande barn över 18 år Samverkan När den enskilde brukaren är aktuell inom flera enheter ska de olika enheterna samverka om den enskilde brukaren har ett behov av detta. Den enskilde brukaren med sina behov och synpunkter ska vara i fokus för samverkan. Hela syftet med samverkan är att insatserna ska ges utifrån en helhetssyn på den enskilde brukarens behov. Resurser och specialkompetens från de olika verksamheterna ska komplettera varandra och tas tillvara, till nytta för den enskilde brukaren. Samordnad individuell planering (SIP) ska ske när fler aktörer (interna och externa) medverkar utifrån brukarens behov Förenklad biståndshandläggning För personer över 75 år finns möjlighet att ansöka om bistånd i form av serviceinsatser enligt en förenklad modell där den enskilde brukarens egen beskrivning av sin situation fungerar som den utredning som ligger till grund för beslutet. De serviceinsatser som omfattas är tvätt och städ var tredje vecka, livsmedelsinköp en gång per vecka och trygghetslarm.

52 Sida 7 av 11 Hushållsnära tjänster med skattereduktion Enligt inkomstskattelagen finns möjlighet att få skattereduktion för utgifter för visst hushållsarbete. Biståndshandläggarna ska som en service till den enskilde brukaren vid ansökan om enbart serviceinsatser informera om möjligheten att köpa tjänsten av företag som tillhandahåller hushållsnära tjänster för vilka skattereduktion gäller. Vid behov av stöd med inköp ska brukaren informeras om möjlighet att handla mat med hemkörning från matvaruaffär som en del i ökad självständighet. Förhandsbesked En person som önskar flytta till annan kommun får ansöka om insatser i den kommunen och har rätt att få ett förhandsbesked om biståndsbeslutet. Bosättningskommunen är skyldig att på begäran bistå med den utredning som den andra kommunen behöver för att kunna pröva ansökan. Avgifter Avgifter tas ut efter särskild prövning enligt SoL 8 kap 2 med utgångspunkt från den enskilde brukarens ekonomiska situation Hjälp och stöd i hemmet Insatserna ska inriktas mot att stödja den enskilde att kunna leva ett så normalt och självständigt liv som möjligt i det egna hemmet. För att underlätta den dagliga livsföringen i hemmet ska olika insatser, beroende av behov, kunna erbjudas den enskilde. Insatserna kan variera mellan enklare eller tillfälliga till mer omfattande serviceinsatser eller personlig omvårdnad. Var och en har ett ansvar för sitt eget liv och sin egen bostad. Exempel på det ansvaret är att vara uppmärksam på hur den egna bostaden är anpassad till egna förändringar av kroppsfunktioner och att överväga byte av bostad för att klara ett fortsatt självständigt boende. Hemtjänst Hjälp och stöd i hemmet ges främst av hemtjänsten i kommunen och omfattar nedstående insatser. Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad som utförs av hemtjänsten är kroppsnära insatser såsom dusch, på- och avklädning, munvård, toalettbesök och stöd för att förflytta sig inom bostaden. eller Måltidssituationen I första hand tillgodoses behovet av mat med färdiglagade måltider/matdistribution. Behovet kan även vara sådant att det tillgodoses genom tillredning av enklare måltid eller stöd med att värma maten. I insatsen ingår vid behov dukning och diskning. Social samvaro vid måltidssituation beviljas till personer med minnesproblematik som har svårigheter att få måltiderna att fungera på egen hand. Stöd kan också ges för att kunna äta och dricka. Matdistribution Det dagliga behovet av lagad mat tillgodoses genom matdistribution. Insatsen beviljas för personer som självständigt inte kan tillreda måltider. Leverans av kyld

53 Sida 8 av 11 färdiglagad mat sker till bostaden. Den enskilde brukaren värmer själv matportionen. Städning Insatsen städning beviljas om den enskilde brukaren inte kan städa själv eller kan få behovet tillgodosett på annat sätt. För ensamstående städas två rum, kök och badrum, för samboende städas tre rum, kök och badrum. Fönsterputs ingår normalt inte. Städbehov som förorsakas av hemmavarande vuxna, ungdomar eller inneboende utförs inte. Den enskilde brukaren tillhandahåller funktionsduglig städutrustning och väljer inom ramen för den beräknade tiden vad som ska utföras. Som utgångspunkt beviljas städning en gång var tredje vecka. Beräknad tid för städning är: 1 rok 45 minuter/tredje vecka 2 rok 60 minuter/tredje vecka 3 rok 75 minuter/tredje vecka Städtillsyn Insatsen städtillsyn beviljas endast om brukaren har särskilda behov som styrker bistånd utöver riktlinjen exempelvis vid inkontinensbesvär och grav synnedsättning. Tvätt och klädvård Bistånd till hjälp med tvätt syftar till att ha rena gångkläder och sängkläder/dukar. Tvätt och klädvård sker i normalfallet var tredje vecka. Mangling/strykning av lakan/dukar ingår inte. Inköp Insatsen inköp syftar till att tillgodose veckobehovet av livsmedel och förbrukningsvaror för den enskilde brukaren. Insatsen beviljas personer som själv inte kan handla eller få behovet tillgodosett på annat sätt. Inköpen görs en gång per vecka i affär i närområdet med varierat utbud av dagligvaror. Ärenden Insatsen ärenden syftar till att hjälpa den enskilde brukaren med att utföra ärenden. Insatsen ärenden beviljas till ensamstående som inte har några närstående eller andra som kan vara behjälpliga och som inte självständigt kan använda sig av färdtjänst för att utföra ärenden. Kan avse till exempel apoteksärenden. Är personen i behov av att följa med vid ärenden beviljas promenadstöd. Promenadstöd/social samvaro Promenadstöd syftar till ökad fysisk aktivitet och gemenskap i vardagen. Social samvaro syftar till att bryta isolering samt ge trygghet och säkerhet i hemmet. Skälig levnadsnivå anger maximal två kortare tillfällen per vecka. Biståndsbeslutet beaktar om behovet delvis är tillgodosett genom stöd från anhöriga del av veckan. Insatsen beviljas inte för personer med bistånd dagverksamhet då behovet av funktionsbevarande insats samt social samvaro då tillgodoses genom den insatsen. Vid avsteg från riktlinjen ska beslutet särskilt motiveras.

