Statistik och riskanalys Beslutad:

Transkript

1 Statistik och riskanalys 2014 Beslutad:

2 Inledning Denna rapport är tillkommen efter kravet på riskanalys som underlag till handlingsprogrammen enligt lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor. Rapporten har också som syfte är att öka förståelsen för räddningstjänstens arbetsområde, avseende den förebyggande och operativa verksamheten. Statistiken som presenteras i rapporten är både lokal och nationell. Vilken nivå som valts är baserat på vad som funnits tillgängligt genom databaser t.ex. räddningstjänstens insatsrapporter och Myndigheten för Samhällsskydds statistik och analysverktyg (IDA) samt studier. I vissa fall har enbart statistik från nationell nivå presenterats eftersom detaljeringsgraden inte alltid funnits tillgänglig på lokal nivå eller så har urvalet varit för litet. Mycket information i rapporten kommer från olika källor. Numrerade källhänvisningar hänvisar läsaren till en källförteckning i rapportens slut. Lokal olycksstatisk är hämtad från Värends räddningstjänsts register med insatsrapporter, benämnt Daedalos, om inget annat angetts. Berith Swalander Jörgen Gertsson Joakim Karlsson Ordförande Förbundschef Räddningschef Hans Svensson Projektledare/Brandingenjör 2

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Insatsområden 4 Räddningsinsatser 4 Statistik Personskador på grund av olyckor 7 Brand i byggnad 8 Brand ej i byggnad 8 Utsläpp av farligt ämne 9 Drunkningstillbud 10 Nya uppdragstyper för räddningstjänsten 11 Indikatorer för räddningstjänsten 13 Risk- och skyddsobjekt 14 Resultat 14 Farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor 17 Farligt gods 17 Den enskildes förmåga 19 Brandvarnare 19 Släckredskap 21 Övriga säkerhetsåtgärder 22 Utbildning och information 23 Utrymning 24 Källförteckning 25 Bilagor 26 Bilaga 1 27 Bilaga 2 28 Bilaga 3 30 Bilaga

4 Insatsområden Utöver nationell olycksstatistik kommer lokal insatsstatistik och riskbild att presenteras i denna rapport. Räddningstjänstens åtta insatsområdena kommer i vissa fall vara utgångspunkt för de lokala uppgifterna. Områdena är framtagna utifrån stationernas ankomsttider och fungerar som underlag för SOS vid utlarmning. Beräknade ankomstider presenteras i bilaga 1. Invånarantalet som anges i bilden avser antalet invånare i Växjö och Alvesta kommuner, dvs medräknas inte boende i den del av zonerna som ligger utanför kommungränsen (grön linje). Invånarantalet är statistik från 2011 (1). Lammhult (160) Yta: 283 km 2 Invånare: 2660 Inv.täthet: 9,4 inv/km 2 Braås (130) Yta: 260 km 2 Invånare: Inv.täthet: 10,4 inv/km 2 Rottne (120) Yta: 281 km 2 Invånare: Inv.täthet: 16,4 inv/km 2 Moheda (550) Yta: 271 km 2 Invånare: 3632 Inv.täthet: 13,4 inv/km 2 Alvesta (500) Yta: 292 km 2 Invånare: Inv.täthet: 38,1 inv/km 2 Växjö (100 inkl. 110 & 150) Yta: 726 km 2 Invånare: Inv.täthet: 93,6 inv/km 2 Ingelstad (140) Yta: 306 km 2 Invånare: 4118 Inv.täthet: 13,5 inv/km 2 Vislanda (520 inkl ) Yta: 551 km 2 Invånare: 5156 Inv.täthet: 9,4 inv/km 2 4

