Katja Kamila
|
|
- Ellen Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila
2 Checklista inför beslut, BP2 Ja Nej Är effektmålen mätbara och tidsatta? Finns det en beskrivning hur effektmålen skall följas upp? Är projektets avgränsningar tydligt beskrivna? Är förväntat resultat (leveransen) från projektet tydligt beskrivet och kopplat till VKL:s verksamhetsplan? Är projektet uppdelat i tydliga faser med BP3:or kopplade till de huvudsakliga leveranserna i projektet? Är projektplanen tidsatt med aktiviteter? Är projektledare utsedd? Är projektägare utsedd? Är styrgrupp utsedd? Är all berörd personal införstådda med åtagandet och arbetsuppgifterna i projektet? Finns det en kommunikationsplan i projektet? Är risker och osäkerheter i projektet tydligt dokumenterade i riskanalysen, inklusive en handlingsplan för att hantera dem? Är kritiska risker eliminerade? Finns det en beskrivning hur projektmålen ska utvärderas i avvecklingsfasen?
3 1 Sammanfattning Regeringen och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har slutit en överenskommelse om utveckling av evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Syftet är att öka socialtjänstens möjligheter och förmåga att använda och skapa relevant kunskap i socialtjänsten (Sveriges Kommuner och Landsting, 2011). Genom statsbidrag får länet möjligheter att utforma regionala stödstrukturer som ger praktiskt stöd till kommunerna, exempelvis i form av implementering av nationella riktlinjer, utvecklingsarbete, spridning av forskning och utbildning. I Västmanland utgörs de regionala stödstrukturerna sedan tidigare av RESK (Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling) - ett projekt som främst berört utvecklingsområden inom äldreomsorgen och projektet Kunskap till praktik. Projektet Barn och unga i fokus är sedan hösten 2011 tänkt att ha en tydlig koppling till den regionala strukturen för stöd till socialtjänstens olika delar (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011). Gemensamt täcker de tre projekten flera viktiga områden inom socialtjänsten för spridningen av en evidensbaserad praktik. Med statliga projektmedel har en regional utvecklingsledare anställts för att leda projektet. Ett prioriterat område för hela satsningen nationellt är utveckling av systematisk uppföljning av vården för barn i dygnsvård. För Västmanlands del betyder detta att fokus kommer att ligga på att stödja kommunerna i arbetet kring individuell uppföljning av placerade barn och ungdomar som grund för systematisk uppföljning, samt att prioritera utvecklingen av systematisk uppföljning av vården av placerade barn och ungdomar med en strävan mot att kunna mäta resultat av insatserna. Arbetet ska utgå från de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram avseende barn och ungdomar i dygnsvård. Arbetet i projektet ska också komplettera och förstärka det arbete som görs inom det regionala BBIC 1 nätverket. Projektet startar under hösten 2011 och beräknas pågå till utgången av Följande projektmål har hämtats från projektansökan: - En förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården - Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd - En vidareutveckling av arbetet med BBIC genom införande av kollegiespegling som modell för utvärdering. - En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet. - Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården. 1 BBIC (Barns behov i centrum). Ett handläggningssystem framtaget i England för arbete med placerade barn. I Sverige har det under senare år använts i arbetet med barnavårdsutredningar och uppföljning av olika insatser. Socialstyrelsen har aktivt arbetat för att sprida kunskaperna om BBIC och olika krav ställs på kommuner som vill ansluta sig till BBIC. Som handläggningssystem ska BBIC främja att barnets behov tydliggörs med en tydlig koppling till förälderns förmåga att se barnets behov.
4 - Ökade kunskaper om modeller för att systematiskt kunna ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och kunskaper. - Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. - Upparbetade strukturer för samverkan med ämnet Socialt arbete vid MDH och Örebro universitet. - Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet.
5 2 Bakgrund, syfte och mål Bakgrundsbeskrivning Under 2008 genomfördes en statlig utredning under ledning av Kerstin Wigzell som mynnade ut i ett betänkande - Evidensbaserad praktik till nytta för brukaren. I utredningen hade fyra utvecklingsområden särskilt lyfts fram: forskning inom socialtjänsten, skapa bättre förutsättningar för professionen, bättre struktur för verksamhetsuppföljning och ett tydligare brukarperspektiv. Utredningen mynnade senare ut i en överenskommelse mellan staten och SKL om att avsätta statliga utvecklingsmedel för att inleda ett arbete med att implementera en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. Arbetet med att skapa en nationell plattform startade 2009 och en första överenskommelse var klar 2010 (SOU 2008:18). I Västmanland innebar denna satsning att projektmedel användes till att starta upp projektet RESK (Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling), som främst arbetat med implementeringen av en evidensbaserad praktik inom äldreomsorgens områden. Arbetet med att förbättra missbruks- och beroendevården, Kunskap till praktik, inleddes 2008 på SKL. Sedan 2009 fanns en processledare anställd på VKL för att arbeta med Kunskap till praktik i länet. Även den satsningen är tänkt att ha tydliga kopplingar till de regionala stödstrukturerna. I januari 2011 slöts en ny överenskommelse mellan staten och SKL om utökat stöd till en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område. I överenskommelsen finns en satsning inom Individ- och familjeomsorgsområdet där avsikten är att genom ökad kunskapsutveckling skapa förutsättningar för att resurser används på det sätt som gör mest nytta i det sociala arbetet med barn och unga. Statliga medel har avsatts för att möjliggöra anställandet av regionala utvecklingsledare för den sociala barn- och ungdomsvården. Ett prioriterat område för satsningen är systematisk uppföljning av vården av barn och ungdomar placerade i familjehem eller på HVB-institution. Utvecklingsledarens arbete ska ha en tydlig koppling till redan befintliga stödstrukturer i länet. Projektmedel ska även användas till att komplettera och förstärka det arbete som bedrivs inom de regionala BBIC-nätverken (Socialdepartementet, 2011). Projektet Barn och unga i fokus är en del av den nationella satsningen. Innehållet i projektplanen utgår från VKL:s ansökan (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011) om projektmedel som skickades till SKL i maj Vid diskussioner som fördes med kommunernas socialchefer inför projektansökan betonade de vikten av att kunna följa upp familjehems- och institutionsvården och resultaten av dessa. I projektansökan finns beskrivet att arbetet i projektet ska bidra till ökade kunskaper i kommunerna om en evidensbaserad praktik. Med utgångspunkt i de tre kunskapskällorna som utgör grunden för en evidensbaserad praktik och med stöd av de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram kan arbetet i projektet bidra till ett mer systematiskt uppföljningsarbete avseende dygnsvården av barn och ungdomar. Den regionala kartläggningen av kommunernas arbete med uppföljning av barn och unga i dygnsvård som genomförts under hösten 2011 ligger också till grund för beskrivna aktiviteter i projektplanen (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012).
