Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer

Transkript

1 Revisionsrapport Granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer Nerikes Brandkår Ref Roger Wallin

2 1. Inledning Syfte Metod Bakgrund om hotbilder Vilka riktlinjer finns? Hotbilder Pandemi Rutiner Följs insatser upp? Slutsats och rekommendation (7)

3 1. Inledning Revisionen har uppdragit åt Ernst & Young att genomföra en granskning av riktlinjer och rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer. Den omedelbara anledningen är att brandkårer under senare tid i storstadsområden utsatts för hot och överfallsliknande situationer i samband med utryckning. Detta har skett i Stockholm, Malmö, Göteborg och Borås. En bidragande anledning till granskningen är också den växande faran för en pandemi. I det perspektivet kan personalstyrkan halveras och frågan kan ställas; klarar Nerikes brandkår att hantera så akuta påfrestningar? Vilken beredskap finns? 1.1 Syfte Mot denna bakgrund vill revisionen granska vilka system Nerikes brandkår har för att hantera dylika situationer. Den övergripande revisionsfrågan är: Finns riktlinjer och fungerande rutiner för hantering av akuta omvärldssituationer och kan hanteringen sägas vara ändamålsenlig? För att kunna ge svar på denna fråga behöver granskningen belysa följande frågor: Vilka riktlinjer finns? Vilka rutiner finns för hantering av akuta frågor? Hur är rutinerna implementerade? Följs insatserna upp på ett strukturerat sätt? Är det system som finns tillräckligt? Hur sker omvärldsbevakning för att uppdatera och utveckla riktlinjer och rutiner? 1.2 Metod Granskningen genomförs i form av genomgång av aktuella styrdokument och intervjuer med ansvariga chefer. Denna rapport har sakgranskats. 2. Bakgrund om hotbilder Den verksamhet som Nerikes brandkår bedriver innebär att ständigt vara exponerad för akuta händelser. I samma lokaler som verksamheten bedrivs finns SOS Alarm. Nerikes Brandkår har också täta kontakter med polismyndigheten i länet, samtliga kommuner och landstinget. Alla brandmän följer också vad som händer, när det byggs något nytt hus, när en ny idrottsanläggning tas i bruk, vid vägarbeten etc. etc. Det finns på så sätt en inövad beredskap bland anställda att alltid vara på vakt, att alltid fånga in nyheter som kan ha betydelse för arbetet. 3(7)

4 Bland brandmän har det under åren också utvecklats en rutin som innebär att olika personer följer olika specialområden. T.ex. är det en brandman som är specialiserad på trafikolyckor. I de specifika fallen där brandpersonal kan bli utsatt för hot och överfall i samband med utryckning har ledningen för brandkåren en löpande dialog med polismyndigheten. Under vissa perioder har polismyndigheten gett uttryck för att den inte vill att brandkåren skall gå in i ett utsatt bostadsområde i händelse av att en sådan utryckning skulle bli aktuell i Örebro. Detta är något som Nerikes Brandkår inte accepterat. De vill inte överge sin skyldighet att komma till undsättning vid behov. Polismyndigheten har i det läget lovat att skydda brandkåren om den måste göra uttryckning i ett sådant område. På så sätt kan Nerikes Brandkår upprätthålla sitt myndighetsansvar. Det är ytterst ovanligt med hot gentemot Nerikes Brandkår, enligt brandchefen. Direktionen har informerats om dessa och liknande situationer i Göteborg, Stockholm, Malmö och Borås. Enligt brandchefen är det en tidsfråga innan det kan bli aktuellt i Örebro och när det inträffar tar man fram riktlinjer för hur dessa situationer skall hanteras. Det finns inte någon särskild punkt eller ärende i direktionens arbete som enbart berör frågan om omvärldsanalys och riskbedömningar. Detta finns dock med i så gott som alla typer av ärenden som löpande diskuteras i direktionen. 3. Vilka riktlinjer finns? I formell mening saknas specifika dokument med fastställda riktlinjer för arbetet med riskoch hotbilder. Frågan berör flera områden i verksamheten. Det finns inte någon systematisk omvärldsanalys som dokumenteras och ligger till grund för en noggrann och övervägd prioritering av insatser utifrån riskbilder. En av de viktigaste grundbultarna i riskbedömningen är den fortlöpande bevakning och kunskap som enskilda brandmän inhämtar och sprider vidare sinsemellan sig. Brandmän är intresserade av olika saker och på så sätt täcker man in mycket av alla de nyheter som ständigt kommer, menar man. Det finns vissa som ständigt svarar för särskilda bevakningsområden. En brandman kan t.ex. trafikfrågor bäst, enligt brandchefen. Han bevakar vad som händer, nyheter etc. och sprider kunskapen vidare till övriga kolleger. Det görs ett systermatiskt arbete kring brandkårens utryckningsverksamhet. Varje år görs ca utryckningar per år. Detta dokumenteras utifrån typ av insats, var insatsen skett, hur omfattande den varit, när den inträffat etc. All information samlas i en utryckningsstatstik som ges ut årligen. Utryckningsstatstiken ger så småningom underlag till en lista omfattande 40 punkter som prioriteras i övningsverksamheten. Det är i stort sett samma mönster år från år i vilka typ av akuta utryckningar som brandkåren gör. Det kan handla om brand från spis där äldre glömmer plattor, trafikolyckor, oljespill, automatlarm etc. Med stöd av denna erfarenhet lägger man sedan upp den tränings- och 4(7)