54 Sida 9 av 11 Trygghetslarm Trygghetslarm i bostaden har som syfte att brukaren ska kunna få kontakt för hjälp vid brådskande behov av stöd. Trygghetslarm ökar möjligheterna för brukaren att bo kvar i sin invanda miljö. Brukaren kan inte avsäga sig larmet under kortare frånvaro från hemmet, till exempel sommaruppehåll eller planerad sjukhusvistelse. Telefontillsyn Telefontjänst är en trygghetsskapande insats som innebär att hemtjänsten genom telefonsamtal kontaktar den enskilde brukaren. Antal samtal styrs av brukarens behov, maximalt 30 minuter per vecka. Omvårdnadspersonal ringer upp brukaren för att höra hur det är och svarar inte brukaren så gör omvårdnadspersonalen ett hembesök samma dag. Telefontillsynen omfattas av hemtjänstavgiften. Tillsyn Tillsyn är en trygghetsskapande punktinsats som kan utföras dygnet runt utifrån biståndsbedömt behov. Övriga insatser Boendestöd Boendestöd är en insats för personer med psykisk funktionsnedsättning som ska stärka och utveckla brukarens förmågor. Insatsen ska öka möjligheten till ett aktivt deltagande i samhället med målsättningen att brukaren ska leva ett självständigt liv. Insatsen genomförs i den enskildes bostad men kan även avse aktivitet utanför hemmet för att bryta isolering. Boendestödet innebär motiveringsarbete kring skötsel av hemmet, matlagning, personlig omvårdnad för att skapa trygghet och struktur i vardagen. Behovet av boendestöd kan förändras över tid. När någon insjuknar och mår sämre uppstår behov av att få den praktiska hjälpen och den personliga omvårdnaden utförd av boendestödjarna under en period. Särskilt boende Huvudinriktningen vid beviljande av insatser är att förstärka möjligheterna till ordinärt boende. Det gäller även i de fall den enskilde brukaren har omfattande behov av omsorg. Olika stödinsatser som till exempel bostadsanpassning ska underlätta för den enskilde brukaren att kunna bo kvar i sitt ordinära boende så länge det är möjligt. Stöd och avlösning kan också ges för att underlätta för dem som vårdar närstående. När behoven inte längre kan tillgodoses i det ordinära boendet finns möjlighet att ansöka om bistånd till lägenhet i särskild boendeform enligt 5 kap SoL. Särskild boendeform kan beviljas till personer med ett stort varaktigt behov av omsorg dygnet runt. Den enskilde brukarens behov av självbestämmande, integritet, trygghet och livskvalitet ska alltid beaktas. Inom särskilt boende ska behoven tillgodoses och utföras av personalen vid boendet. Inga ytterligare individuellt utformade insatser beviljas.

55 Sida 10 av 11 Korttidsboende Korttidsboende kan beviljas vid behov av en viss tids rehabilitering efter sjukhusvistelse, om högst två veckor per fyraveckors period. Korttidsboende i form av växelvård kan beviljas när en anhörig/närstående är i behov av rekreation, för att efter en period åter kunna vårda den sjuke. Beslut om korttidsboende fattas för viss tidsperiod eller för regelbundet återkommande tidsperioder. Beviljas i normalfallet en vecka per månad men vid särskilda behov kan annan bedömning göras, om högst två veckor per månad. Vid behov utöver övervägs rekommendation till ansökan om bistånd särskilt boende. Avlösning Avlösning kan beviljas när en anhörig/närstående är i behov av ledighet för till exempel vila, rekreation, för att uträtta ärenden eller för aktiviteter tillsammans med annan familjemedlem. Personal utför då de insatser som den enskilde brukaren är i behov av och som den anhörige/närstående normalt utför. Fri avlösning i hemmet kan beviljas som anhörigstöd för dem som inte har andra insatser från Vård- och omsorgsnämnden. Det innebär att bistånd ges till 10 timmars avgiftsfri avlösning per månad under vardagar. Timmar kan inte sparas till nästkommande månad. Beslut om avlösning i hemmet fattas huvudsakligen enligt 4 kap. 2 SoL. Beslut kan även fattas enligt 4 kap. 1 SoL, om behovet är mer omfattande än 10 timmar per månad. Beslut enligt 4 kap 1 kan överklagas. Dagverksamhet Bistånd till dagverksamhet för äldre och personer med psykisk funktionsnedsättning syftar till social stimulans för den enskilde brukaren och/eller att avlasta anhörig/närstående. Stödet ska ge utrymme för individuella och flexibla lösningar. I behovsprövningen ska hänsyn tas till den enskilde brukarens sociala kontaktnät och behov av stimulans för att möjliggöra kvarboende. Antalet dagar beviljas utifrån den enskildes behov, högst två tillfällen per vecka, vid särskilda behov kan annan bedömning göras och behovet ska särskilt kartläggas och motiveras för ökat bistånd. Ledsagning Insatsen beviljas till personer med omfattande omvårdnadsbehov och/eller orienteringssvårigheter. Ledsagningen avser att bryta isolering för äldre och personer med funktionsnedsättning och att möjliggöra för den enskilde att besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller i kulturlivet- högst åtta timmar per kalendermånad. Timmar kan inte sparas till nästkommande månad. Vid behov av följeslagare till bokade besök inom hälso-och sjukvård, tandvård och fotvård mm ska i första hand behovet tillgodoses på annat sätt exempelvis genom anhöriga, sjukresa eller frivillig verksamhet.

56 Sida 11 av 11 Nya riktlinjer, gäller fr.o.m. 1 juni 2016 tillfälle Min Städning 1 rok 0,25 0,75 var 3:e v 45 Städning 2 rok 0,33 1,00 var 3:e v 60 Städning 3 rok 0,42 1,25 var 3:e v 75 Tillsynstäd per vecka 1,00 0,143 per dag (7) 60 Tvätt ensamstående 0,25 0,50 var 3:e v 45 Tvätt sammanboende per person 0,17 1,00 var 3:e v 60 Tvätt ensamstående endast service 0,33 1,00 var 3:e v 60 Ärenden 0,25 per v 15 Inköp ensamstående 0,50 0,50 per v 30 Inköp sammanboende per person 0,50 0,50 per v 30 Måltid värma mat/enklare måltid 0,25 0,25 per tillfälle 15 Måltid värma mat/enklare matlagning inklusive stöd 0,50 0,50 per tillfälle 30 Måltid omfattande måltidsstöd 0,50-1,00 0,50-1,00 per tillfälle Matleverans leverans 0,50 0,080 0 per v 30 0 Omvårdnad på/avklädning 0,25 0,25 per tillfälle 15 Omvårdnad på/avklädning, hygien, toalett 0,50 0,50 per tillfälle 30 Omvårdnad stort behov 0,50-1,00 0,50- per tillfälle ,00 Omvårdnad toalett, skydd eller stomi 0,25 0,25 per tillfälle 15 Omvårdnad dusch 1-2/vecka 1,00 0,50-1,00 per tillfälle 30 Dubbelbemaning förflyttning 0,25 0,25 per tillfälle 15 Promenad / ej dagverksamhet 1,00 0,50-1,0 Social samvaro per tillfälle 30 Tillsyn punktinsats 0,167 0,167 per tillfälle 10 Telefontjänst telefontjänst 1-2/dag 0,50 0,50 per v 30 Avlösning 10,00 10,00 per mån Ledsagning Dagverksamhet Korttidsboende Växelvård max 8 timmar/mån 2 dagar/v max 2 veckor 1v vård/mån hemma max 2 veckor vård/månad hemma Tillämpning av tid vid beslut av insats i Oxelösunds kommun

57

58

59

60

61

62

63

64 Riktlinjer för biståndshandläggares biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) Antagen av Vård- och omsorgsnämnden , 48 OXL200 v