6 Syfte Arbetet i projektet syftar till att: - bidra till utvecklingen av en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens område - stödja kommunernas Individ- och familjeomsorg i systematisk och kontinuerlig uppföljning och dokumentation av vården av barn och unga i dygnsvård. Arbetet ska bedrivas utifrån de vägledningar och kunskapsstöd som Socialstyrelsen arbetar fram. - komplettera och förstärka det arbete som sker i det regionala BBIC-nätverket. Utvecklingsarbetet ska kunna fortsätta och vidareutvecklas efter projekttidens slut inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Projektmål (ur projektansökan) - En förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården - Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd - En vidareutveckling av arbetet med BBIC genom införande av kollegiespegling som modell för utvärdering. - En ökad medvetenhet om begreppet evidensbaserad praktik och vad det konkret innebär för socialsekreteraren eller socialarbetaren i vardagsarbetet. - Ökade kunskaper om forskning inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Ökade kunskaper om modeller för att systematiskt kunna ta tillvara barns och ungdomars erfarenheter och kunskaper. - Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. - Upparbetade strukturer för samverkan med ämnet Socialt arbete vid MDH och Örebro universitet. - Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamhet. Effektmål/nyttoanalys - Kunskapen om placerade barns villkor ex. hälso- och utbildningsmässiga m.fl. har ökat hos handläggare, chefer och politiker. - Kommunerna har kunskap om metoder för systematisk uppföljning av insatser för barn och ungdomar. - Uppföljningarna av socialtjänstens insatser avseende placerade barn och ungdomar motsvarar kraven om kvalitetsledning (SOSFS 2011:9). - Resultaten som framkommit vid uppföljningar av insatser används för förbättringsarbete i verksamheterna.
7 - Arbetet med BBIC har vidareutvecklats och stärkts genom införande av kollegiespegling. - Barns och ungdomars delaktighet i vården är stärkt. - Vårdnadshavarnas delaktighet i sina barns vård är stärkt. - Socialstyrelsens kunskapsstöd och vägledningar avseende uppföljningsarbete med placerade barn och ungdomar är väl kända och används i kommunerna. Projektets innehåll och metod Förbättrad uppföljning av familjehems- och institutionsvården Projektledaren ingår utöver arbetet regionalt i ett nationellt nätverk med regionala utvecklingsledare. Som samordnare för nätverket har SKL anställt en nationell projektledare. I det nationella nätverket utförs arbete som kan användas regionalt och lokalt för att stödja utvecklingen av systematisk uppföljning av barn och unga. I samband med att projektansökan skrevs framförde socialcheferna önskemål om att projektet skulle prioritera utvecklingen av systematisk uppföljning av familjehems- och institutionsvården och resultaten av dessa. Arbetet behöver samordnas med pågående arbeten inom olika områden (bl.a. BBIC, Öppna jämförelser) i syfte att se hur redan befintliga metoder och system ska kunna användas i utvecklingen av systematisk uppföljning och dess innehåll. Lokalt kan en kartläggning av kommunernas uppföljningssystem genomföras för att bringa klarhet i vilka uppgifter som idag ligger till grund för kommunernas verksamhetsuppföljning avseende placerade barn och ungdomar samt vilka som saknas med hänvisning till kraven i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf och Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2011:9 2. En kartläggning skulle kunna bidra till utvecklandet och framtagandet av enhetliga och mätbara uppföljningsindikatorer som kan bidra till en systematisk uppföljning. Projektledaren kan bistå med en sådan kartläggning. I länet har några kommuner genom Kunskap till praktik fått möjlighet att ansluta sig till uppföljningssystemet UIV 3 - utarbetat av FOU i Väst. Systemet bygger på att kunna påvisa brukarnyttan och tjänstenyttan av placeringsinsatser. De aktuella kommunerna har visat intresse av att även ta del av kommande uppföljningssystem inom området barn och unga, Uppföljning barn och unga i vård och boende (UBU), uppföljning av insatser för barn och ungdom i familjehem och uppföljning av öppna insatser för familjer. De två sistnämnda är fortfarande under utveckling. Uppföljningssystemen bygger på att handläggare, tillsammans med barn/ungdom och vårdnadshavare, systematiskt registrerar barns, föräldrars och professionellas erfarenheter av insatsen HVB i anslutning till avslutad placering med hjälp av ett IT-verktyg. Sammanställd data kan inhämtas av alla anslutna användare, i realtid, och 2 Krav på att Socialtjänsten ska följa upp sina verksamheter finns i Socialtjänstlagens kvalitetsparagraf 3 kap 3. Socialstyrelsen har förtydligat dessa i sina föreskrifter SOSFS 2011:9. Några detaljerade krav på vad uppföljningen av den sociala barn- och ungdomsvården ska innehålla framgår inte. Dock är det tydliggjort att den systematiska uppföljningen ska ha fokus på resultat där ex. brukares (i det här fallet barns och vårdnadshavares) samt personalens syn på uppnådda resultat förväntas ingå (Socialstyrelsen, 2011). 3 Utvärdering av insatser för vuxna