5 Antal Räddningsinsatser Statistik Totalt sett har antalet uppdrag för Värends räddningstjänst ökat mellan åren 2002 och Uppdragen kan omfatta både räddningstjänstinsatser men också insatser av icke akut karaktär t.ex. larm från hissar och sanering av vägbana. Ser man till antalet utryckningar vid automatlarm (ej brand) utgör de knappt hälften av samtliga uppdrag Samtliga insatser (inkl. och exl. automatlarm) År Totalt exl. Automatlarm, ej brand Totalt alla insatser Nedan följer en tabell med insatsstatistik mellan åren för de vanligaste räddningstjänstuppdragen: Bränder (i byggnad/ej i byggnad), trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne, drunkningstillbud och automatiska brandlarm (ej brand). Trenden är ökande för trafikolyckor under hela tioårsperioden. Även brand i byggnad tycks ha en ökning men inte lika tydlig. 5

6 Antal Insatser "de 5 vanligaste" olyckstyperna År Trafikolycka Brand, ej i byggnad Brand i byggnad Utsläpp av farligt ämne Drunkning/tillbud

7 Räddningsvärn Nedan redovisas uppdrag av räddningsvärnen under Med uppdrag menas även sådana insatser som ej bedömts som räddningsinsatser. t.ex. brandbevakning efter skogsbränder. Uppgifterna är hämtade från värnens egna statistikuppföljningar samt genom Daedalos 1. Station / År Odenslanda (150) Grimslöv 2 (530) V-Torsås (540) Personskador på grund av olyckor Genom att studera statistik på riksnivå (2) går det att konstatera vilka olyckstyper som, i samband med räddningsinsatser, leder till att flest människor skadas och dödas. I tabellen nedan presensteras riksstatistik från Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Trafikolycka Drunkning Brand i byggnad Nödställd person Brand ej i byggnad Från och med 2010 kommer alla uppgifter från Daedalos. Tidigare uppgifter kommer från räddningsvärnen förutom Grimslöv 2007 och 2008 och Odenslanda där siffrorna kommer från Daedalos. 2 Uppdrag orsakade av stormen Gudrun 2005 samt översvämningarna i Alvesta 2004 är ej medtagna. 7

8 Brand i byggnad Tabellen visar hur många bränder som räddningstjänsten larmats till efter byggnadstyp och antal personskador i hela riket under 2011 (2). Byggnadstyp Bränder Antal personskador A Antal Andel Döda Svårt skadade Lindrigt skadade Allmän byggnad ,6% Bostad ,7% Industri ,6% Övrig byggnad ,1% Uppgift saknas 103 1,0% 2 3 Totalt antal bränder ,0% A) Avser räddningsledarens bedömning i samband med insatsen. Brand ej i byggnad Tabellen visar de fyra vanligaste objekttyperna (utöver byggnadsbränder) som räddningstjänsten larmats till per brandobjekt i hela riket under 2011 (2). Bränder Avbränd areal i hektar Brandobjekt Antal Andel Areal Andel All skog och mark ,3% ,0% Produktiv skogsmark inkl. hygge 425 2,9% ,0% Annan trädbevuxen mark ,1% ,8% Ej trädbevuxen mark ,7% ,3% Container ,3% Personbil ,4% Annat ,8% Totalt antal övriga bränder:

9 Utsläpp av farligt ämne Tabellen visar antalet utsläpp av farligt ämne som räddningstjänsten larmats till per utsläppstyp i hela riket under 2011 (2). Utsläppstyp Antal Andel Drivmedel/smörjmedel/ hydraulolja från fordon ,4% Farligt gods-last 144 5,5% Brandfarlig gas 86 3,3% Kylmedel från kyl/frys 86 3,3% Annat ,3% Okänt 7 0,3% Antal utsläpp totalt: Nedanstående tabell visar antal insatser till utsläpp av farligt gods-last per verksamhet. Verksamhet Antal Andel Lastning/lossning 66 45,8% Transport med vägfordon 37 25,7% Mellanlagring 31 21,5% Transport med fartyg 6 4,2% Transport med tåg 4 2,8% Totalt 144 Av tabellerna framgår det att det är främst utsläpp av ämnen som i olika grad finns på de allra flesta fordon t.ex. drivmedel och oljor. I de fall utsläpp sker vid transport av farligt gods är det främst i samband med lastning och lossning som utsläppen sker. 9