65

66

67

68

69

70

71

72

73 Tjänsteskrivelse 1(3) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Strategi lägenheter inom särskilt boende äldreomsorg 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Anta strategin om lägenheter inom särskilt boende äldreomsorgen Godkänner information om strategi lägenheter särskilt boende äldreomsorgen 2. Sammanfattning Under de senaste åren har behovet av lägenheter inom särskilt boende i äldreomsorgen varierat. Vård- och omsorgsnämnden har uppdragit till förvaltningen att arbeta fram en hållbar strategi för att tillgodose behovet effektivt. Behovet av lägenheter har sedan juni 2015 varit relativt konstant utifrån att det varit några brukare som väntat per månad på en ledig lägenhet. Verksamheten följer flödet var vecka med nya bistånd särskilt boende och bistånd korttidsboende. Kontroll av utskrivningsklara kommuninvånare som vistas på lasarett sker flera gånger per dag. Vårdplaneringsteam bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast vårdplanerar vid behov och brukare i behov av stöd går hem oftast innan betalningsansvar finns. Framarbetad strategi baseras på att följa flödet och behovet kontinuerligt såväl dagligen som var vecka. I nuläget finns möjlighet att använda de fyra lägenheter som finns på Sjötången som ett dragspel för att öppna eller stänga utifrån det aktuella behovet. 3. Ärendet Under de senaste åren har behovet av lägenheter inom särskilt boende i äldreomsorgen varierat. Vård- och omsorgsnämnden har uppdragit till förvaltningen att arbeta fram en hållbar strategi för att tillgodose behovet effektivt. Behovet av lägenheter har sedan juni 2015 varit relativt konstant utifrån att det varit några brukare per månad som väntat på en ledig lägenhet. Verksamheten följer flödet var vecka med nya bistånd särskilt boende och bistånd korttidsboende. Kontroll av utskrivningsklara kommuninvånare som vistas på lasarett sker flera gånger per dag. Vårdplaneringsteam bestående av biståndshandläggare, sjuksköterska och arbetsterapeut/sjukgymnast vårdplanerar vid behov och brukare i behov av stöd går hem oftast innan betalningsansvar finns. Under 2015 stängdes en avdelning på Björntorp, sex lägenheter, och en avdelning på Sjötången beslutades att stänga vartefter lägenheter blev lediga. På Sjötången är det fyra lägenheter som inte används till permanent boende i nuläget. Några av lägenheterna har använts kortare tider till korttidsboende för att undvika att brukarna är kvar på lasarettet som utskrivningsklara vilket är en patientsäkerhetsrisk och en kostnad för kommunen. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

74 Tjänsteskrivelse 2(3) Datum VON Statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) angående andel invånare som är beviljade bistånd enligt Socialtjänstlagen i form av hemtjänst Statistiken visar att Oxelösund har en låg nyttjandegrad av hemtjänst hos så väl invånare i åldrarna 65+ som hos 80+. Orsakerna till låg nyttjandegrad är outforskade. De fakta som finns är att antalet avslag av ansökningar av bistånd är lågt (2 avslag 2014, 2 avslag 2015 och 1 delavslag). Antalet ansökningar var 774 år 2014 och 888 år Statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) angående andel invånare som är beviljade bistånd enligt Socialtjänstlagen i form av särskilt boende Antalet invånare med bistånd särskilt boende är närmare rikets kommuner. Utifrån ovanstående fakta, låg andel hemtjänst, kan andelen invånare med behov av särskilt boende stiga drastiskt under närmsta åren. Detta styrks även av det arbete som Oxelösunds kommun gjort med stöd av PwC (Pricewaterhouse Coopers) där en långsiktig finansiell analys utgår från 2014-års servicenivå och visar en markant ökning. I analysen beräknar PwC att befolkningsprognosen kan resultera i ökat kostnadstryck på drygt 54% inom äldreomsorgen fram till år Strategin vid en hastig ökning av bistånd särskilt boende krävs fler tillgängliga lägenheter.

75 Tjänsteskrivelse 3(3) Datum VON Detta kan möjliggöras genom att: - De stängda lägenheterna på Sjötången återöppnas, 4 lägenheter - Se över möjligheten att minska antalet lägenheter för korttidsboende (ej växelvård) genom snävare biståndsbedömning och återhållsamma riktlinjer enligt SoL- då kan viss del av lägenheterna användas till permanent särskilt boende - Ökade insatser för möjlighet till kvarboende i ordinärt boende så som avlösning i hemmet, växelvård och anhörigstöd - snabbare handläggning och genomförande av bostadsanpassning På längre sikt: - kan de lägenheter som idag används till LSS- boende på Björntorp återgå som särskilt boende, 7 lägenheter 4. Förvaltningens ståndpunkt Ovanstående strategi är ett minimum av åtgärder för det kommande behov som prognosticeras genom demografisk utveckling. För att möjliggöra en mer självständig tillvaro för de äldre i Oxelösund krävs bland annat ett mer anpassat boende exempelvis trygghetsboende eller genom tillgänglighetsanpassningar av befintligt lägenhetsbestånd hos samtliga fastighetsägare. Beslutsunderlag Långsiktig finansiell analys Tjänsteskrivelse Von Prognos för framtida behov inom äldreomsorgen och för målgruppen inom LSS-verksamheterna Päivi Pannula Förvaltningschef Titti Kendall Områdeschef Beslut till: SC (FK) OC (FK) US (FK)

76 Långsiktig ekonomisk analys Oxelösunds kommun

77 Långsiktig finansiell analys Oxelösunds kommun PwC Februari

78 Bakgrund och uppdrag Oxelösunds kommun önskar genomföra en ekonomisk långtidsprognos för åren fram till och med Analysen ska ta sin utgångspunkt i den demografiska utvecklingen och omfatta de investeringsbehov i till exempel skolor, äldreboenden och förskolor som föranleds av utvecklingen. Därefter ska en beräkning av det ekonomiska resultatet göras, baserat på den demografiska framskrivningen och SKL:s senaste bedömning av samhällsekonomin. Analysen kompletteras med uppgifter om pensioner, avskrivningar på befintliga anläggningstillgångar samt finansiella kostnader och intäkter till och med Sammantaget ska investeringsbehovet för den skattefinansierade verksamheten fram till och med 2030 belysas. En särskild analys görs av kommunens framtida kassaflöde för att bedöma hur investeringarna ska finansieras. Oxelösunds kommun PwC Februari

79 Modell för strategisk ekonomisk planering Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR Oxelösunds kommun PwC Februari

80 Skatteintäkter Kommunernas skattebas Utveckling av skatteunderlaget Oxelösunds kommun PwC Februari

81 Kommunernas skattebas Basen för kommunalskatten är invånarnas förvärvsinkomster. Till förvärvsinkomsterna räknas förutom löner även löneförmåner, sjukpenning, a-kassa, pensioner etc. Dessutom ingår inkomst av näringsverksamhet för de företagare som inte bedriver verksamheten i aktiebolagsformen. Lönerna är den dominerande delen av skattebasen. Därefter kommer pensionerna och de andra skattepliktiga ersättningarna från staten (transfereringarna). På sikt är sysselsättningen avgörande för skattebasens utveckling. Längre arbetsliv (tidigare inträde och senare utträde) bedöms vara av stor vikt för den framtida försörjningskvoten i riket. Även högre förvärvsgrad bland utrikes födda är av vikt. Lönernas dominerande roll i skattebasen gör utvecklingen av sysselsättning och lönenivåer är av avgörande betydelse för hur skattebasen utvecklas. Löneökningar i sig ger inte så mycket mer resurser över till den kommunala verksamheten. Ökade skatteintäkter till följd av löneökningar i samhället motsvaras normalt av ungefär lika stora löneökningar också för kommunernas anställda. Det är därför sysselsättningen, räknat i antalet arbetade timmar, som i praktiken bestämmer vad löneinkomsterna i skattebasen ger för resurser till den kommunala verksamheten. Oxelösunds kommun PwC Februari

82 Procentuell förändring Utveckling av kommunernas skatteunderlag Skatteunderlaget varierar med konjunkturerna. Utvecklingen i Oxelösund har varit likartad den i riket men på senare tid legat under rikets. Kommunens relativa skattekraft har minskat under perioden (se sid 8). 8,0% 7,0% 6,0% Riket Oxelösund Utvecklingen av kommunens eget skatteunderlag är av underordnad betydelse för kommunens finansiering då skillnaden till stor del utjämnas via den kommunalekonomiska utjämningen. 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% -1,0% Oxelösunds kommun PwC Februari

