Psykisk hälsa - barn och unga. Örnsköldsvik 8 november
|
|
- Max Abrahamsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Psykisk hälsa - barn och unga Örnsköldsvik 8 november 2017 ing-marie.wieselgren@skl.se
3 Psykisk hälsa handlar om hela samhället! Kultur Fritid Hälso- och sjukvård Arbete Socialtjänst Förskola skola Familj Vänner- Samhälle
4 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
5 BUP Ungdomsverksamhet Fritidsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola MHV BVC Ungdomsmott Vuxenpsykiatri Polis Skola HVB Frivilligorganisationer
6 Vilka människor passar in i dagens kunskaps och informationssamhälle?
7 Vilka människor passar in i dagens samhälle - alla?
8 Vilka människor passar in i dagens samhälle - vilka gör inte?
9 Det är inte så lätt att vara människa - eller
10 Stora förändringar: Skolan, skolmiljön, personalomsättning, krav och förväntningar i skolan, på arbetsplatsen och i samhället i stort
11 Vad händer med vår hjärna i dagens samhälle?
12 Vad har hänt med oss människor?
13 Jordbruks samhället
14 Industrisamhället
15 Utveckla dig! Tänk rätt! Var social!
16 COACHA DIG SJÄLV är inspirationsboken som uppmanar dig att ta reda på vad du verkligen vill med ditt liv både på arbetet och hemma. Att reflektera är en sak, att förändra sitt beteende en annan. Boken uppmuntrar dig att våga ställa de jobbiga frågorna och att lita på framtiden och dig själv. Använd den som din egen coach eller tillsammans med din chef eller affärspartner. Bestäm dina egna delmål och milstolpar och skapa den struktur som passar dig bäst.
17 1. ÄLTA POSITIVT Ta vara på livets vardagliga glädjeämnen. Tänk aktiva tankar om att solen värmer skönt, att kaffet doftar gott eller att det känns gott att hålla ditt barns hand i din på vägen hem från dagis. 2. REPRISERA BRA TANKAR Repetera tankarna! Älta allt som är bra i tillvaron. Kom ihåg att hjärnans lyckocenter aktiveras varje gång du tänker en positiv tanke. 3. TA BORT DET NEGATIVA Ha beredskap ifall de negativa tankarna kommer. Det kan handla om att göra 50 armhävningar, gå ut på en promenad, sätta på en maskintvätt eller hitta på något annat så att du blir upptagen och distraherad. 4. RING EN VÄN Ta hjälp av vänner som har en positiv attityd. Ring och prata med någon som är positivt lagd! 5. FÖRMINSKA ALLT DÅLIGT Om du drabbas av en motgång: se till att inte förstora upp det som har hänt. Fråga dig själv om det verkligen är så illa! 6. LEV PÅ HOPPET Tänk positivt i ett längre perspektiv. Skapa dig en bild av en ljus framtid, även om du stöter på motgångar på vägen. Hoppet är viktigt och det är du själv som måste inge det. 7. BERÖM DIG Var nöjd med dig själv. Slösa med beröm och tänk på allt som du har gjort bra. 8. TÄNK POSITIVT När du vaknar: Tänk att den här dagen ska bli en riktigt bra dag. När du lägger dig: Tänk att den här dagen var riktigt bra. 9. VAR NÖJD Jämför dig inte med andra. Att snegla på lyxyachterna med helikopterplatta i Monacos hamn gör lätt att man känner att man halkat efter. 10. KÄNN DIG RIK När du funderar kring din tillvaro: Ta fasta på den rikedom som inte handlar om pengar. Det som är verkligt viktigt i våra liv har ingen prislapp. Statusjakt genom prylar handlar om försök att fylla tomrum som handlar om annat. 11. MOTIONERA DIG GLAD Motionera för att hjälpa dina positiva tankar på traven. Fysisk ansträngning leder till en kemisk reaktion där bland annat glädjesubstanserna serotonin och endorfin frigörs. Dessutom tar motion död på stresshormoner. 12. SOV OCH ÄT BRA Skapa rätt förutsättningar för att orka vara positiv: Sov åtta timmar per natt och ät hälsosamt.