10 Antal trafikolyckor Antal skadade/omkomna Trafikolyckor Antalet utryckningar till vägtrafikolyckor har ökat konstant mellan åren enligt Värends räddningstjänsts insatsrapporter. 250 Antal trafikolyckor och skadade/dödade personer Trafikolycka Lindrigt skadade Svårt skadade Omkommna En karta med positionerade trafikolyckor med allvarligt skadade och döda inom förbundet finns i bilaga 2. Underlag till detta är hämtat från Vägverkets olycksdatabas STRADA (3) och gäller åren Utifrån kartan kan man se att de allvarligaste olyckorna är flest till antal inom insatsområdena för Växjö (100) och Alvesta (500). Trafikolyckorna inom Växjö och Alvesta tätorter presenteras på separata kartor i samma bilaga. Inom tätorterna kan man konstatera att de allvarliga trafikolyckorna är tämligen spridda inom Alvesta men för Växjös del tycks en högre koncentration finnas i och kring Centrum. Drunkningstillbud Antalet drunkningsolyckor inom förbundet varierar från år till år men antalet omkomna är relativt konstant under de studerade åren , se tabell nedan. 10

11 Nya uppdragstyper för räddningstjänsten IVPA (I Väntan På Ambulans) Sedan 2009 har räddningstjänsten avtal med landstinget att rycka ut på så kallade IVPA-larm, dvs händelser då ambulansen förväntas få längre ankomsttider än räddningstjänsten. Händelser som kan resultera i larm till räddningstjänsten handlar i första hand om hjärtstoppsassistans samt första hjälpen vid svåra eller livshotande olycksfall. De senaste tre åren har antalet larm varit cirka st per år. Enligt räddningstjänstens insatsrapporter har medianvärdet för ankomstiden vid dessa larm varit 515 sekunder (cirka 8½ minuter). 11

12 Första insatsperson (FIP) Första insatsperson innebär att en medarbetare bemannar ett eget fordon och kör vid larm direkt till olycksplatsen, utan att först bege sig till brandstationen. Syftet är att så snabbt som möjligt komma till olycksplatsen för att kunna göra de första viktiga åtgärderna. En tidsstudie av ankomsttider till olycksplatser mellan åren har gjorts för räddningsenheter inom Ingelstads och Alvestas stationsområden. Stationsområde och räddningsresurs Medel ankomsttid [min:sek] Ingelstad (140) FIP (1460) 11:40 Räddningsfordon Ingelstad (1410) 12:54 Räddningsfordon Växjö (1010) 20:25 Alvesta (500) FIP (5060) 09:46 Räddningsfordon (5010) 12:59 Räddningsfordon Växjö (1010) 20:58 I Ingelstads stationsområde har 42 insatser studerats mellan år Vid dessa insatser har både FIP och ordinarie räddningsfordon (1410) varit larmade. Vid 28 tillfällen var FIP först på plats och då var medianvärdet för tidsvinsten: 2 minuter och 9 sekunder. Motsvarande siffror för Alvestas stationsområde med 198 studerade insatser visar att FIP var först vid 173 och då var medianvärdet för tidsvinsten: 3 minuter och 44 sekunder. Av totalt 182 insatser med FIP i både Ingelstad och Alvesta under åren kunde man vid 71 tillfällen låta övriga larmade enheter återgå innan framkomst och därmed upprätthålla beredskap för andra insatser (4). 12