83 Kornor per invånare Index (riket = 100) Kommunens skattekraft och skattesats Skatteunderlaget i relation till antalet bosatta i kommunen ger kommunens skattekraft. Oxelösunds skattekraft uppgick 2013 till kronor. Vanligtvis stiger skattekraften (mätt i kronor) mellan åren eftersom skatteunderlaget ökar över tid. I relation till genomsnittet i riket uppgår skattekraften i Oxelösund till 97 procent. Sedan 2008 har kommunens skattekraft i relation till riket minskat. Kommunens skatteintäkter är skatteunderlaget multiplicerat med den av kommunen beslutade skattesatsen. Oxelösunds skattesats var oförändrad mellan 2006 och 2009, då skatten höjdes med 1 kr till 22,28. Skattekraft kommun, kr/inv Skattekraft som andel av rikets medelskattekraft kommun, (%) Skattesats 21,28 21,28 21,28 21,28 22,28 22,28 22,28 22,28 22,28 22,28 Oxelösunds kommun PwC Februari

84 Kommunal verksamhet och befolkningsförändringar Teoretiska utgångspunkter Kommunens befolkningprognos fram till 2030 Oxelösunds kommun PwC Februari

85 Antal personer Befolkningsutveckling Utfall samt kommunens prognos till 2030 Sedan år 2000 har Oxelösunds befolkning ökat med knappt 685 personer. Befolkningsförändringen har varierat mellan -1,2 procent och 1,8 procent. I prognosen (version 2) planeras för en fortsatt ökning av folkmängden. Fram till 2030 ska kommunen öka med 1639 invånare ytterligare. Den årliga förändringstakten framöver varierar mellan 0,4 och 1,6 procent. Ökningen är olika stor i olika åldersgrupper Folkmängd Procentuell utveckling (höger axel) 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% -0,5% -1,0% -1,5% Utfall Prognos Oxelösunds kommun PwC Februari

86 Andel av totalbefolkning Befolkningsstruktur jämfört med riket Oxelösunds befolkningsstruktur skiljer sig från den i riket. Oxelösund har en högre andel: 2,5% Oxelösund Riket Personer i åldern Äldre i alla åldrar ( år) 2,0% Särskilt stor är skillnaden i åldersgruppen år. 1,5% Oxelösund har däremot en lägre andel av befolkningen yngre än 50 år. 1,0% 0,5% 0,0% Oxelösunds kommun PwC Februari

87 Antal personer Befolkningsstruktur Utfall 2014 samt kommunens prognos 2020 och 2030 Vid en analys av kommunens ålderstruktur kan konstateras att kommunen, likt andra kommuner, har svängningar i ålderskullarnas storlek. Jämfört med 2014 kommer kommunens befolkning att öka inom i stort sätt samtliga åldersgrupper fram till Kommunen minskar i åldersgruppen år. Särskilt stora ökningar väntas bland: förskole- och skolelever personer i åldern år, men även bland personer 75 år och äldre Oxelösunds kommun PwC Februari

88 Investeringar Lokaler, infrastruktur och övrigt Oxelösunds kommun PwC Februari

89 Miljoner kronor Investeringar fram till 2030 Utfall, budget och plan miljoner kronor Den kommande perioden prognostiseras demografiskt motiverade investeringar om mellan 35 och 135 mnkr kronor per år. Totalt planeras det för investeringar motsvarande 915 mnkr fram till 2030 inklusive exploateringar (fasta priser) Investeringsnivåerna motsvarar den långsiktiga nivå som behövs för att täcka volymutvecklingen enligt befolkningsprognosen samt viss ombyggnation och reinvestering/underhåll. Inga andra investeringar därutöver ingår i prognosen. Under 2014 motsvarade investeringsutgifterna i Oxelösund ca 3,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag Oxelösunds kommun PwC Februari

90 Framskrivning av verksamheternas kostnader Utifrån 2014 års utfall Oxelösunds kommun PwC Februari

91 0 år 5 år 10 år 15 år 20 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år 50 år 55 år 60 år 65 år 70 år 75 år 80 år 85 år 90 år 95 år 100+ kr per person Demografisk framskrivning - kommunal kostnad per ålder Kommunal grundkostnad Övriga kostnader Barnomsorg och skola Äldreomsorg Oxelösunds kommun PwC Februari

92 Vad händer om en ytterligare medborgare tillkommer på marginalen i Oxelösund? Skatteintäkteutjämninutjämninposbidrautjämninförändring Inkomst- Skatteintäkter efter inkomst- Reglerings- Struktur- Kostnads- därav befolknings- Tillägg i kostnadsutjäm- Totalt ning om ogift Totalt 1-5 år år år år år år ink 0 kr år ink 250 tkr år ink 500 tkr år ink 750 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr år, gift, ink 200 tkr Specifika tillägg i modellen för individ- och familjeomsorg (Ifo) kostnadsutjämningen, tillägg som inte ingår i beräkningarna ovan: Komponent Tillägg Av gränsning Arbetslös utan ersättning Inskriven på arbetsförmedling, utan ersättning från A-kassa, etableringsersättning, sjukersättning mm Lågutbildad Svenskfödda med maximalt förgymnasial utbildning, ålder år Boende i miljonprogram Boende i flerfamiljshus byggda , indelning görs på församlingsnivå, inte kommunnivå Långvarigt försörjningsstö Erhållit försörjningsstöd längre än sex sammahängande månader Oxelösunds kommun PwC Februari

93 Index (2013=100) Framskrivning av förskola, grundskola och gymnasieskola Befolkningsutvecklingen resulterar i ett ökat kostnadstryck för skolverksamheterna med mellan 17 och 25 procent. För förskolan och grundskolan är utvecklingstakten starkast i början av perioden för att avta under slutet av perioden. Ökningstakten inom gymnasieskolan är som starkast under från omkring 2019 fram till 2023 för att sedan plana ut Förskola och pedagogisk omsorg Grundskola Gymnasieskola 125,4 123,0 117, Oxelösunds kommun PwC Februari

94 Index (2013=100) Framskrivning av äldreomsorg och omsorg för personer med funktionshinder Befolkningsprognosen resulterar i ett ökat kostnadstryck på drygt 54 procent inom äldreomsorgen fram till Under samma period ökar kostnaderna för omsorg till personer med funktionshinder med 10 procent. Framskrivningen tar sin utgångspunkt i 2014-års servicenivåer. Förändras andelen äldre i boende på grund av en förändrad efterfrågan kommer utvecklingen bli en annan. Några antaganden kring förändrad sjuklighet bland de äldre har inte gjorts. Hur stor del av volymökningen inom LSS Oxelösund antas kunna tillgodoräkna sig via ett förändrat utfall i LSS-utjämningen är svårbedömt då det beror på utvecklingen i övriga kommuner Äldreomsorg Funktionshindrade Oxelösunds kommun PwC Februari

95 Framskrivning av övriga kostnader Övriga kostnader antas öka med 13 procent under perioden. Några antaganden om förändrade servicenivåer eller andra förändringar har inte gjorts. Framskrivning bygger på antalet nya invånare. Totalt ökar dessa kostnader med 21,7 miljoner kronor i fasta priser under perioden. Här kan man diskutera hur mycket av dessa verksamheter ska tillåtas växa framöver. Merparten av dessa verksamheter är så kallade kollektiv tjänster där ökad befolkning inte nödvändigtvis behöver betyda ökade kostnader. Verksamhet Totalt mnkr Politisk verksamhet ,4 Infrastruktur och skydd ,0 Kultur och fritid ,2 Övrig utbildning ,9 Särskilt riktade insatser ,5 Individ- och familjeomsorg ,8 Totalt övrigt 100, ,7 Oxelösunds kommun PwC Februari