8 användas vid enskilda placeringar och uppföljningar, vid verksamhetsuppföljning och vid upphandling av insatser. Projektledaren bevakar hur det arbetet fortlöper genom kontakter med projektansvariga i Huddinge samt i Göteborg. Alla kommuner i Västmanland ska erbjudas information om systemet UBU, samt efterföljande system, och intresserade kommuner ska erbjudas stöd att införa systemen. Ett länsgemensamt nätverk av socialsekreterare med särskilt ansvar för uppföljning av vården av placerade barn ska upprättas för att möjliggöra utvecklingsarbete kring individuell uppföljning av placerade barn och ungdomar i dygnsvård. I nätverket kan erfarenhetsutbyte, olika inslag av ny kunskap och kännedom om nya evidensbaserade metoder stimulera ökad kvalitet i uppföljningsarbetet. Nätverket utgör också en viktig plattform för implementeringen av vissa delar av Socialstyrelsens kommande material 4. Projektledaren håller sig uppdaterad om materialet samt initierar och samordnar aktiviteter för att introducera dessa för socialtjänsten i länets kommuner. På uppdrag av Vård- och omsorgsberedningen har VKL tillsammans med handläggare och chefer i länets kommuner arbetat med att utforma ett förslag till en gemensam utbildning för familjehemmen. Arbetet i Västmanland kan komma att avslutas under våren eftersom Socialstyrelsen har påbörjat arbetet med utbildningsmaterial som ska användas för utbildning till familjehem. En rapport om Västmanlands diskussioner och ställningstaganden kommer att skickas till Socialstyrelsen under våren Frågan tas upp i VOB i slutet av mars Projektledaren kommer att sprida Socialstyrelsens utbildningsmaterial i Västmanland. Projektledaren ska ta fram en handlingsplan för hur kommunerna ska arbeta vidare med systematisk uppföljning då det regionala stödet upphör. Samarbete med länets BBIC-samordnare Projektledaren ska utgöra en förstärkning till det regionala BBIC-nätverket i arbetet med utveckling av BBIC i länet. Med stöd av projektmedel kan den kollegiespegling som görs av samordnaren idag i Västerås kommun utvecklas ytterligare och omfatta hela länet. Det ska göras genom framtagande av en modell för kollegiespegling som innebär att en kommuns handläggare speglar en annan kommuns barnavårdsutredningar och lämnar synpunkter utifrån BBIC. Arbetet ska inledas med en utbildningsdag om kollegiespegling för länets BBICnätverk och BBIC-ansvariga. Den regionala kartläggningen som genomförts av utvecklingsledaren under hösten 2011 har påvisat behov av stöd till kommunerna i användandet av flertalet uppföljningsdokument i BBIC och analysen av dessa. Projektledaren ska tillsammans med ansvarig BBIC-samordnare använda BBIC-nätverket för att följa upp hur uppföljningsdelarna används idag samt föra diskussioner om hur arbetet kan förstärkas och vidareutvecklas enligt kommunernas 4 Socialstyrelsen har av staten fått i uppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård av barn och ungdomar i samhällsvård. Programmet är tänkt att innehålla flera delar bl.a. Handbok för arbete med barn och unga placerade i familjehem eller HVB och Vägledning avseende uppföljning av barns hälsa och skolgång.
9 önskemål. En utbildningsdag om uppföljning av insatser med stöd av BBIC ska anordnas med utbildningsansvariga ifrån Socialstyrelsen. Evidensbaserad praktik Projektledarens uppdrag är att utgöra ett stöd för kommunerna när det gäller att bygga upp en evidensbaserad praktik inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Insatserna för barn och unga ska vara baserade på bästa tillgängliga kunskap. Stödet ska utformas genom att utvecklingsledaren, utöver aktiviteter som beskrivits ovan, anordnar seminarier inom området som innebär möjligheter till reflektioner kring begreppet samt vad det innebär i praktiken för den enskilda socialarbetaren. Klienten som kunskapskälla/brukarmedverkan Flera kommuner i länet deltar i en forskningscirkel anordnad av Allmänna barnhuset med projektets interna projektansvariga Susanne Holmsten som cirkelledare. Projektet pågår i sammanlagt sju län i landet. Forskningscirklarna syftar till att ta fram modeller för att öka barns brukarmedverkan och inflytande i kontakten med socialtjänsten. Dessa modeller ska prövas i deltagande kommuner och senare utvärderas och presenteras i en bok. Arbetet i länets forskningscirkel kan genom projektet också få spridning till övriga kommuner. Av kartläggningen som genomförts i länet framkommer att en kommun använder sig av metoden som utvecklats i Karlstads kommun Att lära av fosterbarn för att intervjua ungdomar vars placeringar avslutats. Syftet är att med stöd av de kunskaper som inhämtas förbättra verksamheten. En annan kommun använder sig av en metod utvecklad i Norrköpings kommun Norrköpingsmodellen för socialtjänstens utredande intervjuer med barn och unga vid barnavårdsutredningar. Norrköpingsmodellen bygger på en specifik intervjuteknik med öppna frågor där barnet ges utrymme att fritt berätta. Samtalen spelas in för att sedan analyseras i efterhand (Norrköpings kommun, Margareta Gustavsson, 2011) Kommunerna har överlag uttryckt intresse av att få ta del av olika metoder/modeller för att, som komplement till BBIC, systematiskt kunna inhämta uppgifter ifrån barnen och ungdomarna i syfte att förbättra vården. Omvärldsbevakning Projektledaren kommer under hela projekttiden att ansvara för omvärldsbevakning samt att hålla sig uppdaterad om kommunernas behov av ny kunskap. Projektledaren ansvarar vidare för att förmedla information och kunskaper om pågående satsningar på nationell nivå till regional och lokal nivå. Genom att anordna seminarier, temadagar, föreläsningar etc om aktuell forskning inom området social barn- och ungdomsvård kan projektet bidra till ökade kunskaper och kunskapsutveckling hos personalen.