13 Indikatorer för räddningstjänsten I tabellen nedan presenteras ett antal indikatorer vars syfte är att beskriva olika delar av räddningstjänstens verksamhetsområde. Indikatorerna är tagna från Öppna jämförelser via Kommunoch landstingsdatabasen (5). Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grön färg betyder att kommunens värde hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden. Röd färg får de 25 procent av kommunerna med sämst värde för respektive indikator och gul färg anger att kommunen ligger bland de 50 procent i mittfältet. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på indikator. Alla kommuner med samma värde räknas till samma grupp. Vissa indikatorer bygger på uppgifter som lämnats av kommunalförbund. Här får alla kommuner ingående i förbundet samma värde även om det kan finnas skillnader mellan kommunerna. Närmare beskrivning av indikatorerna finns i bilaga Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv Alvesta Växjö U. Kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst, andel (%) Alvesta 0,7 0,5 1,0 1,5 Växjö 0,7 0,5 1,0 1,5 U. Larmbehandlingstid för räddningstjänst, mediantid i minuter. Alvesta 2,1 1,8 1,6 Växjö 1,8 1,7 1,4 U. Nöjd Medborgar-Index - Räddningstjänst Alvesta Växjö U. Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1000 inv Alvesta 50,1 55,6 42,0 33,5 Växjö 50,1 55,6 42,0 33,5 U. Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter Alvesta 11,1 12,7 11,1 Växjö 10,1 10,7 9,9 U. Utvecklade bränder i byggnad, antal/1000 inv Alvesta 0,74 0,77 0,69 0,69 Växjö 0,36 0,34 0,34 0,45 13

14 Risk- och skyddsobjekt En riskanalys har genomförts med avseende på risker som finns knutna till byggnader och anläggningar. Tänkbara händelser som studerats har varit brand, explosion och utsläpp av farligt ämne. Riskanalysmetoden finns beskriven i ett PM som heter Räddningstjänstens riskanalys - Metodik för Jönköpingsmodellen (6). Objekten är hämtade från räddningstjänstens objektsregister. Senaste uppdatering av riskanalysen genomfördes år För att hitta en lämplig nivå har följande kriterier använts för risk- respektive skyddsobjekt: Riskobjekt definieras som de objekt vilka allvarligt kan påverka människors liv och hälsa på andra sidan fastighetsgränsen. Påverkan kan t.ex. vara pga brand, explosion eller utsläpp eller objekt med tillstånd för hantering av brandfarlig vara i så stor omfattning att det kan påverka utanför fastigheten vid brand. (Riktvärden: brandfarlig gas eller brandfarlig vätska >1000 L klass I, 5000 L klass II eller L klass III.) Skyddsobjekt definieras som de objekt vilka rymmer fler än 150 person (samlingslokal) som kan utrymma på egen hand eller objekt med fler än 3 personer som kräver assistans vid utrymning, eller samhällsviktiga byggnader och anläggningar. T.ex. vattenverk, kommunhus m.m, eller byggnader med stora kulturhistoriska värden (motsvarande nivån för krav på skriftlig brandskyddsredogörelse enligt LSO). Variabler I analysen har följande variabler påverkat beräknade risknivåer: typ av verksamhet, uppskattad sannolikhet för uppkomst av brand/explosion/utsläpp, antal riskutsatta personer inom objektet samt uppskattat ekonomiskt värde. Resultat I kartbilderna nedan presenteras den totala risken för respektive insatsområde. Resultatet presenteras både som en ekonomisk risk (E-risk) och en risk för liv och hälsa (L-risk). Den ekonomiska risken presenteras i kronor (1000-tal). Observera att krontalen ej ska ses som absoluta tal. Utgångspunkten har varit en uppskattning av den maximala egendomsskadans kostnad för de berörda fastigheterna. Risken för liv och hälsa graderas med ett poängsystem där höga poäng illustrerar hög risk. 14