96 Sammantaget kostnadstryck Per verksamhet Givet kommunens befolkningsprognos och de antaganden som har gjorts avseende servicenivåer med mera uppgår det totala kostnadstrycket till 28 procent under perioden. Samtliga verksamheter förutspås öka i volym fram till Ökningstakten varierar mellan år och mellan olika verksamheter. De klart största ökningen sker inom äldreomsorgen medan den minsta ökningen sker inom övriga verksamheter. Index (2013=100) Förskola och pedagogisk omsorg Gymnasieskola Funktionshindrade Totalt Grundskola Äldreomsorg Övrigt Oxelösunds kommun PwC Februari

97 Pensionskostnad Oxelösunds kommun PwC Februari

98 Miljoner kronor Kommunens pensioner Kommunens pensioner redovisas enligt den så kallade blandade modellen. Den innebär att kommunen under en övergångsperiod betalar dubbelt för pensioner, dels pensionsutbetalningar för dagens pensionärer (avseende intjänande före 1998), dels för de nuvarande anställdas intjänande. Det totala pensionsåtagandet för kommunen uppgår 2014 till 348 miljoner kronor, inklusive löneskatt. Åtagandet redovisas dels som ansvarsförbindelse, dels som avsättning i balansräkningen. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2014 till 40 miljoner kronor (inklusive löneskatt). Den gamla pensionsskulden uppgår till 308 miljoner kronor (inklusive löneskatt) vid utgången av Avsatt till pensioner( inkl löneskatt) Ansvarsförbindelse (inkl löneskatt) Total skuld Oxelösunds kommun PwC Februari

99 Miljoner kronor Kommunens pensionskostnad Kommunens pensionskostnad antas öka i takt med den allmänna löne- och prisutvecklingen. Kommunens kostnader för avgiftsbestämd ålderspension ökar då kommunens antal anställda ökar för att ge service åt ökat medborgarantal. Utbetalningar från den gamla skulden ökar fram till slutet av perioden, men ökningen avtar. Den avgiftsbestämda ålderspensionen ökar p.g.a. att Oxelösund kommun erhåller fler anställda. Finansiell kostnad Avgiftsbestämd ålderspension Totalt Årets Nyintjänande och premier Gamla utbetalningar Oxelösunds kommun PwC Februari

100 Intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Oxelösunds kommun PwC Februari

101 Miljoner kronor Intäkter från skatter och bidrag Årlig förändring miljoner kronor och procent Skatteunderlaget och därmed utvecklingen av kommunens skatteintäkter antas följa utvecklingen i riket som redovisats tidigare. I beräkningen har vi antagit oförändrad skattekraft och skattesats för perioden fram till Oxelösunds kommun PwC Februari

102 Mijoner kronor Kommunalekonomisk utjämning, Inkomstutjämning Kommunens bidrag från inkomstutjämningen kommer att följa ökningen av skatteunderlaget i riket. Vi har antagit en relativt oförändrad skattekraft i kommunen. Regleringsposten Regleringsposten kommer att utvecklas negativt under perioden. Orsaken till detta är att det sker en viss urholkning av statens bidrag till kommunsektorn. Fastighetsavgiften Intäkterna från avgiften antas följa inflationen. Ingen effekt av nya bostäder. Inkomstutjämningsbidrag/-avgift Regleringsbidrag/-avgift Införandebidrag Fastighetsavgift Kostnadsutjämning Strukturbidrag LSS-utjämning LSS-utjämning Relativt oförändrat läge gentemot riket Oxelösunds kommun PwC Februari

103 Kronor per invånare Kostnadsutjämning Oxelösund har en relativt gynnsam struktur vilket innebär att kommunen erlägger en avgift i kostnadsutjämningen. Kommunens avgift i kostnadsutjämningen varierar över perioden men minskar sammantaget något. Orsaken till detta är att kommunens relativa demografiska tryck enligt kommunens befolkningsprognos jämfört med riket. Det framförallt andelen äldre som ökar i snabbare än i riket som helhet. Någon bedömning av kommunens sociala struktur görs inte i denna beräkning utan den antas vara relativt oförändrad, basår Barnomsorg Gymnasieskola Äldreomsorg Övrigt Grundskola Individ- och familjeomsorg Befolkningsförändring Totalsumma Oxelösunds kommun PwC Februari

104 Avskrivningar Oxelösunds kommun PwC Februari

105 Miljoner kronor Kommunens avskrivningar Avskrivningarna för de befintliga tillgångarna har simulerats och minskar naturligt under perioden. Sedan tillkommer avskrivningarna på nyoch reinvesteringar under perioden. Vi har antagit en genomsnittlig avskrivningstid på 33 år för tillkommande investeringar. Sammantaget ökar avskrivningarna under perioden. Dels på grund av att kommunen har ökade investeringsvolymer de kommande åren, dels på grund av att anskaffningsvärdet på reinvesteringar är högre än på de befintliga tillgångar som skrivs av. Det senare är helt naturligt då priserna ökar över tid Summa tillkommande Avskrivningar befintliga tillgångar Avskrivningar totalt Oxelösunds kommun PwC Februari

106 Utveckling av nettokostnader och intäkter från skatter och kommunalekonomisk utjämning Oxelösunds kommun PwC Februari

107 Procent Utveckling av nettokostnader och skatteintäkter, statsbidrag och utjämning Kostnadsökningen är hög under hela perioden, eftersom det demografiska trycket är relativt likartat. 8,0% Intäkter Nettokostnader Några kostnadsökningar utöver demografi, pris och löner samt ökade kostnader för avskrivningar och pensioner har inte lagts in. 7,0% 6,0% 5,0% Intäkterna följer även de befolkningsutvecklingen och är högre i början av perioden. Nettokostnaderna exkluderar eventuella effekter av exploateringsverksamheten. 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Oxelösunds kommun PwC Februari

108 Kostnader och intäkter - effektiviseringsbehov Gapet mellan intäkter och kostnader innebär att kommunen inte har möjlighet att fullt ut finansiera det demografiska trycket (inklusive ökade kostnader för avskrivningar), en full löne- och prisuppräkning samt uppnå det finansiella resultatmålet på 2 procent av skatteint/statsbidrag. Ett gap på 31% år 2030, motsvarar ackumulerat ett totalt effektiviseringsbehov på 241 Mnkr. 240% 220% 200% 180% Intäkter skatter, stb o utj Nettokostnader För att få intäkter och kostnader i balans och uppnå ett resultat enligt målet kan kommunen Successivt årligen höja skatten med totalt 5,76 kr fram till 2030 Årligen genomföra nettokostnadsminskningar på i genomsnitt 1,12 % framtill Kombinera ovanstående i olika utsträckning 160% 140% 120% 100% 80% Oxelösunds kommun PwC Februari