5 övningsverksamhet som genomförs. Direktionen informeras om inriktning och omfattning av övningsverksamheten. De vanligaste akuta tillbuden tränas mest, t.ex. trafikolyckor. Aktuella frågor i övningsuppläggen är; Hur kommer man fram snabbast till en skadeplats? Skall man åka samlat eller befäl först och personal sedan? Erfarenheten har visat att insatsen blir effektivare om befäl åker först och personal sedan. Med den tradition som finns följer också att det ibland kan bli slentrian i vad som övas. Övningsambitionerna kan vara olika, ett exempel på detta är båtövningar på Hjälmaren. Erfarenheten visar att Nerikes Brandkår alltid lagt mycket övningstid på detta, men att Eskilstuna, grannkommunen, inte gör motsvarande - trots att de också har att arbeta med insatser i sjön. Om Nerikes Brandkår skulle hamna i ett läge där man tvingas till tydliga prioriteringar i valet av insatser görs dessa av räddningschef i beredskap. Detta är emellertid inte vanligt. De områden som identifierats övas ungefär i samma omfattning som alltid gjorts. Om Nerikes Brandkår får en annan hotbild från polismyndigheten kommer detta att ändras. 4. Hotbilder Generellt ägnar Nerikes Brandkårs personal en tredjedel av tiden åt övningar i akuta frågor, framhåller brandchefen och fortsätter: Vi måste alltid vara beredda att lära nytt. Om bussar i staden körs med gas måste vi ta reda på hur gasen fungerar, vilka eventuella risker som kan vara förenade med gasbussar etc. Vi behöver ständigt spana på vår omvärld för att inte ställas inför situationer när vi rycker ut och inte vet hur den situation är som möter oss. 4.1 Pandemi Den influensavåg som just nu berör Sverige har inte berört Nerikes Brandkår särskilt mycket i form av sjukskrivningar. Inför planeringen av samhällets insatser pekades på att myndigheter, företag, kommuner och landsting skulle planera för att klara verksamheten i en situation där halva personalstyrkan var borta på grund av sjukdom. För en brandkår med krav på omedelbara utryckningar skulle det kunna innebära mycket stora påfrestningar. Brandchefen hade innan influensavågen blev en realitet beslutat att genomföra semesterplaneringen under åtta veckor istället för tolv. Skälet var att koncentrera semesteruttaget, men effekten skulle bli att bara halva personalstyrkan skulle kunna vara i tjänst samtidigt under den aktuella semesterperioden. Detta löstes med inhyrning av extra personal. Effekten blev att Nerikes Brandkår kunde genomföra sitt ordinarie arbete med halva personalstyrkan under två sommarmånader, mot tidigare tre. 5(7)