15 Resultatet kan användas för att jämföra olika insatsområden med varandra samt på sikt följa upp riskbilden inom hela förbundet eller inom ett enskilt insatsområde. Tätortskartor för Växjö och Alvesta med risk- och skyddsobjekt finns i bilaga 4. Inom Växjö ligger de flesta riskobjekten inom stadsdelarna Västra mark och Norremark och i Alvesta är den högsta koncentrationen i sydvästra delen (Ågårdsvägen och Fabriksgatan). Beträffande skyddsobjekten är de relativt jämnt fördelade inom båda Växjö och Alvesta förutom de centrala delarna av Växjö som har en större koncentration. 15

16 En sammanställning av resultatet från analysen presenteras per insatsområde i tabellen nedan. Insatsområde (nr) Genomsnittligt antal händelser per år (beräknat värde) Lrisk [poäng] Erisk [kkr] Antal risk- & skyddsobjekt Antal inv. Antal objekt per 1000 inv L-risk per objekt [poäng] L-risk per 1000 inv E-risk per objekt [kkr] Växjö (100) 13,15 30, ,1 0,080 0, Rottne (120) 0,56 1, ,8 0,063 0, Braås (130) 0,46 1, ,8 0,059 0, Ingelstad (140) Lammhult (160) 0,98 2, ,2 0,087 0, ,07 2, ,7 0,086 0, Alvesta (500) 3,15 7, ,5 0,084 0, Vislanda (520) Moheda (550) 0,92 2, ,7 0,072 0, ,84 2, ,8 0,094 0, Tabellen visar på relativt stora skillnader mellan områdena där insatsområde Växjö har den största totala risken (E- och L-risk) men man kan se riskerna i ett insatsområde ur flera perspektiv. Till exempel kan man konstatera att total och genomsnittlig risk inom ett och samma område skiljer sig. Exempelvis har Växjös insatsområde den högsta totala risken (risk för liv och hälsa samt ekonomiskrisk) men sett till risk för liv och hälsa per objekt ligger flera andra områden högre: Moheda, Lammhult, Ingelstad och Alvesta. Motsvarande gäller för den ekonomiska risken (E-risk) per objekt där Braås, Lammhult, Alvesta och Moheda har högre värde än Växjö. I diagrammet nedan visas E- och L-Risk per objekt i respektive insatsområde. 16

17 E-Risk per objekt [kkr] L-Risk [poäng] Växjö (100) E- och L-risk per objekt Rottne (120) Braås (130) Ingelstad (140) Lammhul t (160) Alvesta (500) Vislanda (520) Moheda (550) E-risk per objekt [kkr] L-risk per objekt [poäng] 0,080 0,063 0,059 0,087 0,086 0,084 0,072 0,094 0,100 0,090 0,080 0,070 0,060 0,050 0,040 0,030 0,020 0,010 0,000 Slutsats: Växjös insatsområde har flest antal risk- och skyddsobjekt men andra insatsområden har potentiellt mer riskfyllda objekt. Farlig verksamhet enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor Enligt länsstyrelsen i Kronoberg är följande anläggningar så kallade farliga anläggningar enligt 4 i andra kapitlet i lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor: AGA Gas Växjö Flygplats Geografisk placering av anläggningarna återfinns i bilaga 4. Farligt gods Farligt gods transporter är hänvisade till rekommenderade vägar. Vissa vägar har förbud mot farligt gods. En detaljerad sammanställning finns hos Transportsstyrelsen respektive Trafikverket. I bilden nedan presenteras rekommenderade landsvägar samt järnvägsträckor där farligt gods transporter förekommer. 17

18 Statistik om flöden av farligt gods på både väg och järnväg inom förbundet är relativt begränsad. Framförallt vad gäller vägtransporter har ingen detaljerad studie genomförts. En uppfattning om flödet på vägarna kan dock erhållas genom SRV:s studier från år 1998 (7)och 2006 (8). I bilden nedan visas beräknade flöden på väg och järnväg under september år 2006 (8). Utifrån bilden kan man konstatera små flöden av farligt gods på riksvägarna samt Kust-Kustbanan. Södra stambanans del genom Alvesta kommun har ett gods flöde som kan betecknas som medelmåttigt. Relativt stora säsongsvariationer kan förekomma i godsflödet så sett över ett helt år kan flödet en genomsnittlig månad vara både högre eller lägre än vad som anges i bilden nedan. 18