109 Kassaflöde och finansieringsbehov Oxelösunds kommun PwC Februari

110 Finansiering av investeringar Kommunens investeringsutrymme utgörs av kommunens resultat och årets avskrivningar. Kommunen planerar för ett resultat på 2 procent av intäkter från skatter med mera. För att uppnå detta krävs en årlig effektivisering på i genomsnitt 1,12 procent av nettokostnaderna. Om kommunens planerade investeringar är större än den likviditet som kommunen skapar via resultat och avskrivningar uppstår ett finansieringsbehov. Finansieringsbehovet kan lösas genom en kombination av följande: 1. sälja tillgångar (finansiella och/eller materiella) 2. ta upp lån till motsvarande belopp 3. höja resultatmålet och öka den egna finansieringen (dvs. öka den årliga effektiviseringen) 4. omprioritera/minska investeringsutgifter över tid, exempelvis genom att de externa aktörerna tillhandahåller sina egna lokaler Oxelösunds kommun PwC Februari

111 Miljoner kronor Finansiering av investeringar m.m. De samlade investeringarna under perioden uppgår till 964 mnkr i löpande priser. Samtidigt skapar kommunen via den löpande verksamheten (resultat + avskrivningar) ett överskott motsvarande 691 mnkr. Finansieringsbehovet blir således 270 miljoner kronor. Utgifterna är inte jämt fördelade under perioden. För åren fram till 2020 överstiger investeringsutgifterna den egna finansieringen (löpande verksamheten) varje år Löpande verksamheten Investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten I det följande har vi antagit att kommunen finansierar detta genom upptagande av nya lån. 40 I beräkningarna ingår exploateringsverksamheten, både med förväntade utgifter och tänkta markförsäljningar När investeringsutgifterna minskar kan den löpande verksamheten finansiera investeringarna Oxelösunds kommun PwC Februari

112 Miljoner kronor Långfristiga lån Investeringsnivåerna framöver innebär att den löpnade verksamhetens bidrag i form av resultat och avskrivningar inte täcker utgifterna. Externa medel krävs under de kommande åren. Kommunen har ett behov av externa lån för att finansiera investeringar fram till I det följande har vi antagit att kommunen finansierar 270 mnkr genom upptagande av nya lån, som sedan kan amorteras när investeringsutgifterna minskar Lån till banker och kreditinstitut Den totala skulden uppgår vid utgången av 2030 till 831 mnkr inkluderat bolagen I prognosistering ingår även ett antagande om upplåning av 5 mnkr/år till bolagen Ökade lån för ledning Oxelösund-Nyköping om mnkr finns inte med i underlaget Oxelösunds kommun PwC Februari

113 Miljoner kronor Finansiellt netto Vid en ränta på upp till 3 procent genererar en skuld på 831 mnkr räntekostnader motsvarande ca 24 mnkr årligen. Därutöver tillkommer räntekostnader för pensionsavsättning och löneskatt. Kommunens internbank lånar upp åt bolagen Finansiella intäkter Finans. kostn. Kommunen erhåller ränteintäkter på likvida medel och utlåning till bolagen Oxelösunds kommun PwC Februari

114 Kassaflödesanalys givet resultat 2 procent från 2016 av intäkter från skatter och statsbidrag Årets resultat 1,0 22,9 22,0 27,8 13,8 27,6 15,0 15,6 16,2 16,8 27,4 18,0 18,7 19,4 20,1 20,8 Justering ej likvidietspåverkande poster 14,2 3,2 6,9 6,4 23,9 13,7 27,2 27,9 29,0 29,5 23,2 34,5 36,0 36,3 37,4 38,9 Löpande verksamheten 15,2 26,2 28,9 34,2 37,8 41,3 42,2 43,5 45,1 46,3 50,6 52,6 54,6 55,6 57,5 59,7 Investeringsverksamheten -35,0-76,9-113,2-118,5-92,1-45,6-37,8-38,5-39,3-40,1-110,2-41,7-42,5-43,4-44,3-45,1 Nyupptagna lån Amortering av lån 19,2 55,8 89,3 89,3 59,3 9,3 0,6 0,1 0,0 0,0 64,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,8-1,2 0,0-5,9-7,1-7,2-8,2-7,4 Ökning av långfristiga fordringar -5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0-5,0 Finansieringsverksamheten 14,2 50,8 84,3 84,3 54,3 4,3-4,4-4,9-5,8-6,2 59,6-10,9-12,1-12,2-13,2-12,4 Årets kassaflöde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Oxelösunds kommun PwC Februari

115 Finansiella nyckeltal, balans- och resultaträkning Oxelösunds kommun PwC Februari

116 Miljoner kronor Balansräkning Kommunens materiella tillgångar växer i takt med att kommunen investerar. Samtidigt minskar samma tillgångarna med årets avskrivningar. Det egna kapitalet ökar med årets resultat (2 procent av intäkter från skatter, statsbidrag och utjämning). Kommunens skulder ökar i takt med den ökade upplåningen. Balansomslutningen ökar med 50 procent fram till Tillgångar Eget kapital Avsättningar Skulder Oxelösunds kommun PwC Februari

117 Soliditet givet 2 procent i resultat Kommunens soliditet försämras fram till 2019 då en stor del av kommunens investeringar lånefinansieras. Därefter stärks kommunens soliditet tack vare högre självfinansiering av investeringar. Inkluderas den gamla pensionsskulden förstärks soliditeten under hela perioden. Anledningen till detta är att den gamla pensionsskulden minskar. Beräkningarna bygger på att kommunen klarar ett årligt resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och statsbidrag. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% Soliditet % Soliditet inkl pension % 0% -5% -10% Oxelösunds kommun PwC Februari

118 Kronor per invånare Nettolåneskuld Kronor per invånare Fram till år 2030 kommer skulden per invånare att öka till omkring kr. Ökningen av låneskulden är som störst fram till 2019 för att sedan minska under slutet av perioden. Investeringstunga år gör att kommunen måste lånefinansiera investeringar. Oxelösund har idag en skuld per invånare på knappt kr inklusive bolagen Nettolåneskuld kr per invånare Oxelösunds kommun PwC Februari

119 SAMMANFATTADE UTMANINGAR Oxelösunds kommun PwC Februari

120 Utmaningar Hantera utbyggnad av den kommunala servicen: Äldreomsorgen växer markant efter 2025 Utbyggnad av förskola och skola, behov av platser kring Utbyggnad av kommunal service påverkar personalförsörjning och lokaler Uppnå en effektivisering över perioden på 1,12 procent genom prioriteringar och nya arbetssätt. Räkna hem stordriftsfördelar på kollektiva tjänster när befolkningen ökar Gör vi rätt saker idag, har vi effektiviseringar att hämta hem? Upprätthålla en god framhållning i likviditetsplaneringen Stora utgifter ska i tid matchas med upplåning Skapa goda relationer till kreditmarknaden för att hålla ned ränteutgifter Hantera ränterisker Hantera likviditetsbehov i kommunens bolag Uppnå en resultatnivå på 2 procent För att hålla tillbaka upplåningsbehovet och amortera på lån Oxelösunds kommun PwC Februari

121 Avslutningsvis vill vi... tacka för förtroendet och hoppas ni är nöjda med vår insats. tacka för förtroendet och hoppas ni är nöjda med vår insats. Återkom gärna med frågor! Återkom gärna med frågor! Johan Skeri PwC Kommunal Sektor Direkt: +46 (0) PwC Sverige Box 197, Mora Fridhemsgatan PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. All rights reserved. In this document, PwC refers to PricewaterhouseCoopers i Sverige AB which is a member firm of PricewaterhouseCoopers International Limited, each member firm of which is a separate legal entity.