10 Utveckla samarbete och bygga strukturer för samarbete och kunskapsutveckling med regionens högskola och universitet. VKL har sedan tidigare god erfarenhet av samarbete med Örebro universitet. Mälardalens högskola är i färd med att utveckla sin kompetens inom forskning och utbildning i socialt arbete och professorn i socialt arbete vid MDH har ställt sig positiv till samverkan med kommunerna (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2011). Flera av kommunerna i länet samverkar med Örebro universitet och Mälardalens högskola genom att ta emot studenter för verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Kartläggningen har visat att kommunerna har en önskan om utökad samverkan genom att i högre utsträckning få stöd och hjälp av högskola/universitet och deras studenter ex. vid utvärderingar av olika verksamheter/metoder. Önskemål har även uttryckts om att kommunerna ska ges erbjudanden om föreläsningar på en mer avancerad nivå än grundnivån exempelvis i samband med att studenter tas emot för verksamhetsförlagd praktik (Västmanlands Kommuner och Landsting, 2012). Projektledaren ska tillsammans med övriga medarbetare inom VKL och i samarbete med högskola/universitet utveckla strukturer som kan bidra till ökat samarbete mellan kommuner och högskola/universitet. Upparbetade strukturer för kunskapsutveckling som fungerar efter projekttidens slut inom ramen för ordinarie verksamheter Projektledaren ska, tillsammans med internt projektansvarig, ta fram en plan för hur förbättrings- och utvecklingsarbetet ska kunna fortsätta efter projekttidens slut. Planen ska förankras hos respektive kommuners chefer. Ett ökat och förbättrat uppföljnings- och utvärderingsarbete av öppenvårdsinsatser för barn och unga. Utvärderingsverkstäder, med syfte att skapa ett bättre kunskapsunderlag för arbetet samt ge metodträning för utvärdering till anställda att själva utvärdera sina verksamheter, ska anordnas med stöd av projektmedel. I utvärderingsverkstäder får deltagarna i grupp och med handledning av personer med utvärderingskompetens möjlighet att genomföra utvärdering av sin verksamhet eller delar av den på initiativ av den egna arbetsplatsen. Internt projektansvarig ansvarar för denna del av projektarbetet. Uppföljning Uppföljning sker genom årliga återrapporteringar till SKL. Projektledningen följer upp projektet genom regelbundna styrgruppsmöten.
11 Avgränsningar Projektet är huvudsakligen avgränsat till att omfatta området systematiska uppföljningar på verksamhets- och individnivå avseende gruppen barn- och ungdomar som är placerade i familjehem eller på institution. De aktiviteter inom projektet där ansvaret tillfaller internt projektansvarig kan ha andra verksamhetsområden. Projektledaren ansvarar inte för andra uppdrag, kartläggningar och uppgifter än de som ligger inom föreliggande projekt och som beslutas i samråd med SKL och styrgruppen. Målgrupper Projektets målgrupp är medarbetare inom kommunernas Individ- och familjeomsorg. I första hand riktar sig projektet till den del av verksamheterna, chefer och handläggare, som arbetar med myndighetsutövning i uppföljande arbete med placerade barn och ungdomar. Även andra delar i kommunernas verksamheter kommer beröras och kunna dra nytta av det förbättringsarbete som sker och de aktiviteter som anordnas inom ramen för projektet. 3 Leverans/Leveranslista Projektägaren samt länets Vård- och omsorgsberedning får via internt projektansvarig och projektledaren löpande information om projektet. Uppföljning av projektets budget och ekonomi sker mellan projektägaren, VKL:s ekonomiansvariga, internt projektansvarig och projektledaren. En beskrivning av projektets arbete och måluppfyllnad kommer att presenteras projektägaren i form av en skriftlig rapport i anslutning till att projektet avslutas. 4 Tid- och aktivitetsplan Se bilaga. 5 Organisation och bemanning Projektorganisation, roller och ansvarfördelning Finansiär Projektet finansieras genom statsbidrag som erhållits efter en godkänd projektansökan kr har utbetalats för år 2011 och därefter kr/år under två år. Medlen utbetalas för ett år i taget efter godkänd återrapportering om hur medlen använts i projektet. Projektägare
12 Västmanlands kommuner och landsting, Monika Eriksson Bertilsson, direktör samt Vård- och omsorgsberedningen är ytterst ansvariga och de som fattar övergripande beslut om projektet. Internt projektansvarig Susanne Holmsten, utvecklare på VKL (25 %). Internt projektansvarigs roll i projektorganisationen: - Att ha det övergripande ansvaret för projektet - Förankra och informera om projektet till projektägarna - Säkerställer att projektet uppfyller kraven för redovisning och ekonomi - Säkerställer att projektet har de resurser som behövs för att nå målen - Är projektets kontaktperson till beredningarna - Informera och rapportera om projektet till övriga intressenter (eller delegera det till projektledaren) - Informera och rapportera om projektet och sprida resultat (eller delegera det till projektledaren) - Finnas tillgänglig och vara ett stöd för projektledaren. Styrgrupp Susanne Holmsten VKL, ordförande Katja Kamila VKL, projektledare Mats Ringeborn, enhetschef Barn och ungenheten Köping Helena Blomberg, IFO-chef Arboga Agneta Lundin Parskog, avdelningschef Västerås Marie-Louise Ohlander, enhetschef Sala Jonas Boman, IFO-chef Hallstahammar Eva-Lena Odeling, enhetschef Surahammar Sari Korpelin, avdelningschef Fagersta Styrgruppens roll i projektorganisationen: - Säkerställer att projektet följer projektplanen - Säkerställer att projektledningen har kontroll och att projektet kommer att nå målen - Säkerställer att projektets resultat är i linje med projektplanen. - Stödjer projektledaren och projektmedarbetarna. - Håller sig informerad om projektet och omvärlden för att få ett bra beslutsfattande. - Säkerställer att projektet får de utlovade resurser som behövs. - Fattar beslut inom projektets ramar tillsammans med projektägaren. - Bedömer projektets resultat. Projektledare Katja Kamila, projektledare (100 %).