18 Tänk positivt Ungefär resultat om du googlar Är glaset halvfullt eller halvtomt?
19 Varför mår vi inte bra?
20
21 Sensus, kursstart 5 okt 2016
22
23
24 Barnet Miljön/Samhället Diagnos Anpassning av samhället
25 Samhället och hjärnan
26 Alla är inte lika.
27 Akta hjärnan!
28 Den uppkopplade generationen
29
30 Vilka diagnoser kommer att bli stora.?
31 KÖP EN UPPLEVELSE!
32
33
34 Fokus okt 2017
35
36
37 KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL - EJ FÖR SPRIDNING 37
38
39
40 Samhället och hjärnan + =
41
42 Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom. Cirka 36 % kvinnor och 23 % män insjuknar i en depression. Psykisk ohälsa ökar Rapporten visar även att den psykiska ohälsan i befolkningen fortsätter att öka, särskilt bland kvinnor i åldrarna år. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt tandvård Lägesrapport 2016 Socialstyrelsen 31 mars 2016
43 Psykisk ohälsa Ett begrepp med otydlig innebörd Common Mental Disorder (CMD), innefattar depression, ångestsyndrom, paniksyndrom, fobier, tvångssyndrom och PTSD (>90% av antalet sjukfall) Upp till 30 procent har symtom som vid en psykisk sjukdom enligt internationella studier men enbart ett par procent har varit sjukskrivna för en psykisk diagnos i Sverige
44 Vad är psykisk hälsa då?
45 Lätt att vara människa?
46 A tremendous challenge now and towards 2030 when
47 Många olika typer av psykisk ohälsa Ångest, Depression Ätstörningar Självskadebeteende Bipolär sjukdom Psykos, schizofreni ADHD Autismspektrumstörningar Beroendesjukdomar Lindrig Livshotande svår
48 Psykiatriska tillstånd Cirka 10 procent av barn och unga vid en given tidpunkt har ett psykiatriskt tillstånd. ADHD och depression, som båda förekommer hos mellan 5 och 8 procent av svenska barn, samt autismspektrumtillstånd, mellan 1 och 1,5 procent av svenska barn.
49 Vårdkonsumtionen för psykiatriska tillstånd ökat kraftigt bland barn och ungdomar under många år Kraftig ökning av vårdkonsumtionen bland tretton- till sjuttonåringar liksom hos unga vuxna, arton till tjugofyra år BUP träffar årligen 2-10% av barnen
50
51 (Antal per inv) Barn och unga med psykiatrisk diagnos Män Kvinnor och 24 år med psykiatrisk diagnos i sluten vård
52 (Antal per 1000 inv) Förskrivning av ADHD-läkemedel till barn och unga Män 10 Kvinnor Uthämtade läkemedel, utskrivna till personer 0-24 år
53 (Antal per 1000 inv) Förskrivning av antidepressiva läkemedel till barn och unga Män Kvinnor Uthämtade läkemedel personer 0-24 år
54 ETC Socialstyrelsen 2016
55 Hur jag dog - Och fick klart för mig hur allt hänger ihop Niklas Ekdal
56 En människa...
57 En människa
58 Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället
59 När vi planterar ett frö
60 Solljus Luft, koldioxid Vad behöver ett frö för att gro? Jord, näring Värme
61
62 Samhället och hjärnan + =
63 Hur skapar vi tillsammans ett hälsofrämjande samhälle? Vem gör vad?
64
65 Tidiga insatser : Tidigt i livet + Tidigt i processen
66 Satsa tidigt:
67 Bra stöd till alla föräldrar
68 Nordens välfärdscenter
69
70 Bra förskola Stödja utveckling, inlärning, ge omsorg och vara kompensatorisk.. Stödja föräldrar, identifiera extra behov vara trygghet
71 Tidigt identifiera behov av extra stöd eller andras insatser Vem ser och vet det först? Vem har ansvar att göra något? Vad ska den då göra?
72 Bra fritid, vänner, tillhörighet
73
74 Alla ska lyckas i skolan!!! Hur gör vi det i praktiken? Många olika lösningar vad är bra när? Prioriteringar?
75
76 Med anpassning och hjälpmedel Barn i familjehem, placerade Barn med funktionshinder
77 Mycket extra stöd, vård, behandling, sammansatta integrerade insatser.. Okonventionella lösningar, samordning, planering, individuella planer, utvärdering.. - Ja allt som behövs.