122 Tjänsteskrivelse 1(4) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Titti Kendall Vård- och omsorgsnämnden Prognos för framtida behov inom äldreomsorgen och för målgruppen inom LSS-verksamheterna 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens beslutar godkänna information om Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till prognos för framtida behov inom äldreomsorgen och målgruppen inom LSS-verksamheterna 2. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har gett uppdrag till förvaltningen att årligen göra kartläggning och uppföljning av framtida behov och en plan för hur Vård- och omsorgsförvaltningen kan möta upp dessa behov inom äldreomsorg och personer med funktionsnedsättning. Vård- och omsorgsnämnden står inför stora övergripande utmaningar de närmsta åren. En utmaning är att kommunens äldre blir fler än genomsnittet i Sverige och det är en gemensam kommunangelägenhet att lösa frågan med att få till en bra och fungerande vård- och omsorg för de äldre. I december 2015 har kommunen påbörjat arbete med en långsiktig finansiell analys som ger en prognos på att perioden fram till 2030 är det behov av ytterligare ett trettiotal lägenheter inom särskilt boende. Baseras på den utveckling som varit sedan början av 2000-talet fram till idag, antalet bistånd och utifrån den nivå bedömningarna utgått från. Målgruppen med personer med funktionsnedsättning beräknas öka 1 då det inom de närmsta åren är fler ungdomar som slutar skolan och eventuellt också börjar arbeta. Dessa ungdomar kommer sannolikt att vilja flytta från sina föräldrar och till eget boende. 3. Ärendet 3.1 Äldreomsorg Det ökande antalet äldre ställer krav på att hitta former som garanterar effektivitet och kvalitet av vården och omsorgen så att de äldre kan bo kvar i ordinärt boende så länge som möjligt istället för att bo på särskilt boende. Exempelvis trygghetsboende där behovet av stöd kan tillgodoses med hemtjänstinstaser. Det pågående förändringsarbetet som sker inom hemtjänsten innebär på sikt en anpassning till vård och omsorg i ordinärt boende. En ökad kompetens bland omvårdnadspersonalen från gymnasiekompetens till YH-kompetens kan göra att omsorgen mer flexibelt och säkert kan anpassas utifrån förändrade förhållanden. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

123 Tjänsteskrivelse 2(4) Datum VON De senaste åren har behoven i äldreomsorgen varierat och kan också kopplas till den servicenivå som kommunen erbjudit och erbjuder. Den beräkning som PWC gjort i arbetet med Långsiktig Finansiell Analys (LFA) pekar utvecklingen på utifrån den nivå biståndsbesluten haft från år 2002 till 2014 på att 60 lägenheter behövs inom särskilt boende fram till år inleds arbetet med ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) som ger en mer träffsäker biståndshandläggning och bedömning av behovet. Med den metoden är bedömningen att servicenivån kan komma att sänkas. Det vill säga de beviljade insatserna minskar och därmed behovet av lägenheter inom särskilt boende kan utifrån LFA:s beräkning komma att halveras och 30 lägenheter vara aktuellt. I nuläget finns 131 lägenheter i särskilt boende och det finns möjlighet att öppna ytterligare 4 befintliga som är stängda. Dessa platser kan utgöra en anpassning efter aktuellt behov och användas vid ökade behov. 6 lägenheter som i nuläget tillhör LSSverksamhet kommer återgå till äldreomsorgens verksamhet när andra lösningar finns för LSS-verksamheten.

124 Tjänsteskrivelse 3(4) Datum VON LSS-verksamhet Under de senaste två åren har Vård- och omsorgsförvaltningen utvecklat Bostad med särskild service till att även kunna erbjuda servicebostad som innebär stöd i ett mer självständigt boende. De närmsta åren är det flera ungdomar som kommer att sluta särgymnasiet, börja arbeta och vilja flytta från sina föräldrar. I nuläget är prognosen att bostäder med särskild service/personlig assistans/sysselsättning kommer utökas med cirka 12 personer under perioden Bostäder med särskild service håller på att utvecklas och inrymmer gruppbostäder och allt mer servicebostäder. I nuläget finns 15 verkställda bistånd inom gruppbostad och cirka 9 inom servicebostad. Framtida behov kräver troligtvis en utökning till 31 lägenheter inom gruppbostäder och servicebostäder eller utökning av personlig assistans.

125 Tjänsteskrivelse 4(4) Datum VON Ovanstående tabell visar en prognos på framtida behov av LSS- bistånd. Vilket bistånd som personen väljer eller har rätt till är svår att bedöma. En risk för kommunen är Försäkringskassans utveckling mot en snävare bedömning i ansökan om rätten till assistansersättning. Personer som har rätt till insatsen personlig assistans har möjlighet att ansöka om assistansersättning via Försäkringskassan om behovet överstiger 20 timmar för de basala behoven per vecka. Försäkringskassan har tidigare sett till hela behovet men bedömer numera punktinsatser och ger pengar för tid där det exakta utförandet sker. Detta har gett Oxelösunds kommun ökade kostnader för insatsen personlig assistans som de enskilda då hänvisas till. Dessa behov kan inte förutspås och därmed inte prognostiseras. Beslutsunderlag Von 23 Prognos för framtida behov inom äldreomsorgen och för målgruppen inom funktionsstöd (VON ) Katarina Haddon Tf socialchef Titti Kendall Områdeschef Beslut till: Förvaltningschef (FK)

126 Tjänsteskrivelse 1(1) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Lundin Vård- och omsorgsnämnden Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS 1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige Rapporten godkänns. 2. Sammanfattning Kommunerna har skyldighet att till Inspektionen för vård och omsorg, kommunens revisorer och kommunfullmäktige rapportera in gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Motsvarande rapporteringsskyldighet gäller även beslut som inte verkställts på nytt inom tre månader efter det att verkställigheten avbrutits. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Inspektionen för vård och omsorg har möjlighet att hos förvaltningsrätten ansöka om att en kommun, som inte verkställt ett gynnande beslut, ska åläggas en särskild avgift, så kallad sanktionsavgift. När ett ärende som tidigare rapporterats som ej verkställt senare verkställs, ska nämnden anmäla detta till Inspektionen för vård och omsorg och revisorerna. Oxelösunds kommun rapporterar per 31 mars 2016: SoL: Äldreomsorg IFO - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Funktionsstöd - 0 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. LSS: - 3 gynnande beslut som inte har verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Beslutsunderlag Rapport ej verkställda/verkställda beslut enligt LSS per 31 mars Päivi Pannula Förvaltningschef Lena Lundin enhetschef Beslut till: Kf (FK), Revisorerna (FK), Berörd handläggare (FK) Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

127 Per Funktionsstöd Gynnande beslut enligt LSS, ej verkställda inom 3 mån efter beslutsdatum alt. avbrutna och ej åter verkställda inom 3 mån. Kön Födelseår Bistånd Beslutsdat. Ant. Man 1998 Kontaktperson Tilltänkt kontaktperson har flyttat från Oxelösund, ej hittat någon ny lämplig ännu. Man 1999 Kontaktperson Pojke 2003 Avlösarservice Brukaren har avbokat möte med tilltänkt kontaktperson Tilltänkt kontaktperson har sedan avsagt sig intresse. Brukaren vill endast ha manlig avlösare. Avlösare erbjuden , meddelade brukaren ok till att träffa tilltänkt avlösare.