13 Projektledarens roll i projektorganisationen: - Planerar, leder och följer upp arbetet inom projektet - Leder en ev. projektgrupp - Tar fram en projektplan och kommunikationsplan - Ansvarar tillsammans med internt projektansvarig för projektets budget - Hanterar, godkänner och attesterar fakturor i Pyramid. - Informerar styrgrupp om läget i projektet inklusive ekonomi. - Informerar projektets intressenter. - Skriver lägesrapporter - Rapporterar genomförandet och förändringar gentemot plan i projektet. Informationsansvarig Åsa Erikols är informationsansvarig på VKL och kommer att vara projektledningen behjälplig med att administrera information på hemsidan. Ekonom Maarit Murikoff-Söderberg är ekonom i projektet och ansvarar bland annat för att projektredovisningen är i god ordning. Administratör Lena Sahlman ansvarar för bland kursadministration i form av bokningar, inbjudningar, beställningar, bekräftelser mm. Bemanningsplan Inte aktuellt 6 Budget Se budgetbilaga. 7 Kommunikation och dokumentation 7.1 Intressentanalys Se separat dokument Kommunikationsplan. 7.2 Kommunikationsplan Se separat dokument Kommunikationsplan
14 8 Riskanalys - Att staten fattar beslut om att inte längre finansiera projektet. Denna risk kräver ingen omedelbar åtgärd utan är en faktor att vara observant på. Projektet är beroende av de statliga medlen för att kunna bedrivas. I händelse av att de statliga finanserna upphör i förtid så upphör också projektarbetet i förtid. - Att projektkalkylen inte är tillräckligt genomtänkt. Genom att kontinuerligt, månadsvis följa budgetutfallet kan kommande aktiviteter planeras och utformas inom ramen för befintlig budget. - Att Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd försenas är en faktor som äventyrar och försenar flera av projektets uppsatta mål. Genom att ha inplanerade andra aktiviteter än de som bestämts av staten/skl uppnås ändå kvalitet i arbetet som till stor del svarar upp till projektets syfte. 9 Avveckling och utvärdering Avveckling Arbetet kommer att avslutas i projektform förmodligen vid utgången av 2013, för att därefter kunna fortsätta inom ramen för de ordinarie verksamheterna. Avvecklingen kommer att ske successivt genom att aktiviteter planeras in så att de hinner avslutas under projekttiden. Projektet är avvecklat när projektresultatet är godkänt och överlämnat till projektägaren samt staten/skl och när slutrapport är upprättad och godkänd. Utvärdering Projektet utvärderas nationellt av SKL.
15 Bilaga; Tids- och aktivitetsplan Barn och unga i fokus Aktivitet Startdatum Slutdatum Ansvarig Deltar i aktiviteter tillsammans med nationellt nätverk för utvecklingsledare såsom nätverksträffar, utbildningsdagar, samverkansträffar, arbetsgrupper mm. Delta i VKL:s plattformsarbete för regionala stödstrukturer bl.a genom regelbundna träffar i projektgruppen Skriva fram regelbundna återrapporteringar till SKL om projektets fortskridande. Omvärldsbevakning - inläsning av forskning och rapporter, spridning av information och kunskaper till kommunerna mm. Inrätta styrgrupp och genomföra regelbundna styrgruppsmöten Information till Vård- och omsorgsberedning samt Socialchefsnätverk om projektetarbetet Information till IFO-ansvariga (chefer) om projektetarbetet samt delta i IFO-chefs träffar Distribution, insamling och sammanställning till SKL av enkät angående systematisk uppföljning och dokumentation Presentation av projektet i kommunerna, distribution av regional enkät avseende individuell uppföljning av barn i dygnsvård, insamlande och muntlig presentation av kartläggning till berörda. Sammanställning av den regionala kartläggningen i en rapport. Stöd till kommunerna i utvecklingsarbetet kring individuell uppföljning av enskilda barn och unga placerade i familjehem eller på HVB. Implementering av Socialstyrelsens vägledningar och kunskapsstöd avseende barn och ungdomar i dygnsvård. Stöd till kommunerna i systematisk uppföljning av placerade barn och unga. Bevaka Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja Löpande Katja/Susan ne Löpande Susanne/Kat ja Löpande Katja Katja Katja Katja Löpande Katja Löpande Katja
16 utvecklingen inom området nationellt (UBU m.fl). Genomföra kartläggning i syfte att identifiera vilka uppgifter som idag ligger till grund för kommunernas verksamhetsuppföljning avseende placerade barn och unga. Stöd till kommunerna kring implementeringen av Socialstyrelsens material avseende initial bedömning av familjehem samt utbildning till familjehem. Samarbete med länets BBIC-samordnare samt regelbundet deltagande i regionalt BBICnätverk Löpande Katja Katja Löpande Katja Löpande Katja Anordna utbildningsdag om kollegiespegling Katja Anordna tillfällen för kommunerna att genomföra kollegiespegling av barnavårdsutredningar Anordna seminarium om evidensbaserad praktik Anordna seminarier och temadagar om aktuell forskning inom området social barn- och ungdomsvård. Samarbete med MDH och Örebro universitet för upparbetande av strukturer för samarbete och kunskapsutveckling. Ta fram en handlingsplan för hur kommunerna ska arbeta vidare med systematisk uppföljning av barn och ungdomar i dygnsvård när det regionala stödet upphör Katja Katja Löpande Katja/Susan ne Löpande Susanne/Kat ja Katja/Susan ne Formulera slutrapport för projektet Katja Anordna utvärderingsverkstäder Susanne
17 Litteraturförteckning Norrköpings kommun, Margareta Gustavsson. (2011). Barnets röst. Socialdepartementet. (2011). Regeringsbeslut S2011/1809/FST. Bemyndigande att underteckna en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsen. (2011). SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. SOU 2008:18. (u.d.). Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten - till nytta för brukaren. Sveriges Kommuner och Landsting. (2011). Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område - överenskommelse för 2011 mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Västmanlands Kommuner och Landsting. (2011). Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barn och ungdomsvården. Susanne Holmsten Västmanlands Kommuner och Landsting. (2012). Systematisk uppföljning av barn och ungdomar i dygnsvård - Kartläggning i Västmanlands län. Katja Kamila