19 Den enskildes förmåga Enligt LSO har den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som skall vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. För att undersöka hur pass väl den enskilde uppfyller detta ansvar genomfördes 2003 en enkätstudie (9) beträffande brandskydd i hemmet. Studien genomfördes i hela Kronobergs län. Under 2010 genomfördes en liknande enkätstudie av MSB (10). Vid denna studie gjordes ett tilläggsurval á 600 personer i Växjö respektive Alvesta kommuner. Svarsfrekvensen låg på 58.8 % i båda kommunerna. Resultat som inkluderar svarande från både Växjö och Alvesta kommuner benämns i nedanstående tabeller som Värend. För vissa frågor har jämförelser även kunnat göras med andra studier. De studier som avses är en riksstudie från 2005 på uppdrag av Räddningsverket (11) samt en studie från 2002 i Jönköpings län (12). Vissa frågeställningar har endast funnits med i de äldsta studierna och bör därför tolkas med större försiktighet. Frågeställningar som avses är: brandvarnarförekomst i fritidsboende, andel som övat med släckredskap, utbildning i brandskydd och utrymning vid brand. Brandvarnare Förekomst Resultatet visar att de flesta hem i Växjö och Alvesta kommuner är utrustade med minst en brandvarnare. Dock verkar innehavet minskat några procent mellan 2003 och Alvesta och Växjö står sig dock ganska väl jämfört med rikssnittet Har du brandvarnare i ditt hem? Värend (2003) Alvesta (2010) Växjö (2010) Sverige (2010) Ja 96,6% 89% 95% 92% Nej 3,4% 9% 4% 6% 19

20 Funktion Brandvarnaren fungerar också hos de flesta. Det verkar dock som andelen icke fungerande brandvarnare har ökat något. Svarsalternativen mellan 2003 och 2010 är inte helt lika så jämförelser får göras med försiktighet. Fungerar din/dina brandvarnare just nu? Ja, den fungerar/alla fungerar Ja, minst en fungerar Ja Nej Vet ej Ej svar Värend (2003) ,1% 4,1% 5,7% - Alvesta (2010) 76% 7% % 3% Växjö (2010) 78% 8% % 2% Sverige (2010) 78% 7% - 1% 12% 2% Fritidsboende Fritidsboende har generellt en låg frekvens av brandvarnare. Husvagnsägare är sämre än sommarstugeägare på att utrusta fritidsboendet med brandvarnare. Har du/ni brandvarnare i sommarstugan och/eller husvagnen? Sommarstuga Husvagn G-län (2003) 68,8% 36,0% F-län (2002) 61,2% 22,9% Sverige (2005) 66,4% 43,4% 20

21 Släckredskap Förekomst Förhållandevis många tillfrågade personer i Växjö och Alvesta kommuner (studien från 2010) har tillgång till något släckredskap. Andelen med handbrandsläckare tycks ha ökat från 2003 till Jämfört med riket är andel bostäder med handbrandsläckare i Växjö och Alvesta kommuner högt. Har du i din bostad tillgång till något/några av följande släckredskap? Flera alternativ fick anges Brandfilt Vattensl. Handbransl Annat Nej Ej svar Värend (2003) Alvesta (2010) Växjö (2010) G-län (2003) F-län (2002) Sverige (2010) 18,7% 40,9% 36,6% 1,2% 35,8% - 16% 46% 68% 4% 20% - 14% 41% 53% 3% 33% - 17,2% 46,5% 42,0% 1,1% 30,2% - 19,9% 39,5% 28,7% - 37,0% 2,5% 15% 38% 50% 3% 33% - I studien från Kronoberg (2003) visade det sig att tillgången till släckredskap skiljer sig mellan olika sorters boende. Villor och privata hus har i högre utsträckning tillgång till släckredskap än hyres- och bostadsrätter. Skillnaden återfinns också mellan mindre och större tätorter, där de mindre är bättre utrustade. 21