78 Samordnad Individuell Plan En strategisk plan med ett tydligt gemensamt mål!
79
80
81
82 Tänk om det värsta skulle hända
83 Osäkerhet den självklara följeslagaren Vad händer nu? Hur går saker och ting till här? Vart ska vi ta vägen? Vad ska vi göra för att få stanna?
84 Väntan på beslut ~60 000*? asylsökande Väntan på beslut nyanlända (bifall under 16-17) Källa: Migrationsverket, Statistik för helår 2015 och 2016 samt fram till 1 april 2017 *Beräknat utifrån uppgifter från MV angående antal väntande 1 januari 2017 (70 000) plus antal asylsökande (5677) minus avgjorda asylärenden (13200) under 1 januari 1 april 2017
85 Nyanlända flyktingar i Sverige 2016 Tvärsnittsstudie av 1215 nyanlända från Syrien som kommit åren 2011 och 2013 och ytterligare 173 asylsökande från Syrien, Eritrea och Somalia. Resultaten visar att den psykiska ohälsan i bland nyanlända från Syrien och bland asylsökande från Eritrea, Somalia och Syrien är mycket utbredd. Bland nyanlända från Syrien hade var tredje en högst påtaglig depressions-eller ångestproblematik, detta samtidigt som 30 % uppger symtom som stämmer överens med PTSD. En hög grad av studiedeltagare angav att de varit utsatta för någon typ av traumatisk händelse i sitt tidigare hemland eller under sin tid på flykt och 30 % av de nyanlända från Syrien angav drygt att de blivit utsatta för tortyr (Tinghög et al., 2016). 09/11/
86 Migration är en riskfaktor för ickeaffektiva-psykoser Studier visar att utrikesfödda har högre incidens vad gäller ickeaffektiv psykos än infödda i Storbritannien, Nederländerna, Danmark, Sverige, Israel, Kanada och Australien. Immigrants face, on average, a 2,3-fold increased risk of psychotic disorder. Bourque F, et al. A meta-analysis of the risk for psychotic disorders among first- and second-generation immigrants. Psychological Medicine 2011;41(5): Cantor-Graae E et al. Schizophrenia and migration: a meta-analysis and review. Am J Psychiatry 2005;162(1): /11/2017 Anna-Clara Hollander 86
87 Programmet Hälsa i Sverige Bidrar till en positiv hälsoutveckling hos asylsökande och nyanlända Kunskapslyft i hela landet: vi utbildar, utvecklar verktyg och inspirerar Personal som möter asylsökande och nyanlända får hjälp att göra ett ännu bättre jobb
88 Massor av olika Vanliga livet stöd Jobbiga situationer Ohälsa - Lite sjuk Allvarligt sjuk
89 Behov av samordning
90
91
92 Vi kan om vi vill!
93 Psykisk hälsa tillsammans fixar vi det! Kultur Fritid Arbete Förskola skola Räddningstjänst Polis Familj Vänner- Samhälle Hälso- och sjukvård Företagshälsovård Försäkringskassa Arbetsförmedling Socialtjänst
Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra
Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom.
Läs merPsykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden
Psykisk hälsa vår stora utmaning i framtiden Borås 2015-04-25 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete Stämning i samhället Vilka människor
Läs merTända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?
Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum? Ing-Marie Wieselgren, Uppdrag psykisk hälsa, SKL Göteborg 24 januari 2018 ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Psykisk
Läs merPsynkronisering S Y K I S K
Psynkronisering S Y K I S K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofrämjande ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk
Läs merPsykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra
Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom.
Läs merVisa vägar 2017 Hälsa i Sverige
Visa vägar 2017 Hälsa i Sverige www.uppdragpsykiskhälsa.se ing-marie.wieselgren@skl.se Tänk om det värsta skulle hända Osäkerhet den självklara följeslagaren Vad händer nu? Hur går saker och ting till
Läs merPsykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra
Psykisk ohälsa varför ökar den och vad kan vi göra ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förekomst av psykisk ohälsa/sjukdom 25 % av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom.
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper.
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Göteborg 3 juni 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merAtt utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.
Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Förväntningar Fysisk hälsa Psykisk hälsa Arbete
Läs merHälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se
Hälsofrämjande skolutveckling, från förskola till gymnasium, Skövde 5 september 2014 ing-marie.wieselgren@skl.se Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga
Läs merDefinition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Läs merSkolresultat +psykisk hälsa = Sant
Skolresultat +psykisk hälsa = Sant Uppsala 16 september 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Varför ska vi samverka? Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Stöd till riktade insatser
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merPsykiatrin i praktiken
Psykiatrin i praktiken Transkulturell psykiatri och betydelsen av kulturkänslig diagnostik och behandling Sofie Bäärnhielm Överläkare, sektionschef Transkulturellt Centrum Docent Karolinska Institutet
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård professor em Arbets- och miljömedicin Uppsala Universitet Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merHur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Läs merStoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merPsynkronisering S Y K I K
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra
Läs merVälkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?
Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre? Bättre psykiatrisk vård med samordnad kunskapsspridning och kunskapsutbyte Ing-Marie Wieselgren, registerhållare Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR
Läs merRiv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
Läs merPsykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar
Psynk psykisk hälsa barn och unga Psykisk hälsa i framtiden säkra kort och utmaningar 2015-04-16 ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Psykisk hälsa hos barn och unga. Vad kommer hända framöver? Förväntningar
Läs merINTERPELLATION. Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// Anden Nyköping den 12 feb 2018
INTERPELLATION Nyköping den 12 feb 2018 Till Fredrik Lundgren, (L) LAN6STIGET S-6RMLAND Hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anden 2018-02- 12 Barn och ungas psykiskaohälsa Dnr 29/1)--4772// I Socialstyrelsen
Läs merBarn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
Läs merSkolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL
Skolans ansvar och uppdrag Var går gränsen? Åsa Ernestam, SKL asa.ernestam@skl.se PSYNK 2012 2014 www.skl.se/psynk BUP Ungdomsverksamhet FriGdsgårdar Primärvård Elevhälsa SiS Tandvård Socialtjänst Öppenförskola
Läs merLedning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010. Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa
Ledning och styrning Nätverksmöte 13 april 2010 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp Hälsofrämjande för alla specialinsatser vid
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merNyanlända och specialistpsykiatri
Grundintroduktion: Nyanlända och specialistpsykiatri Kortfattad fakta introduktion och tips om var du hittar fördjupande information kring nyanländas situation, transkulturell psykiatri, information på
Läs merIntegration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg
Integration Gävleborg Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg Integration Gävleborg Syftet med Integration Gävleborg Att bidra till en socialt
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merHur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Läs merPsykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa
Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror
Läs merUtbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända
Utbildningskatalog 2017 Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Hälsa i Sverige för asylsökande och
Läs merUngdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Läs merEnsamkommande barn De mest utsatta!
Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande
Läs merSammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister
Sammanhållen struktur för kunskapsstyrning och kvalitetsregister Louise Kimby, utvecklingsledare PsykosR Fil.mag Specialistsjuksköterska psykiatri Tel: 070/6113125 mail: louise@battrepsykosvard.se alternativt
Läs merSpelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018
Spelberoende vad är det, och vem ska göra vad och för vilka? Göteborg, 1 februari 2018 Anders Håkansson, specialistläkare, professor. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Kan man bli beroende av något
Läs merLång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning
Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan
Läs merte, psykisk ohälsa och sjukskrivning*
VINGÅRD te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är sam aktorer i arbetet,
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merTeamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel
Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel 181206 Ensamkommande flyktingbarn Heterogen grupp, begreppet problematiskt Högre sysselsättning än barn som kommer med familj Fler trauma än flyktingbarn
Läs merAsylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma
Asylsökande och suicid Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma 170505 Mustafa, 18 år Mustafa, 18 år, kommer till psykakuten en kväll i sällskap med Lillian, som arbetar på Mustafas boende. Under
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merBedömning inför psykoterapi. Barnet 3
Bedömning inför psykoterapi Barnet 3 Bedömning av barnets psykosociala situation, inklusive trauma För att få en viktig pusselbit i förståelsen av barnet För att bedöma om det är psykoterapi eller andra
Läs merUppdragpsykiskhälsa.se
Uppdragpsykiskhälsa.se Rapport till Socialdepartementet efter regeringsbeslut S2015/06414/FS Förstudie för att förstärka positiv hälsoutveckling för asylsökande och nyanlända 31 mars 2016 ing-marie.wieselgren@skl.se
Läs merEn tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3594 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merPersoner med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
Läs merPersonkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.
Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1. Lagen börjar med att beskriva vilka personer med funktionshinder som har rätt till insatser enligt LSS. Dessa personer
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merHälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Läs merAttentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Stockholm den 26 juni 2017 Till Utbildningsdepartementet 103 30 Stockholm Diarienummer: U2017/01365/UH Attentions remissvar över promemorian Specialpedagogisk kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merPsykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd
Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel
Läs merVi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera
Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den
Läs merTemagrupp Barn och Unga
Temagrupp Barn och Unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan Anita Nilsson processledare www.samverkanstorget.se Samverkansorganiseringen i Göteborgsområdet Västbus Regional styrgrupp Ledningsgruppen
Läs merVälkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Läs merFamiljer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Läs merArbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning. Arbete. Oklara begrepp. Psykisk ohälsa. Arbete Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning
Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning Arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning En vetenskaplig kunskapssammanställning om sambanden Eva Vingård (ordf) Lisa Ekselius Bengt Järvholm Christer Hogstedt
Läs merBarn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merKan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?
Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser? SKL:s programberedning barns och ungas hälsa Augusti 2015 - Maj 2017 Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser???
Läs merBehandling vid samsjuklighet
Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen
Läs merUtbildningskatalog. Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända
Utbildningskatalog Utbildningar som erbjuds inom programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända Utbildning i flera led för effektiv kunskapsspridning Utbildning är en central del inom satsningen
Läs merPsykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Läs merErsta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef
Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merI samverkan korsar vi gränser och bygger broar. Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning
I samverkan korsar vi gränser och bygger broar Ann Tjernberg och Ing-Marie Wieselgren Nationell psykiatrisamordning VISION Ett bra liv Lika vård och omsorg Kunskapsbaserade metoder Anpassat samhälle Rehabiliteringsfrämjande
Läs merNationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård
2017-09-27 Nationell Primärvårdskonferens Hälsokommunikatörer- Brobyggare mellan olika kulturers syn på hälsa- och sjukvård Mehrnaz Aram Samordnare Asyl och nyanlända SLL Förvaltningens uppdrag Ansvarar
Läs merHur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj
Hur kan samhället hjälpa personer med psykos att hitta vägen tillbaka? Hinder och möjligheter? Stockholm 28 maj 2009 ingmarie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa www.psyksam.se Vem är samhället?
Läs merAsylprocessens påverkan på hälsan. Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018
Asylprocessens påverkan på hälsan Anne Johansson Olsson, Sjuksköterska Transkulturellt Centrum Våren 2018 Asylsökande som siffror 17 % av världens flyktingar finns i Europa, majoriteten i världens utvecklingsländer
Läs merEtt samordnat statligt kunskapsstöd om adhd
Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd Adhd-dagen 2014 Samordnad kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa Ett gemensamt uppdrag om kunskapsstyrning Socialstyrelsen ska tillsammans med Läkemedelsverket,
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:
Läs merDifferentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Introduktionsutbildning 17.01.31 Flykt, exil och trauma Kompetensutvecklingsprogram för psykiatrin Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merVård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier
1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se
Läs merPsykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.
Psykisk hälsa, ohälsa Rapport om pågående arbete ing-marie.wieselgren@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Ing-Marie Wieselgren och Zophia Mellgren Kort information och lite diskussion: 1. Handlingsplanen
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merOmrådesbeskrivning Norrköping
Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen
Läs merProjekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Läs merNär vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)
KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR
Läs merMedikalisering, opioider och missbrukarvård. Gunnar Ågren 2015-10-01
Medikalisering, opioider och missbrukarvård Gunnar Ågren 2015-10-01 Medikalisering En process där icke-medicinska problem defineras som medicinska sjukdomar eller funktionshinder Nya sjukdomsdiagnoser
Läs merMigration och psykisk hälsa för specialistpsykiatrin
Migration och psykisk hälsa för specialistpsykiatrin En del i programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända 4 oktober 2016 henrik.tuner@skl.se www.uppdragpsykiskhälsa.se Introduktion Vilka är
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs mer