Katja Kamila 2012-03-30
VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser
Läs merU T V E C K L I N G S L E D A R E
Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik
Läs merProjektplan Barn och Unga Fyrbodal
2012-04-26 Projektplan Barn och Unga Fyrbodal Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har 2011-01-27 undertecknat en överenskommelse om stöd till en evidensbaserad praktik inom den
Läs merGör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017
Gör jämlikt gör skillnad i Karlskoga och Degerfors 2017 Projektplan Uppdragsgivare Folkhälsonämnden Godkänd Ulrika Lundgren Ansvarig för dokumentet Cecilia Ljung Diarienummer 2017.0092 Innehåll Sammanfattning...
Läs merKommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ- och familjeomsorg Äldreomsorg Hälso- och sjukvård
Cirkulärnr: 11:08 Diarienr: 11/1188 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Camilla Sköld Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2011-03-07 Mottagare: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen Individ-
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merCirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:
Cirkulärnr: 12:12 Diarienr: 12/2004 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anna Lilja Qvarlander Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: 2012-03-23 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstings-/regionstyrelsen
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län
Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av evidensbaserad praktik i Västernorrlands län (S.k. plattformsarbete) Presentation av nuläge 2011 09 02 Bakgrund till stärkta regionala stödstrukturer
Läs merSTÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merKontaktsjuksköterska beslutsunderlag
2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande
Läs merPlan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014
Individ- och familjeomsorg Ärendenr SON 2014/4 1 (5) Datum 16 januari 2014 Plan för regionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården 2014 Bakgrund Regeringen och Sveriges Kommuner och
Läs merRIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY
1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merAnsökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården
2011-05-05 Ansökan 1(19) Ansökan om medel för regional utvecklingsledare inom den sociala barnoch ungdomsvården Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting träffade i januari 2011 överenskommelsen:
Läs merRegional handlingsplan social barn- och ungdomsvård
TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(1) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Johan Karlsson Administrativa enheten +46155245000 2016-05-19 NSV16-0024-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för samverkan kring socialtjänst
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merProtokoll 111:6 vid regeringssammanträde S2008/3957/ST (delvis) REGERINGEN
REGERINGEN Protokoll 111:6 vid regeringssammanträde 2008-04-24 S2008/3957/ST (delvis) Socialdepartementet Bemyndigande att underteckna en överenskommelse 1 bilaga Regeringens beslut Regeringen bemyndigar
Läs merDemensprocessen i Hallands län
20 1(5) Projektplan: Demensprocessen i Hallands län ett samverksansprojekt mellan landstinget och kommunerna i Halland Projektidé Att skapa en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom och
Läs merProjektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12
12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5
Läs merReviderad projektplan för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
1 (10) Regional utveckling, Margit Gehrke-Flyckt Reviderad projektplan för från sluten hälso- och sjukvård C:\Users\agu105\AppData\Local\Microsoft\Windows\INetCache\Content.Outlook\78623ZRZ\Projektplan
Läs mer21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård
Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård PROTOKOLLSUTDRAG SID 1(2) D A T U M D I A R I E N R 2016-05-27 NSV16-0024-3 21/16 Regional handlingsplan social barn- och ungdomsvård Diarienummer: NSV16-0024
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merJämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst
Med EBP Den personal jag möter i socialtjänsten har den kunskap som behövs för att ge mig den insats jag behöver. Jämlik, jämställd och evidensbaserad socialtjänst Den insats jag får är baserad på bästa
Läs merLänsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016
Länsgemensam strategi och utvecklingsplan 2014-2016 UTVECKLING AV EVIDENSBASERAD PRAKTIK INOM VERKSAMHETSOMRÅDET STÖD TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Elisabeth Högberg Utvecklingsledare 2 SAMMANFATTING
Läs merNytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Datum 2014-12-01 Beteckning Dnr 14-7-57 Avdelning socialtjänst, vård och omsorg Skånes kommuner Nytt förslag på regional utvecklingsenhet för socialtjänsten i Skåne med uppdrag att stödja kunskapsutveckling
Läs merÖverenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården
' Kommuner OVERENSKOMMELSE VBrt dnr Överenskommelse om implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården Överenskommelse mellan Sveriges Kommuner h ena sidan och Kommunerna i Blekinge
Läs merStöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänstens område vad gör GR? 2012 05 31 Bakgrund Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) Målet:
Läs merBBIC och BoU-satsningen
BBIC och BoU-satsningen Konferens om BBIC den 29 april 2013 FoU i Väst & GR Kjerstin Bergman Avd vård och omsorg BoU-satsningen 2011-13 Anställning av utvecklingsledare Ingår i regionala stödstrukturerna,
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merLoke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område
Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merProjektplan för Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
C:\Users\agu105\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\Q3Y92B7Q\Projektplan samverkan vid.docx 1 (9) Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Projektplan för från sluten
Läs mer(8) Ev. sammanfattning och reflektion: En av de 11 kommunerna har svarat vet ej då ansvaret låg i annan nämnd.