22 Förmåga Andel som övat med släckredskapen inom förbundet ligger något under nivån i andra distrikt. Har du övat dig på att använda något av släckredskapen? Ja Nej Kommer inte ihåg Ej svarat Värend (2003) G-län (2003) F-län (2002) Sverige (2005) 52,5% 45,0% 2,5% - 53,0% 44,7% 2,3% - 54,2% 41,5% 2,3% 2,0% 59,1% 36,3% 3,9% - Övriga säkerhetsåtgärder Har du eller någon annan vidtagit något eller några av följande säkerhetsåtgärder i bostaden? Installerat jordfelsbrytare [andel jasvar] Installerat timer på spisen [andel ja-svar] Alvesta (2010) Växjö (2010) Sverige (2010) 59% 5% 54% 7% 51% 6% 22

23 Utbildning och information En något lägre andel verkar ha fått utbildning inom Växjö och Alvesta kommuner jämfört med övriga distrikt. Har du fått någon utbildning i brandskydd? Distrikt Ja Nej Vet ej/ej svar Värend (2003) G-län (2003) 48,7% 50,4% 49,1% 49,6% 0,9% 1,3% F-län (2002) 50,5% 47,7% 1,6% Sverige (2005) 52,5% 46,2% I studien från Kronoberg (2003) visade det sig att utbildning i brandskydd skiljer mellan olika åldersklasser och kön. Unga människor och pensionärer är sämre utbildade än medelålders personer. Kvinnor är sämre utbildade än män. Dessa förhållanden gäller för Alvesta och Växjö kommuner så väl som för länet i sin helhet. Mer än hälften av de svarande från Växjö och Alvesta kommuner har angivit att de fått information om brandskydd i hemmet. En stor andel önskar få ytterligare information om hur man kan öka brandsäkerheten. Vid studien från 2010 fanns en närbesläktad fråga som berörde generell olycksförebyggande utbildning (brandskyddskurs angavs som ett exempel på utbildning). Har du för din egen säkerhets skull gjort något av följande? Gått en kurs i olycksförebyggande arbete (t.ex. brandskydd) [andel ja-svar] Alvesta (2010) 42% Växjö (2010) 37% Sverige (2010) 35% 23

24 Utrymning De allra flesta har funderat på hur de ska ta sig ut om det brinner. Endast marginella skillnader mellan distrikten. Har du/ditt hushåll tänkt igenom på vilket sätt ni kan ta er ut om det börjar brinna? Distrikt Ja Nej Ej svar Värend (2003) 72,6% 25,6% 1,9% G-län (2003) 73,9% 24,1% 1,9% F-län (2002) 73,5% 24,4% 2,1% Sverige (2005) 73,2% 25,2% I studien från Kronoberg (2003) visade det sig att det är ensamstående personer med barn som i minst utsträckning har tänkt igenom hur man ska ta sig ut vid brand. Endast 58 % av hushållen har tänkt igenom denna situation. Åldern påverkar också medvetenheten för planering av utrymning. Generellt kan man se att personer över 55 är de som i störst utsträckning tänkt igenom utrymningen. Något tydligt samband mellan boendeform och planering för utrymning har inte kunnat konstateras. 24