6 Åtgärden var inte budgeterad, men det fanns utrymme i budgeten för detta. Direktionen var informerad. På så sätt kunde Nerikes Brandkår samtidigt få prövat att den klarar en ansträngd personalsituation under en relativt lång tid. I den utvärdering som skett internt framhålls att personalen är mycket nöjd med arrangemanget. Det gäller också arbetsgivaren som tidigare hade att hantera en situation där personal tog ut föräldraledighet i juli och koncentrerade semesteruttagen från mitten av juni till mitten av augusti. 5. Rutiner Utifrån nyhetsbevakning övas olika situationer, t.ex kemikalieutsläpp. Man tar fram fyra olika utbildningsprogram varje år, ett för heltidspersonal, ett för deltidspersonal, ett för räddningsvärn och ett för befälsövningar. Utbildningsprogrammet innehåller olika situationer som personalen tränas i. Ämnets art avgör hur många och vilka som skall tränas, enligt den utbildningsansvarige. Det finns fyra övningsanläggningar och särskild personal svarar för vidareutbildning. Utbildningen genomförs i två steg. Först utbildas instruktörer i det som är nytt och sedan utbildas övriga. Därefter övar man detta. De brandmän som arbetar deltid har 50 tim/år i övning/utbildning, enligt det fastställda utbildningsprogrammet, medan heltidsanställda har 175 tim/år. Det finns ett schema där det framgår vilka veckor, vilka enheter och vilken personal som utbildas/tränas i akuta frågor och situationer. Den fast anställda personalen deltar också i återkommande utbildning som är schemalagd. Exempel på sådana utbildningar är hantering av motorsågar, insatser mot flygplatsrelaterade olyckor, farliga ämnen, gasflaskskytte, prov på gator, brandgasventilation och samverkansövning med sjukvården i samband med bussolycka. Bara övningsverksamheten kostar varje år ca 1 miljon kronor. Utöver det avsätts andra belopp i annan kompetensutveckling för personalen. Hälften av den tid man är anställd är aktiv tid och hälften är passningstid. Den aktiva tiden består i huvudsak av tre moment; träning i nya och gamla risksituationer, fysisk träning och utryckning. Det betyder att Nerikes Brandkår avsätter mycket tid för personalen att lära sig hantera nya risksituationer. Det pågår ett utvecklingsarbete med att skapa en samlad dokumentation på webben där tanken är att förvara all viktig information inför akuta utryckningar. Där skall allt finnas sökbart inför en utryckning, t.ex. fotografier på hur byggnader ser ut, var nödutgångar finns, utrymningsvägar etc. tanken är att effektivisera utryckningsverksamheten ytterligare. 6(7)

7 5.1 Följs insatser upp? Det finns en operativ planering där syftet är att kartlägga de räddningsinsatser och utryckningar som Nerikes Brandkår gjort under året samt dra lärdom av hur dessa genomförts. Målsättningen är att kunskapen skall bidra till att förbättra motsvarande insatser framöver. Till grund för detta arbete finns en policy om olycksutredning fastställd av direktionen. Utredningen skall ligga till grund för fortsatt planering. 6. Slutsats och rekommendation Utgångspunkten för denna granskning är dels vetskapen om att brandkårsverksamheten i andra kommuner varit föremål för hot och överfallsrisker vid utryckning, dels influensapandemin som innebär att upp till halva personalstyrkan kan vara frånvarande. Båda situationerna är extrema och ställer verksamheten inför stora utmaningar eftersom den alltid måste fungera. Granskningen visar att det i formell mening inte finns ett specifikt dokument som innehåller en riskoch omvärldsanalys där händelser som överfallshot eller pandemi ingår. Däremot bedrivs ett omfattande arbete som, utifrån olika utgångspunkter, sammantaget kan sägas motsvara ett slags strukturerad omvärldsbevakning. Detta består av följande delar: Uttryckningsstatstik Olycksundersökning Identifierade åtgärder utifrån utryckningsstatstik Utbildningsprogramutbud utifrån akuta behov Schema för när olika utbildningsmoment tränas Denna arbetsmodell är väl implementerad bland personalen. Den följs upp successivt, där också uppföljningen ligger till grund för framtida insatser. I granskningen framkommer bedömningen att verksamheten inte är drabbad av risker för hot och överfall för närvarande. Det finns goda kanaler för informationsutbyte med polismyndigheten. Nerikes Brandkår har också prövat att arbeta med halva personalstyrkan under tre månader utan att det påverkat insatserna, vilket gör att en pandemirisk inte uppfattas hotande. I den meningen är det nuvarande systemet tillräckligt ändamålsenligt. Med hänsyn till att omvärlden ständigt förändras, nya hotbilder snabbt kan dyka upp rekommenderas ändå att Nerikes Brandkår årligen genomföra en mera strukturerad omvärlds- och riskanalys med scenarioteknik. Med stöd från en sådan analys kan det inre planeringsarbetet för utbildningsinsatser breddas och fördjupas. 7(7)