128 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (7) Dnr VON Delgivningar Vård- och omsorgsnämndens beslut Delgivningarna läggs till handlingarna. Delges: Kommunfullmäktige Kf 27 - Beviljande av ansvarsfrihet för kommunens verksamheter 2015 Utdragsbestyrkande

129 Sammanträdesprotokoll Blad 6 (26) Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige Kf 27 Dnr KS Beviljande av ansvarsfrihet för kommunens verksamheter 2015 Kommunfullmäktiges beslut Kommunens verksamheter beviljas ansvarsfrihet för Sammanfattning De av fullmäktige utsedda revisorerna har granskat den verksamhet som under 2015 bedrivits i styrelsen, nämnderna, de gemensamma nämnderna och som utsedda lekmannarevisorer även granskat verksamheten i kommunens helägda företag. Revisorerna tillstyrker att fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder samt enskilda ledamöter i dessa organ. De tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Beslutsunderlag Revisionsberättelse för år 2015 för Oxelösunds kommun.pdf Granskningsrapport för år 2015 FÖRAB Granskningsrapport för år 2015 Kustbostäder.pdf Granskningsrapport för år 2015 Oxelö energi.pdf Granskningsrapport för år 2015 Oxelö energi.pdf Dagens sammanträde Ordföranden för kommunrevisionen Agneta Rönn (M) föredrar ärendet. Utdragsbestyrkande

130 Sammanträdesprotokoll Blad 1 (1) Sammanträdesdatum Vård- och omsorgsnämnden (8) Dnr VON Redovisning av delegationsbeslut Vård- och omsorgsnämndens beslut Redovisning av delegationsbesluten godkänns. Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt i vissa frågor till utskott, ordförande och tjänstemän enligt en av Vård- och omsorgsnämnden antagen delegationsordning. Dessa beslut skall redovisas till Vård- och omsorgsnämnden. Redovisningen innebär inte att Vård- och omsorgsnämnden får ompröva eller fastställa delegationsbesluten. Däremot står det Vård- och omsorgsnämnden fritt att återkalla en lämnad delegation. Vård- och omsorgsnämnden föreläggs utövad delegationsrätt från Biståndshandläggare/ mars Särskilt boende, hemtjänst, matdistr, larm, enhetschef daglig verksamhet, korttidsvistelse Avgiftshandläggare/ mars Avgiftsbeslut, färdtjänst, riksfärdtjänst färdtjänsthandläggare LSS-handläggare mars Personlig assistans, daglig verksamhet, korttidsvistelse, ledsagarservice, kontaktpers Socialtjänst IFO jan-mars Försörjningsstöd, utredn, behandling Enhetschef socialtjänst Serveringstillstånd slutet sällskap Von au Protokollsutdrag beslut Von au 59-granskning delegationsbeslut Serveringstillstånd till allmänhet Utdragsbestyrkande

131 Tjänsteskrivelse 1(2) Datum Dnr VON OXL2 621 v Vård- och omsorgsförvaltningen Ingela Mindemark Vård- och omsorgsnämnden MAS rapport Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar godkänna Mas rapport Sammanfattning Resultat gällande målen för patientsäkerhet : Förbyggande arbetssätt mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen: Antal riskbedömningar: 93 st (Mål 300), 21 av dessa har utförts i hemtjänst/hemsjukvård. Andel med måluppfyllelse: 54% (Mål 75%). Få uppföljningar är utförda, ska ske efter 3 månader. Hemtjänst/hemsjukvård har inte utfört hela processen än, endast registrerat riskbedömningar, därav låga resultat gällande planerade åtgärder och uppföljningar. Vecka 11 genomfördes en punktprevalensmätning av trycksår och fall, 40 personer registrerades. Av dem hade 8 trycksår, de flesta av kategori 1 och 2. Ett trycksår av kategori 4 fanns. (1= Rodnad som inte bleknar vid tryck, hel hud. 2= Delhudsskada, avskavd hud eller blåsa. 3= Fullhudsskada utan sårhåla. 4= Fullhudsskada med sårhåla och/eller vävnadsdöd). God vård i livets slut: Andel med måluppfyllelse: 76% (Mål 80%). Målet för 2015 är uppfyllt. 14 förväntade dödsfall (100%) är registrerade i Svenska palliativregistret Andelen patienter (64%) som fått ett brytpunktssamtal av läkare är högre än målet för Sörmland (60%). Andelen som smärtskattats är 64% (mål för Sörmland 50%). Vården i livets slutskede har förbättrats med 9,5% senaste året och når högre än de nationella målen för brytpunktssamtal, ordination mot ångest, smärtskattning och munhälsa. God hygien: 6 personer är kontrollerade för korrekt handdesinfektion 2016 och 50% uppfyllde målet (Mål 75%). God demensvård: Det finns starkt stöd i vetenskapen för att BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom) i första hand ska behandlas med omvårdnadsåtgärder och att eventuell behandling med läkemedel bör ske med stor försiktighet behandlades 55% med olämpliga läkemedel (45% hade inte) har 54% inte olämpliga läkemedel (Mål 60%). För att nå målet krävs ett aktivt arbete med läkemedelsgenomgångar/läkemedelsöversyn. Endast 66% har fått det, en lägre andel än i länet och riket. Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post Org.nr Oxelösunds kommun Höjdgatan (vx) OXELÖSUND OXELÖSUND (fax) registrator@oxelosund.se

132 Tjänsteskrivelse 2(2) Datum VON Beslutsunderlag Patientsäkerhet 2016 Resultat Päivi Pannula Förvaltningschef Ingela Mindemark medicinskt ansvarig sjuksköterska Beslut till: MAS (FK)

133 Trygg och värdig ålderdom Mål och resultat för patientsäkerhetsarbetet

134 Mål 2016 Säker vård med god kvalitet Förbyggande arbetssätt: - Antal riskbedömningar för undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen. Målvärde: 300 st -andel med måluppfyllelse (insatta åtgärder vid risk och utförd uppföljning av insatta åtgärder) Medelvärde. Målvärde: 85% God vård i livets slut - Andel med brytpunktssamtal till patient och närstående, smärtskattning, bedömning av munhälsa, ordination av läkemedel mot ångest och ej avliden i ensamhet. Medelvärde. Målvärde: 80% God demensvård - Andel med demensdiagnos som inte har olämpliga läkemedel. Målvärde: 60% God hygien - Andel personal med korrekt utförd handdesinfektion. Målvärde: 75%

135 90 Patientsäkerhet - Säker vård med god kvalitet 300 Patientsäkerhet - Säker vård med god kvalitet Förbyggande arbetssätt - måluppfyllelse (medelvärde), mål 85% God vård i livets slut - måluppfyllelse (medelvärde) mål 80% God demensvård - andel med demensdiagnos på säbo som inte har olämpliga läkemedel, mål 60% God hygien - andel personal med korrekt handdesinfektion, mål 75% 0 Förebyggande arbetssätt - antal riskbedömingar, mål 300 st

136 100 Förebyggande arbete mot undernäring, fall, trycksår och ohälsa i munnen Andel riskbedömningar med åtgärder Andel riskbedömningar, med utförd åtgärd Andel riskbedömningar med teambaserad utredning Medelvärde (215 rb, 200 m risk) 2013 (182 rb, 167 m risk) 2014 (172 rb, 161 m risk) 2015 (237 rb, 228 m risk) 2016 (93 rb, 84 m risk)

137 PPM Trycksår och fall v 11 Punktprevalensmätning av trycksår och fall har genomförts på 6 sektioner på Björntorp 40 personer registrerades 8 personer hade trycksår 10 trycksår (4 kat 1, 2 kat 2, 1 kat 3, 1 kat 4) 10 fall har registrerats, 6 personer har fallit

138 God vård i livets slut (32 st) 2012 (46 st) 2013 (61 st) 2014 (51 st) 2015 (47 st) 2016 (14 st)

139

140 God demensvård 46% har olämpliga läkemedel, 66% har fått en läkemedelsöversyn (39 personer registrerade)