25 Källförteckning 1. Magnusson, Karl. u.o. : Växjö kommun, Stadsbyggnadskontoret. 2. Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Räddningstjänst i siffror Transportstyrelsen. [Online] 4. Jan Gustavsson, Värends Räddningstjänst Kommun- och landstingsdatabasen. [Online] 6. Jönköpings räddningstjänst. Räddningstjänstens riskanalys-metodik för Jönköpingsmodellen. 7. Statens Räddningsverk. Trafikflödet på väg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kartläggning av farligtgodstransporter. u.o. : MSB, Räddningstjänsterna i Kronoberg. Ett säkrare Kronoberg Myndigheten för samhällskydd och beredeskap. Trygghet och säkerhet Statens Räddningsverk. Skydd i hemmet - Resultat från enkätstudien Jönköpings räddningstjänst. Brandskydd i hemmet - en enkätstudie över brandskyddet i Jönköpings kommun

26 Bilagor 26

27 Bilaga 1 Kartan visar beräknade ankomstider 3 från förbundets hel- och deltidsstationer. Med ankomsttid avses den tid från vilken ett larm inkommit till räddningstjänsten till dess att räddningsenhet kommit till platsen. 3 Ankomstider på kartan för Moheda brandstation är ej rättvisande eftersom anspänningstiden höjts från 5 till 7 minuter. 27

28 Bilaga 2 Allvarliga trafikolyckor Kartorna nedan visar koncentrationer 4 av allvarliga trafikolyckor (allvarligt skadade och omkomna) inom förbundet Underlaget är hämtat från STRADA (3). 4 Stigande antal olyckor från blå områden till: grönt, gult, rött och vitt (flest olyckor). 28

29 Växjö stad Alvesta tätort 29

30 Bilaga 3 Nyckeltal Nettokostnad räddningstjänst, kr/inv U. Kvinnor som arbetar som brandpersonal i utryckningstjänst, andel (%) U. Larmbehandlingstid för räddningstjänst, mediantid i minuter. U. Nöjd Medborgar-Index - Räddningstjänst U. Personer utbildade i att förebygga/hantera bränder eller andra olyckor, antal/1000 inv U. Responstid (tid från 112-samtal till första resurs är på plats) för räddningstjänst, mediantid i minuter U. Utvecklade bränder i byggnad, antal/1000 inv Nyckeltal beskrivning Bruttokostnad minus interna och externa intäkter för räddningstjänst, dividerat med antalet invånare i kommunen den 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. MSB sammanställer årligen, i samverkan med länsstyrelserna, i vilken omfattning kommunerna anser att lagen om skydd efterföljs. Kommunerna eller kommunalförbunden fick ange hur många anställda som i huvudsak tjänstgör som brandmän eller befäl i utryckningstjänst samt hur stor andel av dessa som är kvinnor. Källa: MSB Uppgifter om larmbehandlingstid kommer från SOS Alarm. Med larmbehandlingstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten larmas ut. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Mätperioden avser juni T-1 till juni T där värdet ligger på år T. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm Medborgarnas bedömning av kommunens räddningstjänst, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar. Antal personer som har utbildats av kommunen i att förebygga eller hantera bränder eller andra olyckor per invånare. Källa Räddningsverket Uppgifter om responstider kommer från SOS Alarm. Med responstid avses tiden från det att larmcentralen får larmet till dess att räddningstjänsten anländer till skadeplatsen. Observera att endast insatser med syfte att rädda liv, egendom och miljö ingår. Indikatorn är ett medianvärde i minuter. källa: SOS alarm Uppgifterna har hämtats från Räddningsverkets insatsregister som bygger på de insatsrapporter som räddningstjänsterna utformar efter insatser/utryckningar. Registret innehåller bland annat alla insatser som den kommunala räddningstjänsten gjort till brand i byggnad. Med byggnad menas såväl bostäder som allmänna byggnader, industribyggnader mm. Med utvecklad brand avses sådana insatser där det fortfarande brinner när räddningstjänsten anländer. Räddningsverkets insatsregister fångar enbart sådana bränder som varit föremål för räddningsinsats. Antalet räddningsinsatser har sedan justerats med uppgifter från SCB om befolkningen i respektive kommun. Uppgifterna gäller för perioden år T-4 till år T. Källa: MSB 30

31 Bilaga 4 31

32 32