11-11-02 1 (8) Sammanställningsunderlag från länen om systematisk dokumentation och uppföljning (verksamhetsuppföljning) av barn och unga placerade i familjehem eller HVB Sammanställda uppgifter från:
Läs merREGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN
REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN KOMMUNERNA I GÄVLEBORGS LÄN REGIONAL HANDLINGSPLAN FÖR DEN SOCIALA BARN- OCH UNGDOMSVÅRDEN I GÄVLEBORGS LÄN I juni 2015 antog Sveriges Landsting
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merModell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta
Modell för långsiktig samverkan mellan regional och nationell nivå för lokal nytta Möte med Socialchefer i GR 30/11 2017 (Camilla Wiberg, Socialstyrelsen och ) Anneli Jäderland, Sveriges kommuner och Landsting
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.
Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet
Läs merVerksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Läs merHandlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården
Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Regional och lokal nivå SKL:s förslag SKL:s aktivitet Pågående arbete regionalt Nya förslag regionalt Uppdraget SKL ska verka för att ge kommunerna
Läs merAvvikelsehantering inom socialtjänsten
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-04-22 Handläggare: Kristina Svärling 08 508 18 080 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-05-22 Avvikelsehantering inom socialtjänsten Yttrande över rapport från Stadsrevisionen
Läs merRiktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun
Riktlinjer Projektmodell fo r Kungä lvs kommun Riktlinjerna är antagna av förvaltningsledningen 2013-01-28 och gäller tillsvidare. (Dnr KS2012/1542) Ansvarig för dokumentet är chefen för enheten Utveckling,
Läs merGenomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län
Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården i Norrbottens län Bakgrund Regeringen fattade den 24 april 2008 beslut om en överenskommelse med Sveriges
Läs merMINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 14 juni 2013 Tid: kl 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås.
2013-06-19 1 MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 14 juni 2013 Tid: kl 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås. Närvarande: Agneta Bode, ordförande Peter Molin, v ordf. Karin Karlsson
Läs merSnabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell
Snabbguide - Region Skånes projektmodell webbplats:www.skane.se/projektmodell BP = Beslutspunkt (Projektmodellen har fem beslutspunkter. Vid varje punkt tar beställare/styrgrupp beslut om stopp eller gå)
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merENKÄTREDOVISNING. Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård. Östergötlands län i jämförelse med riket
ENKÄTREDOVISNING Kartläggning om systematisk uppföljning av barn och unga i samhällsvård Östergötlands län i jämförelse med riket 2012-10-04 1 Bakgrund och syfte Regeringen vill få en bild av hur man i
Läs merHandlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.
Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.
Läs merBilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17
Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2010-06-17 Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Ämnesråd Gert Knutsson Telefon 08-405 33 27 Mobil 070-660 56 50 E-post gert.knutsson@social.ministry.se
Läs merOm systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården
Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merUBU-VB. Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS)
UBU-VB Lokal Uppföljning av insatser Barn och Unga i dygnetruntvård (HVB, Stödboende, Träningsboende och SiS) Bakgrund till UBU Pilotprojektet inleddes i januari 2011 och avslutades i juni 2012 Syftet
Läs merEvidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)
YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för
Läs merGrundutbildning Nya socialsekreterare Två gånger per år. 2 dagar/utbildning.
Regional utvecklingsplan år 2019 för den sociala barn- och ungdomsvården inom Uppsala län (utifrån den nationella handlingsplanen Stärkt skydd för barn och unga) Inledning På grund av det aktuella läget
Läs merVerksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merFÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016
FÖRSTÄRKT BASFINANSIERING AV FOURUM S VERKSAMHET 2016 Bakgrund: Utvecklingspartnerskapet FoUrum ägs av länets 13 kommuner. FoUrums startade sin verksamhet 2010 och organiseras i Kommunal utveckling i Region
Läs merVerksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2019 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
Läs merS2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merEn lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner
En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa
Läs merProjektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370
Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580
Läs merRegional utvecklingsplan år 2018 för den sociala barn- och ungdomsvården inom Uppsala län Inledning Uppsala län
Regional utvecklingsplan 2018 för den sociala barn- och ungdomsvden inom Uppsala län (utifrån den nationella handlingsplanen Stärkt skydd för barn och unga) Inledning På grund av det aktuella läget inom
Läs merStödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län
PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och
Läs merVåld i nära relationer. Projektplan. Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 504-266/09 PROJEKTPLAN Godkänd av styrgruppen 2010-01-11 Våld i nära relationer Projektplan Ett samordnat arbete för våldsutsatta personer i nära relationer Projektperiod
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Läs merProjektdirektiv för införandet av ICF i äldreomsorgen
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2012 PROJEKTDIREKTIV 1 (8) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Godkända av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25
Läs merStärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården 2015-09-29
Stärkt skydd för barn och unga Handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen
Läs merRINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING EKONOMISKT BISTÅND OCH ARBETSMARKNADSÅT GÄRDER SLUTRAPPORT Barnperspektivet och ekonomiskt bistånd Projekt Författare Dnr: 007-425-2008 Annelie Sjöberg Förvaltning/avdelning
Läs merProjektplan för avfallsplanearbete SÖRAB
Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2
Läs merSamverkan vid utskrivning från slutenvård
Samverkan vid utskrivning från slutenvård Projektplan Hösten 2018-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 2 MÅL 4 2.1 Effektmål 4 2.2 Projektmål 4 3 AKTIVITETER
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:
Läs merBBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013
BBIC och Socialstyrelsen 29 april 2013 Katarina Munier BBIC ett sätt s att stärka barns och ungas ställning Är ett nationellt system för utredning, planering och uppföljning av barn och unga upp till 21
Läs merNationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten
Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3
Läs merDelrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 2014-10-20 Högskolan Dalarnas roll Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Läs merUTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING
2015 UTBILDNING I SYSTEMATISK UPPFÖLJNING Utbildningen syftar till att bredda och fördjupa kunskapen om hur systematisk uppföljning på olika nivåer kan planeras, genomföras, användas och komma till nytta
Läs merProjektplan. Aktiv hälsostyrning. PROJEKTiL
PROJEKTiL 2(14) 1.1. Bakgrund Landstinget Gävleborg har tillsammans med Gävle kommun samarbetat i två kartläggningar med fokus på de äldre multisjuka. Det första initiativet, i samband med en utvärdering
Läs merRekommendation till kommunerna om gemensam finansiering av ett mer samlat system för kunskapsstyrning i socialtjänstens verksamheter
Socialförvaltningen Stadsövergripande sociala frågor Dnr 1.7.1-45 2019 Sida 1 (6) 2019-03-24 Handläggare Anna Lindskog Telefon: 08-508 25 248 Till Socialnämnden 2019-04-16 Rekommendation till kommunerna
Läs merStatens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst
Statens nya modell för statsbidrag till kunskapsutveckling inom vård, omsorg och socialtjänst Skaraborg 2012-06-19 Pär Levander, VästKom 1 Staten utmanar socialtjänst och sjukvård Maria Larsson: Vill ha
Läs merVerksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning
Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2016 2 (10) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 3. Organisation... 3 3.1 Styrelsen... 3 3.2 Verkställande direktör... 4 3.3 Föreningens
Läs merVerksamhets och aktivitetsplan 2012 Samordningsförbundet Västra Mälardalen
Samordningsförbundet Västra Mälardalen Samordnare Datum Lars Silvervret 010 119 23 23 2011-12-09 Verksamhets och aktivitetsplan 2012 Samordningsförbundet Västra Mälardalen Verksamhetens ändamål och uppgift
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Projektkontoret 1 (av 8) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 16-10-17 2.5 Projektkontoret Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 2.5 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merUppstartkonferens 26 februari 2014
Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande
Läs merProjekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013
Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Spånga -Tensta December 2013 Projekt implementering av ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete
Läs merMINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 21 februari 2014 Tid: kl Plats: VKL, Västerås.
2014-03-05 Ann Tjernberg 021-39 79 61 E-post: ann.tjernberg@vkl.se MINNESANTECKNINGAR VÅRD- OCH OMSORGSBEREDNINGEN Datum: fredag 21 februari 2014 Tid: kl. 13.00 16.00 Plats: VKL, Västerås. Närvarande:
Läs merTrygg och säker vård i Östergötland Arbetet inom HVB-nätverket
Trygg och säker vård i Östergötland Arbetet inom HVB-nätverket http://vimeo.com/13359416 Film: Samhället är en dålig förälder 1 Lagstiftning, socialtjänstlagen Kvalitetsparagrafen (3 kap 3, SoL) Insatser
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merProjektmodell - UPPDRAGiL
Styrande rutindokument Rutin Sida 1 (10) Projektmodell - UPPDRAGiL Bygger på version 1.0 av UPPDRAGiL (ARBGRP28-5-234) som tidigare administrerades av Länsteknik, Region Norrbotten. Uppdateringar: Inlagd
Läs merUppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga
Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen
Läs merTrygg och säker i hemmet
Trygg och säker i hemmet Projektplan Agneta Aldor 2014-05-09 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Syfte med dokumentet 3 1.2 Ändringshistorik 3 2 Projektet, sammanfattning 3 2.1 Projektets omfattning
Läs merUtveckling av gemensamma arbetsprocesser för högskolans verksamhetsstöd
Dnr Mahr 19-2014/568 1 (av 10) Projektplan Beslutsdatum: Beslutande: Dokumentansvarig: 2015-03-27 Susanne Wallmark Jenny Wendle Revisionsinformation Version Datum Kommentar 1.0 150327 Slutgiltig projektplan
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merLedningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS
2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs mer- stöd för analys och förbättring
Öppna jämförelser - stöd för analys och förbättring Västerås, 22 maj 2014 mia.ledwith@skl.se Öppna jämförelser väcker känslor Lita på Förstå Använda Öppna jämförelser signalsystem fokus på kvalitet och
Läs mer